Ett ramprogram för forskning och utveckling inom ...

Analysera risker
Riskanalyser brukar kunna indelas i kvalitativa respektive kvantitativa ana-
lyser. I verkligheten innehåller riskanalyser oftast inslag från bagge typerna.
Bland de kvantitativa eller numeriska analyserna brukar man också prata om
deterministiska (konsekvensbaserade) analyser som innebär att analysen
sker utgående ifrån vilka olyckshandelser som fysiskt sett anses kunna in-
träffa och vika konsekvenser dessa får. Man arbetar här med dimensioner-
nade fall eller värsta tänkbara fall. I motsatsställning till deterministiska
analyser står s.k. probabilistiska (riskbaserade) analyser, som innebär att
analysen sker utifrån en värdering där såväl sannolikheter for att olyckshän-
delser skall inträffa som de konsekvenser dessa ger upphov till vägs in. I
praktiken tillampas ofta båda dessa principer, mer eller mindre klart formu-
lerade.
Bedömning av sannolikheter
I samtliga riskanalyser skall på något sätt en bedömning av sannolik-
heten göras. För flera former av feltrad, händelsetrad och systema-
nalyser bör det gå att skapa ett underlag som ger sannolikheten eller
fördelningar av sannolikheten for vissa givna, vanligt forekomman-
de, situationer. Detta underlag måste sedan regelbundet ses över och
uppdateras allteftersom olycksbilden förändras.
Sannolikhetsdata for sådana fenomen som har förhållandevis små
sannolikheter och stora konsekvenser är mycket osäkra i den mån de
överhuvudtaget finns. Detta förhållande innebär att området fordrar
särskilt kraftfulla insatser, b1.a. i form av analyser av orsaks- och in-
satsstatistik mn Med hjälp av svensk och utlandsk statistik över in-
träffade olyckor och tillbud behöver metodii utvecklas som på sikt
kan utgöra underlag for olika typer av riskbedömningar. Även san-
nolikhetsdata for sådana olyckor som är mer frekventa är ofta dåiigt
underbyggda. Vissa undantag fmns, t.ex. trafikolyckor. Statistiska
data behöver stallas samman och göras tillgängliga. Metoder for att
nyttiggöra räddningstjänstens insatsstatistik behöver utvecklas.
Även om visst grundlaggande arbete är gjort fms dock frågor där
kunskapen är otillräcklig. Hit hör exempelvis gasers utbredning (i
luft) i terräng och bebyggelse, kemikaliers reaktivitet och metoder
att beräkna kemikaliers effekt på miljön samt kemikaliers spridning i
mark och vatten. Skador på miljön måste kunna fonitsägas,
kvantifieras och rangordnas. Bränder och framförallt explosioner i
tunnlar och andra undermarksanlaggningar behöver studeras
ytterligare liksom ras, skred och Översvämningar. För att kunna
bedöma ras- och skredrisker och dimensionera lämpliga åtgärder
behövs ökad kunskap om slänters beteende och brottmekanismer,