i skolan Biblioteket

Projektet Bittis 2004–2005
Susanne Ahlroth & Monica Borg-Sunabacka
Biblioteket
i skolan

© Susanne Ahlroth & Monica Borg-Sunabacka och FSBF
Grafi sk planering och layout: Studio PAP
Foto: Jonas Brunnström och Studio PAP
Forsbergs tryckeri, Jakobstad 2006
ISBN 952-92-0109-5

Susanne Ahlroth & Monica Borg-Sunabacka
Biblioteket i skolan
Projektet Bittis 2004–2005
FSBF Finlands Svenska Biblioteksförening

Innehåll
Förord: Bittis – ett startskott! 3
1. Två små skåp... Vad är ett skolbibliotek? 5
2. Bittis uppmuntrar och upprustar Målsättningen med projektet 9
3. Bittis synliggör skolbiblioteket Hur projektet förverkligades 13
4. Lust att lära – möjlighet att lyckas Att handleda elever i informationssökning 23
5. Stanna upp – blicka framåt Skolorna planerar sin biblioteksverksamhet 29
6. Skolans kunskapscentrum Hur kommer vi dit? 35
7. Vad skall vi göra med skolans bibliotek? Punktlista för åtgärder 39
Litteratur och länkar 42
4

Bittis – ett startskott!
Projektet Bittis inleddes redan 2001 då en
grupp aktörer samlades för att diskutera
de fi nlandssvenska skolornas biblioteksservice
och skolbibliotek. Bibliotekssektorn
i Finland hade sedan 1990-talet genomgått
en teknisk revolution i och med det snabba
ibruktagandet av den moderna informationsteknologin.
Skolbiblioteken däremot
stod utanför utvecklingen. Hur skulle vi
få dem med? Vilken fortbildning behövde
lärarna? Vad kunde göras för att stimulera
barnen att läsa mera i skolan och på fritiden?
Vilken position hade läsning, bibliotek
och kunskapssökning i skolans vardag? Hur
fungerade samarbetet mellan det lokala biblioteket
och skolan? För att få en helhetsbild
av skolornas bibliotekssituation i Svenskfi nland
startade projektet med en kartläggning.
Den publicerades 2003 som rapporten Två
små skåp eller skolans informationscentrum.
Projektets andra del med konkret konsultering
pågick 2004–2005. Projektplanerarna
gav konsulthjälp åt de 24 projektskolorna,
ordnade utbildning och fortbildning, sammanförde
skolor och bibliotek och producerade
nyttiga hjälpmedel för utveckling av
biblioteket i skolan (tillgängliga på www.
edu.fi /svenska/mlm/).
Den här boken ger uppslag och idéer för
alla lärare som vill utveckla skolans bibliotek.
Den ger redskap för den planering
som varje skola, som vill sätta biblioteket i
centrum, måste göra för att komma i gång.
Bittis gav startskottet – nu är det lärarna och
skolorna som utvecklar vidare.
Christina Flemming
ordförande för styrgruppen
5

1. Två små skåp ...
Vad är ett skolbibliotek?
V
ad är ett skolbibliotek? Är det ett
rum i skolan med böcker i? Eller inget
rum alls, bara ”två små skåp”, som
en lärare beskrev sin skolas bibliotek? Eller är
det mera? Det fi nns exempel på ytterligheter,
allt från två små skåp till välutrustade och
funktionella skolbibliotek. Associationerna
av oansenliga boksamlingar i ett slutet, unket
rum stämmer ändå ganska väl överens med
verkligheten, enligt utredningen över de
fi nlandssvenska skolbiblioteken Två små skåp
eller skolans kunskapscentrum, 2003.
Trots att det har skett förbättringar på fl era
skolbibliotek efter att utredningen gjordes,
har utvecklingen också stått helt stilla på
många andra. Det utmärkande är de stora
skillnaderna både mellan kommunerna och
inom en och samma kommun. Skillnaderna
kan ses som en följd av att ingen på nationell
nivå leder utvecklingen eller tar ansvar
för att eleverna i de olika skolorna får en
jämlik tillgång till moderna biblioteks- och
informationstjänster. Ingen ålägger heller
kommunerna att inrätta och upprätthålla
moderna skolbibliotek, det är upp till de
enskilda kommunerna och deras eldsjälar.
Vad är ett skolbibliotek?
En ensam boksamling utgör inget bibliotek.
För att samlingen skall kunna kallas bibliotek
bör böckerna vara systematiskt ordnade
och sökbara i ett kartotek eller en databas,
7

upprätthållas av en bibliotekarie och vara
tillgänglig för sina brukare. Ett modernt
skolbibliotek har aktuella och fräscha
böcker och tidskrifter, av-material, informationsteknik
och funktionella och trivsamma
utrymmen. Det är ett arbetsrum för elever
och lärare letande efter information och
kunskap. Går vi ett steg längre ser vi
visionen av ett skolbibliotek som är öppet
hela skoldagen och med en bibliotekarie
tillhands för att handleda elever och lärare i
informationssökning och inspirera dem till
läsning. Vi har nått ett mål när skolbiblioteket
är utvecklat till ett pedagogiskt hjälpmedel
i undervisningen i alla skolämnen.
Skolans bibliotek borde vara den första
anhalten där eleverna lär sig söka och
bearbeta information och fakta. I dag är
det emellertid få skolor som kan uppfylla
kraven på moderna biblioteks- och informationstjänster.
Få skolor kan budgetera
för personal och materialinköp, resurser
som från början var knappa skars kraftigt
ner på 1990-talet, då kommunerna drabbades
av den ekonomiska nedgången. Av 236
tillfrågade skolor i ovannämnda utredning
hade 99 ingen som helst budgeterad tid för
skötsel av skolbiblioteket, 80 skolor svarade
8
att de hade mellan femton minuter och en
timme i veckan. Vem kan då begära att skolbiblioteket
sköts professionellt? I Sverige
anses sex veckotimmar vara ett minimum
för att hålla en acceptabel standard på
skolbiblioteket. I Finland syns skolbibliotekens
obefi ntliga resurser i en kraftig ökning
av skolrelaterade frågor på de allmänna
biblioteken.
Olika verksamhetskulturer
Ett av hindren för utvecklandet av skolbiblioteken
är att de faller mellan två olika
sektorer. Verksamheten sker inom skolans
väggar och handhas av lärare. Bibliotekarierna
fi nns på det allmänna biblioteket, som
i de allra fl esta kommuner tillhör en annan
förvaltningsgren. Uppdragen är också olika,
det allmänna biblioteket betjänar hela kommunens
befolkning, medan skolbiblioteket
riktar sig till den egna skolans elever och
lärare. Ett kommunbibliotek som gärna
hjälper skolan med biblioteksteknik och
bokinköp, har varken resurser eller mandat
att omorganisera skolbiblioteket.
Skolans och bibliotekets verksamhetskulturer
skiljer sig från varandra i fl era avseenden.
Skolans läroplan styr undervisningen,

det fi nns kunskapsmässiga mål för elever
på olika stadier och läraren bedömer och
utvärderar elevernas prestationer. Skolan
som institution utmärks av styrning och
kontroll, det allmänna biblioteket med sin
målsättning att erbjuda jämlik service för
kommuninvånare i alla åldrar av öppenhet
och frivillighet.
I arbetet med elevernas informationskompetens
har bibliotekarier och lärare delvist
olika inriktningar och intressen och bibliotekarie
och elev kommunicerar på ett annat
sätt än lärare och elev. Bibliotekarier ställer
frågor i dialog med eleven för att komma
vidare i informationssökningen och utvecklar
tillsammans med eleven olika sökvägar
och svarsalternativ. Bibliotekarier är insatta
i tillvägagångssätten i informationssökning,
men oftast inte i den pedagogiska avsikten
med elevens uppgift. Lärare ser sällan hela
processen av informationssökning, utan
beaktar endast resultatet av den enskilda
uppgiften. I inlärningssyfte styr de eleven till
”det rätta svaret” och strävar efter kontroll
över elevens arbete. De olika tillvägagångssätten
kan förorsaka missförstånd mellan
bibliotekarier och lärare, men de kan också
vara kompletterande.
Skolbiblioteket en del av en pedagogisk helhet
Skolbiblioteket kan som arena utgöra
gränsöverskridare mellan två olika verksamhetskulturer,
biblioteks- och skolfunktionen.
Det är inte ett allmänt bibliotek i miniatyr,
utan dess verksamhet och samlingar utgår
från skolans pedagogiska målsättningar.
Ändå skiljer sig skolbiblioteket från övriga
utrymmen i skolan, det är mera ett offentligt
rum än klassrummet. Skolbiblioteket
är ett arbetsrum, läsrum och kunskapsrum
– men också en plats för tillfl ykt och möten,
samtidigt som eleven har möjlighet att vara
mera anonym och koppla bort eventuella
obekväma roller som elev och klasskamrat.
Många funktioner ryms i ett skolbibliotek
och gör det till ett dynamiskt rum med en
egen pedagogisk funktion.
Kan du ge tips på vad skolbiblioteket skall
ha för verksamhet? undrade en lärare vid ett
skolbesök. Vad skall vi göra i vårt skolbibliotek?
Som svar på frågorna kan man säga
att om skolbiblioteket ses som en del av den
pedagogiska helheten, som ett kunskapscentrum
som följer skolans läroplan, ger sig
verksamheten av sig själv. För lärarkollegiet
med rektor som ledare gäller det att tänka
9

igenom och diskutera verksamhetsförutsättningarna
och behoven av ett skolbibliotek.
Att utveckla skolbiblioteket går hand i hand
med en utveckling av det pedagogiska arbetet
i skolan och skolbibliotekets verksamhet
formas efter skolans arbetssätt.
Hur löser man problematiken med högt
ställda mål och en krass verklighet? Det går
inte att sluka en elefant, man måste börja
i ena benet. Projektet Bittis – biblioteket i
skolan har tagit itu med ett elefantben. Vi
projektplanerare vill berätta om erfarenheter
från projektet, som startade en utveckling av
24 skolbibliotek i Svenskfi nland. Synpunkterna
grundar sig på erfarenheterna dels av
att leda verksamheten på barn- och ungdomsavdelningar
med ett utbrett skolsamarbete
på våra egna stadsbibliotek och dels
av projektledarskapet och den handgripliga
konsultationen som projektet Bittis innebar.
10
Vad har vi funnit? Vilka erfarenheter och
modeller för skolbibliotekens utvecklande
har vuxit fram? Hur ser elefantbenet ut?
Vår bok är en sammanfattning av projektarbetet.
En uppföljning av allt som hänt på
de 24 skolorna har inte fått rum inom dessa
pärmar. Många positiva resultat har blivit
verklighet först efter den ettåriga projekttiden,
därför har vi valt att inte närmare
kommentera de enskilda skolornas åtgärder.
Framtiden får visa var Bittis har haft genomslagskraft.

2. Bittis uppmuntrar
och upprustar
Målsättningen med projektet
P
å Runbergsdagen år 2001 samlades
representanter för Finlands kommunförbund,
Finlands svenska biblioteksförening,
Svenska kulturfonden, Undervisningsministeriet
och Utbildningsstyrelsen för
att diskutera bibliotekssituationen i de fi nlandssvenska
skolorna. Det var allmänt känt,
men inte dokumenterat, att skolbiblioteken
i Svenskfi nland var dåligt utrustade. En av
de första åtgärderna var att starta en kartläggning
av den verkliga situationen i skolbiblioteken.
Kartläggningen gjordes av Monica
Borg-Sunabacka och Susanna Söderholm
och resultaten presenterades i rapporten Två
små skåp eller skolans kunskapscentrum, utgiven
av Finlands svenska biblioteksförening 2003.
Rapporten distribuerades till alla fi nlandssvenska
skolor och bibliotek och fi nns även
tillgänglig på www.biblioteken.fi .
Rapporten grundar sig på enkätsvar från
236 skolor (av totalt 316) och berättar om
skolbibliotek som saknar resurser för materialinköp
och personal, om böcker som är
föråldrade och utslitna och inte sökbara i
något som helst system. Datorer och annan
utrustning fi nns inte heller. Skolbiblioteken
i de här skolorna är långt ifrån det arbetsrum
och pedagogiska verktyg som lärarna kunde
utnyttja i den moderna processinriktade
undervisningen.
Kartläggningen av skolbibliotekssituationen
utgjorde grunden för det fortsatta arbetet
11

med en upprustning av skolornas bibliotek.
Bidragsansökningar för ett utvecklingsprojekt
inlämnades till ett fl ertal fonder och stiftelser
och under våren 2004 kunde skolorna i
Svenskfi nland ansöka om att delta i projektet
Bittis – biblioteket i skolan. Allt som allt 67
skolor ansökte och 24 skolor antogs. Vid valet
beaktades fördelningen av små och stora skolor,
den regionala spridningen och skolornas
egna motiveringar för att delta.
De antagna skolorna indelades regionalt i
två ansvarsområden och för vardera anställdes
en bibliotekarie som projektplanerare,
Skolorna som antogs till projektet var
Gammelbacka skola åk 1–6, Borgå
Boställsskolan åk 1–6, Esbo
Kungsgårdsskolan åk 1–6, Esbo
Mattbergsskolan åk 1–6, Esbo
Mattlidens skola åk 7–9, Esbo
Granhultsskolan åk 1–6, Grankulla
Kårböle lågstadieskola åk 1–6, Helsingfors
Månsas lågstadieskola åk 1–6, Helsningfors
Åshöjdens grundskola åk 7–9, Helsingfors
Karis svenska lågstadium åk 1–6
Svenska lågstadiet i Tammerfors åk 1–4
Svenska samskolan i Tammerfors åk 5–9
Susanne Ahlroth för skolorna i Nyland och
Tammerfors och Monica Borg-Sunabacka för
skolorna i Åboland och Österbotten.
Projektledning, administration och fi nansiering
Projektet leddes av en styrgrupp bestående
av ordförande Christina Flemming, Fortbildningscentralen
vid Åbo Akademi i Vasa och
Vasa vetenskapliga bibliotek Tritonia; Ria
Heilä-Ylikallio, Pedagogiska fakulteten vid
Åbo Akademi; Veronica Hertzberg, Svenska
kulturfonden; Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen;
Ringa Sandelin, Finlands
Dragsfjärds centralskola åk 1–9, Dalsbruk
Kyrkbackens skola åk 1–6, Karleby
Villa skola åk 1–6, Karleby
Norra Korsholms skola åk 1–6, Korsholm
Övermalax skola åk 1–6
Kyrkbackens skola åk 1–6, Nagu
Skräbböle skola åk 1–6, Pargas
Sundby skola åk 1–6, Pedersöre
Sursik skola åk 7–9, Pedersöre
Gerby skola åk 1–6, Vasa
Vikinga skola åk 1–6, Vasa
St Olofsskolan åk 7–9, Åbo
13

svenska biblioteksförening; Barbro Wigell-
Ryynänen, Undervisningsministeriet; Ditte
Winqvist, Finlands kommunförbund; samt
projektplanerarna.
Projektet hade en bred fi nansieringsbas.
Största bidragsgivare var Svenska kulturfonden
men Bittis stöddes också av Konstsamfundet,
Kulturfonden Sverige – Finland, Lisi
Wahls stiftelse, Sparbanksstiftelsen i Helsingfors,
Stiftelsen Brita Maria Renlunds Minne
och Svenska Folkskolans Vänner. Projektskolornas
kommuner deltog i fi nansieringen av
läs- och dataprojekten.
Projektet administrerades av Fortbildningscentralen
vid Åbo Akademi i Vasa.
Utbildningsstyrelsen gav utrymme för och
redigerade projektets webbsida på www.edu.
fi /svenska/mlm.
Projektets målsättning
I rapporten om de fi nlandssvenska skolbiblioteken
framgick tydligt behovet av att
utveckla skolbiblioteken och förbättra samarbetet
med det allmänna biblioteket. En viktig
del av projektet var därför dialogen mellan
skolan, det allmänna biblioteket, skoldirektören
och projektplaneraren. Uppdraget för
projektplanerarna var att tillsammans med
14
skolorna och närmaste allmänna bibliotek:
upprusta skolbiblioteken med stöd för
litteraturanskaffning och ett startpaket
för modern register- och utlåningshantering
utveckla lokala samarbetsmodeller mellan
skolan och det allmänna biblioteket
initiera till lässtimulerande aktiviteter,
såsom läsprojekt och bokprat
fortbilda lärare och personal i skolbiblioteksverksamhet,
informationssökning
och lässtimulans
ge råd och stöd i frågor som ansluter sig
till skolbibliotekens målsättning, verksamhet
och utrymmen
Vi projektplanerare, den ena i Helsingfors
och den andra i Jakobstad, skulle så långt
som möjligt arbeta i en nära kontakt med
skolorna och biblioteken. Till vårt uppdrag
hörde att handleda och fortbilda lärarna,
hjälpa dem att se det egna skolbibliotekets
möjligheter i det pedagogiska arbetet och i
samverkan med den sakkunskap som fi nns
på ortens bibliotek. Vi ville ge praktiska
råd och tips men också söka lösningar som
sträcker sig längre än ett projektår, driva på
och uppmuntra till ett förändringsarbete
som skulle fortsätta även efter Bittis.

3. Bittis synliggör biblioteket
Hur projektet förverkligades
P
rojektets viktigaste målsättning var
att rusta upp skolbiblioteken, höja
skolbibliotekens status och ge dem en
centralare plats i undervisningen. Skolorna
gavs därför möjlighet att anhålla om projektmedel
dels för att köpa nya böcker, dels
för att införa ett biblioteksdatasystem. De
förutsattes göra upp en plan för litteraturanskaffning
och ett läsprojekt med nya lässtimulerande
modeller samt en plan för inköp
av biblioteksdatasystem. Grundprincipen för
biblioteksdatasystemet var att skolan följer
samma system som det allmänna biblioteket
på orten. Ett gemensamt system har många
fördelar, bl a kan lärarna få professionellt
stöd både i anskaffningsskedet och då mate-
rialet skall registreras, katalogiseras, klassifi -
ceras och utlåningen inledas. Eftersom det
här inte var möjligt på alla projektorter, utreddes
möjligheterna att anskaffa fristående
register- och utlåningsprogram. Tyvärr fi nns
det endast få fristående program utvecklade
för skolbibliotek.
Enligt fi nansieringsmodellen stod projektet
Bittis för en del av anslagen, medan projektkommunen
stod för en annan. Maximibeloppen
som skolorna kunde ansöka var:
2 500 € för ett läsprojekt, där kommunen
stod för 1/4 (625 €) och projektet Bittis
för 3/4 (1 875 €)
15

16
2 250 € för ett register- och utlåningsprogram,
där kommunen stod för 1/3
(750 €) och projektet Bittis för 2/3
(1 500 €)
Planeringen och förverkligandet av läs- och
dataprojekten var Bittis kärna. De i sin tur
medförde många konkreta förändringar i
skolbiblioteket, såsom gallring av litteraturen,
ommöbleringar, nya böcker och datorer
– och kanske det viktigaste – ett nytt sätt att
tänka på skolans biblioteksverksamhet.
Bittis i Åboland och Österbotten
Projektarbetet i Åbolands och Österbottens
skolor inleddes den 1 september 2004 och
pågick i ett år. De tolv skolorna hade vid
starten mycket olika utgångspunkter. Tre
skolor hade inget egentligt skolbibliotek,
samlingarna var placerade i klassrum. Skolorna
brottades med utrymmesbrist, men
t.ex. i Kyrkbackens skola (Karleby) gjorde
man under projekttiden om ett datarum till
skolbibliotek. Gerbyskolan var relativt ny
med ett öppet biblioteksutrymme centralt
placerat intill matsal, lärarrum och datarum.
Sju skolor hade skilda biblioteksrum,
i synnerhet Norra Korsholms skola och
Sursik skola hade satsat på rejäla utrymmen.
Kyrkbackens skola i Nagu hade ett litet,
men välskött skolbibliotek. Vikinga och
Villa skolor var i färd med att renovera och
möblera om sina biblioteksrum. Skräbböle
skola hade inrättat biblioteket i skolans
övre aula. Pedersöre kommunbiblioteks
utlåningsstation är placerad i Sundby skola,
i ett klassrum, medan en biblioteksfi lial i
Övermalax skola återtogs i kommunens regi
under projekttiden.
Alla skolor anhöll om bidrag för olika
läsprojekt. Bidraget användes i de fl esta fall
till litteraturinköp, men också författarbesök
med Per Nilsson och Yvonne Hoffman,
författarporträtt, bokmässa och forskningsprojekt
fanns på programmet. Bibliotekarier
medverkade på fl era håll med bokprat. Sex
skolor deltog i Pärmtoppen, där projektplaneraren
medverkade som bokpratare. Krig
och oroshärdar och Lässkatten var teman i två
skolor, temaläsning av olika slag var den
vanligaste formen för läsprojekten. I Sursik
läste en grupp lärare grundligt in sig på nya
ungdomsböcker och valde ut två titlar för
sju olika teman. I läsprojektet skall eleverna
läsa enligt pusselbitsmetoden, det innebär
att klassen till en början delas in i fem

hemgrupper med elever som väljer skilda
teman. Eleverna omfördelas sedan i expertgrupper,
de som har valt samma tema läser
samma bok och jobbar tillsammans med det
lästa. Till slut återvänder alla elever till sina
ursprungliga hemgrupper och presenterar
där sitt tema och sin bok för de andra.
Val och installation av biblioteksdataprogram
blev som väntat en komplicerad fråga.
Valet av bibliotekssystem var i de fl esta skolor
givet, dvs samma som ortens allmänna
bibliotek. Men det nya var att anpassa bibliotekssystemet
för skolbruk. Kostnader och
tekniska lösningar fordrade planering med
alla berörda parter. I skolorna kändes steget
från utlåningshäfte till datasystem stort och
projektplanerarens förklaringar om systemets
fördelar var ibland svåra att omfatta.
Det var först då biblioteksdatasystemet var
installerat och lärarna fått användarskolning
som de på allvar såg vilka nya möjligheter
som öppnade sig.
I kommuner med biblioteksnätverken
Blanka och Fredrika gick det smidigast då
skolorna valde bibliotekssystemet Gemini.
Gemini är ursprungligen utarbetat för mindre
fi nlandssvenska bibliotek och är ett hanterbart
system också i skolbibliotek. Men det
18
var premiär i skolbibliotekssammanhang med
allt vad det innebar av initialsvårigheter. I
fl era skolor registrerades samlingarna under
sommaren och på hösten kunde det moderna
utlåningssystemet tas i bruk. Kommunbiblioteken
stödde skolorna i registreringsarbetet,
instruerade sommarpraktikanter eller lånade
ut personal som skolsektorn avlönade.
I Karleby köptes skolbiblioteksprogrammet
FreeLib, en skolversion av LIBRA III,
som stadsbiblioteket använder. Bittisskolorna
fi ck rollen som svenska pilotskolor och
utbildningsverket avlönade personal för registrering
av samlingarna. Stegvis siktar man
på att införa FreeLib i alla skolor. Biblioteket
har tagit en aktiv roll och stöder skolorna
med katalogposter, expertstöd, administrationstjänster
och gemensamma kanaler för
materialinköp. Målet är att utbildningsverket
i fortsättningen antingen avlönar en
bibliotekarie för skötsel av skolbiblioteken
eller köper tjänster av biblioteket.
Bittisskolorna i Vasa och Åbo hann trots
planer och god vilja inte under projekttiden
införa PallasPro, biblioteksdatasystemet som
används på respektive stadsbibliotek. Svenska
kulturfonden kom emellertid emot och
förlängde ansökningstiden för Bittismedel.

Det gav St Olofsskolan möjlighet att lämna
in en ansökan, efter att Åbo stad i december
2005 tog beslutet att ansluta hela skolväsendet
till PallasPro. Staden valde St Olofsskolan till
svensk pilotskola och skolan beviljades Bittismedel
för biblioteksdatasystemet.
Bittis i Nyland och Tammerfors
De 12 projektskolorna i Nyland och Tammerfors
anslöt sig till projektet den 1 januari
2005. Deras projekttid räckte också ett år och
också de hade varierande utgångspunkter.
Endast tre av skolorna, Granhultsskolan,
Mattbergsskolan och Mattlidens skola,
har ett relativt nytt utrymme planerat för
skolbibliotek. Den vanligaste formen är ett
avdelat klassrum för skolbiblioteket. I Gammelbacka
skola fi nns skolbiblioteket i matsalen,
men under året inleddes planeringen
av skolbiblioteksutrymmen i f d slöjdsalen
i en angränsande byggnad. Kårböle lågstadieskola
hade biblioteket uppdelat i ett för
skönlitteratur i anslutning till matsalen och
ett för facklitteratur i ett klassrum i en annan
byggnad. Bittis medförde att fackbiblioteket
fl yttades till ett rum i direkt anslutning till
skönlitteraturen i närheten av matsalen.
Två av skolorna är högstadier (Mattlidens
skola och Åshöjdens grundskola) och en är
en privat samskola omfattande årskurserna
5-9 i grundskolan och gymnasiet (Svenska
samskolan i Tammerfors). Fem av skolorna
hade tidigare deltagit i Utbildningsstyrelsens
Läs och skriv-projekt.
Den språkliga verkligheten i denna del av
projektet är en annan jämfört med de åboländska
och österbottniska skolorna. Alla
skolor, förutom Karis svenska lågstadium,
verkar på orter med fi nsk majoritet. Det här
betyder att lärarna för att stärka elevernas
svenska språk vill satsa på modersmålsundervisningen
och lässtimulansen. Behovet
att bygga upp ett mångsidigt skolbibliotek
är förståeligt, också därför att eleverna och
lärarna på de här minoritetsorterna inte
har lika stor tillgång till svenska böcker
och svenskspråkig service på de allmänna
biblioteken.
Samtliga skolor anhöll om anslag för
läsprojekt. Pengarna användes till bokinköp
men i läsprojekten ingick också författarbesök,
ordverkstad, sagolek, sagomaraton, teater
och en paneldebatt kring ungdomsböcker.
Flera skolor ville försöka använda nya
metoder, t.ex. utgående från de läscirklar
och gruppsamtal som Margareta Rosenberg
19

eskrev under vårens fortbildningsdagar på
Hanaholmen. Bibliotekarier från närbiblioteken
bokpratade i skolorna och där sådana
inte fanns turnerade projektplaneraren med
bokprat.
Valet av biblioteksdatasystem gick relativt
snabbt och smärtfritt i Esbo, Grankulla och
Karis. Esbo stad hade redan före projektet
anlitat företaget Realnode och installerat
biblioteksprogrammet Emilda i en pilotskola.
Man var överens om att de fyra
Bittisskolorna är de följande att ansluta sig
till Emilda. Under sommaren och hösten registrerades
böckerna och innan projekttidens
slut hade en del av skolorna kommit igång
med utlåningsrutinerna. I Esbo gick man
också in för att ta klassifi kationssystemet för
allmänna bibliotek KAB och ämnesordsindexet
ALLÄRS i bruk på skolbiblioteken.
Granhultsskolan i Grankulla gjorde på
våren ett snabbt val av Emilda. Efter endast
några veckor installerades programmet i
skolans datorer, lärarna fi ck sina första instruktioner
och registreringen kunde inledas
på sommaren.
Karis stad hade gjort sitt val redan
innan Bittis och som projektskola fi ck Karis
svenska lågstadium bli lokal pilotskola för
20
FreeLib, skolbiblioteksversionen av Axiells
LIBRA III, datasystemet i Karis stadsbibliotek.
En överenskommelse med stadsbiblioteket
gjorde det möjligt för en av bibliotekarierna
att mot ersättning registrera skolans
böcker och handleda skolbibliotekarien och
lärarna i FreeLib.
Gammelbacka skola i Borgå förhandlade
under året om att få ansluta sig till PallasPro
inom nätverket för Borgå stadsbibliotek och
kommunbiblioteken i regionen. Ett positivt
beslut kom under hösten och Gammelbacka
skola planerar att gå med under våren
2006. En stor fördel hade skolan i tidigare
pilotskolor och av att bibliotekarierna på
Borgå stadsbibliotek ställde upp med sakkunskap
och stöd.
Skolbiblioteken i huvudstadsregionen
hade inga möjligheter att ansluta sig till
stadsbibliotekens gemensamma databas
Helmet, eftersom den redan i sig är så stor. I
motsats till skolorna i Esbo och Grankulla
hade de tre projektskolorna i Helsingfors
stora svårigheter att under projektåret få
ett beslut om biblioteksdatasystem. Frågan
gällde ifall de svenska skolorna i Helsingfors
skulle anskaffa ett eget biblioteksdatasystem
eller ett gemensamt med de fi nska skolorna.

Beslutet försvårades dessutom av att likadan
hård- och mjukvara i så fall borde anskaffas
till stadens samtliga svenska grundskolor,
vilket hade betytt stora kostnader. Trots ihärdiga
försök kunde Bittisskolorna i Helsingfors
alltså inte lämna in sina ansökningar
under projektåret. Tiden var inte heller
mogen för de två skolorna i Tammerfors att
besluta om datasystem och därför ansökte
inte heller de om bidrag.
Samarbete mellan skolor och bibliotek
Ett samarbete mellan skolan och det allmänna
biblioteket är en förutsättning för
framsteg på skolbiblioteksområdet. Detta är
i linje med Biblioteksstrategi 2010 (Undervisningsministeriets
publikationer 2003:8), som
uppmanar kommunerna att satsa på samarbete
mellan skol- och bibliotekssektorerna.
En viktig målsättning under projektet var
att initiera till och stöda kontakten mellan
bibliotekarier och lärare.
En del skolor och bibliotek hade lång
erfarenhet av samverkan, andra fann under
projektåret former för sitt samarbete.
Eftersom de fi nlandssvenska skolorna är
utspridda över ett stort geografi skt område,
utgör ofta redan det långa avståndet från
22
skolan till närmaste kommunala bibliotek
ett hinder för samarbete. Ändå lyckas man
förvånansvärt ofta komma till tillfredsställande
lösningar. Om eleverna p g a avstånden
inte kan komma till biblioteket, kan
kanske bokbussen komma till skolan eller så
kan man beställa boklådor från biblioteket.
Besök av bokpratande bibliotekarier är också
efterfrågade och omtyckta.
Ett problem för samverkan mellan
skolorna och biblioteken i de större städerna
är att det varken fi nns tillräckligt med
svenskspråkiga bibliotekarier eller svenska
böcker på de allmänna biblioteken. Trots
att grunden för de allmänna biblioteken är
jämlik service för alla, gäller det ofta inte de
elever som tillhör den språkliga minoriteten
på en ort. Ytterligheten utgörs i det enspråkiga
Tammerfors, där upplever lärarna att
de svenska skolorna inte alls kan utnyttja
stadsbibliotekets tjänster.
För att mångsidigare kunna betjäna
skolorna är de allmänna biblioteken i behov
av tilläggsresurser för material och personal.
På många håll kunde situationen förbättras
av en omorganisering och omplacering
av tjänster och samlingar och en tydligare
defi niering av servicen till skolorna samt av

en samplanering sektorerna emellan. Vilka
uppgifter som hör till det allmänna biblioteket
och till skolbiblioteken borde klargöras.
Lässtimulans, fortbildning, konsultation
Tillsammans med bibliotekarier från det allmänna
biblioteket bokpratade vi projektplanerare
i fl era skolor. Vi arrangerade fortbildning
för lärare och bibliotekarier, både som
två välbesökta konferenser och som lokala
utbildningsdagar, där bibliotekarier från det
allmänna biblioteket fungerade som lärare
i informationssökning, lässtimulans och
praktisk biblioteksskötsel. Lärare från några
skolor gjorde studiebesök till skolbibliotek
på Åland och i Sverige. En viktig del av
projektet och för den fortsatta utvecklingen
var den arbetsplan för skolbiblioteket som
lärarkollegierna uppmanades att utarbeta.
Alla skolor uppmanades att gallra och
städa sina samlingar, eftersom en stor del av
böckerna var mycket slitna och föråldrade.
Nästan alla skolbibliotek gjorde grundliga
utrensningar. Det var svårt, men samtliga
skolbibliotekarier var efteråt nöjda med det
uppfräschade beståndet. Biblioteksskötsel
är inte bara anskaffning av nya böcker, det
är också gallring, reparationer och upprätt-
hållande av ordning i hyllorna. En logisk
indelning av böckerna är en grundförutsättning
för att hitta i samlingarna och därför
rekommenderade vi skolorna att ta i bruk en
förenklad version av klassifi kationssystemet
för allmänna bibliotek, KAB.
Som projektplanerare arbetade vi i en
nära kontakt med skolorna, vi besökte dem
fl era gånger och däremellan konsulterade vi
dem per e-post och telefon. I de skolor som
deltog i Bittis har skolbibliotekarierna i allmänhet
1-2 veckotimmar för skolbiblioteksskötsel.
Skolbibliotekarierna är alla lärare
som vid sidan om sin undervisning och utan
bibliotekarieutbildning ansvarar för skolans
bibliotek. Den handledning och det stöd de
fi ck under året upplevde de som en viktig
del av projektet. Behovet av konsultverksamhet
av det här slaget är uppenbart.
Under projektåret producerade vi material
kring biblioteksskötsel, litteraturkännedom
och undervisning i informationssökning.
Materialet fi nns tillgängligt på www.edu.
fi /svenska/mlm/.
Mycket arbete men också framsteg
För att skolbiblioteket skall ha en möjlighet
att utvecklas till det bättre, bör utvecklings-
23

arbetet komma igång, förankras och fortleva
i skolan. Utifrån kommande lösningar är
sällan hållbara. Utomstående samarbetspartners
behövs, men själva insikten och
motivationen måste ha sitt ursprung och
leva vidare i skolan och skolbiblioteket bör
vara en angelägenhet för hela lärarkollegiet.
Det var kanske orsaken till att några lärare
konstaterade något överraskade att deltagandet
i Bittis innebar mycket arbete. De
skulle formulera planer för läsprojekt och
val av biblioteksdatasystem, formulera en
arbetsplan, rensa ut gamla och köpa in nya
böcker, städa bokhyllor och kanske möblera
om för att få ett mera funktionellt utrymme.
En del skolor grundade arbetslag och
biblioteksgrupper. Allt som allt upplevde
lärarna ändå projektarbetet som positivt och
resultatet blev större och synligare än många
kanske hade tänkt sig.
24
Inom biblioteken upplevdes Bittis som
ett ordentligt steg framåt i samarbetet med
skolorna. Med samarbete avses inte detsamma
som den service biblioteket av tradition
bjuder på. Samarbete innebär två jämlika
parter som båda ger och tar, utbyte av kompetens
och en öppen dialog om resurser och
metoder. Genom projektet fi ck biblioteken
en möjlighet att å ena sidan aktivt ta del i
utvecklandet av skolbiblioteken och å andra
sidan defi niera sin syn på och marknadsföra
servicen till skolorna.

4. Lust att lära –
möjlighet att lyckas
Att handleda elever i informationssökning
I
dag talas det om skolans undersökande
arbetssätt och processinriktade undervisning
med elever som arbetar aktivt
och självständigt tar fram det undervisningsmaterial
de behöver. Samtidigt försöker
man fi nna nya sätt att undervisa elever i
informationssökning och -hantering. Eleverna
behöver fortgående handledning och
undervisning i hur man går tillväga för att
söka, sortera, utöva källkritik, bearbeta och
sammanställa information.
Inom Bittis såg vi behovet av konkreta
anvisningar och undervisningsmaterial
för lärare och bibliotekarier att utgå ifrån
i arbetet med elevernas informationshantering.
Därför utarbetade vi kompendiet
Sök övningar i faktaböcker och arbetsmaterialet
Sökpasset. Det förstnämnda ger eleverna
möjlighet att öva läsförståelse och lära sig
använda faktaböcker, det senare är en samarbetsmodell
för skola och bibliotek kring
elevernas informationssökning.
Sökövningar i faktaböcker
Forskning visar att elever i dagens skola
ofta saknar primära kunskaper om hur man
söker information. Redan en faktabok kan
vara svår att hantera. Det har visat sig att
elever inte kan använda sig av register och
innehållsförteckning och klarar sällan av att
snabbläsa en text för att få en överblick av
innehållet. Det kan också vara svårt att sålla
25

elevant information ur längre textavsnitt
eller att sammanställa fakta från fl era olika
källor. Eleverna behöver träning i dessa
färdigheter, de behöver lässtrategier för olika
slag av textstrukturer.
Man kan närma sig läsförståelse på många
olika sätt. Rektorn i Sundby skola i Pedersöre,
även lärare för åk 5–6, ville bredda
övningarna i läsförståelse med hjälp av ett
urval nyinköpta faktaböcker. Han ville hjälpa
eleverna att upptäcka böckernas innehåll och
struktur och började därför utarbeta frågor i
anknytning till dem. Avsikten var också att
komma ifrån ensidigheten med traditionella
läsförståelseböcker och de tävlingstendenser
som ofta uppstår mellan eleverna.
Från projektets sida såg vi arbetsbladen
som övningar i att söka i faktaböcker och ett
sätt att träna sig att använda fakta i bokform.
Skolan delade villigt med sig av materialet
och projektplaneraren redigerade ett kompendium
med arbetsblad till tjugofyra olika
faktaböcker. Frågorna i arbetsbladen varierar
från vanliga kortfrågor till öppna frågor,
vilka eleven utgående från textavsnitt skall
besvara med egna sammandrag. Arbetsbladen
har inget facit, svaren fi nns i böckerna
och det kan kräva tålamod att lösa vissa av
26
dem. Konsten att läsa facklitterära texter kan
bjuda på överraskande motstånd, men framstegen
belönar och inspirerar. Det har intresset
som arbetsformen väckt bland eleverna i
Sundby skola visat.
Kompendiet delades ut till skolor och
bibliotek inom Bittis och kan laddas ner från
projektets webbsidor www.edu.fi /svenska/
mlm.
Information och informationssökning
Professor Louise Limberg vid Högskolan i
Borås har som ett resultat av sin forskning
konstaterat att lärarna värderar elevernas
informationskompetens högt, men att de
samtidigt har en otydlig bild av vad den
egentligen består av. De litar optimistiskt
på att eleverna lär sig hantera information i
samband med projektarbete och skoluppgifter.
I kartläggningen av de fi nlandssvenska
skolbiblioteken, som gjordes inför projektet
Bittis, tillfrågades lärarna om hur eleverna
i deras skola handleds och undervisas i
informationssökning. De allra fl esta svarade
med en direkt koppling till undervisningen i
databehandling och IT. De utgick alltså ifrån
att dataläraren handleder eleverna inom sin
undervisning.

Louise Limberg påpekar att det fi nns en
del missförstånd när det gäller information
och informationssökning. Information
bör inte förväxlas med fakta. Den har inte
något värde i sig, det är först när mottagaren
behandlat informationen som den får
ett innehåll. Informationssökning innebär
att fi nna och samla in information som är
värd att undersökas. Det är inte enbart fråga
om tekniska färdigheter. Före sökningen
borde eleven ha klart för sig vad ämnesområdet
innehåller, vilka ord, termer och
begrepp som ingår. All information som
samlas in skall sorteras, värderas och sättas
i ett sammanhang för att få en mening. För
eleven gäller det att bearbeta det insamlade
materialet, förstå sammanhangen och skapa
en mening. Först då kan vi tala om fakta och
förhoppningsvis i slutändan om kunskap.
Professorn i informationsvetenskap
Carol Collier Kuhlthau (USA) hävdar att
informationssökningsprocessen inte är en
rationell process. Hon upptäckte under sin
tid som gymnasiebibliotekarie att många
elever visade sig vara frustrerade, vilsna och
uppgivna i skolbiblioteket när de stod inför
en ny skoluppgift. Detta skedde ofta, och
trots övning i informationssökning klarade
eleverna sig inte på egen hand. Utgående
från sina erfarenheter gjorde Kuhlthau en
modell av informationssökningsprocessen,
som hon delade in i sex faser. Det nya med
hennes modell var att hon utgick från den
sökandes perspektiv och beaktade också
känslor och handlingar. Enligt Kuhthau
ingår i informationssökningsprocessen
element av osäkerhet och förvirring, men
även perioder av kaos, innan den sökande
upplever klarhet och tillförsikt. Modellen
påminner oss om att vi inte får glömma att
eleverna ofta behöver hjälp och stöd för att
känna sig trygga i sitt sökande. När eleverna
är medvetna om att känslor av osäkerhet hör
till sökprocessen, och att det är ingenting de
behöver skämmas för, kan de lättare också
acceptera och hantera dem.
Sökpasset
Tanken bakom materialet till Sökpasset är
att läraren och bibliotekarien samarbetar
kring de informationssökningsuppgifter som
eleverna tilldelas. Båda parter känner till hela
arbetsgången och vet vad eleverna förutsätts
göra dels i skolan och dels på biblioteket.
Bibliotekarien blir i god tid informerad om
klassens besök på biblioteket, klassens ämnes-
27

val och elevernas förväntade slutprodukter.
Hela processen bryts ned i undervisningsmoment
och läraren och bibliotekarien vet vilka
moment de ansvarar för.
I stället för att eleven utgår från en
bestämd rubrik, arbetar klassen med ett bredare
ämnesområde. Efter en första utforskning
av ämnet bestämmer sig eleven för en
infallsvinkel och formulerar småningom en
egen rubrik. När alla i klassen arbetar parallellt
med samma ämnesområde kan eleverna
stöda och tipsa varandra, samtidigt som
läraren får en bättre överblick över ämnet
och lättare kan handleda.
Sökpassets arbetsgång är indelad i fem
olika faser. Eleverna har ett arbetsblad som
de fyller i steg för steg när arbetet avancerar
i skolan och på biblioteket. När arbetsbladet
är ifyllt, klassbesöken på biblioteket genomförda
och elevens arbete börjar bli klart,
besvarar eleven frågorna i Sökpasset och
passet stämplas, som ett mått på förvärvade
kunskaper i informationssökning. Sökpasset
är en plattform att utgå ifrån när färdigheter
inom informationshantering, läsning och
bibliotekskunskap tränas. Arbetsblad och
Sökpass fi nns i tre olika svårighetsgrader, för
årskurserna 3–4, 5–6 och 7–9. Uppgifternas
innehåll och undervisningen anpassas efter
elevernas ålder.
Arbetsgång
fas 1
Det är viktigt att lärare och elever i inledningsskedet
diskuterar fram ett gemensamt
ämnesområde och överväger vilka ord
och begrepp som hör till området. Orden
sorteras från det allmänna till det specifi ka i
en sorteringsmodell. Inför biblioteksbesöket
har eleverna en första överblick över ämnet
och vet vilka ord de kan använda som sökord
i böcker, databaser och på webben.
fas 2
Klassen besöker biblioteket och får en
introduktion i bibliotekskunskap. Elevernas
sorteringsmodell kan jämföras med klassifi
kationssystemet för allmänna bibliotek
(KAB) och ämnesordslistan ALLÄRS. Hur
stämmer det egna tänkandet överens med
sätten att kategorisera på biblioteket? Eleverna
kan redogöra för sina sorteringsmodeller
och bibliotekarien kan visa hur de stämmer
överens med bibliotekssystemen. Eleverna
får öva sig i att med hjälp av olika uppslag på
datorn hitta motsvarande böcker i hyllorna.
29

De söker också böcker från det aktuella ämnesområdet
och lånar dem till skolan.
fas 3
I skolan jobbar eleverna vidare med de
lånade böckerna. Varje elev får i uppgift att
välja ut en idé, en fråga eller ett delområde
som intresserar. Det kan ta tid att bestämma
sig för en infallsvinkel, men genom att diskutera
tillsammans stimuleras eleverna till
nya tankar. När de sedan hittat sina intresseområden
är det dags att formulera rubriken.
Öppna frågor i rubriken är i allmänhet
bättre än påståenden, eleven har då större
möjlighet att anpassa nivån på sitt arbete.
fas 4
Vid det andra biblioteksbesöket vet eleverna
mera exakt vad de skall koncentrera sig på
och kan fördjupa sina sökningar. Bibliotekarien
vägleder vidare i faktaböcker, uppslagsverk,
artikeldatabaser och på webben.
fas 5
Eleverna jobbar färdigt i skolan, bearbetar
materialet och gör den slutprodukt man
kommit överens om. Elevens Sökpass
30
stämplas och hela processen utvärderas av
elev och lärare.
Internet har blivit en viktig informationskälla,
eleverna anser ofta att ”allt” fi nns på
nätet och upplever böcker som gammaldags.
De är mycket optimistiska till Internets möjligheter
och via spelande och chattande har
de fått teknisk fi ngerfärdighet. Samtidigt har
det visat sig att de upplever informationssökning
som svårt. Eleverna behöver fortfarande
skolning i IKT och webbens egenskaper,
hur man söker information, granskar
och dokumenterar en källa samt varningar
för vanliga fallgropar. Bibliotekarien kan i
undervisningen utgå från bibliotekets egen
hemsida och visa hur man därifrån navigerar
vidare till granskade källor via olika portaler
och databaser.
Undervisning i informationssökning kan
utformas på många olika sätt. Med Sökpasset
har vi gett en konkret samarbetsmodell
att utgå ifrån.

5. Stanna upp – blicka framåt
Skolorna planerar sin biblioteksverksamhet
V
ad är det för verksamhet vi vill
bedriva i vårt skolbibliotek, hur
skall det gå till och varför vill vi
detta? Tre enkla frågor – vad, hur och varför
– söker svar i lärarnas gemensamma planering
för skolans bibliotek. Ett första steg till
förändring i skolbiblioteket är att sätta upp
mål och planera för verksamheten och för
samarbetet mellan skolan och det allmänna
biblioteket. Inom Bittis fi ck lärarkollegierna
i uppdrag att skriva arbetsplaner för skolbiblioteksverksamheten.
Lärarna diskuterade
behovet av skolbibliotek, visioner och
förverkligande. I arbetsplanerna utgick man
från nuläget och formulerade målen för hurdant
skolbibliotek man vill ha. De mål och
åtgärder som lärarna ställde upp i arbetsplanerna
kan grupperas enligt följande:
Läsning. Skolan skall ha ett välförsett skolbibliotek
för att stöda modersmålsinlärningen,
öka elevernas läsintresse, läsförmåga och
läsförståelse och göra alla elever till goda
läsare. Skolbiblioteket är först och främst en
plats där eleverna kan hitta böcker att läsa.
Böcker. Vi vill köpa nya böcker som stimulerar
eleverna att läsa och utgör stommen i
läsinlärningen, modersmålsundervisningen
och i återkommande läsprojekt. Faktalitteratur,
ett speciellt ämne eller en genre vill vi
också satsa på, men viktigast är anskaffning
31

av barn- och ungdomslitteratur i största
allmänhet.
Utrymme. Vi vill skapa ett trivsamt och inbjudande
skolbibliotek för elever och lärare.
Vi vill köpa soffor och länstolar och inreda
myshörnor för sköna lässtunder och social
samvaro. Vi vill också inreda med funktionella
bokhyllor och arbetsbord.
Biblioteksdatasystem och informationssökning.
Vår skola som ännu inte fått ett katalogiserings-
och utlåningssystem har detta som
ett prioriterat mål. Vi vill utveckla skolbiblioteket
till ett modernt och mångsidigt
kunskapscentrum för forskande arbetssätt.
Skolbiblioteket skall vara bas för fakta
och informationssökning. Vi vill använda
skolbiblioteket i det dagliga arbetet för olika
tema- och projektuppgifter, men är också
beredda att vägleda eleverna till det allmänna
biblioteket, som har ett större utbud av
olika källor och material.
Samarbete med det allmänna biblioteket. Vi är
intresserade av att utöka samarbetet med det
allmänna biblioteket. Vi ser behoven främst
i undervisningen i bibliotekskunskap och
informationssökning, tillgången till böcker
och lässtimulerande aktiviteter som bokprat
och författarbesök. Vi önskar hjälp i val av
böcker och vill ha besök av bokbussen eller
få boklådor sända till skolan.
Öppethållning, skolbibliotekariens veckotimmar
och fortbildning. Vi har som mål ett skolbibliotek
som är öppet hela dagen och mera
arbetstid för skolbibliotekarien. Beroende
på skolans storlek anser vi skolbibliotekarien
behöva mellan 1 och 20 veckotimmar.
Vi vill ha fortbildning i biblioteksskötsel,
biblioteksdatasystem och lässtimulerande
arbetssätt.
Strategier för den fortsatta utvecklingen. Deltagandet
i Bittis ser vi inte enbart som olika
aktiviteter under projektåret, utan som en
startimpuls på ett arbete som utvecklar skolbiblioteket
också framöver. Med arbetsplanerna
och en mera målinriktad verksamhet
vill vi synliggöra skolbiblioteket och de
möjligheter ett välfungerande skolbibliotek
erbjuder. Vi är optimistiska, trots att vi är
medvetna om att det ekonomiska stöd och
den sakkunskap som projektet gav, inte
fi nns att tillgå på samma sätt i fortsättning-
33

34
Upplägg för en arbetsplan för skolans biblioteksverksamhet inom projektet Bittis
1. Nuläget. Ge en kort beskrivning av:
• utrymme och inredning
• öppethållning
• skolbibliotekariens veckotimmar
• anslag för material och verksamhet
• samlingarna, böcker och annat material
• datasystem
• möjligheter till elektronisk
informationssökning
• rutiner för klassers och enskilda elevers
användande av biblioteket
• lässtimulerande verksamhet och andra
aktiviteter i skolbiblioteket
• samarbete med det allmänna biblioteket
• annat
2. Vad har projektet Bittis betytt för er skola?
Har skolbiblioteket utvecklats på några av
ovanstående punkter?
3. Finns det en plan för skolans
bibliotek?
• när och av vem utarbetades den
• vad innehåller den
• fi nns det något i planen att ta fasta
på i dag
4. Vilka pedagogiska grundtankar stöder biblioteksverksamheten
i skolan?
• har skolan en egen pedagogisk profi l
(beskriv kort)
• var kommer skolbiblioteket och det
allmänna biblioteket in
• vilken eller vilka kunskapsprocesser ska
skolbiblioteket stöda

5. Hur kommer skolan efter projektåret att
fortsätta utveckla skolbiblioteket? Utgå från
punkterna 1 och 2. Gör en målformulering:
• visionära mål
• kortsiktiga mål
• långsiktiga mål
• prioriterade mål
6. Strategier för genomförande av målen
• kortsiktigt
• långsiktigt
7. Hur skall utvecklingsplanen förankras
• vem/vilka riktar den sig till
• samarbetspartners
• utvärdering, när och av vem
8. Behandlad och godkänd av lärarkollegiet
(datum) och undertecknad av rektor och
skolbibliotekarie
en. I stället planerar vi att nå de uppställda
målen genom samarbete med olika parter
inom skolsamhället och biblioteket och med
understöd från olika fonder och stiftelser.
Planera verksamheten, inte ramarna
Anette Ekström, ansvarig för skolbibliotekscentralen
i Hässleholm i Sverige, har
i sitt arbete med skolbibliotek tagit del av
ett stort antal arbetsplaner och undersökt
hur de förverkligats. Resultaten redovisar
hon i dokumentet Arbetsplan för skolbibliotek
– några tankar kring betydelsen av en arbetsplan
för verksamhetsutveckling, tillgängligt på www.
skolutveckling.se. Ett utmärkande drag för
många arbetsplaner är, enligt Anette Ekström,
fokuseringen på skolbiblioteket som
rum. Det är lätt att i första hand se skolbiblioteket
som ett rum som måste åtgärdas.
Men det är, påpekar hon, inte ramarna som
skall ge en viss verksamhet, utan verksamheten
som skall kräva vissa ramar.
För att i planeringen komma ifrån att
skolbiblioteket förknippas enbart med en
lokal vill Ekström hellre tala om utvecklingen
av skolbiblioteksverksamheten, där
verksamheten är ett målinriktat lärande med
biblioteket som bas. Är ett biblioteksbaserat
35

lärande över huvud taget möjligt i undervisningen
i vår skola? Vilka förändringar kräver
det? Vika resurser behöver vi för skolbiblioteket?
För- och nackdelarna med det här
arbetssättet bör diskuteras och skolbiblioteket
lyftas upp på dagordningen. Det behövs
argument och fortbildning i både bibliotekskunskap
och kunskapssyn – och tid för
diskussioner.
Är det då mödan värt att diskutera fram
en arbetsplan för skolbiblioteksverksamheten?
Ja, en arbetsplan synliggör och
tydliggör verksamheten och ger en struktur
på arbetet, något att följa, följa upp och
utvärdera. Anette Ekströms slutsatser är att
det går att planera för skolbiblioteksutveckling,
men att koncentrationen kanske skall
ligga på andra faktorer än själva skolbiblioteket.
Det handlar om att skifta fokus
från kringverksamhet till kärnverksamhet
och om insikt, kunskap och förståelse för
skolbiblioteket som pedagogisk resurs. Om
mod att ifrågasätta ens eget arbete och vara
36
öppen för utveckling. Det handlar om att
göra, inte att bara önska, diskutera, planera
och besluta. Bättre ekonomiska resurser
krävs, javisst, men det är inte allt. Främsta
skälen till bättre resultat hittas i lärarkåren:
en engagerad skolbibliotekarie, som kämpar,
står på sig och inte ger sig i första taget,
lärare, som är positiva till en förändring,
intresserade och ser åtgärderna som viktiga
samt en skolledare, som ställer sig positiv,
uppmuntrar och tar på sig ansvaret för att
målen förverkligas. Det förutsätter naturligtvis
också att alla är överens, idéerna är väl
förankrade och att det fi nns en samsyn om
behoven och tillvägagångssätten.

6. Skolans kunskapscentrum
Hur kommer vi dit?
Steget från bilden av skolbiblioteket
som två små skåp till positionen som
skolans kunskapscentrum är stort.
Hur kommer vi dit? Ett svar är samarbete
över region-, kommun- och sektorgränserna.
Undervisningsministeriet betonar i
Biblioteksstrategi 2010 att informationsförsörjningen
för elever och lärare bör utvecklas i
långsiktigt samarbete med övriga bibliotek,
inte separat. Det lönar sig inte att ”uppfi nna
hjulet på nytt”. I existerande biblioteksnätverk
fi nns ett kunnande som skolbiblioteken
kan utnyttja.
Undervisningsministeriet rekommenderar
att kommunerna eller regionerna anställer
pedagogiska informatiker för koordinering
och samarbete. Kommunerna uppmanas
grunda professionellt skötta skolbibliotek
i stora skolor samt göra upp en plan för
elevernas informationsförsörjning och samarbetet
mellan skolor och bibliotek. Kommunerna
rekommenderas också att komma
överens om hur undervisningsväsendet
ersätter det allmänna biblioteket för utförda
tjänster till skolorna.
Skolorna i Svenskfi nland är utspridda, det
fi nns många små skolor i glesbygden eller
språkligt isolerade på fi nska orter. Vägen är
ofta lång till närmaste allmänna bibliotek
eller till ett bibliotek med material och
service på svenska. Det ställer särskilda krav
på samarbetet. Men det stöd som biblioteka-
37

ierna kan utgöra i utvecklandet av skolbiblioteken
och för informationsförsörjningen,
modersmålsundervisningen och lässtimulansen
måste kunna utnyttjas. Det måste få
kosta och biblioteken få de resurser och den
ersättning de behöver för den här servicen.
De utspridda små skolorna och minoritetsspråket
medför samtidigt ett ännu större
behov av en lagstiftning som ålägger kommunerna
att ta sitt ansvar för utvecklandet
och upprätthållandet av skolbibliotek. Det
behövs samarbetsplaner och kanske skräddarsydda
lösningar för det fi nlandssvenska
samarbetet. Den statliga förvaltningen borde
å sin sida ta ansvar för den jämlika utvecklingen
och tillgången till biblioteks- och
informationstjänster i skolorna.
Bittis – punktnedslag och synergieffekter
Projekt är engångsföreteelser och punktnedslag.
Projektet Bittis innebar en rejäl satsning
för de 24 medverkande skolorna. Av stor
betydelse var givetvis de ekonomiska bidragen
för upprustningen av skolbiblioteken. I
fortsättningen måste skolorna förlita sig på
den egna kommunens och skolans budget,
ifall inte utomstående bidrag står till buds.
Projektet gav modeller för hur skolbibliote-
ken kan fungera och utvecklas i samarbete
med ortens allmänna bibliotek och hur man
kan arbeta över kommunala och regionala
gränser. I de allra fl esta kommuner saknas
ännu pedagogiska informatiker på biblioteken
och hur samarbetet utfaller beror
mycket på enskilda bibliotekariers intresse
och fallenhet och biblioteksledningens
inställning.
Ett projektår är kort, särskilt inom
skolvärlden, och tiden rinner snabbt iväg.
Men tack vare ett gott samarbete mellan
skolbibliotekarier, lärare, rektorer, utbildningsdirektörer
och bibliotekarier på
kommunbiblioteken blev en hel del gjort.
Rektorns inställning och insats såg ändå ut
att vara avgörande för hur projektet lyckades
i den enskilda skolan. Rektorn är pedagogisk
ledare i skolan och utvecklingen av skolbiblioteket
är pedagogiskt utvecklingsarbete.
Uttrycket ”inte utan min rektor” upprepades
många gånger i olika diskussioner under
projektåret.
På en del projektorter fi ck Bittis glädjande
synergieffekter för kommunens alla
skolor. De här kommunerna beviljade mera
resurser, inte bara i projektskolorna, utan i
kommunens skolor överlag. Projektet gjorde
39

de ansvariga inom skol- och bibliotekssektorn
uppmärksammade på en nödvändig
modernisering och resursfördelning och de
tog som uppgift att förbättra skolbiblioteken
och samarbetet med de allmänna biblioteken.
Projektet Bittis – biblioteket i skolan
väckte intresse både på nationellt och kommunalt
plan. Det var ett nödvändigt steg för
mera resurser och kvalitativt bättre skolbib-
40
liotek i Svenskfi nland, ett stort steg från de
två små skåpen mot ett kunskapscentrum.
Vår förhoppning är att projekterfarenheterna
utnyttjas för en förbättring av skolbibliotekens
verksamhetsformer och förutsättningar.
Nu kunde endast en del av skolorna antas
till Bittis. Vem tar ansvar för en fortsatt utveckling
och en jämlik upprustning av skolbiblioteken
i alla fi nlandssvenska skolor?

7. Vad skall vi göra
med skolans bibliotek?
Punktlista för åtgärder
Lärarkollegiet
Diskutera frågan: varför satsa på skolbiblioteket?
granska hur skolans pedagogiska profi l och
verksamhet avspeglas i skolbiblioteket
gör de ansvariga för utbildningsfrågor
medvetna om att ni vill förbättra ert skolbibliotek
bilda en arbetsgrupp för skolbiblioteket
– gör upp en arbetsplan för
skolbiblioteket
– ge planen en förankring
Samarbete
Etablera samarbete med ortens allmänna
bibliotek
stöd och råd i biblioteksfrågor
biblioteksteknik
undervisning i informationssökning
litteraturförmedling, lässtimulans
avtal om biblioteksservice eller köp av
tjänster
41

Rummet
Välj ett centralt beläget rum för skolbiblioteket
bygg in LUGN
bör rymma en klass åt gången
funktionell inredning med läsplatser, arbetsbord
och hyllor anpassade för barn
datorer
arbetsutrymme för skolbibliotekarien
42
Anslag
Budgetera för skolbiblioteket
inköp av material
– planera inköpen årsvis
dataprogram, licenser
lön för skötsel av skolbiblioteket
öppethållning

Litteratur och länkar
Alexandersson, Mikael: Textfl ytt och sökslump –
informationssökning via skolbibliotek. Mikael
Alexandersson, Louise Limberg. Stockholm: Myndigheten
för skolutveckling, 2004. ISBN 91-85128-82-1.
Biblioteksstrategi 2010: policy för tillgång till kunskap
och kultur. Helsingfors: Undervisningsministeriet,
2003. ISBN 952-442-182-8.
Folkbiblioteksmanifestet, skolbiblioteksmanifestet.
Svenska Unescorådets skriftserie nr 2.
Svenska Unescorådet, 2000.
Ett funktionellt skolbibliotek. Text Hannele Frantsi,
Kaarina Kolu, Seija Salminen; översättning och
bearbetning Nina Kihlman, Annika Westerholm, Gun
Oker-Blom. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen, 2002.
ISBN 952-13-1557-1.
44
Hasselrot, Titti: Allas bibliotek – en idébok om att
integrera bibliotek. Titti Hasselrot, foto Susanne
Björkman. Stockholm: Skolverket, 2001.
ISBN 91-89314-44-1.
Hasselrot, Titti: Viljan att lära – om lärandets drivkrafter
och skolbibliotekets möjligheter. Titti Hasselrot
och Ulla Sundin Beck. Lund: Bibliotekstjänst, 2002.
ISBN 91-7018-490-9.
Informationssökning i fokus: idé- och metodbok för
gymnasieskolans bibliotek. Ulf Bolander [et al.].
Lund: Bibliotekstjänst, 1998. ISBN 91-7018-423-2.
Kirjasto koulussa: opas uuteen koulu- ja oppilaitoskirjastoon.
Toim. Liisa Niinikangas. Helsinki: BTJ
Kirjastopalvelu, 1999. ISBN 951-692-465-4.

Koulu kirjastossa: kirjasto oppimisympäristönä.
Toim. Liisa Niinikangas. Helsinki: BTJ Kirjastopalvelu,
2000. ISBN 951-692-458-9.
Koulukirjasto tilana. Toim. Liisa Niinikangas.
Helsinki: BTJ Kirjastopalvelu, 2002.
ISBN 951-692-531-6.
Koulukirjastonhoidon opas. Toim. Liisa Niinikangas.
Helsinki: BTJ Kirjastopalvelu, 2005.
ISBN 951-692-609-6.
Limberg, Louise: Informationssökning och lärande:
en forskningsöversikt. Louise Limberg, Frances
Hultgren, Bo Jarneving. Stockholm: Skolverket, 2002.
ISBN 91-89314-93-X.
Limberg, Louise: Skolbibliotekets pedagogiska roll:
en kunskapsöversikt. Stockholm: Statens skolverk,
2003. ISBN 91-85009-35-0.
Läs och skriv!: upptäcktsresor i böckernas och
mediernas värld. Red. av Gun Oker-Blom och Annika
Westerholm. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen, 2005.
ISBN 952-13-2529-1.
Nilsson, Monica: Skolbiblioteket – skolans informationscentrum:
en praktisk handledning för skolbiblio-
tekarier, lärare och skolledare. Lund: Studentlitteratur,
1998. ISBN 91-44-00682-9.
Nilsson, Monica: Informationsfärdighet i skolan: skolbiblioteket
som pedagogisk resurs. Lund: Bibliotekstjänst,
2003. ISBN 91-7018-505-0.
Nilsson, Nils-Erik: Elevforskning i grundskolan –
orsaker, problem, förslag. Lund: Studentlitteratur,
2004. ISBN 91-44-03036-3.
Olsson, Kristin: Medieresor – om medier för
pedagoger. Kristin Olsson och Cecilia Boreson.
Stockholm: Sveriges utbildningsradio, 2004.
ISBN 91-25-04000-6.
Sök för att lära: om lärande, informationssökning och
bibliotek. Red. av Margaretha Ullström. Lund: Bibliotekstjänst,
2004. ISBN 91-7018-520-4.
Voiko käärme kompastua?: Opettajan tiedonhallintataitojen
opas. Toim. Liisa Niinikangas. Helsinki: BTJ
Kirjastopalvelu, 2003. ISBN 951-692-550-2.
Ögland, Malin: Skolans bibliotek: om att utveckla
samarbetet mellan skolbibliotek och arbetslag.
Stockholm: Statens kulturråd, 2002.
ISBN 91-85603-70-8.
45

Bittis – Biblioteket i skolan 2004–2005
http://www.edu.fi /svenska/page.asp?path=499,1969
6,26855,37545
Arbetsplan för skolbiblioteket
http://www.skolutveckling.se/publikationer/publ/
main?uri=scam%3A%2F%2Fpubl%2F378&cmd=view
Anette Ekströms text om betydelsen av en arbetsplan
för verksamhetsutveckling.
Bemanna skolbiblioteken
http://www.skolbiblioteksgruppen.se/extra/
Bemanna_skolbib.pdf
Ett verktyg för skolutveckling, ett dokument som
tagits fram av Nationella Skolbiblioteksgruppen.
IFLA / Unesco:s riktlinjer för skolbibliotek
http://www.ifl a.org/VVI/s11/pubs/sguide02-se.pdf
Riktlinjer för att informera beslutsfattare på lokal och
nationell nivå och för att hjälpa skolor att tilllämpa
skolbiblioteksmanifestets principer.
46
Tid för lärande. Rapport från Helvetesgapet,
ett delprojekt i Språkrum
http://www.skolutveckling.se/publikationer/publ/
main?uri=scam%3A%2F%2Fpubl%2F106&cmd=view
Erfarenheter och kunskap om lokalt utvecklingsarbete
med fokus på skolbibliotek och språkutveckling.
Tumregler för skolbibliotek
http://www.skolbibliotek.se/ost/pdf/tumregler.pdf
Praktiska råd gällande resurser, inredning, medier
och personal.
Unescos folkbiblioteksmanifest och
skolbiblioteksmanifest
http://www.unesco.org/webworld/libraries/manifestos/index_manifestos.html
Manifesten kan beställas som affi scher på:
http://www.unesco-sweden.org/informationsmaterial/infostart.htm

I projektet Bittis – Biblioteket i skolan deltog 24 skolor med sikte på
att resursmässigt och kvalitativt förbättra sina skolbibliotek. Utgående
från erfarenheterna under projektåret ger projektplanerarna här råd
och tips för lärare och bibliotekarier och uppmuntrar till en fortsatt
utveckling av skolbiblioteken i de fi nlandssvenska skolorna.
Projektplanerarna Susanne Ahlroth arbetar till vardags som
avdelningschef vid Richardsgatans bibliotek i Helsingfors och Monica
Borg-Sunabacka som avdelningschef vid Stadsbiblioteket i Jakobstad.