i skolan Biblioteket

www03.edu.fi

i skolan Biblioteket

Projektet Bittis 2004–2005

Susanne Ahlroth & Monica Borg-Sunabacka

Biblioteket

i skolan


© Susanne Ahlroth & Monica Borg-Sunabacka och FSBF

Grafi sk planering och layout: Studio PAP

Foto: Jonas Brunnström och Studio PAP

Forsbergs tryckeri, Jakobstad 2006

ISBN 952-92-0109-5


Susanne Ahlroth & Monica Borg-Sunabacka

Biblioteket i skolan

Projektet Bittis 2004–2005

FSBF Finlands Svenska Biblioteksförening


Innehåll

Förord: Bittis – ett startskott! 3

1. Två små skåp... Vad är ett skolbibliotek? 5

2. Bittis uppmuntrar och upprustar Målsättningen med projektet 9

3. Bittis synliggör skolbiblioteket Hur projektet förverkligades 13

4. Lust att lära – möjlighet att lyckas Att handleda elever i informationssökning 23

5. Stanna upp – blicka framåt Skolorna planerar sin biblioteksverksamhet 29

6. Skolans kunskapscentrum Hur kommer vi dit? 35

7. Vad skall vi göra med skolans bibliotek? Punktlista för åtgärder 39

Litteratur och länkar 42

4


Bittis – ett startskott!

Projektet Bittis inleddes redan 2001 då en

grupp aktörer samlades för att diskutera

de fi nlandssvenska skolornas biblioteksservice

och skolbibliotek. Bibliotekssektorn

i Finland hade sedan 1990-talet genomgått

en teknisk revolution i och med det snabba

ibruktagandet av den moderna informationsteknologin.

Skolbiblioteken däremot

stod utanför utvecklingen. Hur skulle vi

få dem med? Vilken fortbildning behövde

lärarna? Vad kunde göras för att stimulera

barnen att läsa mera i skolan och på fritiden?

Vilken position hade läsning, bibliotek

och kunskapssökning i skolans vardag? Hur

fungerade samarbetet mellan det lokala biblioteket

och skolan? För att få en helhetsbild

av skolornas bibliotekssituation i Svenskfi nland

startade projektet med en kartläggning.

Den publicerades 2003 som rapporten Två

små skåp eller skolans informationscentrum.

Projektets andra del med konkret konsultering

pågick 2004–2005. Projektplanerarna

gav konsulthjälp åt de 24 projektskolorna,

ordnade utbildning och fortbildning, sammanförde

skolor och bibliotek och producerade

nyttiga hjälpmedel för utveckling av

biblioteket i skolan (tillgängliga på www.

edu.fi /svenska/mlm/).

Den här boken ger uppslag och idéer för

alla lärare som vill utveckla skolans bibliotek.

Den ger redskap för den planering

som varje skola, som vill sätta biblioteket i

centrum, måste göra för att komma i gång.

Bittis gav startskottet – nu är det lärarna och

skolorna som utvecklar vidare.

Christina Flemming

ordförande för styrgruppen

5


1. Två små skåp ...

Vad är ett skolbibliotek?

V

ad är ett skolbibliotek? Är det ett

rum i skolan med böcker i? Eller inget

rum alls, bara ”två små skåp”, som

en lärare beskrev sin skolas bibliotek? Eller är

det mera? Det fi nns exempel på ytterligheter,

allt från två små skåp till välutrustade och

funktionella skolbibliotek. Associationerna

av oansenliga boksamlingar i ett slutet, unket

rum stämmer ändå ganska väl överens med

verkligheten, enligt utredningen över de

fi nlandssvenska skolbiblioteken Två små skåp

eller skolans kunskapscentrum, 2003.

Trots att det har skett förbättringar på fl era

skolbibliotek efter att utredningen gjordes,

har utvecklingen också stått helt stilla på

många andra. Det utmärkande är de stora

skillnaderna både mellan kommunerna och

inom en och samma kommun. Skillnaderna

kan ses som en följd av att ingen på nationell

nivå leder utvecklingen eller tar ansvar

för att eleverna i de olika skolorna får en

jämlik tillgång till moderna biblioteks- och

informationstjänster. Ingen ålägger heller

kommunerna att inrätta och upprätthålla

moderna skolbibliotek, det är upp till de

enskilda kommunerna och deras eldsjälar.

Vad är ett skolbibliotek?

En ensam boksamling utgör inget bibliotek.

För att samlingen skall kunna kallas bibliotek

bör böckerna vara systematiskt ordnade

och sökbara i ett kartotek eller en databas,

7


upprätthållas av en bibliotekarie och vara

tillgänglig för sina brukare. Ett modernt

skolbibliotek har aktuella och fräscha

böcker och tidskrifter, av-material, informationsteknik

och funktionella och trivsamma

utrymmen. Det är ett arbetsrum för elever

och lärare letande efter information och

kunskap. Går vi ett steg längre ser vi

visionen av ett skolbibliotek som är öppet

hela skoldagen och med en bibliotekarie

tillhands för att handleda elever och lärare i

informationssökning och inspirera dem till

läsning. Vi har nått ett mål när skolbiblioteket

är utvecklat till ett pedagogiskt hjälpmedel

i undervisningen i alla skolämnen.

Skolans bibliotek borde vara den första

anhalten där eleverna lär sig söka och

bearbeta information och fakta. I dag är

det emellertid få skolor som kan uppfylla

kraven på moderna biblioteks- och informationstjänster.

Få skolor kan budgetera

för personal och materialinköp, resurser

som från början var knappa skars kraftigt

ner på 1990-talet, då kommunerna drabbades

av den ekonomiska nedgången. Av 236

tillfrågade skolor i ovannämnda utredning

hade 99 ingen som helst budgeterad tid för

skötsel av skolbiblioteket, 80 skolor svarade

8

att de hade mellan femton minuter och en

timme i veckan. Vem kan då begära att skolbiblioteket

sköts professionellt? I Sverige

anses sex veckotimmar vara ett minimum

för att hålla en acceptabel standard på

skolbiblioteket. I Finland syns skolbibliotekens

obefi ntliga resurser i en kraftig ökning

av skolrelaterade frågor på de allmänna

biblioteken.

Olika verksamhetskulturer

Ett av hindren för utvecklandet av skolbiblioteken

är att de faller mellan två olika

sektorer. Verksamheten sker inom skolans

väggar och handhas av lärare. Bibliotekarierna

fi nns på det allmänna biblioteket, som

i de allra fl esta kommuner tillhör en annan

förvaltningsgren. Uppdragen är också olika,

det allmänna biblioteket betjänar hela kommunens

befolkning, medan skolbiblioteket

riktar sig till den egna skolans elever och

lärare. Ett kommunbibliotek som gärna

hjälper skolan med biblioteksteknik och

bokinköp, har varken resurser eller mandat

att omorganisera skolbiblioteket.

Skolans och bibliotekets verksamhetskulturer

skiljer sig från varandra i fl era avseenden.

Skolans läroplan styr undervisningen,


det fi nns kunskapsmässiga mål för elever

på olika stadier och läraren bedömer och

utvärderar elevernas prestationer. Skolan

som institution utmärks av styrning och

kontroll, det allmänna biblioteket med sin

målsättning att erbjuda jämlik service för

kommuninvånare i alla åldrar av öppenhet

och frivillighet.

I arbetet med elevernas informationskompetens

har bibliotekarier och lärare delvist

olika inriktningar och intressen och bibliotekarie

och elev kommunicerar på ett annat

sätt än lärare och elev. Bibliotekarier ställer

frågor i dialog med eleven för att komma

vidare i informationssökningen och utvecklar

tillsammans med eleven olika sökvägar

och svarsalternativ. Bibliotekarier är insatta

i tillvägagångssätten i informationssökning,

men oftast inte i den pedagogiska avsikten

med elevens uppgift. Lärare ser sällan hela

processen av informationssökning, utan

beaktar endast resultatet av den enskilda

uppgiften. I inlärningssyfte styr de eleven till

”det rätta svaret” och strävar efter kontroll

över elevens arbete. De olika tillvägagångssätten

kan förorsaka missförstånd mellan

bibliotekarier och lärare, men de kan också

vara kompletterande.

Skolbiblioteket en del av en pedagogisk helhet

Skolbiblioteket kan som arena utgöra

gränsöverskridare mellan två olika verksamhetskulturer,

biblioteks- och skolfunktionen.

Det är inte ett allmänt bibliotek i miniatyr,

utan dess verksamhet och samlingar utgår

från skolans pedagogiska målsättningar.

Ändå skiljer sig skolbiblioteket från övriga

utrymmen i skolan, det är mera ett offentligt

rum än klassrummet. Skolbiblioteket

är ett arbetsrum, läsrum och kunskapsrum

– men också en plats för tillfl ykt och möten,

samtidigt som eleven har möjlighet att vara

mera anonym och koppla bort eventuella

obekväma roller som elev och klasskamrat.

Många funktioner ryms i ett skolbibliotek

och gör det till ett dynamiskt rum med en

egen pedagogisk funktion.

Kan du ge tips på vad skolbiblioteket skall

ha för verksamhet? undrade en lärare vid ett

skolbesök. Vad skall vi göra i vårt skolbibliotek?

Som svar på frågorna kan man säga

att om skolbiblioteket ses som en del av den

pedagogiska helheten, som ett kunskapscentrum

som följer skolans läroplan, ger sig

verksamheten av sig själv. För lärarkollegiet

med rektor som ledare gäller det att tänka

9


igenom och diskutera verksamhetsförutsättningarna

och behoven av ett skolbibliotek.

Att utveckla skolbiblioteket går hand i hand

med en utveckling av det pedagogiska arbetet

i skolan och skolbibliotekets verksamhet

formas efter skolans arbetssätt.

Hur löser man problematiken med högt

ställda mål och en krass verklighet? Det går

inte att sluka en elefant, man måste börja

i ena benet. Projektet Bittis – biblioteket i

skolan har tagit itu med ett elefantben. Vi

projektplanerare vill berätta om erfarenheter

från projektet, som startade en utveckling av

24 skolbibliotek i Svenskfi nland. Synpunkterna

grundar sig på erfarenheterna dels av

att leda verksamheten på barn- och ungdomsavdelningar

med ett utbrett skolsamarbete

på våra egna stadsbibliotek och dels

av projektledarskapet och den handgripliga

konsultationen som projektet Bittis innebar.

10

Vad har vi funnit? Vilka erfarenheter och

modeller för skolbibliotekens utvecklande

har vuxit fram? Hur ser elefantbenet ut?

Vår bok är en sammanfattning av projektarbetet.

En uppföljning av allt som hänt på

de 24 skolorna har inte fått rum inom dessa

pärmar. Många positiva resultat har blivit

verklighet först efter den ettåriga projekttiden,

därför har vi valt att inte närmare

kommentera de enskilda skolornas åtgärder.

Framtiden får visa var Bittis har haft genomslagskraft.


2. Bittis uppmuntrar

och upprustar

Målsättningen med projektet

P

å Runbergsdagen år 2001 samlades

representanter för Finlands kommunförbund,

Finlands svenska biblioteksförening,

Svenska kulturfonden, Undervisningsministeriet

och Utbildningsstyrelsen för

att diskutera bibliotekssituationen i de fi nlandssvenska

skolorna. Det var allmänt känt,

men inte dokumenterat, att skolbiblioteken

i Svenskfi nland var dåligt utrustade. En av

de första åtgärderna var att starta en kartläggning

av den verkliga situationen i skolbiblioteken.

Kartläggningen gjordes av Monica

Borg-Sunabacka och Susanna Söderholm

och resultaten presenterades i rapporten Två

små skåp eller skolans kunskapscentrum, utgiven

av Finlands svenska biblioteksförening 2003.

Rapporten distribuerades till alla fi nlandssvenska

skolor och bibliotek och fi nns även

tillgänglig på www.biblioteken.fi .

Rapporten grundar sig på enkätsvar från

236 skolor (av totalt 316) och berättar om

skolbibliotek som saknar resurser för materialinköp

och personal, om böcker som är

föråldrade och utslitna och inte sökbara i

något som helst system. Datorer och annan

utrustning fi nns inte heller. Skolbiblioteken

i de här skolorna är långt ifrån det arbetsrum

och pedagogiska verktyg som lärarna kunde

utnyttja i den moderna processinriktade

undervisningen.

Kartläggningen av skolbibliotekssituationen

utgjorde grunden för det fortsatta arbetet

11


med en upprustning av skolornas bibliotek.

Bidragsansökningar för ett utvecklingsprojekt

inlämnades till ett fl ertal fonder och stiftelser

och under våren 2004 kunde skolorna i

Svenskfi nland ansöka om att delta i projektet

Bittis – biblioteket i skolan. Allt som allt 67

skolor ansökte och 24 skolor antogs. Vid valet

beaktades fördelningen av små och stora skolor,

den regionala spridningen och skolornas

egna motiveringar för att delta.

De antagna skolorna indelades regionalt i

två ansvarsområden och för vardera anställdes

en bibliotekarie som projektplanerare,

Skolorna som antogs till projektet var

Gammelbacka skola åk 1–6, Borgå

Boställsskolan åk 1–6, Esbo

Kungsgårdsskolan åk 1–6, Esbo

Mattbergsskolan åk 1–6, Esbo

Mattlidens skola åk 7–9, Esbo

Granhultsskolan åk 1–6, Grankulla

Kårböle lågstadieskola åk 1–6, Helsingfors

Månsas lågstadieskola åk 1–6, Helsningfors

Åshöjdens grundskola åk 7–9, Helsingfors

Karis svenska lågstadium åk 1–6

Svenska lågstadiet i Tammerfors åk 1–4

Svenska samskolan i Tammerfors åk 5–9

Susanne Ahlroth för skolorna i Nyland och

Tammerfors och Monica Borg-Sunabacka för

skolorna i Åboland och Österbotten.

Projektledning, administration och fi nansiering

Projektet leddes av en styrgrupp bestående

av ordförande Christina Flemming, Fortbildningscentralen

vid Åbo Akademi i Vasa och

Vasa vetenskapliga bibliotek Tritonia; Ria

Heilä-Ylikallio, Pedagogiska fakulteten vid

Åbo Akademi; Veronica Hertzberg, Svenska

kulturfonden; Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen;

Ringa Sandelin, Finlands

Dragsfjärds centralskola åk 1–9, Dalsbruk

Kyrkbackens skola åk 1–6, Karleby

Villa skola åk 1–6, Karleby

Norra Korsholms skola åk 1–6, Korsholm

Övermalax skola åk 1–6

Kyrkbackens skola åk 1–6, Nagu

Skräbböle skola åk 1–6, Pargas

Sundby skola åk 1–6, Pedersöre

Sursik skola åk 7–9, Pedersöre

Gerby skola åk 1–6, Vasa

Vikinga skola åk 1–6, Vasa

St Olofsskolan åk 7–9, Åbo

13


svenska biblioteksförening; Barbro Wigell-

Ryynänen, Undervisningsministeriet; Ditte

Winqvist, Finlands kommunförbund; samt

projektplanerarna.

Projektet hade en bred fi nansieringsbas.

Största bidragsgivare var Svenska kulturfonden

men Bittis stöddes också av Konstsamfundet,

Kulturfonden Sverige – Finland, Lisi

Wahls stiftelse, Sparbanksstiftelsen i Helsingfors,

Stiftelsen Brita Maria Renlunds Minne

och Svenska Folkskolans Vänner. Projektskolornas

kommuner deltog i fi nansieringen av

läs- och dataprojekten.

Projektet administrerades av Fortbildningscentralen

vid Åbo Akademi i Vasa.

Utbildningsstyrelsen gav utrymme för och

redigerade projektets webbsida på www.edu.

fi /svenska/mlm.

Projektets målsättning

I rapporten om de fi nlandssvenska skolbiblioteken

framgick tydligt behovet av att

utveckla skolbiblioteken och förbättra samarbetet

med det allmänna biblioteket. En viktig

del av projektet var därför dialogen mellan

skolan, det allmänna biblioteket, skoldirektören

och projektplaneraren. Uppdraget för

projektplanerarna var att tillsammans med

14

skolorna och närmaste allmänna bibliotek:

upprusta skolbiblioteken med stöd för

litteraturanskaffning och ett startpaket

för modern register- och utlåningshantering

utveckla lokala samarbetsmodeller mellan

skolan och det allmänna biblioteket

initiera till lässtimulerande aktiviteter,

såsom läsprojekt och bokprat

fortbilda lärare och personal i skolbiblioteksverksamhet,

informationssökning

och lässtimulans

ge råd och stöd i frågor som ansluter sig

till skolbibliotekens målsättning, verksamhet

och utrymmen

Vi projektplanerare, den ena i Helsingfors

och den andra i Jakobstad, skulle så långt

som möjligt arbeta i en nära kontakt med

skolorna och biblioteken. Till vårt uppdrag

hörde att handleda och fortbilda lärarna,

hjälpa dem att se det egna skolbibliotekets

möjligheter i det pedagogiska arbetet och i

samverkan med den sakkunskap som fi nns

på ortens bibliotek. Vi ville ge praktiska

råd och tips men också söka lösningar som

sträcker sig längre än ett projektår, driva på

och uppmuntra till ett förändringsarbete

som skulle fortsätta även efter Bittis.


3. Bittis synliggör biblioteket

Hur projektet förverkligades

P

rojektets viktigaste målsättning var

att rusta upp skolbiblioteken, höja

skolbibliotekens status och ge dem en

centralare plats i undervisningen. Skolorna

gavs därför möjlighet att anhålla om projektmedel

dels för att köpa nya böcker, dels

för att införa ett biblioteksdatasystem. De

förutsattes göra upp en plan för litteraturanskaffning

och ett läsprojekt med nya lässtimulerande

modeller samt en plan för inköp

av biblioteksdatasystem. Grundprincipen för

biblioteksdatasystemet var att skolan följer

samma system som det allmänna biblioteket

på orten. Ett gemensamt system har många

fördelar, bl a kan lärarna få professionellt

stöd både i anskaffningsskedet och då mate-

rialet skall registreras, katalogiseras, klassifi -

ceras och utlåningen inledas. Eftersom det

här inte var möjligt på alla projektorter, utreddes

möjligheterna att anskaffa fristående

register- och utlåningsprogram. Tyvärr fi nns

det endast få fristående program utvecklade

för skolbibliotek.

Enligt fi nansieringsmodellen stod projektet

Bittis för en del av anslagen, medan projektkommunen

stod för en annan. Maximibeloppen

som skolorna kunde ansöka var:

2 500 € för ett läsprojekt, där kommunen

stod för 1/4 (625 €) och projektet Bittis

för 3/4 (1 875 €)

15


16

2 250 € för ett register- och utlåningsprogram,

där kommunen stod för 1/3

(750 €) och projektet Bittis för 2/3

(1 500 €)

Planeringen och förverkligandet av läs- och

dataprojekten var Bittis kärna. De i sin tur

medförde många konkreta förändringar i

skolbiblioteket, såsom gallring av litteraturen,

ommöbleringar, nya böcker och datorer

– och kanske det viktigaste – ett nytt sätt att

tänka på skolans biblioteksverksamhet.

Bittis i Åboland och Österbotten

Projektarbetet i Åbolands och Österbottens

skolor inleddes den 1 september 2004 och

pågick i ett år. De tolv skolorna hade vid

starten mycket olika utgångspunkter. Tre

skolor hade inget egentligt skolbibliotek,

samlingarna var placerade i klassrum. Skolorna

brottades med utrymmesbrist, men

t.ex. i Kyrkbackens skola (Karleby) gjorde

man under projekttiden om ett datarum till

skolbibliotek. Gerbyskolan var relativt ny

med ett öppet biblioteksutrymme centralt

placerat intill matsal, lärarrum och datarum.

Sju skolor hade skilda biblioteksrum,

i synnerhet Norra Korsholms skola och

Sursik skola hade satsat på rejäla utrymmen.

Kyrkbackens skola i Nagu hade ett litet,

men välskött skolbibliotek. Vikinga och

Villa skolor var i färd med att renovera och

möblera om sina biblioteksrum. Skräbböle

skola hade inrättat biblioteket i skolans

övre aula. Pedersöre kommunbiblioteks

utlåningsstation är placerad i Sundby skola,

i ett klassrum, medan en biblioteksfi lial i

Övermalax skola återtogs i kommunens regi

under projekttiden.

Alla skolor anhöll om bidrag för olika

läsprojekt. Bidraget användes i de fl esta fall

till litteraturinköp, men också författarbesök

med Per Nilsson och Yvonne Hoffman,

författarporträtt, bokmässa och forskningsprojekt

fanns på programmet. Bibliotekarier

medverkade på fl era håll med bokprat. Sex

skolor deltog i Pärmtoppen, där projektplaneraren

medverkade som bokpratare. Krig

och oroshärdar och Lässkatten var teman i två

skolor, temaläsning av olika slag var den

vanligaste formen för läsprojekten. I Sursik

läste en grupp lärare grundligt in sig på nya

ungdomsböcker och valde ut två titlar för

sju olika teman. I läsprojektet skall eleverna

läsa enligt pusselbitsmetoden, det innebär

att klassen till en början delas in i fem


hemgrupper med elever som väljer skilda

teman. Eleverna omfördelas sedan i expertgrupper,

de som har valt samma tema läser

samma bok och jobbar tillsammans med det

lästa. Till slut återvänder alla elever till sina

ursprungliga hemgrupper och presenterar

där sitt tema och sin bok för de andra.

Val och installation av biblioteksdataprogram

blev som väntat en komplicerad fråga.

Valet av bibliotekssystem var i de fl esta skolor

givet, dvs samma som ortens allmänna

bibliotek. Men det nya var att anpassa bibliotekssystemet

för skolbruk. Kostnader och

tekniska lösningar fordrade planering med

alla berörda parter. I skolorna kändes steget

från utlåningshäfte till datasystem stort och

projektplanerarens förklaringar om systemets

fördelar var ibland svåra att omfatta.

Det var först då biblioteksdatasystemet var

installerat och lärarna fått användarskolning

som de på allvar såg vilka nya möjligheter

som öppnade sig.

I kommuner med biblioteksnätverken

Blanka och Fredrika gick det smidigast då

skolorna valde bibliotekssystemet Gemini.

Gemini är ursprungligen utarbetat för mindre

fi nlandssvenska bibliotek och är ett hanterbart

system också i skolbibliotek. Men det

18

var premiär i skolbibliotekssammanhang med

allt vad det innebar av initialsvårigheter. I

fl era skolor registrerades samlingarna under

sommaren och på hösten kunde det moderna

utlåningssystemet tas i bruk. Kommunbiblioteken

stödde skolorna i registreringsarbetet,

instruerade sommarpraktikanter eller lånade

ut personal som skolsektorn avlönade.

I Karleby köptes skolbiblioteksprogrammet

FreeLib, en skolversion av LIBRA III,

som stadsbiblioteket använder. Bittisskolorna

fi ck rollen som svenska pilotskolor och

utbildningsverket avlönade personal för registrering

av samlingarna. Stegvis siktar man

på att införa FreeLib i alla skolor. Biblioteket

har tagit en aktiv roll och stöder skolorna

med katalogposter, expertstöd, administrationstjänster

och gemensamma kanaler för

materialinköp. Målet är att utbildningsverket

i fortsättningen antingen avlönar en

bibliotekarie för skötsel av skolbiblioteken

eller köper tjänster av biblioteket.

Bittisskolorna i Vasa och Åbo hann trots

planer och god vilja inte under projekttiden

införa PallasPro, biblioteksdatasystemet som

används på respektive stadsbibliotek. Svenska

kulturfonden kom emellertid emot och

förlängde ansökningstiden för Bittismedel.


Det gav St Olofsskolan möjlighet att lämna

in en ansökan, efter att Åbo stad i december

2005 tog beslutet att ansluta hela skolväsendet

till PallasPro. Staden valde St Olofsskolan till

svensk pilotskola och skolan beviljades Bittismedel

för biblioteksdatasystemet.

Bittis i Nyland och Tammerfors

De 12 projektskolorna i Nyland och Tammerfors

anslöt sig till projektet den 1 januari

2005. Deras projekttid räckte också ett år och

också de hade varierande utgångspunkter.

Endast tre av skolorna, Granhultsskolan,

Mattbergsskolan och Mattlidens skola,

har ett relativt nytt utrymme planerat för

skolbibliotek. Den vanligaste formen är ett

avdelat klassrum för skolbiblioteket. I Gammelbacka

skola fi nns skolbiblioteket i matsalen,

men under året inleddes planeringen

av skolbiblioteksutrymmen i f d slöjdsalen

i en angränsande byggnad. Kårböle lågstadieskola

hade biblioteket uppdelat i ett för

skönlitteratur i anslutning till matsalen och

ett för facklitteratur i ett klassrum i en annan

byggnad. Bittis medförde att fackbiblioteket

fl yttades till ett rum i direkt anslutning till

skönlitteraturen i närheten av matsalen.

Två av skolorna är högstadier (Mattlidens

skola och Åshöjdens grundskola) och en är

en privat samskola omfattande årskurserna

5-9 i grundskolan och gymnasiet (Svenska

samskolan i Tammerfors). Fem av skolorna

hade tidigare deltagit i Utbildningsstyrelsens

Läs och skriv-projekt.

Den språkliga verkligheten i denna del av

projektet är en annan jämfört med de åboländska

och österbottniska skolorna. Alla

skolor, förutom Karis svenska lågstadium,

verkar på orter med fi nsk majoritet. Det här

betyder att lärarna för att stärka elevernas

svenska språk vill satsa på modersmålsundervisningen

och lässtimulansen. Behovet

att bygga upp ett mångsidigt skolbibliotek

är förståeligt, också därför att eleverna och

lärarna på de här minoritetsorterna inte

har lika stor tillgång till svenska böcker

och svenskspråkig service på de allmänna

biblioteken.

Samtliga skolor anhöll om anslag för

läsprojekt. Pengarna användes till bokinköp

men i läsprojekten ingick också författarbesök,

ordverkstad, sagolek, sagomaraton, teater

och en paneldebatt kring ungdomsböcker.

Flera skolor ville försöka använda nya

metoder, t.ex. utgående från de läscirklar

och gruppsamtal som Margareta Rosenberg

19


eskrev under vårens fortbildningsdagar på

Hanaholmen. Bibliotekarier från närbiblioteken

bokpratade i skolorna och där sådana

inte fanns turnerade projektplaneraren med

bokprat.

Valet av biblioteksdatasystem gick relativt

snabbt och smärtfritt i Esbo, Grankulla och

Karis. Esbo stad hade redan före projektet

anlitat företaget Realnode och installerat

biblioteksprogrammet Emilda i en pilotskola.

Man var överens om att de fyra

Bittisskolorna är de följande att ansluta sig

till Emilda. Under sommaren och hösten registrerades

böckerna och innan projekttidens

slut hade en del av skolorna kommit igång

med utlåningsrutinerna. I Esbo gick man

också in för att ta klassifi kationssystemet för

allmänna bibliotek KAB och ämnesordsindexet

ALLÄRS i bruk på skolbiblioteken.

Granhultsskolan i Grankulla gjorde på

våren ett snabbt val av Emilda. Efter endast

några veckor installerades programmet i

skolans datorer, lärarna fi ck sina första instruktioner

och registreringen kunde inledas

på sommaren.

Karis stad hade gjort sitt val redan

innan Bittis och som projektskola fi ck Karis

svenska lågstadium bli lokal pilotskola för

20

FreeLib, skolbiblioteksversionen av Axiells

LIBRA III, datasystemet i Karis stadsbibliotek.

En överenskommelse med stadsbiblioteket

gjorde det möjligt för en av bibliotekarierna

att mot ersättning registrera skolans

böcker och handleda skolbibliotekarien och

lärarna i FreeLib.

Gammelbacka skola i Borgå förhandlade

under året om att få ansluta sig till PallasPro

inom nätverket för Borgå stadsbibliotek och

kommunbiblioteken i regionen. Ett positivt

beslut kom under hösten och Gammelbacka

skola planerar att gå med under våren

2006. En stor fördel hade skolan i tidigare

pilotskolor och av att bibliotekarierna på

Borgå stadsbibliotek ställde upp med sakkunskap

och stöd.

Skolbiblioteken i huvudstadsregionen

hade inga möjligheter att ansluta sig till

stadsbibliotekens gemensamma databas

Helmet, eftersom den redan i sig är så stor. I

motsats till skolorna i Esbo och Grankulla

hade de tre projektskolorna i Helsingfors

stora svårigheter att under projektåret få

ett beslut om biblioteksdatasystem. Frågan

gällde ifall de svenska skolorna i Helsingfors

skulle anskaffa ett eget biblioteksdatasystem

eller ett gemensamt med de fi nska skolorna.


Beslutet försvårades dessutom av att likadan

hård- och mjukvara i så fall borde anskaffas

till stadens samtliga svenska grundskolor,

vilket hade betytt stora kostnader. Trots ihärdiga

försök kunde Bittisskolorna i Helsingfors

alltså inte lämna in sina ansökningar

under projektåret. Tiden var inte heller

mogen för de två skolorna i Tammerfors att

besluta om datasystem och därför ansökte

inte heller de om bidrag.

Samarbete mellan skolor och bibliotek

Ett samarbete mellan skolan och det allmänna

biblioteket är en förutsättning för

framsteg på skolbiblioteksområdet. Detta är

i linje med Biblioteksstrategi 2010 (Undervisningsministeriets

publikationer 2003:8), som

uppmanar kommunerna att satsa på samarbete

mellan skol- och bibliotekssektorerna.

En viktig målsättning under projektet var

att initiera till och stöda kontakten mellan

bibliotekarier och lärare.

En del skolor och bibliotek hade lång

erfarenhet av samverkan, andra fann under

projektåret former för sitt samarbete.

Eftersom de fi nlandssvenska skolorna är

utspridda över ett stort geografi skt område,

utgör ofta redan det långa avståndet från

22

skolan till närmaste kommunala bibliotek

ett hinder för samarbete. Ändå lyckas man

förvånansvärt ofta komma till tillfredsställande

lösningar. Om eleverna p g a avstånden

inte kan komma till biblioteket, kan

kanske bokbussen komma till skolan eller så

kan man beställa boklådor från biblioteket.

Besök av bokpratande bibliotekarier är också

efterfrågade och omtyckta.

Ett problem för samverkan mellan

skolorna och biblioteken i de större städerna

är att det varken fi nns tillräckligt med

svenskspråkiga bibliotekarier eller svenska

böcker på de allmänna biblioteken. Trots

att grunden för de allmänna biblioteken är

jämlik service för alla, gäller det ofta inte de

elever som tillhör den språkliga minoriteten

på en ort. Ytterligheten utgörs i det enspråkiga

Tammerfors, där upplever lärarna att

de svenska skolorna inte alls kan utnyttja

stadsbibliotekets tjänster.

För att mångsidigare kunna betjäna

skolorna är de allmänna biblioteken i behov

av tilläggsresurser för material och personal.

På många håll kunde situationen förbättras

av en omorganisering och omplacering

av tjänster och samlingar och en tydligare

defi niering av servicen till skolorna samt av


en samplanering sektorerna emellan. Vilka

uppgifter som hör till det allmänna biblioteket

och till skolbiblioteken borde klargöras.

Lässtimulans, fortbildning, konsultation

Tillsammans med bibliotekarier från det allmänna

biblioteket bokpratade vi projektplanerare

i fl era skolor. Vi arrangerade fortbildning

för lärare och bibliotekarier, både som

två välbesökta konferenser och som lokala

utbildningsdagar, där bibliotekarier från det

allmänna biblioteket fungerade som lärare

i informationssökning, lässtimulans och

praktisk biblioteksskötsel. Lärare från några

skolor gjorde studiebesök till skolbibliotek

på Åland och i Sverige. En viktig del av

projektet och för den fortsatta utvecklingen

var den arbetsplan för skolbiblioteket som

lärarkollegierna uppmanades att utarbeta.

Alla skolor uppmanades att gallra och

städa sina samlingar, eftersom en stor del av

böckerna var mycket slitna och föråldrade.

Nästan alla skolbibliotek gjorde grundliga

utrensningar. Det var svårt, men samtliga

skolbibliotekarier var efteråt nöjda med det

uppfräschade beståndet. Biblioteksskötsel

är inte bara anskaffning av nya böcker, det

är också gallring, reparationer och upprätt-

hållande av ordning i hyllorna. En logisk

indelning av böckerna är en grundförutsättning

för att hitta i samlingarna och därför

rekommenderade vi skolorna att ta i bruk en

förenklad version av klassifi kationssystemet

för allmänna bibliotek, KAB.

Som projektplanerare arbetade vi i en

nära kontakt med skolorna, vi besökte dem

fl era gånger och däremellan konsulterade vi

dem per e-post och telefon. I de skolor som

deltog i Bittis har skolbibliotekarierna i allmänhet

1-2 veckotimmar för skolbiblioteksskötsel.

Skolbibliotekarierna är alla lärare

som vid sidan om sin undervisning och utan

bibliotekarieutbildning ansvarar för skolans

bibliotek. Den handledning och det stöd de

fi ck under året upplevde de som en viktig

del av projektet. Behovet av konsultverksamhet

av det här slaget är uppenbart.

Under projektåret producerade vi material

kring biblioteksskötsel, litteraturkännedom

och undervisning i informationssökning.

Materialet fi nns tillgängligt på www.edu.

fi /svenska/mlm/.

Mycket arbete men också framsteg

För att skolbiblioteket skall ha en möjlighet

att utvecklas till det bättre, bör utvecklings-

23


arbetet komma igång, förankras och fortleva

i skolan. Utifrån kommande lösningar är

sällan hållbara. Utomstående samarbetspartners

behövs, men själva insikten och

motivationen måste ha sitt ursprung och

leva vidare i skolan och skolbiblioteket bör

vara en angelägenhet för hela lärarkollegiet.

Det var kanske orsaken till att några lärare

konstaterade något överraskade att deltagandet

i Bittis innebar mycket arbete. De

skulle formulera planer för läsprojekt och

val av biblioteksdatasystem, formulera en

arbetsplan, rensa ut gamla och köpa in nya

böcker, städa bokhyllor och kanske möblera

om för att få ett mera funktionellt utrymme.

En del skolor grundade arbetslag och

biblioteksgrupper. Allt som allt upplevde

lärarna ändå projektarbetet som positivt och

resultatet blev större och synligare än många

kanske hade tänkt sig.

24

Inom biblioteken upplevdes Bittis som

ett ordentligt steg framåt i samarbetet med

skolorna. Med samarbete avses inte detsamma

som den service biblioteket av tradition

bjuder på. Samarbete innebär två jämlika

parter som båda ger och tar, utbyte av kompetens

och en öppen dialog om resurser och

metoder. Genom projektet fi ck biblioteken

en möjlighet att å ena sidan aktivt ta del i

utvecklandet av skolbiblioteken och å andra

sidan defi niera sin syn på och marknadsföra

servicen till skolorna.


4. Lust att lära –

möjlighet att lyckas

Att handleda elever i informationssökning

I

dag talas det om skolans undersökande

arbetssätt och processinriktade undervisning

med elever som arbetar aktivt

och självständigt tar fram det undervisningsmaterial

de behöver. Samtidigt försöker

man fi nna nya sätt att undervisa elever i

informationssökning och -hantering. Eleverna

behöver fortgående handledning och

undervisning i hur man går tillväga för att

söka, sortera, utöva källkritik, bearbeta och

sammanställa information.

Inom Bittis såg vi behovet av konkreta

anvisningar och undervisningsmaterial

för lärare och bibliotekarier att utgå ifrån

i arbetet med elevernas informationshantering.

Därför utarbetade vi kompendiet

Sök övningar i faktaböcker och arbetsmaterialet

Sökpasset. Det förstnämnda ger eleverna

möjlighet att öva läsförståelse och lära sig

använda faktaböcker, det senare är en samarbetsmodell

för skola och bibliotek kring

elevernas informationssökning.

Sökövningar i faktaböcker

Forskning visar att elever i dagens skola

ofta saknar primära kunskaper om hur man

söker information. Redan en faktabok kan

vara svår att hantera. Det har visat sig att

elever inte kan använda sig av register och

innehållsförteckning och klarar sällan av att

snabbläsa en text för att få en överblick av

innehållet. Det kan också vara svårt att sålla

25


elevant information ur längre textavsnitt

eller att sammanställa fakta från fl era olika

källor. Eleverna behöver träning i dessa

färdigheter, de behöver lässtrategier för olika

slag av textstrukturer.

Man kan närma sig läsförståelse på många

olika sätt. Rektorn i Sundby skola i Pedersöre,

även lärare för åk 5–6, ville bredda

övningarna i läsförståelse med hjälp av ett

urval nyinköpta faktaböcker. Han ville hjälpa

eleverna att upptäcka böckernas innehåll och

struktur och började därför utarbeta frågor i

anknytning till dem. Avsikten var också att

komma ifrån ensidigheten med traditionella

läsförståelseböcker och de tävlingstendenser

som ofta uppstår mellan eleverna.

Från projektets sida såg vi arbetsbladen

som övningar i att söka i faktaböcker och ett

sätt att träna sig att använda fakta i bokform.

Skolan delade villigt med sig av materialet

och projektplaneraren redigerade ett kompendium

med arbetsblad till tjugofyra olika

faktaböcker. Frågorna i arbetsbladen varierar

från vanliga kortfrågor till öppna frågor,

vilka eleven utgående från textavsnitt skall

besvara med egna sammandrag. Arbetsbladen

har inget facit, svaren fi nns i böckerna

och det kan kräva tålamod att lösa vissa av

26

dem. Konsten att läsa facklitterära texter kan

bjuda på överraskande motstånd, men framstegen

belönar och inspirerar. Det har intresset

som arbetsformen väckt bland eleverna i

Sundby skola visat.

Kompendiet delades ut till skolor och

bibliotek inom Bittis och kan laddas ner från

projektets webbsidor www.edu.fi /svenska/

mlm.

Information och informationssökning

Professor Louise Limberg vid Högskolan i

Borås har som ett resultat av sin forskning

konstaterat att lärarna värderar elevernas

informationskompetens högt, men att de

samtidigt har en otydlig bild av vad den

egentligen består av. De litar optimistiskt

på att eleverna lär sig hantera information i

samband med projektarbete och skoluppgifter.

I kartläggningen av de fi nlandssvenska

skolbiblioteken, som gjordes inför projektet

Bittis, tillfrågades lärarna om hur eleverna

i deras skola handleds och undervisas i

informationssökning. De allra fl esta svarade

med en direkt koppling till undervisningen i

databehandling och IT. De utgick alltså ifrån

att dataläraren handleder eleverna inom sin

undervisning.


Louise Limberg påpekar att det fi nns en

del missförstånd när det gäller information

och informationssökning. Information

bör inte förväxlas med fakta. Den har inte

något värde i sig, det är först när mottagaren

behandlat informationen som den får

ett innehåll. Informationssökning innebär

att fi nna och samla in information som är

värd att undersökas. Det är inte enbart fråga

om tekniska färdigheter. Före sökningen

borde eleven ha klart för sig vad ämnesområdet

innehåller, vilka ord, termer och

begrepp som ingår. All information som

samlas in skall sorteras, värderas och sättas

i ett sammanhang för att få en mening. För

eleven gäller det att bearbeta det insamlade

materialet, förstå sammanhangen och skapa

en mening. Först då kan vi tala om fakta och

förhoppningsvis i slutändan om kunskap.

Professorn i informationsvetenskap

Carol Collier Kuhlthau (USA) hävdar att

informationssökningsprocessen inte är en

rationell process. Hon upptäckte under sin

tid som gymnasiebibliotekarie att många

elever visade sig vara frustrerade, vilsna och

uppgivna i skolbiblioteket när de stod inför

en ny skoluppgift. Detta skedde ofta, och

trots övning i informationssökning klarade

eleverna sig inte på egen hand. Utgående

från sina erfarenheter gjorde Kuhlthau en

modell av informationssökningsprocessen,

som hon delade in i sex faser. Det nya med

hennes modell var att hon utgick från den

sökandes perspektiv och beaktade också

känslor och handlingar. Enligt Kuhthau

ingår i informationssökningsprocessen

element av osäkerhet och förvirring, men

även perioder av kaos, innan den sökande

upplever klarhet och tillförsikt. Modellen

påminner oss om att vi inte får glömma att

eleverna ofta behöver hjälp och stöd för att

känna sig trygga i sitt sökande. När eleverna

är medvetna om att känslor av osäkerhet hör

till sökprocessen, och att det är ingenting de

behöver skämmas för, kan de lättare också

acceptera och hantera dem.

Sökpasset

Tanken bakom materialet till Sökpasset är

att läraren och bibliotekarien samarbetar

kring de informationssökningsuppgifter som

eleverna tilldelas. Båda parter känner till hela

arbetsgången och vet vad eleverna förutsätts

göra dels i skolan och dels på biblioteket.

Bibliotekarien blir i god tid informerad om

klassens besök på biblioteket, klassens ämnes-

27


val och elevernas förväntade slutprodukter.

Hela processen bryts ned i undervisningsmoment

och läraren och bibliotekarien vet vilka

moment de ansvarar för.

I stället för att eleven utgår från en

bestämd rubrik, arbetar klassen med ett bredare

ämnesområde. Efter en första utforskning

av ämnet bestämmer sig eleven för en

infallsvinkel och formulerar småningom en

egen rubrik. När alla i klassen arbetar parallellt

med samma ämnesområde kan eleverna

stöda och tipsa varandra, samtidigt som

läraren får en bättre överblick över ämnet

och lättare kan handleda.

Sökpassets arbetsgång är indelad i fem

olika faser. Eleverna har ett arbetsblad som

de fyller i steg för steg när arbetet avancerar

i skolan och på biblioteket. När arbetsbladet

är ifyllt, klassbesöken på biblioteket genomförda

och elevens arbete börjar bli klart,

besvarar eleven frågorna i Sökpasset och

passet stämplas, som ett mått på förvärvade

kunskaper i informationssökning. Sökpasset

är en plattform att utgå ifrån när färdigheter

inom informationshantering, läsning och

bibliotekskunskap tränas. Arbetsblad och

Sökpass fi nns i tre olika svårighetsgrader, för

årskurserna 3–4, 5–6 och 7–9. Uppgifternas

innehåll och undervisningen anpassas efter

elevernas ålder.

Arbetsgång

fas 1

Det är viktigt att lärare och elever i inledningsskedet

diskuterar fram ett gemensamt

ämnesområde och överväger vilka ord

och begrepp som hör till området. Orden

sorteras från det allmänna till det specifi ka i

en sorteringsmodell. Inför biblioteksbesöket

har eleverna en första överblick över ämnet

och vet vilka ord de kan använda som sökord

i böcker, databaser och på webben.

fas 2

Klassen besöker biblioteket och får en

introduktion i bibliotekskunskap. Elevernas

sorteringsmodell kan jämföras med klassifi

kationssystemet för allmänna bibliotek

(KAB) och ämnesordslistan ALLÄRS. Hur

stämmer det egna tänkandet överens med

sätten att kategorisera på biblioteket? Eleverna

kan redogöra för sina sorteringsmodeller

och bibliotekarien kan visa hur de stämmer

överens med bibliotekssystemen. Eleverna

får öva sig i att med hjälp av olika uppslag på

datorn hitta motsvarande böcker i hyllorna.

29


De söker också böcker från det aktuella ämnesområdet

och lånar dem till skolan.

fas 3

I skolan jobbar eleverna vidare med de

lånade böckerna. Varje elev får i uppgift att

välja ut en idé, en fråga eller ett delområde

som intresserar. Det kan ta tid att bestämma

sig för en infallsvinkel, men genom att diskutera

tillsammans stimuleras eleverna till

nya tankar. När de sedan hittat sina intresseområden

är det dags att formulera rubriken.

Öppna frågor i rubriken är i allmänhet

bättre än påståenden, eleven har då större

möjlighet att anpassa nivån på sitt arbete.

fas 4

Vid det andra biblioteksbesöket vet eleverna

mera exakt vad de skall koncentrera sig på

och kan fördjupa sina sökningar. Bibliotekarien

vägleder vidare i faktaböcker, uppslagsverk,

artikeldatabaser och på webben.

fas 5

Eleverna jobbar färdigt i skolan, bearbetar

materialet och gör den slutprodukt man

kommit överens om. Elevens Sökpass

30

stämplas och hela processen utvärderas av

elev och lärare.

Internet har blivit en viktig informationskälla,

eleverna anser ofta att ”allt” fi nns på

nätet och upplever böcker som gammaldags.

De är mycket optimistiska till Internets möjligheter

och via spelande och chattande har

de fått teknisk fi ngerfärdighet. Samtidigt har

det visat sig att de upplever informationssökning

som svårt. Eleverna behöver fortfarande

skolning i IKT och webbens egenskaper,

hur man söker information, granskar

och dokumenterar en källa samt varningar

för vanliga fallgropar. Bibliotekarien kan i

undervisningen utgå från bibliotekets egen

hemsida och visa hur man därifrån navigerar

vidare till granskade källor via olika portaler

och databaser.

Undervisning i informationssökning kan

utformas på många olika sätt. Med Sökpasset

har vi gett en konkret samarbetsmodell

att utgå ifrån.


5. Stanna upp – blicka framåt

Skolorna planerar sin biblioteksverksamhet

V

ad är det för verksamhet vi vill

bedriva i vårt skolbibliotek, hur

skall det gå till och varför vill vi

detta? Tre enkla frågor – vad, hur och varför

– söker svar i lärarnas gemensamma planering

för skolans bibliotek. Ett första steg till

förändring i skolbiblioteket är att sätta upp

mål och planera för verksamheten och för

samarbetet mellan skolan och det allmänna

biblioteket. Inom Bittis fi ck lärarkollegierna

i uppdrag att skriva arbetsplaner för skolbiblioteksverksamheten.

Lärarna diskuterade

behovet av skolbibliotek, visioner och

förverkligande. I arbetsplanerna utgick man

från nuläget och formulerade målen för hurdant

skolbibliotek man vill ha. De mål och

åtgärder som lärarna ställde upp i arbetsplanerna

kan grupperas enligt följande:

Läsning. Skolan skall ha ett välförsett skolbibliotek

för att stöda modersmålsinlärningen,

öka elevernas läsintresse, läsförmåga och

läsförståelse och göra alla elever till goda

läsare. Skolbiblioteket är först och främst en

plats där eleverna kan hitta böcker att läsa.

Böcker. Vi vill köpa nya böcker som stimulerar

eleverna att läsa och utgör stommen i

läsinlärningen, modersmålsundervisningen

och i återkommande läsprojekt. Faktalitteratur,

ett speciellt ämne eller en genre vill vi

också satsa på, men viktigast är anskaffning

31


av barn- och ungdomslitteratur i största

allmänhet.

Utrymme. Vi vill skapa ett trivsamt och inbjudande

skolbibliotek för elever och lärare.

Vi vill köpa soffor och länstolar och inreda

myshörnor för sköna lässtunder och social

samvaro. Vi vill också inreda med funktionella

bokhyllor och arbetsbord.

Biblioteksdatasystem och informationssökning.

Vår skola som ännu inte fått ett katalogiserings-

och utlåningssystem har detta som

ett prioriterat mål. Vi vill utveckla skolbiblioteket

till ett modernt och mångsidigt

kunskapscentrum för forskande arbetssätt.

Skolbiblioteket skall vara bas för fakta

och informationssökning. Vi vill använda

skolbiblioteket i det dagliga arbetet för olika

tema- och projektuppgifter, men är också

beredda att vägleda eleverna till det allmänna

biblioteket, som har ett större utbud av

olika källor och material.

Samarbete med det allmänna biblioteket. Vi är

intresserade av att utöka samarbetet med det

allmänna biblioteket. Vi ser behoven främst

i undervisningen i bibliotekskunskap och

informationssökning, tillgången till böcker

och lässtimulerande aktiviteter som bokprat

och författarbesök. Vi önskar hjälp i val av

böcker och vill ha besök av bokbussen eller

få boklådor sända till skolan.

Öppethållning, skolbibliotekariens veckotimmar

och fortbildning. Vi har som mål ett skolbibliotek

som är öppet hela dagen och mera

arbetstid för skolbibliotekarien. Beroende

skolans storlek anser vi skolbibliotekarien

behöva mellan 1 och 20 veckotimmar.

Vi vill ha fortbildning i biblioteksskötsel,

biblioteksdatasystem och lässtimulerande

arbetssätt.

Strategier för den fortsatta utvecklingen. Deltagandet

i Bittis ser vi inte enbart som olika

aktiviteter under projektåret, utan som en

startimpuls på ett arbete som utvecklar skolbiblioteket

också framöver. Med arbetsplanerna

och en mera målinriktad verksamhet

vill vi synliggöra skolbiblioteket och de

möjligheter ett välfungerande skolbibliotek

erbjuder. Vi är optimistiska, trots att vi är

medvetna om att det ekonomiska stöd och

den sakkunskap som projektet gav, inte

fi nns att tillgå på samma sätt i fortsättning-

33


34

Upplägg för en arbetsplan för skolans biblioteksverksamhet inom projektet Bittis

1. Nuläget. Ge en kort beskrivning av:

• utrymme och inredning

• öppethållning

• skolbibliotekariens veckotimmar

• anslag för material och verksamhet

• samlingarna, böcker och annat material

• datasystem

• möjligheter till elektronisk

informationssökning

• rutiner för klassers och enskilda elevers

användande av biblioteket

• lässtimulerande verksamhet och andra

aktiviteter i skolbiblioteket

• samarbete med det allmänna biblioteket

• annat

2. Vad har projektet Bittis betytt för er skola?

Har skolbiblioteket utvecklats på några av

ovanstående punkter?

3. Finns det en plan för skolans

bibliotek?

• när och av vem utarbetades den

• vad innehåller den

• fi nns det något i planen att ta fasta

på i dag

4. Vilka pedagogiska grundtankar stöder biblioteksverksamheten

i skolan?

• har skolan en egen pedagogisk profi l

(beskriv kort)

• var kommer skolbiblioteket och det

allmänna biblioteket in

• vilken eller vilka kunskapsprocesser ska

skolbiblioteket stöda


5. Hur kommer skolan efter projektåret att

fortsätta utveckla skolbiblioteket? Utgå från

punkterna 1 och 2. Gör en målformulering:

• visionära mål

• kortsiktiga mål

• långsiktiga mål

• prioriterade mål

6. Strategier för genomförande av målen

• kortsiktigt

• långsiktigt

7. Hur skall utvecklingsplanen förankras

• vem/vilka riktar den sig till

• samarbetspartners

• utvärdering, när och av vem

8. Behandlad och godkänd av lärarkollegiet

(datum) och undertecknad av rektor och

skolbibliotekarie

en. I stället planerar vi att nå de uppställda

målen genom samarbete med olika parter

inom skolsamhället och biblioteket och med

understöd från olika fonder och stiftelser.

Planera verksamheten, inte ramarna

Anette Ekström, ansvarig för skolbibliotekscentralen

i Hässleholm i Sverige, har

i sitt arbete med skolbibliotek tagit del av

ett stort antal arbetsplaner och undersökt

hur de förverkligats. Resultaten redovisar

hon i dokumentet Arbetsplan för skolbibliotek

– några tankar kring betydelsen av en arbetsplan

för verksamhetsutveckling, tillgängligt på www.

skolutveckling.se. Ett utmärkande drag för

många arbetsplaner är, enligt Anette Ekström,

fokuseringen på skolbiblioteket som

rum. Det är lätt att i första hand se skolbiblioteket

som ett rum som måste åtgärdas.

Men det är, påpekar hon, inte ramarna som

skall ge en viss verksamhet, utan verksamheten

som skall kräva vissa ramar.

För att i planeringen komma ifrån att

skolbiblioteket förknippas enbart med en

lokal vill Ekström hellre tala om utvecklingen

av skolbiblioteksverksamheten, där

verksamheten är ett målinriktat lärande med

biblioteket som bas. Är ett biblioteksbaserat

35


lärande över huvud taget möjligt i undervisningen

i vår skola? Vilka förändringar kräver

det? Vika resurser behöver vi för skolbiblioteket?

För- och nackdelarna med det här

arbetssättet bör diskuteras och skolbiblioteket

lyftas upp på dagordningen. Det behövs

argument och fortbildning i både bibliotekskunskap

och kunskapssyn – och tid för

diskussioner.

Är det då mödan värt att diskutera fram

en arbetsplan för skolbiblioteksverksamheten?

Ja, en arbetsplan synliggör och

tydliggör verksamheten och ger en struktur

på arbetet, något att följa, följa upp och

utvärdera. Anette Ekströms slutsatser är att

det går att planera för skolbiblioteksutveckling,

men att koncentrationen kanske skall

ligga på andra faktorer än själva skolbiblioteket.

Det handlar om att skifta fokus

från kringverksamhet till kärnverksamhet

och om insikt, kunskap och förståelse för

skolbiblioteket som pedagogisk resurs. Om

mod att ifrågasätta ens eget arbete och vara

36

öppen för utveckling. Det handlar om att

göra, inte att bara önska, diskutera, planera

och besluta. Bättre ekonomiska resurser

krävs, javisst, men det är inte allt. Främsta

skälen till bättre resultat hittas i lärarkåren:

en engagerad skolbibliotekarie, som kämpar,

står på sig och inte ger sig i första taget,

lärare, som är positiva till en förändring,

intresserade och ser åtgärderna som viktiga

samt en skolledare, som ställer sig positiv,

uppmuntrar och tar på sig ansvaret för att

målen förverkligas. Det förutsätter naturligtvis

också att alla är överens, idéerna är väl

förankrade och att det fi nns en samsyn om

behoven och tillvägagångssätten.


6. Skolans kunskapscentrum

Hur kommer vi dit?

Steget från bilden av skolbiblioteket

som två små skåp till positionen som

skolans kunskapscentrum är stort.

Hur kommer vi dit? Ett svar är samarbete

över region-, kommun- och sektorgränserna.

Undervisningsministeriet betonar i

Biblioteksstrategi 2010 att informationsförsörjningen

för elever och lärare bör utvecklas i

långsiktigt samarbete med övriga bibliotek,

inte separat. Det lönar sig inte att ”uppfi nna

hjulet på nytt”. I existerande biblioteksnätverk

fi nns ett kunnande som skolbiblioteken

kan utnyttja.

Undervisningsministeriet rekommenderar

att kommunerna eller regionerna anställer

pedagogiska informatiker för koordinering

och samarbete. Kommunerna uppmanas

grunda professionellt skötta skolbibliotek

i stora skolor samt göra upp en plan för

elevernas informationsförsörjning och samarbetet

mellan skolor och bibliotek. Kommunerna

rekommenderas också att komma

överens om hur undervisningsväsendet

ersätter det allmänna biblioteket för utförda

tjänster till skolorna.

Skolorna i Svenskfi nland är utspridda, det

fi nns många små skolor i glesbygden eller

språkligt isolerade på fi nska orter. Vägen är

ofta lång till närmaste allmänna bibliotek

eller till ett bibliotek med material och

service på svenska. Det ställer särskilda krav

på samarbetet. Men det stöd som biblioteka-

37


ierna kan utgöra i utvecklandet av skolbiblioteken

och för informationsförsörjningen,

modersmålsundervisningen och lässtimulansen

måste kunna utnyttjas. Det måste få

kosta och biblioteken få de resurser och den

ersättning de behöver för den här servicen.

De utspridda små skolorna och minoritetsspråket

medför samtidigt ett ännu större

behov av en lagstiftning som ålägger kommunerna

att ta sitt ansvar för utvecklandet

och upprätthållandet av skolbibliotek. Det

behövs samarbetsplaner och kanske skräddarsydda

lösningar för det fi nlandssvenska

samarbetet. Den statliga förvaltningen borde

å sin sida ta ansvar för den jämlika utvecklingen

och tillgången till biblioteks- och

informationstjänster i skolorna.

Bittis – punktnedslag och synergieffekter

Projekt är engångsföreteelser och punktnedslag.

Projektet Bittis innebar en rejäl satsning

för de 24 medverkande skolorna. Av stor

betydelse var givetvis de ekonomiska bidragen

för upprustningen av skolbiblioteken. I

fortsättningen måste skolorna förlita sig på

den egna kommunens och skolans budget,

ifall inte utomstående bidrag står till buds.

Projektet gav modeller för hur skolbibliote-

ken kan fungera och utvecklas i samarbete

med ortens allmänna bibliotek och hur man

kan arbeta över kommunala och regionala

gränser. I de allra fl esta kommuner saknas

ännu pedagogiska informatiker på biblioteken

och hur samarbetet utfaller beror

mycket på enskilda bibliotekariers intresse

och fallenhet och biblioteksledningens

inställning.

Ett projektår är kort, särskilt inom

skolvärlden, och tiden rinner snabbt iväg.

Men tack vare ett gott samarbete mellan

skolbibliotekarier, lärare, rektorer, utbildningsdirektörer

och bibliotekarier på

kommunbiblioteken blev en hel del gjort.

Rektorns inställning och insats såg ändå ut

att vara avgörande för hur projektet lyckades

i den enskilda skolan. Rektorn är pedagogisk

ledare i skolan och utvecklingen av skolbiblioteket

är pedagogiskt utvecklingsarbete.

Uttrycket ”inte utan min rektor” upprepades

många gånger i olika diskussioner under

projektåret.

På en del projektorter fi ck Bittis glädjande

synergieffekter för kommunens alla

skolor. De här kommunerna beviljade mera

resurser, inte bara i projektskolorna, utan i

kommunens skolor överlag. Projektet gjorde

39


de ansvariga inom skol- och bibliotekssektorn

uppmärksammade på en nödvändig

modernisering och resursfördelning och de

tog som uppgift att förbättra skolbiblioteken

och samarbetet med de allmänna biblioteken.

Projektet Bittis – biblioteket i skolan

väckte intresse både på nationellt och kommunalt

plan. Det var ett nödvändigt steg för

mera resurser och kvalitativt bättre skolbib-

40

liotek i Svenskfi nland, ett stort steg från de

två små skåpen mot ett kunskapscentrum.

Vår förhoppning är att projekterfarenheterna

utnyttjas för en förbättring av skolbibliotekens

verksamhetsformer och förutsättningar.

Nu kunde endast en del av skolorna antas

till Bittis. Vem tar ansvar för en fortsatt utveckling

och en jämlik upprustning av skolbiblioteken

i alla fi nlandssvenska skolor?


7. Vad skall vi göra

med skolans bibliotek?

Punktlista för åtgärder

Lärarkollegiet

Diskutera frågan: varför satsa på skolbiblioteket?

granska hur skolans pedagogiska profi l och

verksamhet avspeglas i skolbiblioteket

gör de ansvariga för utbildningsfrågor

medvetna om att ni vill förbättra ert skolbibliotek

bilda en arbetsgrupp för skolbiblioteket

– gör upp en arbetsplan för

skolbiblioteket

– ge planen en förankring

Samarbete

Etablera samarbete med ortens allmänna

bibliotek

stöd och råd i biblioteksfrågor

biblioteksteknik

undervisning i informationssökning

litteraturförmedling, lässtimulans

avtal om biblioteksservice eller köp av

tjänster

41


Rummet

Välj ett centralt beläget rum för skolbiblioteket

bygg in LUGN

bör rymma en klass åt gången

funktionell inredning med läsplatser, arbetsbord

och hyllor anpassade för barn

datorer

arbetsutrymme för skolbibliotekarien

42

Anslag

Budgetera för skolbiblioteket

inköp av material

– planera inköpen årsvis

dataprogram, licenser

lön för skötsel av skolbiblioteket

öppethållning


Litteratur och länkar

Alexandersson, Mikael: Textfl ytt och sökslump –

informationssökning via skolbibliotek. Mikael

Alexandersson, Louise Limberg. Stockholm: Myndigheten

för skolutveckling, 2004. ISBN 91-85128-82-1.

Biblioteksstrategi 2010: policy för tillgång till kunskap

och kultur. Helsingfors: Undervisningsministeriet,

2003. ISBN 952-442-182-8.

Folkbiblioteksmanifestet, skolbiblioteksmanifestet.

Svenska Unescorådets skriftserie nr 2.

Svenska Unescorådet, 2000.

Ett funktionellt skolbibliotek. Text Hannele Frantsi,

Kaarina Kolu, Seija Salminen; översättning och

bearbetning Nina Kihlman, Annika Westerholm, Gun

Oker-Blom. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen, 2002.

ISBN 952-13-1557-1.

44

Hasselrot, Titti: Allas bibliotek – en idébok om att

integrera bibliotek. Titti Hasselrot, foto Susanne

Björkman. Stockholm: Skolverket, 2001.

ISBN 91-89314-44-1.

Hasselrot, Titti: Viljan att lära – om lärandets drivkrafter

och skolbibliotekets möjligheter. Titti Hasselrot

och Ulla Sundin Beck. Lund: Bibliotekstjänst, 2002.

ISBN 91-7018-490-9.

Informationssökning i fokus: idé- och metodbok för

gymnasieskolans bibliotek. Ulf Bolander [et al.].

Lund: Bibliotekstjänst, 1998. ISBN 91-7018-423-2.

Kirjasto koulussa: opas uuteen koulu- ja oppilaitoskirjastoon.

Toim. Liisa Niinikangas. Helsinki: BTJ

Kirjastopalvelu, 1999. ISBN 951-692-465-4.


Koulu kirjastossa: kirjasto oppimisympäristönä.

Toim. Liisa Niinikangas. Helsinki: BTJ Kirjastopalvelu,

2000. ISBN 951-692-458-9.

Koulukirjasto tilana. Toim. Liisa Niinikangas.

Helsinki: BTJ Kirjastopalvelu, 2002.

ISBN 951-692-531-6.

Koulukirjastonhoidon opas. Toim. Liisa Niinikangas.

Helsinki: BTJ Kirjastopalvelu, 2005.

ISBN 951-692-609-6.

Limberg, Louise: Informationssökning och lärande:

en forskningsöversikt. Louise Limberg, Frances

Hultgren, Bo Jarneving. Stockholm: Skolverket, 2002.

ISBN 91-89314-93-X.

Limberg, Louise: Skolbibliotekets pedagogiska roll:

en kunskapsöversikt. Stockholm: Statens skolverk,

2003. ISBN 91-85009-35-0.

Läs och skriv!: upptäcktsresor i böckernas och

mediernas värld. Red. av Gun Oker-Blom och Annika

Westerholm. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen, 2005.

ISBN 952-13-2529-1.

Nilsson, Monica: Skolbiblioteket – skolans informationscentrum:

en praktisk handledning för skolbiblio-

tekarier, lärare och skolledare. Lund: Studentlitteratur,

1998. ISBN 91-44-00682-9.

Nilsson, Monica: Informationsfärdighet i skolan: skolbiblioteket

som pedagogisk resurs. Lund: Bibliotekstjänst,

2003. ISBN 91-7018-505-0.

Nilsson, Nils-Erik: Elevforskning i grundskolan

orsaker, problem, förslag. Lund: Studentlitteratur,

2004. ISBN 91-44-03036-3.

Olsson, Kristin: Medieresor – om medier för

pedagoger. Kristin Olsson och Cecilia Boreson.

Stockholm: Sveriges utbildningsradio, 2004.

ISBN 91-25-04000-6.

Sök för att lära: om lärande, informationssökning och

bibliotek. Red. av Margaretha Ullström. Lund: Bibliotekstjänst,

2004. ISBN 91-7018-520-4.

Voiko käärme kompastua?: Opettajan tiedonhallintataitojen

opas. Toim. Liisa Niinikangas. Helsinki: BTJ

Kirjastopalvelu, 2003. ISBN 951-692-550-2.

Ögland, Malin: Skolans bibliotek: om att utveckla

samarbetet mellan skolbibliotek och arbetslag.

Stockholm: Statens kulturråd, 2002.

ISBN 91-85603-70-8.

45


Bittis – Biblioteket i skolan 2004–2005

http://www.edu.fi /svenska/page.asp?path=499,1969

6,26855,37545

Arbetsplan för skolbiblioteket

http://www.skolutveckling.se/publikationer/publ/

main?uri=scam%3A%2F%2Fpubl%2F378&cmd=view

Anette Ekströms text om betydelsen av en arbetsplan

för verksamhetsutveckling.

Bemanna skolbiblioteken

http://www.skolbiblioteksgruppen.se/extra/

Bemanna_skolbib.pdf

Ett verktyg för skolutveckling, ett dokument som

tagits fram av Nationella Skolbiblioteksgruppen.

IFLA / Unesco:s riktlinjer för skolbibliotek

http://www.ifl a.org/VVI/s11/pubs/sguide02-se.pdf

Riktlinjer för att informera beslutsfattare på lokal och

nationell nivå och för att hjälpa skolor att tilllämpa

skolbiblioteksmanifestets principer.

46

Tid för lärande. Rapport från Helvetesgapet,

ett delprojekt i Språkrum

http://www.skolutveckling.se/publikationer/publ/

main?uri=scam%3A%2F%2Fpubl%2F106&cmd=view

Erfarenheter och kunskap om lokalt utvecklingsarbete

med fokus på skolbibliotek och språkutveckling.

Tumregler för skolbibliotek

http://www.skolbibliotek.se/ost/pdf/tumregler.pdf

Praktiska råd gällande resurser, inredning, medier

och personal.

Unescos folkbiblioteksmanifest och

skolbiblioteksmanifest

http://www.unesco.org/webworld/libraries/manifestos/index_manifestos.html

Manifesten kan beställas som affi scher på:

http://www.unesco-sweden.org/informationsmaterial/infostart.htm


I projektet Bittis – Biblioteket i skolan deltog 24 skolor med sikte på

att resursmässigt och kvalitativt förbättra sina skolbibliotek. Utgående

från erfarenheterna under projektåret ger projektplanerarna här råd

och tips för lärare och bibliotekarier och uppmuntrar till en fortsatt

utveckling av skolbiblioteken i de fi nlandssvenska skolorna.

Projektplanerarna Susanne Ahlroth arbetar till vardags som

avdelningschef vid Richardsgatans bibliotek i Helsingfors och Monica

Borg-Sunabacka som avdelningschef vid Stadsbiblioteket i Jakobstad.

More magazines by this user
Similar magazines