26.07.2013 Views

Hur Pol Pot kom till makten - Marxistarkiv

Hur Pol Pot kom till makten - Marxistarkiv

Hur Pol Pot kom till makten - Marxistarkiv

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

31<br />

Nationella Demokratiska Revolutionens ekonomiska förändringar var på detta stadium ganska<br />

moderata. Till exempel i Kompong Trach, rapporterar Quinn: ”hade [omfördelningen av jord]<br />

genomförts i alla byar 1972… ingen <strong>till</strong>äts ha mer än fem hektar jord för risodling och en hektar<br />

för trädgårdsgrödor. Jord för risodling som överskred denna gräns gavs <strong>till</strong> folk med färre<br />

än fem hektar eller <strong>till</strong> folkföreningar i byarna. Fruktodlingar och trädgårdsland [som översteg<br />

en hektar] omfördelades inte utan hölls under distriktsregeringens kontroll”. 181 Kollektiviserad<br />

skörd, med grupper om tolv familjer eller ömsesidiga hjälpteam, institutionaliserades,<br />

men jorden förblev privatägd. Dessutom förlorade bara en relativt liten del av de rika bönderna<br />

jord under detta system (fem hektar per familj var inte lite enligt standarden före 1970),<br />

och Quinn noterar att ”många fattiga stödde [det] eftersom de tjänade på det”. 182 Dessa åtgärder<br />

hade uppenbart också inletts tidigt under 1972 i andra delar i Sydvästra zonen, såsom i<br />

region 32 (norra Kompong Speu) och i Siemreap i Norra zonen. Som en kvinna från<br />

Kompong Kdei minns: ”[khmer<strong>kom</strong>munisterna] tog över som bychefer och organiserade<br />

bönderna i grupper om tio familjer. De var dock inte hårdhänta. Jag tvingades plantera<br />

bananer en eller två timmar per dag för att försköna några byar, men bortsett från sådana<br />

uppgifter fortsatte folk att arbeta individuellt, och normal privat handel fortsatte.” 183<br />

Ytterligare ett undantag före<strong>kom</strong> i region 13 (Takeo), där revolutionärerna uppenbarligen<br />

lyckades sänka produktionsnivåerna. Distriktet Tram Kak, Moks födelseort, styrdes nu direkt<br />

av hans svärson, regionens vicesekreterare Khe Muth (och från året efter av hans hustru,<br />

Moks dotter Khom). 184 En lokal bonde beskriver kortfattat de ekonomiska följderna av den<br />

nationella demokratiska revolutionen i Tram Kak: ”1970 var <strong>kom</strong>munisternas linje bra; de<br />

förtryckte oss inte och det fanns jämställdhet. Sedan förändrades saker, från ett system <strong>till</strong> ett<br />

annat. 1971 <strong>kom</strong> Nationella Revolutionen och 1972 den Demokratiska, vilket innebar att man<br />

samlade folk i grupper för att de skulle leva <strong>till</strong>sammans. Folket fann sig i detta, men då det<br />

gamla samhällets produktion hade räckt <strong>till</strong>, och givet ett överskott för försäljning, blev det nu<br />

brist. Det producerades bara <strong>till</strong>räckligt för sex eller sju månader av året.” 185 Efter segern<br />

1975, utsågs Tram Kak <strong>till</strong> ”modelldistrikt” (srok kumruu) för Demokratiska Kampuchea. 186<br />

Något annat som pekade mot framtiden skedde i Kompong Trach, Kampot, där ett litet antal<br />

byar evakuerades <strong>till</strong> avlägsna områden 1972 och jorden på den nya platsen <strong>kom</strong>munaliserades.<br />

187 I detta fall blev produktionen hög, <strong>till</strong> största delen av tekniska orsaker. Men de mest<br />

betydande innovationerna under denna period skedde förmodligen på det sociala och kulturella<br />

området.<br />

CPK:s kulturevolution<br />

Enligt Quinn förbjöds i mitten av 1972 folk i CPK:s region 13 och 35 i Takeo och Kampot att<br />

framgent bära den traditionella mångfärgade sarongen; alla skulle nu bära de helt svarta<br />

skjortorna och byxorna som bönder normalt bar vid arbete. Detta blev senare Demokratiska<br />

181 Quinn, 1974, op. cit., sid. 28.<br />

182 Ibid., sid. 29, 34. Quinn ger följande detaljer: ”Varje familj var själv ansvarig för att köpa utsäde, plöja,<br />

plantera och rensa ogräs i sitt område. I skördetid bildade dock alla familjer som ingick i gruppen en gemensam<br />

arbetsstyrka som gick från plats <strong>till</strong> plats, skördade, tröskade och samlade in råriset i ett centralt förråd…<br />

Gruppens ordförande delade ut ris <strong>till</strong> varje familj baserat på en formel som gav varje person lika stor mängd ris<br />

per dag… Tillräckligt med ris skulle sparas så att det räckte för alla <strong>till</strong> nästa skörd och resten såldes <strong>till</strong> byns<br />

styrelse... In<strong>kom</strong>sten som familjegruppen fick för överskottet behölls av ordföranden, för utgifter för speciella<br />

behov inom gruppen eller för någon medlem, såsom medicin eller någon viss typ av jordbruksredskap.”<br />

183 Ung Channa, op. cit.<br />

184 Stephen Heders intervju med en kader från region 13, op. cit.<br />

185 Författarens intervju med Ieng Thon (Kus, 16 juli 1980), som gick med i CPK-armén i området i juli 1973.<br />

186 Författarens intervju med Lieu Sarun, Kirivong, 26 augusti 1980. Sarun sade att de andra modelldistrikten<br />

efter 1975 var Prasaut Thmey i Svay Rieng och Övre Kompong Tralach i Kompong Chhnang.<br />

187 Quinn, 1974, op. cit., sid. 32.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!