Hur Pol Pot kom till makten - Marxistarkiv
Hur Pol Pot kom till makten - Marxistarkiv
Hur Pol Pot kom till makten - Marxistarkiv
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
31<br />
Nationella Demokratiska Revolutionens ekonomiska förändringar var på detta stadium ganska<br />
moderata. Till exempel i Kompong Trach, rapporterar Quinn: ”hade [omfördelningen av jord]<br />
genomförts i alla byar 1972… ingen <strong>till</strong>äts ha mer än fem hektar jord för risodling och en hektar<br />
för trädgårdsgrödor. Jord för risodling som överskred denna gräns gavs <strong>till</strong> folk med färre<br />
än fem hektar eller <strong>till</strong> folkföreningar i byarna. Fruktodlingar och trädgårdsland [som översteg<br />
en hektar] omfördelades inte utan hölls under distriktsregeringens kontroll”. 181 Kollektiviserad<br />
skörd, med grupper om tolv familjer eller ömsesidiga hjälpteam, institutionaliserades,<br />
men jorden förblev privatägd. Dessutom förlorade bara en relativt liten del av de rika bönderna<br />
jord under detta system (fem hektar per familj var inte lite enligt standarden före 1970),<br />
och Quinn noterar att ”många fattiga stödde [det] eftersom de tjänade på det”. 182 Dessa åtgärder<br />
hade uppenbart också inletts tidigt under 1972 i andra delar i Sydvästra zonen, såsom i<br />
region 32 (norra Kompong Speu) och i Siemreap i Norra zonen. Som en kvinna från<br />
Kompong Kdei minns: ”[khmer<strong>kom</strong>munisterna] tog över som bychefer och organiserade<br />
bönderna i grupper om tio familjer. De var dock inte hårdhänta. Jag tvingades plantera<br />
bananer en eller två timmar per dag för att försköna några byar, men bortsett från sådana<br />
uppgifter fortsatte folk att arbeta individuellt, och normal privat handel fortsatte.” 183<br />
Ytterligare ett undantag före<strong>kom</strong> i region 13 (Takeo), där revolutionärerna uppenbarligen<br />
lyckades sänka produktionsnivåerna. Distriktet Tram Kak, Moks födelseort, styrdes nu direkt<br />
av hans svärson, regionens vicesekreterare Khe Muth (och från året efter av hans hustru,<br />
Moks dotter Khom). 184 En lokal bonde beskriver kortfattat de ekonomiska följderna av den<br />
nationella demokratiska revolutionen i Tram Kak: ”1970 var <strong>kom</strong>munisternas linje bra; de<br />
förtryckte oss inte och det fanns jämställdhet. Sedan förändrades saker, från ett system <strong>till</strong> ett<br />
annat. 1971 <strong>kom</strong> Nationella Revolutionen och 1972 den Demokratiska, vilket innebar att man<br />
samlade folk i grupper för att de skulle leva <strong>till</strong>sammans. Folket fann sig i detta, men då det<br />
gamla samhällets produktion hade räckt <strong>till</strong>, och givet ett överskott för försäljning, blev det nu<br />
brist. Det producerades bara <strong>till</strong>räckligt för sex eller sju månader av året.” 185 Efter segern<br />
1975, utsågs Tram Kak <strong>till</strong> ”modelldistrikt” (srok kumruu) för Demokratiska Kampuchea. 186<br />
Något annat som pekade mot framtiden skedde i Kompong Trach, Kampot, där ett litet antal<br />
byar evakuerades <strong>till</strong> avlägsna områden 1972 och jorden på den nya platsen <strong>kom</strong>munaliserades.<br />
187 I detta fall blev produktionen hög, <strong>till</strong> största delen av tekniska orsaker. Men de mest<br />
betydande innovationerna under denna period skedde förmodligen på det sociala och kulturella<br />
området.<br />
CPK:s kulturevolution<br />
Enligt Quinn förbjöds i mitten av 1972 folk i CPK:s region 13 och 35 i Takeo och Kampot att<br />
framgent bära den traditionella mångfärgade sarongen; alla skulle nu bära de helt svarta<br />
skjortorna och byxorna som bönder normalt bar vid arbete. Detta blev senare Demokratiska<br />
181 Quinn, 1974, op. cit., sid. 28.<br />
182 Ibid., sid. 29, 34. Quinn ger följande detaljer: ”Varje familj var själv ansvarig för att köpa utsäde, plöja,<br />
plantera och rensa ogräs i sitt område. I skördetid bildade dock alla familjer som ingick i gruppen en gemensam<br />
arbetsstyrka som gick från plats <strong>till</strong> plats, skördade, tröskade och samlade in råriset i ett centralt förråd…<br />
Gruppens ordförande delade ut ris <strong>till</strong> varje familj baserat på en formel som gav varje person lika stor mängd ris<br />
per dag… Tillräckligt med ris skulle sparas så att det räckte för alla <strong>till</strong> nästa skörd och resten såldes <strong>till</strong> byns<br />
styrelse... In<strong>kom</strong>sten som familjegruppen fick för överskottet behölls av ordföranden, för utgifter för speciella<br />
behov inom gruppen eller för någon medlem, såsom medicin eller någon viss typ av jordbruksredskap.”<br />
183 Ung Channa, op. cit.<br />
184 Stephen Heders intervju med en kader från region 13, op. cit.<br />
185 Författarens intervju med Ieng Thon (Kus, 16 juli 1980), som gick med i CPK-armén i området i juli 1973.<br />
186 Författarens intervju med Lieu Sarun, Kirivong, 26 augusti 1980. Sarun sade att de andra modelldistrikten<br />
efter 1975 var Prasaut Thmey i Svay Rieng och Övre Kompong Tralach i Kompong Chhnang.<br />
187 Quinn, 1974, op. cit., sid. 32.