ReD LINE - Groove

18
Danny McNamara har just slagit upp ögonen.
Ett nytt hotellrum. En ny hotellbar, som han
för övrigt drack torr i går kväll. Nu är klockan
halv elva, han är uttorkad, nyvaken och i ärlighetens
namn jättetrött. Givetvis övertygad om
att han aldrig ska röra alkohol igen. Men han
skjuter sitt fysiska tillstånd åt sidan så gott det
går, för han vill ju så gärna prata om musiken.
Madrugada
Klassisk romantik
text: Peter Sjöblom • bild: Mattias Elgemark
Det är en passande titel, Industrial Silence. Själv
kommer jag att tänka på någon fabriksbyggnad
om kvällen och den spöklikhet som arbetarna
lämnar efter sig när de gått hem för dagen och
mörkret har lagt sig.
– Det är en bra titel, säger Frode Jacobsen som
spelar bas i norska Madrugada. Det är så lätt
för folk att förstå vad den kan betyda. Och den
säger en del om stämningen på plattan.
Visst har väl skivan sin ödslighet men lika
mycket varma känslor. Rent av ett romantiskt
drag. Associationerna till Walkabouts, Nick
Cave och Tindersticks är inte långsökta.
– Vi brukar säga att vi spelar klassisk romantisk
rock med inslag av soul, blues och psykedelia.
Jag blir väldigt överraskad när folk försöker
placera oss i alternative country-facket. Vår
Popens sista riddare
text: Ebba von Sydow • bild: Kevin Westenberg
Vad skulle du göra om NME och Melody Maker gör vad
som helst för att få dig på omslaget? Samtidigt som Radio
One är en tokig hund i ditt byxben? Ditt brott? Du har
skickat dem din demokassett. Embrace hade aldrig ens
vågat drömma om att de skulle bli hyllade som britpopens
sista riddare tack vare sin demo och låten All You Good
Good People. Men den svepande, storslagna låten med
den träffsäkra refrängen trycktes upp i 1000 exemplar
som alla slukades av branchen innan den hann nå skivaffärerna.
Embrace kastades in i cirkusen utan skyddsnät.
Tre år senare ser Danny McNamara tillbaka på
galenskaperna.
– Det som var bra var att människor älskade oss utan att
ha hört en enda ton. Det dåliga var väl att många blir
fruktansvärt misstänksamma mot ett band som får så
mycket uppmärksamhet gratis. Fan, det skulle jag också
bli. Det verkade för bra för att vara sant helt enkelt,
något stämde inte…
Hur hanterar man det läget bäst?
– Ja, nu kan jag se saker vi gjorde fel. Men hur skulle vi
veta? Vi gjorde vårt bästa och nu är vi här, så något måste
ha gått rätt. Jag tror att det är väldigt viktigt att motverka
hypen genom att spela mycket ute. Man måste visa att
man finns på riktigt. Annars tror jag att folk rätt snabbt
tröttnar på tidningarnas hysteriska idéer. Jag minns att vi
spelade tills vi inte orkade stå.
andra EP hette New Depression, och
nån i pressen kallade den No
Depression som är ett annat namn på
alternativ country. Det var väl rätt och
slätt nån som läste fel...
I maj åker Madrugada ut på en sin
andra Europa-turné (Sverige också,
snälla!) som ett resultat av att den första
som nyligen avslutades blev så lyckad.
Någon gång framåt hösten hoppas
Frode att nästa platta kommer. Lagom
till när klassisk romantisk rock behövs
som allra bäst alltså.
Embrace
När åkturen med pressen saktade ner började
de i lugn och ro arbeta på sitt andra album,
uppföljaren till The Good Will Out från 1998.
Nu är det klart och det är ett lite annorlunda
Embrace som är tillbaka. De snabba låtarna är
hårdare, distade och med mer, tyvärr inte alltid
lika motiverad, ilska. Samtidigt har balladerna
blivit ännu mjukare, speciellt det vackra
titelspåret Drawn From Memory. Här har de
upptäckt att ett ensamt piano, försiktiga stråkar
och enkelheten talar tusen gånger tydligare
än svulstiga, kvävande arrangemang. The Love
It Takes är förmodligen bandets bästa låt
någonsin. Danny skrattar, tackar, men säger till
mig att jag inte har hört bandets bästa låt
ännu.
– Vi hyrde ett stort, vackert hus på landsbygden
utanför Leeds, skakade fram utrustning
och började spela in. Vi hade mycket material
men improviserade fram massor när vi var där
också. Vi drack och åt, bjöd över vänner och
mådde bra. Vi började spela sent varje kväll
och fortsatte hela natten. När vi vaknade till
liv dagen därpå lyssnade vi igenom vad som
hänt under natten. Ofta undrade vi vad fan
som hade hänt! Men det var en underbar tid,
kanske de roligaste veckorna i mitt liv!