Nedanstående är en annons från Abetong - Husbyggaren

Bergmaterial är en råvara som
samhället inte kan klara sig utan.
Bergmaterial köps i precis de
kvantiteter som behövs. Man
kanske köper en skjorta extra på mellandagsrean,
men få passar på att köpa lite
extra bergmaterial bara för att priset rabatteras.
Å andra sidan, även om materialet blir
dyrt och krångligt att få fram, kommer
vägbygget att vila på bergmaterial. Men
kostnaden blir högre och miljökonsekvenserna
blir onödigt stora.
Bättre relationer behövs
Vi i bergmaterialbranschen har flera utmaningar
när det gäller tillstånd för nya
täkter. En är acceptansen för nya täkter.
Det är bra att vårt material finns ”men jag
vill inte ha täkter i närheten av där jag
bor” (NIMBY).
Den här utmaningen kommer troligen
alltid att finnas. Men den kan minska om
branschen blir bättre på att utveckla och
använda damm- och bullerdämpade maskiner,
samt om vi blir bättre på att kommunicera.
Vi måste träffa våra grannar,
lyssna till deras önskemål och försöka
skapa en bättre relation till dem.
Branschföreningen SBMI har nu i
mars tagit fram ett nytt stödmaterial om
hur man kan skapa bättre relationer till
viktiga målgrupper och vid våra branschdagar
är bättre miljö- och arbetsmiljö ett
återkommande tema.
Långa transporter stör miljön
En annan utmaning är hur lagar och regler
tillämpas. Här ser det lite olika ut i olika
län.
Det är exempelvis omvittnat svårjobbat
i Sörmland, vilket har medfört att företag
lämnar länet. Förlorare är beställarna
Vägverket och kommuner samt inte
minst miljön.
DEBATT Bergmaterial behövs i samhället. En utmaning vi står inför är
tillgången till naturgrus, som är en ändlig resurs. Forskning pågår för att
hitta ersättning och vi går troligen mot en ökad inblandning av bergkross i
betong. En annan fråga att hantera är om vi ska börja utvinna havssand.
Av björn strokirk, VD, Sveriges bergmaterialindustri, SBMI
Ekonomi och miljö förlorar
med bytänkande
En tredje är naturgrusfrågan. Det är givet
att en resurs som endast nybildas i
samband med istider måste användas
med förnuft och endast när det inte är
tekniskt möjligt eller ekonomiskt rimligt
att använda annat material.
Svårt att ersätta gruset
Högkvalitativ betong och golvspackel,
gjuterisand och några andra specialprodukter
måste ännu så länge baseras på naturgrus.
Forskning pågår för att kunna ersätta
naturgruset. Troligen sker de närmaste
tio åren en ökad inblandning av
bergkross i betong, vilket successivt ersätter
en allt större andel naturgrus. Men
enbart berg från bergtäkter med en gynnsam
geologi kan ersätta naturgruset.
Andelen naturgrus av det årligen producerade
bergmaterialet minskar. Från
en andel på 80 procent år 1984 är vi nu
nere i 20 procent naturgrus. Den andelen
lär fortsätta att minska vartefter myndigheterna
noggrannare styr användningen
och branschen forskar fram bättre möjligheter
att ersätta naturgrus.
Men naturgrus lär behövas under lång
tid framöver, så låt oss istället fundera
över hur naturgrus kan utvinnas med så
små miljökonsekvenser som möjligt. Jag
är övertygad om att försiktig utvinning av
naturgrus kan pågå utan att våra svenska
dricksvattenreserver äventyras.
De närmaste tio åren kommer det att bli en
ökad inblandning av bergkross i betong.
Foto: SBMI, Upplands Bro, Jehander
Naturgrus förekommer inte bara på
land, samma grusåsar som syns på land
fortsätter ut i havet. Där innehåller gruset
saltvatten, inte dricksvatten.
Ologisk import
Flera av våra grannländer, till exempel
Finland, Polen, Tyskland och Danmark
utvinner havssand. Det är sand som i vissa
fall befann sig på svensk kontinentalsockel
på 1900-talet, men som sedan har
förts över gränsen till våra grannländer av
havsströmmar.
I Sverige utvinns idag ingen havssand.
Vilar detta faktum på förutfattade meningar?
Vi borde kanske likt Toyota fråga
oss tre gånger om ”Varför då?” och sedan
värdera svaret på den sista frågan.
Av det jag har kunnat läsa mig till finns
det exempel på både utvinning som vållat
stor skada och utvinning som inte alls
skadat havsbotten efter en läkningstid på
något år. Det är inte logiskt att vi importerar
havssand, men avstår från att själva
utvinna denna resurs.
Ändliga resurser ska användas där det
inte är tekniskt eller ekonomiskt rimligt
med ersättande material. Men väljer vi i
onödan bort goda alternativ att försörja
samhället med material som behövs, så
kommer det att kosta mer och förorsaka
andra miljöstörningar istället.
Vi måste, tillsammans med myndigheterna,
hitta bra sätt att klara samhällets
behov av bergmaterial. Ett sätt kan vara att
se på möjligheterna att utvinna havssand.
Ett annat kan vara att stimulera forskning
och utveckling och ett tredje att
myndigheterna ser till att miljöbalken
tillämpas så att det blir lättare att få tillstånd
att öppna bergtäkter i gynnsam
geologi. Helhetssyn och systemtänkande
gynnar både ekonomin och miljön. D
48 husbyggaren nr 3 B 2009