Kan mangan påverka hjärnan via lukten? Könsroller befästs ... - FAS

More documents

Recommendations

Info

Minska trötthet med ljusbehandling Människans sömn- och vakenhetsrytm, ämnesomsättning men också prestationsförmåga är anpassad för ett aktivt och vaket beteende under dagtid och en deaktivering under dygnets mörka timmar. Skiftarbete och arbete på udda tider är exempel på när arbete och återhämtning infaller vid fel tidpunkt under dygnet i förhållande till den fysiologiskt optimala. Senare forskning har demonstrerat i laboratoriemiljö att ljuset har stor betydelse för regleringen av dygnsrytmen. Tyvärr finns fortfarande få fältstudier där man påvisat användbarheten inom arbetslivet och när man beaktar de skandinaviska ljus/mörkerförhållandena. Att kunna utnyttja artificiellt ljus skulle kunna förbättra möjligheterna för dem som idag har svårt med anpassningen till tidigt morgonarbete eller dagtidsaktivitet. Syftet med ett projekt vid IPM Institutet för psykosocial medicin är att inom tre vitt skilda arbetsmiljöer, där den dygnsrytmiska anpassningen är otillräcklig, med artificiellt ljus påskynda möjligheterna till återanpassning till dagtid. Som mått på förändringarna ses förbättrad sömn, sömnlängd, vakenhet och en dagtidsorienterad dygnsrytm. Delstudie 1 studerar om ljusbehandling under natten vid nattarbete är negativ för dagtidsorienteringen vintertid jämfört med på våren. Delstudie 2 studerar om dagtidsorienteringen kan förbättras med ljusbehandling efter en period med nattarbete. I delstudie 3 ges vintertid extraljus i klassrummet på förmiddagen i en högstadieklass. Hypotesen är att morgonljuset ger en förbättrad dagtidsanpassning och därmed en bättre skolprestation. Vid en sammanvägning av de tre studierna bedömer forskarna om det finns ett linjärt samband mellan omfattningen av naturlig ljusexponering under dagtid och graden av återanpassningsbesvär. Projektledare: Torbjörn Åkerstedt IPM Institutet för psykosocial medicin Tel: 08-728 69 45 E-post: torbjorn.akerstedt@ipm.ki.se Snedvriden bild av samband mellan klass och hälsa Klasskillnader när det gäller hälsa är ofta mindre tydliga för kvinnor än för män. Vad beror det på? När man klassificerar individer används yrkestiteln som indikator på social ställning. Det är en mansdominerad arbetsmarknad som ligger till grund, och därför riskerar bilden av kvinnornas arbetsuppgifter att bli mer onyanserad. I ett projekt vid Statens folkhälsoinstitut undersöktes sambandet mellan social position och hälsa. Studien omfattar över 18 000 individer, varav drygt 50 procent kvinnor. Den socioekonomiska indelningen som tillämpas i studien är densamma som SCB använder i sina officiella publikationer. En viktig slutsats av studien är att avvikelse mellan faktisk utbildning och den utbildning som krävs för ett yrke starkt påverkar sambandet mellan yrkesbaserad socioekonomisk ställning och hälsa. Om man inte tar hänsyn till detta finns det en risk att sambandet underskattas. Studier som visar att klasskillnaderna i ohälsa bland kvinnor är mindre än bland män bör alltså ifrågasättas. Såvida dessa studier inte har kontrollerat avvikelsen mellan faktisk utbildning och utbildningen för yrket i fråga i olika socioekonomiska grupper. Projektledare: Piroska Östlin Statens folkhälsoinstitut Tel: 08-566 136 12 E-post: piroska.ostlin@fhi.se Oförändrade uppfattningar om löner I mitten av 1980-talet fick anställda vid en västsvensk verkstadsindustri besvara en enkät om rättvisa löner. Samma frågor ställdes 20 år senare till 3 000 personer i åldern 25–65 år. Under åren som gått har stora förändringar skett vad gäller lönesättning. Bland annat är det numera vanligare med individuell lönesättning. Ändå tycks värderingarna i huvudsak oförändrade. Individuell lön uppfattas som rättvist om den beror på att den anställda bidrar till 2 • Forskning och Resultat Vad betyder omgivningen för de äldres hälsa? Samtidigt som de äldres antal blir allt större i västvärlden pågår radikala förändringar i hälsooch sjukvårdens organisation. Detta är den generella bakgrunden till ett forskningsprogram som leds från Lunds universitet. En central fråga är omgivningens betydelse för hälsa och rehabilitering bland äldre. Tillgängligheten i den byggda miljön när det gäller bostäder och allmänna kommunikationer studeras särskilt. Ett annat viktigt inslag är hur tekniska hjälpmedel påverkar det dagliga livet för de gamla och för hur de upplever sin hälsa. Skåne län utgör det geografiska området för flertalet delprojekt, men ett genomförs på Island och ett annat i Danmark. Ett EU-projekt har också knutits till programmet med sex universitet i fem europeiska länder och den svenska projektledaren som samordnare. Kunskaperna från det omfattande programmet kommer att få betydelse för hjälpmedelsförsörjning och bostadsanpassningar när bostäder och närmiljöer för äldre ska planeras, såväl i Sverige som internationellt. Studierna bidrar också till teoriutvecklingen inom området människa-miljö. Projektledare: Susanne Iwarsson Institutionen för klinisk neurovetenskap, arbetsterapi, Lunds universitet Tel: 046-222 19 40 E-post: susanne.iwarsson@arb.lu.se verksamheten med kompetens, ansträngning och arbetsresultat. Jämförelser i ett tidsperspektiv och med andra påverkar hur rättvist man anser sig behandlad när det gäller lönen. Känslan av att vara orättvist behandlad i lönehänseende är starkare i offentlig sektor än i privat. Projektledare: Dan Jonsson Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet Tel: 031-773 47 63 E-post: dan.jonsson@sociology.gu.se
ROBERT EKEGREN. EKEGREN.SE Forskning och Resultat • 3 Yrkesinriktad gymnasieutbildning eller inte? I en studie vid Lärarhögskolan i Stockholm jämfördes läget på arbetsmarknaden för ungdomar med yrkesinriktad utbildning och ungdomar som saknade gymnasieutbildning. Uppgifterna gäller åren 1990–98. Första året efter grundskolan förvärvsarbetade hälften av ungdomarna som var födda 1974 och saknade gymnasieutbildning. Därefter sjönk siffran. Först fem år efter grundskolan började den stiga igen. Trots att det rådde hög arbetslöshet fick ungdomarna med yrkesinriktad gymnasieutbildning arbete i snabb takt när de lämnade skolan. Redan ett år efter gymnasiet hade de högre förvärvsfrekvens än ungdomarna utan gymnasium, trots att dessa då varit ute på arbetsmarknaden under några år. Men också utan yrkesinriktat gymnasium skulle de här ungdomarna ha haft bättre förutsättningar. De var i större utsträckning födda i Sverige och hade högre betyg från grundskolan. Effekterna av kön, etnisk bakgrund respektive betyg var av samma storleksordning som att ha eller inte ha yrkesinriktad utbildning. Arbetslösheten i bostadskommunen påverkade också sysselsättning och löner, männens mer än kvinnornas. Sannolikt är det en effekt av att kvinnorna i större utsträckning är offentligt anställda. Projektledare: Åsa Murray Institutionen för individ, omvärld och lärande, Lärarhögskolan i Stockholm Tel: 08-737 56 53 E-post: asa.murray@lhs.se Alkoholpolitik och attityder till alkohol Ett projekt vid Stockholms universitet undersökte alkoholpolitik, dryckesvanor och inställning till drickande. Forskarna studerade också hur internationella system för drogkontroll har utvecklats och fungerar, bl.a. när det gäller doping i sportsammanhang. Drygt tusen unga människor, 16–20 år, deltog i en utfrågning om attityder till alkoholberusning. Till skillnad från kanadensiska ungdomar, som tidigare fått sådana frågor, tycker de svenska att berusning kan accepteras som förklaring och ursäkt för dåligt uppförande och våldsamt beteende. Samtidigt tycker de att det inte borde vara så. Här skulle ett program om uppförande i samband med berusning kunna ligga till grund för etiska diskussioner i skolan, anser forskarna. Projektledare: Robin Room Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, SORAD, Stockholms universitet Tel: 08-674 70 47 E-post: robin.room@sorad.su.se Besök FAS projektkatalog på webben: www.fas.forskning.se/ projekt/ De anställda inom vården blir allt färre och äldre På ett stort regionsjukhus lades 1995 ett sparbeting som medförde att personalen två år senare minskat med i snitt 22 procent. Därtill omplacerades 10 procent till andra kliniker. Nedskärningarna i det aktuella landstinget var en av de mer omfattande i svensk sjukvårdshistoria. Förloppet bedömdes vara representativt genom att nedskärningarna i huvudsak berörde omvårdnadspersonal och yngre anställda. Med hjälp av bl.a. enkätstudier och intervjuundersökningar vill IPM Institutet för psykosocial miljömedicin ta reda på vilka arbetsmiljöfaktorer som bidragit till att vissa arbetsenheter klarat sin arbetsmiljö och de anställdas hälsa bra trots de stora omställningarna. Resultaten av en genomgång av sjukhusets arbetsmiljökartläggningar visade att personalen fick jobba allt hårdare med alltmer motstridiga krav och allt större brist på tid att planera arbetet. Det framkom även att hälsan utvecklades negativt med tydliga trender i ökande oro, trötthet, rastlöshet och koncentrationssvårigheter. Långtidssjukfrånvaron ökade stadigt från 1996 och accelererade från 2000. Minskande tid att planera arbetet hade starkast samband med ökande långtidssjukskrivningar. Bland sjukhusklinikerna fanns det inte någon som gått igenom 90-talet med positiv hälsotrend. Däremot uppvisade fyra kliniker ett oförändrat hälsoläge. I en pågående intervjustudie undersöks vad som utmärker dessa ”hälsostabila” kliniker. Preliminära resultat visar att man utvecklat medvetna strategier för att lösa problem och skapa en laganda genom yrkesöverskridande kommunikation och lärande team. Man är stolt över den vård personalen bedriver tillsammans och det gemensamma kunnande man besitter. Dessutom betonade man vikten av att ge medarbetarna stöd till att prioritera i arbetet. Projektledare: Töres Theorell IPM Institutet för psykosocial miljömedicin Tel: 08-728 69 50 E-post: tores.theorell@ipm.ki.se
Page 1: Nr 3 • September 2004 sid. 3 Alko
Page 5 and 6: Forskning och Resultat • 5 Lägre
Page 7 and 8: Forskning och Resultat • 7 Kvinno

Kan mangan påverka hjärnan via lukten? Könsroller befästs ... - FAS

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?