Kan mangan påverka hjärnan via lukten? Könsroller befästs ... - FAS

More documents

Recommendations

Info

Kvinnor med kroniska nackbesvär Vid Yrkesmedicinska kliniken i Göteborg undersöker man om patienter med kronisk nacksmärta kan förbättras genom interventioner (åtgärdsprogram) som är inriktade på att ändra muskelspänningsmönster i trapeziusmuskeln. Man vill bl.a. ta reda på om intensiv styrketräning kan ändra muskulärt spänningsmönster i trapezius, och om en ändring av muskulärt spänningsmönster kan öka arbetsförmågan hos långtidssjukskrivna kvinnor. Två interventionsgrupper av långtidssjukskrivna kvinnor kommer att studeras. Den ena gruppen bär en väst, som registrerar muskelelektrisk aktivitet från trapeziusmuskeln. Vibration och ljud signalerar till försökspersonen när det är otillräckligt antal korta pauser i muskelaktiviteten. Den andra interventionen innebär intensiv dynamisk styrketräning i hemmet och eventuellt på arbetsplatsen. Den intensiva styrketräningen ska ske varje dag av patienten själv men i likhet med den första interventionen kommer patienten att under minst tio dagar få träning under handledning av företagssjukgymnast eller företagssjuksköterska. Interventionen kommer att pågå under en månads tid. Utvärdering sker i slutet på den månatliga interventionen och därefter efter sex och 12 månader. Projektledare: Mats Hagberg Inst. för invärtesmedicin, Yrkesmedicin, Göteborgs universitet Tel: 031-343 81 11 E-post: mats.hagberg@ymk.gu.se www.fas.forskning.se Läs våra forskarintervjuer på webben under ”Fokus på ...”. Under september: professor Ulf Landström om sömnbristen i samhället. UTBAN JÖRÉN/TIOFOTO Vanlig familj bästa hjälpen Hur ska en kontaktfamilj vara för att samarbetet med klientfamiljen ska fungera? Hur utformar socialsekreterarna insatserna för klientfamiljerna? Det är spörsmål i en studie där nitton klientfamiljer och lika många kontaktfamiljer ingick. Bara en klientfamilj bestod av två föräldrar. Kontaktfamilj är en vanlig form av bistånd inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Biståndsformen bygger på en föreställning om att hjälp till utsatta familjer, framför allt barnen, bäst sker genom kontakter med en ”vanlig, normal” familj. Vanligheten ses som bärare av goda och läkande egenskaper. Men för att mötet ska fungera får olikheten mellan de båda familjerna inte vara alltför stor, påpekar forskarna. Den ekonomiska situationen utgör ett stort problem för klientfamiljerna. Deras knappa ekonomiska ramar skiljer sig avsevärt från kontaktfamiljernas. Trots detta resonerar socialsekreterarna sällan eller aldrig om i vilken utsträckning som denna resursbrist är ett grundläggande problem för klientfamiljerna som de måste hjälpa till att lösa. Behovet av avlastning är en viktig anledning till att den ensamma föräldern ansöker om att få en kontaktfamilj. Ofta är det sociala nätverket mycket glest. När en klientfamiljs problem ska utredas och bedömas måste också familjens sociala nätverk kartläggas, menar forskarna. Projektledare: Lisbeth Johnsson Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet Tel. 031-773 15 80 E-post: lisbeth.johnsson@socwork.gu.se 4 • Forskning och Resultat Olika lösningar för småbarnsmammor Det kan vara svårt för småbarnsföräldrar att få vardagen att fungera, att hitta lösningar så att arbete och familj går att kombinera. I ett projekt vid Lunds universitet studerades hur svenska förvärvsarbetande kvinnor försöker komma till rätta med problemen. Jämförelser gjordes också med Tyskland och Nederländerna. Skillnaderna mellan småbarnsmammor i Sverige, Tyskland och Nederländerna är tydliga när det gäller förvärvsfrekvens, samhälleligt stöd och kulturella värderingar. Det är dock mindre skillnader mellan högutbildade än mellan lågutbildade kvinnor. I Sverige har föräldraförsäkringen sedan 1970-talet gjort det möjligt för bägge föräldrarna att göra avbrott i arbetet för att ta hand om sina barn. Försäkringen ingår i den familjepolitik som syftar till att förändra arbetsfördelningen mellan män och kvinnor i familjen och på arbetsmarknaden. En dryg tredjedel av papporna tar ut ledighet. Det är en hög siffra i jämförelse med Nederländernas 11 procent och Tysklands 2 procent. I dessa bägge länder är synen på mödraskapet mer traditionell: mamman anses vara den som bäst lämpar sig att sköta åtminstone de små barnen. I Tyskland har föräldrarna rätt att vara lediga under de första tre åren men måste ordna barntillsyn på informell väg. Man kan bara göra anspråk på stöd och eventuellt få hjälp efter förhandling. När barnet är tre år erbjuds det plats i kindergarten. I Nederländerna är möjligheterna till föräldraledighet begränsade, och både omfattning och ekonomisk ersättning under föräldraledigheten måste förhandlas fram med arbetsgivaren. Projektledare: Ingrid Jönsson Sociologiska institutionen, Lunds universitet Tel: 046-222 88 31 E-post: ingrid.jonsson@soc.lu.se
Forskning och Resultat • 5 Lägre halter kemiska ämnen i golvpolish I ett projekt om inverkan från rengöringsmedel på luftvägarna deltog städpersonal vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Två studier genomfördes med fem års mellanrum, den senare under 2003. De bestod av enkäter om och skattningar av irritation i luftvägarna och ögonen, samt fysiologiska mätningar vid städarbete med rengöringsmedel och golvpolish. Mätningarna gjordes måndagar efter arbetsfri helg och de två följande dagarna. Exponeringen var påtaglig. Polishundersökningen 2003 visade dock avsevärt mindre påverkan på hälsan, och skattningsskalorna för symtomen var klart mindre omfattande än tidigare. Samma polish innehöll också mycket riktigt lägre halter av vissa kemiska ämnen 2003. En produktutveckling hade alltså skett, med åtföljande mindre subjektiv och objektiv påverkan på hälsan. Någon påverkan från de vanliga rengöringsmedlen kunde inte ses. God ventilation är viktigt, särskilt vid polisharbete, påpekar forskarna. Projektledare: Gunilla Wieslander Institutionen för medicinska vetenskaper, Arbets- och miljömedicin, Uppsala universitet Tel: 018-611 36 55 E-post: gunilla.wieslander@medsci.uu.se Jobbet betyder mycket för förståndshandikappade Det finns för få arbetstillfällen för personer med intellektuellt arbetshandikapp. Det konstaterar forskare vid Göteborgs universitet. De har beskrivit och analyserat arbetssituationen för personer med detta handikapp som är anställda på lönebidrag på integrerade arbetsplatser. Den största gruppen förståndshandikappade i daglig verksamhet är sysselsatta med tillverkning, monteringsarbete. En stor del sysslar med konstnärligt arbete, hantverk, eller kommersiellt arbete, försäljning. Fastighetsskötare och lagerbiträde är yrken som också förekommer. Arbetet har stor positiv betydelse för intellektuellt funktionshindrade människor, kanske främst socialt men också materiellt. Det är frigörande, skapar social identitet och ger möjligheter att få kontakt med arbetskamrater och kunder som inte har funktionshinder. Men det finns också problem. Det kan vara svårt att fullgöra arbetsuppgifterna, och hjälp och stöd kan behövas från andra anställda. Dessutom medför lönebidraget att man inte riktigt räknas som fullvärdig arbetskraft. Det fanns inslag av distans och avståndstagande från arbetskamraterna på de undersökta arbetsplatserna. Projektledare: Per-Åke Karlsson Institutionen för vårdvetenskap, Högskolan i Borås Tel: 033-435 47 71 E-post: per-ake.karlsson@hb.se Trying to make a living – Studies in the economic life of women in interwar Sweden Linda Lane 230 s., Ekonomisk-historiska institutionen vid Göteborgs universitet ISBN 91-85196-58-4, ISSN 1403-2864 En studie av vilken roll demografiska förhållanden som ökande antal vigslar och minskande födelsetal spelade för den svenska kvinnans utveckling och frigörelse i ekonomiskt hänseende och hennes allt större andel av arbetsmarknaden. Servicerobotar i framtidens arbetsliv Projektet vid Göteborgs universitet syftar till att bättre förstå arbetsoch interaktionsformer mellan människor och servicerobotar. Det syftar också till att utveckla förståelsen för hur servicerobotar designas, testas och utvecklas för att kunna uppfylla sociala mål. Servicerobotar brukar definieras som intelligenta och till viss del självstyrande maskiner, vilka utför olika former av arbetsuppgifter i samspel med människor och sociala system. De utför service till nytta för både människor och utrustning. Ett antal centrala frågeställningar, som är aktuella och betydelsefulla för framtidens arbetsliv, kommer att beröras i forskningen: skönjbara aspekter inom interaktionsformer mellan människa och robot; servicerobotars inverkan på arbetets innehåll, organisering och utformning; samt hur psykologiska, organisatoriska och sociala aspekter kan beaktas i utvecklingsprocesser. I projektet studeras även hur servicerobotar fungerar i faktisk användning på arbetsplatser. Projektledare: Torbjörn Stjernberg Företagsekonomiska institutionen, Göteborgs universitet Tel: 031-773 54 19 E-post: torbjorn.stjernberg@handels.gu.se STAUSS/IMS BILDBYRÅ
Page 1 and 2: Nr 3 • September 2004 sid. 3 Alko
Page 3: ROBERT EKEGREN. EKEGREN.SE Forsknin
Page 7 and 8: Forskning och Resultat • 7 Kvinno

Kan mangan påverka hjärnan via lukten? Könsroller befästs ... - FAS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?