Kan mangan påverka hjärnan via lukten? Könsroller befästs ... - FAS
Kan mangan påverka hjärnan via lukten? Könsroller befästs ... - FAS
Kan mangan påverka hjärnan via lukten? Könsroller befästs ... - FAS
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Kvinnor med kroniska nackbesvär<br />
Vid Yrkesmedicinska kliniken i<br />
Göteborg undersöker man om patienter<br />
med kronisk nacksmärta kan<br />
förbättras genom interventioner<br />
(åtgärdsprogram) som är inriktade<br />
på att ändra muskelspänningsmönster<br />
i trapeziusmuskeln.<br />
Man vill bl.a. ta reda på om intensiv<br />
styrketräning kan ändra muskulärt<br />
spänningsmönster i trapezius,<br />
och om en ändring av muskulärt<br />
spänningsmönster kan öka arbetsförmågan<br />
hos långtidssjukskrivna kvinnor.<br />
Två interventionsgrupper av långtidssjukskrivna<br />
kvinnor kommer att<br />
studeras. Den ena gruppen bär en<br />
väst, som registrerar muskelelektrisk<br />
aktivitet från trapeziusmuskeln.<br />
Vibration och ljud signalerar till försökspersonen<br />
när det är otillräckligt<br />
antal korta pauser i muskelaktiviteten.<br />
Den andra interventionen innebär<br />
intensiv dynamisk styrketräning i<br />
hemmet och eventuellt på arbetsplatsen.<br />
Den intensiva styrketräningen<br />
ska ske varje dag av patienten själv<br />
men i likhet med den första interventionen<br />
kommer patienten att under<br />
minst tio dagar få träning under<br />
handledning av företagssjukgymnast<br />
eller företagssjuksköterska.<br />
Interventionen kommer att pågå<br />
under en månads tid. Utvärdering<br />
sker i slutet på den månatliga interventionen<br />
och därefter efter sex och<br />
12 månader.<br />
Projektledare: Mats Hagberg<br />
Inst. för invärtesmedicin, Yrkesmedicin,<br />
Göteborgs universitet<br />
Tel: 031-343 81 11<br />
E-post: mats.hagberg@ymk.gu.se<br />
www.fas.forskning.se<br />
Läs våra forskarintervjuer på<br />
webben under ”Fokus på ...”.<br />
Under september:<br />
professor Ulf Landström<br />
om sömnbristen i samhället.<br />
UTBAN JÖRÉN/TIOFOTO<br />
Vanlig familj bästa hjälpen<br />
Hur ska en kontaktfamilj vara<br />
för att samarbetet med klientfamiljen<br />
ska fungera? Hur utformar<br />
socialsekreterarna insatserna för klientfamiljerna?<br />
Det är spörsmål i en<br />
studie där nitton klientfamiljer och<br />
lika många kontaktfamiljer ingick.<br />
Bara en klientfamilj bestod av två<br />
föräldrar.<br />
Kontaktfamilj är en vanlig form<br />
av bistånd inom socialtjänstens individ-<br />
och familjeomsorg. Biståndsformen<br />
bygger på en föreställning<br />
om att hjälp till utsatta familjer,<br />
framför allt barnen, bäst sker<br />
genom kontakter med en ”vanlig,<br />
normal” familj. Vanligheten ses som<br />
bärare av goda och läkande egenskaper.<br />
Men för att mötet ska fungera<br />
får olikheten mellan de båda<br />
familjerna inte vara alltför stor,<br />
påpekar forskarna.<br />
Den ekonomiska situationen<br />
utgör ett stort problem för klientfamiljerna.<br />
Deras knappa ekonomiska<br />
ramar skiljer sig avsevärt från kontaktfamiljernas.<br />
Trots detta resonerar<br />
socialsekreterarna sällan eller<br />
aldrig om i vilken utsträckning som<br />
denna resursbrist är ett grundläggande<br />
problem för klientfamiljerna<br />
som de måste hjälpa till att lösa.<br />
Behovet av avlastning är en viktig<br />
anledning till att den ensamma föräldern<br />
ansöker om att få en kontaktfamilj.<br />
Ofta är det sociala nätverket<br />
mycket glest. När en klientfamiljs<br />
problem ska utredas och bedömas<br />
måste också familjens sociala<br />
nätverk kartläggas, menar forskarna.<br />
Projektledare: Lisbeth Johnsson<br />
Institutionen för socialt arbete,<br />
Göteborgs universitet<br />
Tel. 031-773 15 80<br />
E-post:<br />
lisbeth.johnsson@socwork.gu.se<br />
4 • Forskning och Resultat<br />
Olika lösningar för småbarnsmammor<br />
Det kan vara svårt för småbarnsföräldrar<br />
att få vardagen<br />
att fungera, att hitta lösningar så att<br />
arbete och familj går att kombinera.<br />
I ett projekt vid Lunds universitet<br />
studerades hur svenska förvärvsarbetande<br />
kvinnor försöker komma<br />
till rätta med problemen. Jämförelser<br />
gjordes också med Tyskland och<br />
Nederländerna.<br />
Skillnaderna mellan småbarnsmammor<br />
i Sverige, Tyskland och<br />
Nederländerna är tydliga när det<br />
gäller förvärvsfrekvens, samhälleligt<br />
stöd och kulturella värderingar. Det<br />
är dock mindre skillnader mellan<br />
högutbildade än mellan lågutbildade<br />
kvinnor.<br />
I Sverige har föräldraförsäkringen<br />
sedan 1970-talet gjort det möjligt<br />
för bägge föräldrarna att göra<br />
avbrott i arbetet för att ta hand om<br />
sina barn. Försäkringen ingår i den<br />
familjepolitik som syftar till att förändra<br />
arbetsfördelningen mellan<br />
män och kvinnor i familjen och på<br />
arbetsmarknaden. En dryg tredjedel<br />
av papporna tar ut ledighet. Det är<br />
en hög siffra i jämförelse med<br />
Nederländernas 11 procent och<br />
Tysklands 2 procent.<br />
I dessa bägge länder är synen på<br />
mödraskapet mer traditionell: mamman<br />
anses vara den som bäst lämpar<br />
sig att sköta åtminstone de små barnen.<br />
I Tyskland har föräldrarna rätt<br />
att vara lediga under de första tre<br />
åren men måste ordna barntillsyn på<br />
informell väg. Man kan bara göra<br />
anspråk på stöd och eventuellt få<br />
hjälp efter förhandling. När barnet<br />
är tre år erbjuds det plats i kindergarten.<br />
I Nederländerna är möjligheterna<br />
till föräldraledighet begränsade,<br />
och både omfattning och ekonomisk<br />
ersättning under föräldraledigheten<br />
måste förhandlas fram med<br />
arbetsgivaren.<br />
Projektledare: Ingrid Jönsson<br />
Sociologiska institutionen,<br />
Lunds universitet<br />
Tel: 046-222 88 31<br />
E-post: ingrid.jonsson@soc.lu.se