Nr 2 - Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm

gymnaster var med och instruerade vid
ridningen.
– Nu bor vi i fel kommun, verkar det
som. Vi får betala själva och ingen som
kan funktionsnedsättningar är med vid
ridningen. Jag vill att Jasmine ska få rätt
instruktioner, inte bara sitta och lunka
runt. De unga tjejer som leder hästarna
är jättegulliga och har hästvana men de
kan inget om funktionsnedsättningar
och förstår inte att Jasmine inte förstår
vad de menar när de instruerar henne.
Maria Gullmansson är också kritisk
till att det inte finns några pallar att kliva
på när barnen ska upp hästarna.
– Även för den som inte har någon
funktionsnedsättning är det svårt att ta
sig upp på en häst.
Utbildad personal
– Det är naturligtvis inte bra att Jasmine
rider på en ridskola där det saknas personal
som kan handikapp, säger Maria
Schaeffer på Habiliteringscenter Södermalm.
Det kan också innebära en risk.
Få habiliteringscenter har handikappridning
i sin verksamhet.
– Vi erbjuder ibland prova-på-ridning
för en grupp barn vid ett tillfälle, säger
Maria Schaeffer. Vill man sedan fortsätta
så blir det som en vanlig fritidsaktivitet.
Föräldrarna betalar och kan söka
fondmedel.
– Vi brukar rekommendera Berga gård
på Lovön och Ågesta ridskola i Farsta.
Där finns instruktörer som kan handikappridning.
Svenska Ridsportförbundet
har också en lista över ridskolor där
det finns personal som har kunskap om
handikappridning.
Om man vill få handikappridning
som en behandlingsåtgärd så ansöker
man om det hos den habilitering man tillhör.
Då blir det kostnadsfritt under en begränsad
tidsperiod. π
Text och foto: Katarina Nyberg
och Maria Gullmansson
MOTORISK TRÄNING •
Handikappridning handlar om att använda
hästens rörelser för att träna den
motoriska förmågan. Barnet ska hitta
sin motoriska förmåga och lära sig använda
den i högre grad.
Funktionshinder är politik
”Bana väg” av Malena Sjöberg, Gidlunds
förlag – en bok som måste läsas.
Budskapet är att funktionshinder är politik
och att frågorna måste upp på den
politiska dagordningen.
Ω Boken bygger på intervjuer och diskussioner
med Birgitta Andersson, Bengt
Lindqvist, Barbro Carlsson, Folke Carlsson,
Lennart Nolte och Wilhelm Ekensteen
som alla haft ledande positioner i
handikapprörelsen och engagemang
inom partipolitiken. De har varit med
om att lägga grunden till dagens handikappolitik.
Men många av deras visioner blev inte
verklighet. Varför blev det så? Händelseutvecklingen
är komplex och orsakerna
många.
Dags för nästa steg
Var finns visionerna idag? Tid, ork och
intresse räcker inte till för att diskutera
ideologi. Borta är demonstrationer och
stora manifestationer. Handikapprörelsen
vågar inte längre kritisera den politiska
makten och kräva sina rättigheter
lika kraftfullt som förr. Tystnad ger inga
nya resultat. Tidigare framgångar måste
ständigt återerövras.
Nu uppmanas handikapprörelsen bli
mer politisk och liera sig med politiker
och organisationer. Medlemmarna måste
förstå hur samhället och politiken fungerar.
Sluta krusa makthavarna och ställ
krav! Presentera egna förslag och lösningar
är några råd.
Det kanske är dags att omforma handikapprörelsen.
Är kartellbildningar inriktade
på sakfrågor ett alternativ till dagens
handikapprörelse, undrar en av de
intervjuade forskarna.
Vem bryr sig?
Handikappolitik har blivit dagens icke-frågor.
Medierna är helt ointresserade och
det görs knappt några samhällspolitiska
analyser numera. Partierna visar bara
svagt engagemang i handikappfrågor.
läsvärt
Medlemmar som ändå framhärdar
får kämpa och upplevs som besvärliga.
Begreppen Solidaritet, Rättvisa och Ett
samhälle för alla har ersatts av termer
som Lönsamhet, Individualism och Ett
samhälle för dem som redan har. Avvecklingen
av kärnverksamheter inom
offentliga sektorn kritiseras starkt. Alla
inser inte heller att den hyllade valfriheten
inte inkluderar att funktionsnedsättningar
kan väljas bort.
Orättvisorna ökar
Utfästelsen i Riksdagens Handlingsprogram
i Handikappfrågor om att ”Handikappades
rätt till levnadsförhållanden
som är likvärdiga med andra människors
får inte påverkas av svängningar i samhällsekonomin”
har inte ändrats.
2008 antog Sverige FN-konventionen
om Rättigheter för människor med
funktionsnedsättning. Ändå ökar orättvisorna!
Forskare som intervjuas i boken
menar att välfärden transformerats
till marknad. Människor beviljas inte sina
lagstadgade rättigheter.
Ett dilemma är att tjänstemän både
ska tilldela ”förmåner” och hålla budgetramar.
Språket i boken flyter snabbt och
spänstigt. Författarens engagemang smittar
av sig. Mycket flyter upp till ytan.
Dåtid, nutid, framtid
Boken innehåller värdefullt stoff för att
förstå och följa utvecklingen inom handikapprörelsen.
Malena Sjöberg har också
lyckats suveränt med att fånga både
tidsandan och frågorna från de skilda
epokerna. ”Bana väg” är en modern dokumentär
som också ger svar på handikappolitiska
frågor.
Alla kan inte bana ny väg. Men alla
måste kunna sin historia och se länkarna
mellan dåtid, nutid och framtid. π
Text: Inger Persson,
Handikapphistoriska föreningen
synapsen 2/2011 21