Ingen vinnare i segregerad skola - Skolverket
Ingen vinnare i segregerad skola - Skolverket
Ingen vinnare i segregerad skola - Skolverket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Skolverket</strong>s<br />
Nyhetsbrev<br />
Leken lyfts i<br />
för<strong>skola</strong>n<br />
Lek och skapande ska lyfta<br />
språket och matematiken i<br />
<strong>Skolverket</strong>s förslag till förtydliganden<br />
av för<strong>skola</strong>ns läroplan.<br />
Tufft tempo på<br />
spetsutbildning<br />
4<br />
Roligt och stimulerande, men<br />
också tufft tempo och höga<br />
krav. Den bilden ger elever och<br />
lärare på Danderyds spetsutbildning<br />
i matematik. <strong>Skolverket</strong>s<br />
Nyhetsbrev har besökt<br />
<strong>skola</strong>n. 8<br />
<strong>Ingen</strong> <strong>vinnare</strong> i<br />
<strong>segregerad</strong> <strong>skola</strong><br />
Nr 7/oktober 2009<br />
Alla elever drabbas av en alltmer <strong>segregerad</strong> <strong>skola</strong> med bristande likvärdighet.<br />
<strong>Skolverket</strong> har identifi erat faktorer som tillsammans förklarar svenska<br />
elevers sämre skolresultat. De handlar om alltifrån samhällsförändringar till<br />
arbetsmetoder i klassrummet.<br />
”<br />
Även om syftet med klasserna är<br />
att stärka den judiska identiteten<br />
är man medveten om riskerna och<br />
arbetar för integration.<br />
2<br />
10
<strong>Skolverket</strong>s Nyhetsbrev nr 7/09 2<br />
<strong>Ingen</strong> <strong>vinnare</strong> i <strong>segregerad</strong> <strong>skola</strong><br />
Alla elever drabbas av en alltmer <strong>segregerad</strong> <strong>skola</strong> med bristande likvärdighet. <strong>Skolverket</strong><br />
har identifi erat faktorer som tillsammans förklarar svenska elevers sämre skolresultat.<br />
De handlar om alltifrån samhällsförändringar till arbetsmetoder i klassrummet.<br />
– Det fi nns ingen tydlig <strong>vinnare</strong>, alla elevers resultat sjunker, säger Lena M Olsson,<br />
undervisningsråd på <strong>Skolverket</strong>.<br />
Sedan tidigt 90-tal har svenska grundskoleelevers<br />
resultat i kunskapsmätningar<br />
försämrats. När <strong>Skolverket</strong> nu i en omfattande<br />
kartläggning belyser orsaker,<br />
framkommer fyra faktorer som påverkat<br />
resultaten negativt: segregering, decentralisering,<br />
differentiering och individualisering.<br />
– Styrkan i rapporten är att vi tittat på<br />
olika nivåer, från kommun- till klassrumsnivå.<br />
Det är först när man binder ihop<br />
dessa faktorer som sambandet blir tydligt,<br />
säger Lena M Olsson, projektledare på<br />
<strong>Skolverket</strong> för rapporten ”Vad påverkar<br />
resultaten i svensk grund<strong>skola</strong>?”.<br />
Skillnaderna ökar<br />
Införandet av det fria skolvalet i början<br />
av 90-talet, som sammanföll med en ökad<br />
boendesegregation, har gjort att elever<br />
med likartad bakgrund samlas på samma<br />
<strong>skola</strong>. Därmed ökar skillnaderna i resultat<br />
mellan skolor. Elevernas sociala bakgrund<br />
får större betydelse och kamrateffekter<br />
och lärares förväntningar på elevernas<br />
prestationer får större genomslag.<br />
– Ser man till betygen så har valfriheten<br />
gynnat elever på vissa skolor. Men de<br />
internationella kunskapsmätningarna visar<br />
att även de högpresterande elevernas<br />
resultat sjunker. Så det fi nns ingen tydlig<br />
<strong>vinnare</strong>, säger Lena M Olsson.<br />
<strong>Skolverket</strong>s generaldirektör Per Thullberg<br />
understryker att det inte är myndighetens<br />
sak att ifrågasätta valfrihetsreformen.<br />
– Vi kan föreslå förbättringar och själva<br />
bidra till att de genomförs. Kan vi garantera<br />
en likvärdig <strong>skola</strong> på en hög nivå åt<br />
alla elever har vi verkligen ett verktyg i<br />
kampen mot ett segregerat samhälle.<br />
Blygsam fördelning<br />
När kommunerna övertog ansvaret för<br />
<strong>skola</strong>n var ett syfte att resurserna skulle<br />
fördelas bättre.<br />
– Men idag ser vi att fördelningen är<br />
Fyra faktorer har påverkat grundskoleelevernas resultat negativt: segregering, decentralisering,<br />
differentiering och individualisering.<br />
ganska blygsam och bara marginellt fördelas<br />
efter behov, även i de mest utsatta<br />
områdena, säger Lena M Olsson.<br />
I debatten efter <strong>Skolverket</strong>s rapport höjs<br />
krav på att åter förstatliga. Per Thullberg<br />
har ingen bestämd uppfattning, men säger<br />
att det fi nns många frågetecken:<br />
– Man måste ju veta vad man vill uppnå.<br />
Är det rimligt och effektivt om lärare är<br />
statligt anställda eller om staten ansvarar<br />
för alla verksamheter? Vilka vinster fi nns<br />
med det? Det blir lätt slagordsmässigt.<br />
Särlösningar permanenta<br />
I klassrummet blir det allt vanligare med<br />
särlösningar, att elever grupperas efter<br />
kunskapsnivå eller stödbehov. För lågpresterande<br />
elever kan grupperingar medföra<br />
sämre motivation, dålig självkänsla<br />
och lägre lärarförväntningar. De går också<br />
miste om positiva kamrateffekter. I rapporten<br />
framgår att så mycket som 40 procent<br />
av grund<strong>skola</strong>ns elever någon gång<br />
fått specialpedagogiskt stöd. Per Thullberg<br />
beskriver det som ett systemfel.<br />
– Det är inget fel i att behöva särskilt<br />
stöd, men det kan omöjligt gälla så<br />
många. Då handlar det mer om <strong>skola</strong>ns<br />
oförmåga att hantera elever med olika<br />
förutsättningar.<br />
Rapporten visar att <strong>skola</strong>ns särlösningar<br />
ofta blir permanenta och sällan utvärderas.<br />
– Flexibla grupperingar är viktiga. Behöver<br />
en elev exempelvis lässtöd är det<br />
viktigt att stödinsatsen är begränsad och<br />
att eleven sedan kommer tillbaka till sin<br />
ordinarie klass, säger Lena M Olsson.<br />
Missbruk av individualisering<br />
Med de nya läro- och kursplanerna som<br />
infördes på 90-talet skulle lärarna få mer<br />
friutrymme att forma undervisningen efter<br />
elevernas behov. Resultatet blev mindre<br />
lärarledd undervisning och mer elevarbete<br />
på egen hand. Per Thullberg menar<br />
att individualiseringen gått ”alldeles för<br />
långt”:<br />
– Man har missbrukat begreppet genom<br />
att låta individanpassat bli detsamma som<br />
forts sid 3
<strong>Skolverket</strong>s Nyhetsbrev nr 7/09 3<br />
forts från sid 2<br />
”<br />
De internationella<br />
mätningarna visar att<br />
även de högpresterande<br />
elevernas resultat<br />
sjunker.<br />
ensamarbete. Läraren måste återta befälet<br />
i klassrummet.<br />
En individualiserad undervisning förutsätter<br />
ett synsätt där <strong>skola</strong>n har ett ansvar<br />
för att alla elever lyckas, i motsats till att<br />
eleven själv bär ansvaret för sitt lärande.<br />
– En bra individanpassning innebär<br />
att läraren lär känna sina elever och både<br />
har vilja och förmåga att utforma undervisningen<br />
så den passar just de eleverna,<br />
säger Lena M Olsson.<br />
Uppföljning vid brister viktigt<br />
Nu befi nner sig den svenska <strong>skola</strong>n i ett<br />
nytt intensivt reformskede. Per Thullberg<br />
är övertygad om att reformerna svarar<br />
mot behoven i <strong>skola</strong>n och att resultatbilden<br />
kommer att vända uppåt.<br />
– Jag hoppas på bred politisk enighet<br />
om vad som är den goda <strong>skola</strong>n, så att<br />
det blir ett stabilt system som får arbeta<br />
långsiktigt.<br />
– Samtidigt är elevernas kunskapsnivå,<br />
när de lämnar grund<strong>skola</strong>n, ett uttryck för<br />
hur väl våra skolor fungerar. Så länge vi<br />
har ett system där social bakgrund är avgörande<br />
för resultaten, så länge måste vi<br />
arbeta med att stärka <strong>skola</strong>n så den kan<br />
kompensera för detta, säger Per Thullberg.<br />
det talas om<br />
Vad gäller kring betyg när elever läser<br />
reducerat program på gymnasiet?<br />
En elev får inte längre grundläggande behörighet<br />
för högskolestudier när eleven fått<br />
slutbetyg från reducerat program. Innan<br />
slutbetyget utfärdats har eleven dock rätt<br />
att genom förlängd undervisning läsa in<br />
kurser eleven befriats från.<br />
De nya reformerna innebär en ny bedömningskultur<br />
där bland annat elevernas<br />
kunskaper utvärderas tidigare. En viktig<br />
fråga kommer att bli hur <strong>skola</strong>n agerar när<br />
brister uppdagas, menar Lena M Olsson:<br />
– Antingen hittar man rätt individanpassade<br />
lösningar som hjälper elever att<br />
nå målen. Då kan det bli bra. Eller så<br />
lägger man över mycket på hemmet och<br />
eleven själv att träna på, eller grupperar<br />
elever med andra som har samma svårigheter<br />
under lång tid utan att utvärdera. Då<br />
förstärker man de negativa faktorer rapporten<br />
belyser och då är vi illa ute.<br />
TEXT: HELENA NORMAN<br />
BILD: THOMAS HENRIKSON<br />
Rätt individanpassning hjälper eleverna att<br />
nå målen.<br />
Var hittar du vägledning i svåra<br />
skolfrågor?<br />
På <strong>Skolverket</strong>s hemsida kan du under<br />
rubriken Tolkning och vägledning läsa<br />
om bland annat avgifter, avstängning och<br />
frisökning.<br />
Läs mer: www.skolverket.se/sb/d/467<br />
hallå där<br />
MARIE SEDVALL<br />
BERGSTEN,<br />
projektledare för<br />
<strong>Skolverket</strong>s satsning<br />
på ökad kvalitet i<br />
fritidshem.<br />
Varför behövs en satsning på ökad<br />
kvalitet i fritidshem?<br />
– <strong>Skolverket</strong> har i sin lägesbedömning<br />
under fl era år konstaterat att det är<br />
stora kvalitetsbrister i fritidshemmen.<br />
Barngrupperna har fördubblats sen<br />
början på 90-talet och personaltätheten<br />
har halverats och ingenting tyder<br />
på att det blir bättre.<br />
Vad är kommunernas ansvar?<br />
– Kommunerna har ett ansvar att följa<br />
skollag och läroplan. I skollagen står<br />
det om storlek på barngrupper, personaltäthet<br />
och personalens kompetens.<br />
Hur skollagen ska tolkas och hur<br />
fritidshemmen ska tillämpa läroplanen<br />
fi nns förtydligat i de allmänna råden<br />
för kvalitet i fritidshem.<br />
Hur ser satsningen ut?<br />
– För att uppmärksamma kommunerna<br />
och andra skolhuvudmän på<br />
det ansvar de har, så kommer vi att<br />
ta fram ett informationsmaterial om<br />
vilka krav och riktlinjer som gäller för<br />
fritidshemmen. Vi ska även ta fram ett<br />
stödmaterial som visar på vilken nytta<br />
det är att ha en god kvalitet i fritidshem.<br />
Det kommer också ett material<br />
riktat till föräldrar.<br />
Vad hoppas <strong>Skolverket</strong> uppnå med<br />
satsningen?<br />
– Förhoppningsvis ska kommunerna<br />
få ett bättre stöd för att kunna arbeta<br />
systematiskt med kvalitet i fritidshemmen.<br />
Att de får bättre koll på läget<br />
och en idé om vad fritidshemmens<br />
verksamhet ska leda till.<br />
TEXT: ANNIKA MELLBERG
<strong>Skolverket</strong>s Nyhetsbrev nr 7/09 4<br />
Lek ska lyfta språk och<br />
matematik i för<strong>skola</strong>n<br />
Lek och skapande ska lyfta språket och matematiken i <strong>Skolverket</strong>s förslag<br />
till förtydliganden av för<strong>skola</strong>ns läroplan.<br />
– Leken är en av de viktigaste arenorna för barns utveckling och lärande,<br />
säger Kristina Wester, projektledare för uppdraget på <strong>Skolverket</strong>.<br />
<strong>Skolverket</strong> har på regeringens uppdrag<br />
under ett års tid arbetat med att förtydliga<br />
och komplettera för<strong>skola</strong>ns läroplan.<br />
Forskare, praktiker, intresseorganisationer,<br />
kommuner och andra berörda myndigheter<br />
har medverkat med sitt kunnande<br />
på fl era olika sätt. Syftet med uppdraget<br />
är att höja ambitionerna med det pedagogiska<br />
arbetet i för<strong>skola</strong>n.<br />
Lek och skapande<br />
Idag fi nns 16 mål i för<strong>skola</strong>ns läroplan. I<br />
förslaget har målen utökats till 27 stycken.<br />
De har grupperats i sex målområden: helhet<br />
och allsidighet, lek, skapande, matematik,<br />
naturvetenskap och teknik samt språk<br />
och kommunikation. <strong>Skolverket</strong>s förslag<br />
till mål för matematik tar bland annat upp<br />
vikten av att barn tidigt får möjlighet att<br />
upptäcka och utforska matematik i vardagen,<br />
medan målen för språk bland annat<br />
tar upp samspelets och berättandets betydelse<br />
för barns språkutveckling.<br />
Dagens läroplan har inte några mål för<br />
området lek. I <strong>Skolverket</strong>s förslag ges leken<br />
däremot fyra mål. Leken är en förutsättning<br />
för barnets utveckling, menar<br />
Kristina Wester, projektledare.<br />
– I leken undersöker, prövar och bearbetar<br />
barnet olika områden för sitt lärande<br />
och utveckling, säger Kristina Wester.<br />
För att göra det tydligare att det är verksamheten i för<strong>skola</strong>n som ska<br />
utvärderas föreslås en ändrad målformulering.<br />
Målområdena hänger ihop med varandra,<br />
menar Kristina Wester. När barn<br />
arbetar med att erövra sin omvärld och<br />
att utforska matematiska begrepp så får<br />
de den förståelsen genom att bland annat<br />
leka, skapa, prata, springa och röra på hela<br />
kroppen.<br />
– Varje målområde är mer eller mindre<br />
närvarande i alla situationer, förtydligar<br />
Kristina Wester.<br />
Ny målformulering<br />
<strong>Skolverket</strong> har gjort två nationella utvärderingar<br />
av för<strong>skola</strong>ns läroplan, 2004 och<br />
2008. De visar bland annat att personalen<br />
tycker att läroplanen är ett bra stöd i det<br />
pedagogiska arbetet. Men utvärderingarna<br />
visar även att det har blivit allt vanligare att<br />
det enskilda barnets prestationer hamnar i<br />
fokus när för<strong>skola</strong>n ska utvärderas. För att<br />
göra det tydligare att det är verksamheten<br />
i för<strong>skola</strong>n som ska utvärderas föreslås en<br />
ändrad målformulering. Från nuvarande<br />
formulering ”För<strong>skola</strong>n ska sträva efter<br />
att varje barn utvecklar” till det nya förslaget<br />
som lyder ”För<strong>skola</strong>n ska främja barns<br />
utveckling och lärande genom att ge varje<br />
barn rika tillfällen att…”.<br />
Kvalitetsarbete i för<strong>skola</strong>n<br />
För<strong>skola</strong>n har redan idag i sitt uppdrag att<br />
följa upp och utvärdera<br />
sin verksamhet.<br />
Genom<br />
att lägga till ett<br />
nytt avsnitt i läroplanen<br />
lyfter man<br />
upp betydelsen<br />
av att utvärdera,<br />
följa upp och<br />
utveckla, menar<br />
Kristina Wester.<br />
– Ofta är för<strong>skola</strong>n<br />
bra på<br />
uppföljning och<br />
utvärdering men<br />
har svårare att<br />
få till nästa steg i kvalitetsarbetet som ska<br />
leda till att verksamheten utvecklas, säger<br />
Kristina Wester.<br />
– Här fi nns ett behov av kompetensutveckling<br />
både för förskollärare och för<strong>skola</strong>ns<br />
chefer.<br />
Förskollärarnas ansvar<br />
Riktlinjerna i läroplanen gäller för alla<br />
som arbetar i för<strong>skola</strong>n. Idag är ansvaret<br />
uppdelat i två ansvarsnivåer, alla som arbetar<br />
i för<strong>skola</strong>n och arbetslaget. I <strong>Skolverket</strong>s<br />
förslag ges dock förskollärarna<br />
ett tydligare ansvar för det pedagogiska<br />
arbetet genom att det tillkommer en tredje<br />
ansvarsnivå för dem. Det handlar om<br />
att de högskoleutbildade förskollärarna<br />
utifrån sin specifi ka kompetens får ett särskilt<br />
ansvar, menar Kristina Wester.<br />
– Alla i arbetslaget har ett ansvar för att<br />
arbetet riktas mot målen och intentionerna<br />
men i vårt förslag får förskolläraren ett<br />
särskilt ansvar för läroplanen i sin helhet.<br />
Kompetensutveckling krävs<br />
Den vanligaste kompetensutvecklingen<br />
för personal i för<strong>skola</strong>n idag handlar ofta<br />
om barns språkutveckling. Med de föreslagna<br />
förändringarna kommer personalen<br />
att behöva fortbildning. Det kommer<br />
att behövas fördjupade ämneskunskaper<br />
inom områdena språk, matematik, naturvetenskap<br />
och teknik samt även i lek och<br />
skapande.<br />
Förskolelyftet<br />
1 oktober startade Förskolelyftet som erbjuder<br />
fortbildning till personal.<br />
– Om regeringens intentioner med ändringarna<br />
i läroplanen ska bli verklighet behövs<br />
dock ytterligare kompetensutveckling<br />
för arbetslaget, förskollärarna och<br />
för<strong>skola</strong>ns chefer, säger Kristina Wester.<br />
TEXT: ANNIKA MELLBERG<br />
BILD: THOMAS HENRIKSSON
<strong>Skolverket</strong>s Nyhetsbrev nr 7/09 5<br />
Stöd för fl er språk i för<strong>skola</strong>n<br />
Det ingår i för<strong>skola</strong>ns uppdrag att arbeta med språkutveckling<br />
i svenska och i andra modersmål. <strong>Skolverket</strong><br />
stimulerar till fl erspråkighet genom stöd till<br />
produktion av läromedel.<br />
Personal i för<strong>skola</strong>n behöver kunskap<br />
om den tidiga språkutvecklingen hos tvåspråkiga<br />
barn, menar Mats Wennerholm,<br />
<strong>Skolverket</strong>s projektledare för webbplatsen<br />
Tema Modersmål. Språkforskningen visar<br />
att ett barn som har börjat sin begreppsutveckling<br />
på ett språk har god nytta av<br />
det när ett andra språk utvecklas.<br />
– Att för snabbt styra in på enbart<br />
svenska är inte optimalt för utvecklingen.<br />
Språkforskarna menar att en öppen attityd<br />
till fl erspråkighet ger bäst resultat för<br />
barnens vidare utveckling på alla områden,<br />
säger Mats Wennerholm.<br />
Statistik från <strong>Skolverket</strong> visar att andelen<br />
barn som har fl erspråkig bakgrund<br />
ökar i för<strong>skola</strong>n.<br />
Samtidigt ser tillgången till fl erspråkig<br />
”<br />
En öppen attityd till<br />
fl erspråkighet ger<br />
bäst resultat.<br />
personal väldigt olika ut. Några har tillgång<br />
till en modersmålslärare som träffar<br />
barnet någon gång i veckan.<br />
– Trots olika tillgång till fl erspråkiga<br />
pedagoger så får många barn sin rätt till-<br />
lästips<br />
Vad påverkar resultaten i svensk grund<strong>skola</strong>?<br />
Resultaten i grund<strong>skola</strong>n har försämrats betydligt<br />
sedan början av 90-talet. I denna sammanfattning<br />
har <strong>Skolverket</strong> sammanställt och analyserat<br />
forskning som belyser vad som kan ha orsakat<br />
försämringen. Huvudrapporten kommer att ges ut<br />
under oktober-november.<br />
Beställ hos Fritzes kundservice (se redaktionsrutan<br />
sista sidan)<br />
Sammanfattningen: Best nr 09:1126. Gratis. Porto tillkommer.<br />
Huvudrapporten: Best nr 09:1127<br />
Pris 85 kr exkl moms. Porto tillkommer.<br />
godosedd enligt läroplanen<br />
genom att<br />
personalen arbetar<br />
på olika alternativa<br />
sätt, förklarar Mats<br />
Wennerholm.<br />
I <strong>Skolverket</strong>s stödmaterial”Flerspråkighet<br />
i för<strong>skola</strong>n”<br />
fi nns tips på hur<br />
förskolor med olika<br />
förutsättningar kan arbeta med modersmålsutveckling<br />
i för<strong>skola</strong>n.<br />
Resurser för modersmålsstöd<br />
Staten har sedan drygt fem år satsat på<br />
stöd till produktion av läromedelsresurser<br />
som kan användas vid modersmålsstöd i<br />
för<strong>skola</strong>n.<br />
– Behovet av läromedelsresurser har<br />
inte blivit tillgodosett av läromedelsförlagen,<br />
troligen på grund av det spridda<br />
kundunderlaget med små språkgrupper<br />
och många språk, förklarar Mats Wennerholm.<br />
Bild- och ljudordlista<br />
En uppskattad resurs för modersmålstöd<br />
från för<strong>skola</strong> till vuxenutbildning är den<br />
Personalen i för<strong>skola</strong>n ska kunna spela upp valfri ljudfi l och ha<br />
sagostund med barnen.<br />
bild- och ljudordlista som fi nns på webbplatsen<br />
Tema Modersmål. Bild- och ljudordlistan<br />
består idag av 31 områden med<br />
1 800 vardagstermer på 17 olika språk.<br />
Sagostund på valfritt språk<br />
Ljudsagoböcker på tolv språk har testats<br />
ute på några förskolor med positivt gensvar.<br />
Det är tolv modersmålslärare som<br />
har haft i uppdrag att översätta sex sagoböcker<br />
och spela in översättningar. Från<br />
den 22 oktober fi nns ljudsagoböckerna<br />
att ladda ned från webbplatsen Tema Modersmål.<br />
För att främja likabehandling och förebygga diskriminering,<br />
trakasserier och kränkande behandling<br />
Dessa allmänna råd och kommentarer har tagits<br />
fram för att stödja och synliggöra arbetet med<br />
att främja barns och elevers lika rättigheter och<br />
möjligheter och för att förstärka verksamheternas<br />
arbete mot diskriminering, trakasserier<br />
och kränkande behandling.<br />
TEXT: ANNIKA MELLBERG<br />
BILD: THOMAS HENRIKSSON<br />
Beställ hos Fritzes kundservice (se redaktionsrutan<br />
sista sidan)<br />
Best nr 09:1134. Pris 45 kr exkl moms. Porto tillkommer. mer.<br />
SKOLVERKETS<br />
ALLMÄNNA RÅD<br />
2009<br />
Allmänna råd och kommentarer<br />
För att främja likabehandling och<br />
förebygga diskriminering, trakasserier<br />
och kränkande behandling
<strong>Skolverket</strong>s Nyhetsbrev nr 7/09 6<br />
<strong>Skolverket</strong> välkomnar förslag<br />
till ny skollag<br />
Förslaget till ny skollag får i stort godkänt av <strong>Skolverket</strong>, men några invändningar handlar<br />
om undantag för vissa fristående skolor, avstängning av elever i grundsär<strong>skola</strong>n och frivilliga<br />
föräldrabidrag.<br />
I lagförslaget ges möjlighet för regeringen<br />
att göra olika undantag för fristående skolor<br />
med särskild pedagogisk inriktning.<br />
Det kan handla om avsteg från olika bestämmelser<br />
kring betyg, lärarbehörighet,<br />
kursplaner och timplaner.<br />
– Både ur ett likvärdighets- och ett<br />
rättssäkerhetsperspektiv så tycker vi inte<br />
att det ska fi nnas parallella system, säger<br />
Emma Östling, den jurist på <strong>Skolverket</strong><br />
som samordnat arbetet med remissvaret.<br />
Ej avstängning i grundsär<strong>skola</strong>n<br />
Idag fi nns möjlighet att stänga av elever<br />
inom gymnasie<strong>skola</strong>n och vuxenutbildningen.<br />
I förslaget till ny skollag ska möjligheten<br />
att stänga av elever även gälla för<br />
de obligatoriska skolformerna. Avstängning<br />
ska ske i yttersta nödfall för att säkra<br />
trygghet och studiero för övriga elever.<br />
– När det gäller grundsär<strong>skola</strong>n så har<br />
de här eleverna en speciell situation och<br />
då är avstängning inte en lämplig metod,<br />
säger Emma Östling.<br />
Tvingande att ge bidrag<br />
Det föreslås också en möjlighet för skolor<br />
att ta emot frivilliga bidrag från föräldrar<br />
till skolresor och andra aktiviteter.<br />
Förbättrat skolledarskap<br />
VOLYM 1:<br />
POLITIK OCH PRAKTIK<br />
Beatriz Pont, Deborah Nusche, Hunter Moorman<br />
PRINCIPAL LEADERSHIP<br />
LEADERSHIP TEAM HEAD TEACHER D<br />
HEAD TEACHER DISTRIBUTED LEADERSHIP PRINCIPAL<br />
DISTRIBUTED LEADERSHIP PRINCIPAL LEADERSHIP TEAM HEAD TEACHER DISTRIBUTED<br />
DISTRIBUTED LEADERSHIP HEAD TEACHER LEADER<br />
HEAD TEACHER LEADERSHIP TEAM PRINCIPAL DISTRIBUTED<br />
LEADERSHIP TEAM PRINCIPAL DISTRIBUTED LEADERS HEAD TEACHER LEADERSHIP TEAM PRINC<br />
Förbättrat skolledarskap VOLYM 1: POLITIK OCH PRAKTIK<br />
PRINCIPAL DISTRIBUTED LEADERSHIP HEAD TEACHER LEADERSHIP TEAM PRINCIPAL DISTRIBUTED LEADERS<br />
DISTRIBUTED LEADERSHIP PRINCIPAL LEADERSHIP TEAM HEAD TEACHER DISTRIBUTED LEADERSHIP PRINCIPAL LEADERSHIP<br />
DISTRIBUTED LEADERSHIP HEAD TEACHER LEADERSHIP TEAM PRINCIPAL DISTRIBUTED LEADERSHIP HEAD TEACHER LEADERSHIP TEAM PRINCIPAL DISTRIBUTED LEADERSHIP TEAM<br />
PRINCIPAL LEADERSHIP TEAM HEAD TEACHER DISTRIBUTED LEADERSHIP PRINCIPAL LEADERSHIP TEAM HEAD TEACHER DIS<br />
HEAD TEACHER LEADERSHIP TEAM PRINCIPAL DISTRIBUTED LEADERSHIP HEAD TEACHER LEADERSHIP TEAM PRINCIPAL DISTRIBUTED LEADERS HEAD TEACHER LEADERSHIP TEAM PRINC<br />
LEADERSHIP TEAM HEAD TEACHER DISTRIBUTED LEADERSHIP PRINCIPAL LEADERSHIP TEAM HEAD TEACHER DISTRIBUTED<br />
LEADERSHIP TEAM HEAD TEACHER DISTRIBUTED LEADERSHIP PRINC<br />
LEADERSHIP TEAM PRINCIPAL DISTRIBUTED LEADERSHIP HEAD TEACHER LEADERSHIP TEAM PRINCIPAL DISTRIBUTED LEADERS HEAD TEACHER LEADERSHIP TEAM HEAD TEACHER<br />
LEADERSHIP PRINCIPAL LEADERSHIP TEAM HEAD TEACHER DISTRIBUTED LEADERSHIP PRINCIPAL<br />
HEAD TEACHER DISTRIBUTED LEADERSHIP PRINCIPAL LEADERSHIP TEAM HEAD TEACHER DISTRIBUTED LEADEERSHIP TEAM<br />
lästips<br />
Förbättrat skolledarskap - Policy och praktik (OECD)<br />
PRINCIPAL DISTRIBUTED LEADERSHIP HEAD TEACHER LEADERSHIP TEAM PRINCIPAL DISTRIBUTED LEADERSHIP HEAD TEACHER LEADERSHIP TEAM HEAD TEACHER<br />
DISTRIBUTED LEADERSHIP LEADERSHIP TEAM HEAD TEACHER PRINCIPAL DISTRIBUTED LEADERSHIP LEADERSHIP TEAM HEAD TEACHER PRINCIPAL DISTRIBUTED LEADERSHIP TEAM<br />
PRINCIPAL HEAD TEACHER LEADERSHIP TEAM DISTRIBUTED LEADERSHIP PRINCIPAL LEADERSHIP TEAM HEAD TEACHER<br />
LEADERSHIP TEAM HEAD TEACHER DISTRIBUTED LEADERSHIP PRINCIPAL LEADERSHIP TEAM HEAD TEACHER DISTRIBUTED<br />
HEAD TEACHER LEADERSHIP TEAM PRINCIPAL DISTRIBUTED LEADERSHIP HEAD TEACHER LEADERSHIP TEAM PRINCIPAL DISTRIBUTED LEADERSHIP HEAD TEACHER DISTRIBUTED<br />
HEAD TEACHER DISTRIBUTED LEADERSHIP PRINCIPAL LEADERSHIP TEAM HEAD TEACHER DISTRIBUTED LEADERSHIP PRINCIPAL<br />
LEADERSHIP TEAM PRINCIPAL DISTRIBUTED LEADERSHIP HEAD TEACHER<br />
LEADERSHIP TEAM HEAD TEACHER DISTRIBUTE<br />
BUTED LEADERSHIP EAD TEACHER LEADERSHIP TEAM PRINCIPAL DISTRIBUTED LEADERS HEAD TEACHER LEADERSHIP TEAM PRINCIPAL DISTRIBUTED LEADERSHIP<br />
LEADERS HEAD TEACHER LEADERSHIP TEAM PRINCIPAL DISTRIBUTED LEADERSHIP HEAD TEACHER LEADERSHIP TEAN<br />
LEADERSHIP TEAM PRINCIPAL DISTRIBUTED LEADERSHIP HEAD TEACHER<br />
TEAM PRINCIPAL DISTRIBUTE<br />
OECD<br />
Översättning av OECD-rapporten ”Improving<br />
School Leadership, Policy and Practice”.<br />
Skolans ledarskap placeras nu högt upp på<br />
dagordningar runt om i världen. I takt med<br />
att varje land försöker anpassa sina utbildningssystem<br />
till det moderna samhällets<br />
behov, ändras förväntningarna på skolorna<br />
och skolledarna.<br />
Beställ hos Fritzes kundservice (se redaktionsrutan sista sidan)<br />
Best nr 09:1118. Pris 95 kr exkl moms. Porto tillkommer.<br />
– Vi har bland annat från samtal till vår<br />
upplysningstjänst förstått att föräldrar<br />
ofta upplever detta som tvingande eftersom<br />
det känns utpekande för eleven om<br />
föräldrarna inte ger något bidrag, förklarar<br />
Emma Östling.<br />
Stärkt rätt till fritids<br />
Något som <strong>Skolverket</strong> saknar i förslaget<br />
är en stärkt rättighet för alla elever upp till<br />
13 år att få tillgång till fritidshem. Idag har<br />
elever vars föräldrar arbetar eller studerar<br />
rätt till fritidshem.<br />
<strong>Skolverket</strong> vill att barnets bästa ska genomsyra förslaget.<br />
– Det stör kontinuiteten både i verksamheten<br />
och för barnet om uteslutning<br />
bestäms utifrån den händelse att en förälder<br />
blir arbetslös, säger Emma Östling.<br />
Vid bedömningen av förslaget till en<br />
ny skollag har <strong>Skolverket</strong> vägt in olika<br />
aspekter som likabehandling, likvärdighet,<br />
rättsäkerhet och barnperspektivet, det vill<br />
säga att barnets bästa ska genomsyra förslaget.<br />
Spetsa <strong>skola</strong>ns IT-kompetens<br />
<strong>Skolverket</strong> har som uppdrag att främja utveckling<br />
och användning av IT i <strong>skola</strong>n. Det innebär att vi<br />
erbjuder stöd och stimulans som syftar till att<br />
förskolor, skolor och vuxenutbildning ska kunna<br />
använda IT och media i undervisningen på ett<br />
genomtänkt sätt.<br />
Beställ hos Fritzes kundservice (se redaktionsrutan<br />
sista sidan)<br />
Best nr 09:1114.<br />
Gratis. Porto tillkommer.<br />
TEXT: ANNIKA MELLBERG<br />
BILD: THOMAS HENRIKSON
<strong>Skolverket</strong>s Nyhetsbrev nr 7/09 7<br />
”Arbetet med likabehandling<br />
måste ständigt pågå”<br />
Lagstiftningen kring diskriminering och kränkande behandling är förändrad. Därför ger<br />
<strong>Skolverket</strong> ut nya allmänna råd om att främja likabehandling och förebygga diskriminering,<br />
trakasserier och kränkande behandling.<br />
– Jag hoppas att man på <strong>skola</strong>n förstår den stora vinsten av att involvera och förankra<br />
arbetet hos alla, säger Elin Brunell, jurist på <strong>Skolverket</strong>.<br />
Den 1 januari i år kom en ny diskrimineringslag<br />
och frågor som rör kränkande<br />
behandling fl yttades från barn- och elevskyddslagen<br />
till skollagen. En konsekvens<br />
av de två lagarna är att skolorna ska ha<br />
en likabehandlingsplan enligt diskrimineringslagen<br />
och en årlig plan mot kränkande<br />
behandling enligt skollagen.<br />
– Ute i skolorna kan man med fördel<br />
skriva ihop planerna och arbeta med frågorna<br />
ihop, menar Elin Brunell.<br />
Lagstiftningen i sig medför inga stora<br />
förändringar för skolornas arbete men<br />
<strong>Skolverket</strong> vill sätta ljuset på det som<br />
handlar om aktiva åtgärder - främjande<br />
och förebyggande arbete.<br />
– En gång om året måste en ny plan<br />
upprättas utifrån en kartläggning av situationen<br />
på <strong>skola</strong>n i nuläget. Den stora<br />
utmaningen är att ha nya fräscha glasögon<br />
och se på sin <strong>skola</strong> och de förändringar<br />
som ständigt sker där hela tiden, säger<br />
Elin Brunell.<br />
Främja och förebygga<br />
Det <strong>Skolverket</strong> vill lyfta fram i de nya<br />
allmänna råden är det främjande arbetet<br />
med att uppmärksamma positiva sidor<br />
som stärker <strong>skola</strong>ns arbete med mänskliga<br />
rättigheter i <strong>skola</strong>n och alla elevers<br />
lika värde. Likabehandlingsplanen måste<br />
användas som ett redskap hela tiden.<br />
– Det förebyggande arbetet utgår från<br />
hur situationen ser ut på just den här sko-<br />
Upphovsrätt på Kolla källan<br />
Det fi nns nytt material om upphovsrätt på <strong>Skolverket</strong>s webbplats<br />
Kolla källan. Materialet innehåller fem lärarguider inom upphovsrätt<br />
för bilder, texter, musik, fi lmer, radio- och TV-program<br />
samt internet. Här fi nns även en faktaartikel om upphovsrätt och<br />
intervjuer med lärare och rektorer om hur de hanterar upphovsrätten<br />
på sin <strong>skola</strong> och i kommunen. Tanken är att användare ska<br />
komma med synpunkter så att lärarguiderna kan kompletteras.<br />
Lär mer: http://kollakallan.skolverket.se/upphovsratt/<br />
lan, just nu, just i år. Har vi<br />
problem på den här <strong>skola</strong>n<br />
som på sikt kan leda till<br />
kränkningar?<br />
– Det viktiga är att man<br />
har tänkt igenom saker i förväg.<br />
Skolan måste ha ett bra<br />
klimat och ha kompetens<br />
för att kunna bedöma om<br />
ett visst språkbruk upplevs<br />
som kränkande eller kan<br />
leda till kränkningar, säger<br />
Elin Brunell.<br />
hela tiden.<br />
I de allmänna råden talas<br />
det om huvudmannens ansvar. I en kommunal<br />
<strong>skola</strong> är den politiska nämnden ytterst<br />
ansvarig och i en fristående <strong>skola</strong> är<br />
det dess styrelse. De ställs till svars men<br />
kan inte befi nna sig på <strong>skola</strong>n och kontrollera<br />
om lagarna efterlevs, det är rektors<br />
ansvar.<br />
Skolans plan ska dokumentera både det<br />
främjande och det förebyggande arbetet<br />
och kopplas till de åtgärder som sker om<br />
någon blir diskriminerad eller kränkt på<br />
<strong>skola</strong>n.<br />
– Det har visat sig att många skolor<br />
brister i sin plan just kring främjande och<br />
förebyggande arbete, säger Elin Brunell.<br />
Vikten av en bra process<br />
Elin Brunell hoppas att de reviderade allmänna<br />
råden ska förbättra skolornas sätt<br />
att arbeta med likabehandlingsplanen.<br />
Likabehandlingsplanen måste användas som ett redskap<br />
– Det är ett måste att man i planen<br />
hanterar såväl kränkande behandling som<br />
diskrimineringsgrunderna: kön, etnicitet,<br />
religion, funktionshinder och sexuell läggning,<br />
säger Elin Brunell.<br />
Det är viktigt att få med alla i arbetet<br />
kring de här frågorna. Både elever, föräldrar<br />
och personal på <strong>skola</strong>n ska delta. Det<br />
är ett stort spann av elever som blir berörda<br />
av likabehandlingsplanen eftersom<br />
den sträcker sig från förskoleelever till<br />
vuxenutbildningen.<br />
– Jag hoppas att skolorna ser vikten av<br />
en bra process runt sina planer. Det får<br />
inte bli en pappersprodukt som man arbetar<br />
med bara för att man inte vill få kritik<br />
från Skolinspektionen eller Diskrimineringsombudsmannen,<br />
säger Elin Brunell.<br />
Reportage med exempel<br />
kring IUP<br />
TEXT: ANNA STRÖM<br />
BILD: THOMAS HENRIKSON<br />
<strong>Skolverket</strong> har låtit dokumentera ett antal skolors arbete med den<br />
individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen. Reportagen<br />
och fi lmerna är ifrån Grönkulla<strong>skola</strong>n i Avesta och Lindeborgs<strong>skola</strong>n<br />
i Malmö.<br />
Läs mer: <strong>Skolverket</strong>s webbsida: www.skolverket.se/IUP
<strong>Skolverket</strong>s Nyhetsbrev nr 7/09 8<br />
Tufft tempo för eleverna på<br />
spetsutbildning i matematik<br />
Roligt och stimulerande, men också tufft tempo och höga krav. Den bilden ger elever och<br />
lärare på Danderyds spetsutbildning i matematik. <strong>Skolverket</strong>s Nyhetsbrev har besökt <strong>skola</strong>n.<br />
Danderyds gymnasium är den <strong>skola</strong> som<br />
har fått driva en speciell matematikutbildning<br />
längst, ända sedan 1986. Sedan förra<br />
året är gymnasiet en av de utvalda skolorna<br />
i försöket med spetsutbildning. Eleverna<br />
studerar matematik i en snabbare takt och<br />
läser in de nationella kurserna Ma A-E på<br />
två år. Det fi nns 30 platser och idag är det<br />
19 elever som går utbildningen.<br />
Prov innan start<br />
Eleverna ska ha bra baskunskaper i matematik<br />
när de börjar och vara intresserade<br />
av ämnet. Skolan testar elevernas kunskaper<br />
i ett diagnostiskt prov och dessutom<br />
testas de i problemlösning i intagningsprov.<br />
Susanne Gennow är matematiklärare<br />
och har arbetat med specialbegåvade elever<br />
i matematik på <strong>skola</strong>n sedan 1990.<br />
Hon pratar med alla elever som har sökt<br />
under våren för att lära känna dem och<br />
kunna bedöma om de kommer att klara<br />
av studierna.<br />
– I våras var det några som jag avrådde<br />
och sa att de måste plugga upp betyget.<br />
Elevernas syn<br />
Två av eleverna som går spetsutbildningen<br />
är Ebba Fogelström och Erik Ihrén.<br />
Spetsutbildningen i matematik var inte<br />
förstahandsval för Erik.<br />
– Jag fi ck höra om utbildningen av min<br />
matematiklärare i nian. Hon tyckte att jag<br />
Ebba Fogelström och Erik Ihrén.<br />
skulle söka, men jag valde naturprogrammet<br />
som första val, säger Erik Ihrén.<br />
– Min mamma hade läst om utbildningen<br />
och tipsade mig om den, säger Ebba<br />
Fogelström.<br />
Nu har de läst ett tag och tycker att det<br />
är roligt och framförallt stimulerande. De<br />
har mycket läxor, men det avskräcker inte<br />
från utbildningen.<br />
– Igår satt jag hela kvällen och gjorde<br />
läxan och grät men när allting funkar som<br />
ett rinnande vatten så blir matematiken<br />
väldigt vacker, säger Ebba Fogelström.<br />
– Jag tycker att det roligaste med matematiken<br />
är när jag försökt väldigt länge<br />
med att lösa en uppgift och till slut lyckas,<br />
då känns det så bra, säger Erik Ihrén.<br />
Orsaken till att Erik valde utbildningen<br />
var för att hålla många dörrar öppna. För<br />
Ebba handlade det om ett renodlat intresse<br />
för matematik.<br />
Samarbete med hög<strong>skola</strong>n<br />
Eleverna får undervisning av Paul Vaderlind<br />
från Stockholms universitets matematiska<br />
institution. Samarbetet har varat<br />
sedan starten och Paul Vaderlind kommer<br />
in en gång i veckan och undervisar<br />
eleverna. De läser tilläggskurser som till<br />
exempel problemlösningskursen.<br />
– Vi ska servera dem den matematik<br />
som saknas på den vanliga gymnasie<strong>skola</strong>n,<br />
säger Paul Vaderlind.<br />
Tidigare elever har använt matematiken<br />
i sitt yrkesliv men inte<br />
bara som renodlade<br />
matematiker, vilket<br />
Paul Vaderlind menar<br />
är bra. Alla behöver<br />
inte bli framstående<br />
forskare, men alla blir<br />
problemlösare efter<br />
utbildningen.<br />
– Gamla elever<br />
som har gått här har<br />
till exempel utvecklat<br />
musiktjänsten Spotify,<br />
säger Paul Vaderlind.<br />
”<br />
När allting funkar som<br />
ett rinnande vatten<br />
så blir matematiken<br />
väldigt vacker.<br />
Det är en stor skillnad mellan matematiken<br />
på grund<strong>skola</strong>n och innehållet på<br />
lektionerna som eleverna har med Paul<br />
Vaderlind.<br />
– Det är grymt mycket mer avancerat<br />
och går mycket fortare, säger Ebba Fogelström.<br />
– Det fi nns användbara saker i grund<strong>skola</strong>ns<br />
matematik också, men det här är<br />
intressantare, säger Erik Ihrén.<br />
Försöksverksamhet<br />
Många elever som söker utbildningen har<br />
känt sig ensamma under grund<strong>skola</strong>n eftersom<br />
de har ett specialintresse, menar<br />
Susanne. Andra har en bredd och är duktiga<br />
i alla ämnen.<br />
– Många blommar upp när de kommer<br />
hit eftersom de får träffa andra elever<br />
med samma intresse för matematik som<br />
de själva, säger Susanne Gennow.<br />
Eleverna tänker inte på att det är en<br />
försöksverksamhet som de deltar i, menar<br />
Susanne. Det som är positivt med utbildningen<br />
är att de får arbeta mer med matematik<br />
och att det är ett högre tempo.<br />
– De borde ha ett högre tempo redan<br />
på grund<strong>skola</strong>n för att få eleverna att<br />
fortsätta med matematik, säger Susanne<br />
Gennow.<br />
Att matematikutbildningen inte är så<br />
välkänd är en av orsakerna till att inte så<br />
många har sökt till den första spetsutbildningen,<br />
tror båda eleverna. Ebba Fogelström<br />
vill bli astrofysiker och Erik Ihrén<br />
vet inte vad han vill bli:<br />
– Jag söker nog till KTH och läser ett år<br />
utomlands, sedan får jag se.<br />
TEXT OCH BILD: ANNA STRÖM
<strong>Skolverket</strong>s Nyhetsbrev nr 7/09 9<br />
Nya skolor på gång till försök<br />
med spetsutbildningar<br />
<strong>Skolverket</strong> har börjat plocka ut en andra omgång deltagarskolor<br />
i försöksverksamheten med spetsutbildningar.<br />
60 ansökningar har kommit in. 10 skolor får besked i<br />
november.<br />
– Vi kommer att samverka med hög<strong>skola</strong>n i uttagningsprocessen,<br />
säger Christina Månberg, undervisningsråd<br />
på <strong>Skolverket</strong>.<br />
Den här gången väljs sex samhälls- och<br />
humaniorautbildningar och fyra matematik-<br />
och naturvetenskapsutbildningar ut.<br />
<strong>Skolverket</strong> tittar på kvaliteten på utbildningen<br />
och att de skiljer sig från de vanliga<br />
programmen.<br />
– Det ska fi nnas ett tydligt fokus, samarbete<br />
med hög<strong>skola</strong>n och lärarkompetens.<br />
Vi tittar även på hur antagningen<br />
ska gå till, eftersom det får vara speciella<br />
antagningsprov, säger Christina Månberg,<br />
ansvarig på <strong>Skolverket</strong>.<br />
Det har varit få sökande till nästan alla<br />
skolor som deltog i första försöksomgången.<br />
Den här omgången har ansökningsperioden<br />
varit längre och <strong>Skolverket</strong><br />
har hunnit ta fram ett informationsmaterial.<br />
– Det kan fi nnas en oro bland både<br />
elever och föräldrar att välja något som är<br />
nytt och där man inte vet hur utbildningen<br />
kommer att bli, säger Christina Månberg..<br />
Det låga antalet elever kan även bero på<br />
att utbildningarna är nya och saknar tradi-<br />
lästips<br />
tioner, menar Christina<br />
Månberg.<br />
– Om man spelar<br />
badminton och ska<br />
gå ett badmintongymnasium<br />
så känner<br />
man alla inom<br />
sporten i Sverige. Det<br />
gör att steget inte blir<br />
lika långt som att välja<br />
exempelvis en mate-<br />
Kvalitetsutveckling inom studie- och yrkesvägledningen<br />
En summerande su beskrivning av erfarenheter från<br />
36 llärande<br />
exempel inom studie- och yrkesväg-<br />
ledn ledning under åren 2007 och 2008.<br />
Syftet Syft med lärande exempel är att betona den<br />
dubbelriktade dub lärprocessen som ingår i ett<br />
utvecklingsarbete. utv<br />
Det handlar om att delge<br />
andra an erfarenheter och lärdomar av det egna<br />
arbetet. ar<br />
Beställ hos Fritzes kundservice kund (se redaktionsrutan sista sidan)<br />
Best nr 09:1124. Pris 40 kr exkl moms. Porto tillkommer.<br />
Kvalitetsutveckling<br />
inom studie- och<br />
yrkesvägledningen<br />
36 lärande exempel berättar<br />
matikutbildning som man inte känner till,<br />
säger Christina Månberg.<br />
Entusiasm bland skolorna<br />
Alla skolor som deltar i första försöket<br />
med spetsutbildningar är fortfarande entusiastiska,<br />
berättar Christina Månberg.<br />
– Nu ställer skolorna in sig på att samla<br />
sig kring eleverna och att samarbeta med<br />
varandra kring begreppet spetsutbildning<br />
och att marknadsföra det, säger Christina<br />
Månberg.<br />
Spetsutbildningarna är en försöksverk-<br />
Det är trögt i början att rekrytera elever till de specialutformade<br />
programmen.<br />
samhet som ska utvärderas, vilket också<br />
gör att samarbete är viktigt.<br />
Utbildningarna vänder sig till elever<br />
med ett särskilt intresse och fallenhet för<br />
olika områden.<br />
– Alla elever ska ha rätt att jobba utifrån<br />
sitt intresse och det som de är bra på.<br />
De nya spetsutbildningarna är helt i linje<br />
med de idrotts- och estetutbildningar<br />
som fi nns sedan tidigare, säger Christina<br />
Månberg.<br />
TEXT: ANNA STRÖM<br />
BILD THOMAS HENRIKSON<br />
Utvecklingssamtalet<br />
Utvecklingssamtalet – Hur går det för ditt barn i <strong>skola</strong>n? vänder<br />
sig till föräldrar och elever. Broschyren har skickats till samtliga<br />
rektorer i grund<strong>skola</strong>n.<br />
Broschyren är översatt till elva språk. Den har även anpassats<br />
till personer med funktionsnedsättning. De översatta broschyrerna<br />
fi nns att ladda ned från Skolverkts webbplats som pdf-dokument.<br />
Den svenska versionen beställs<br />
hos Fritzes kundservice<br />
(se redaktionsrutan sista sidan).<br />
Enstaka ex: Best nr 09:1103. Pris 5 kr/<br />
st. Paket om 40 ex: Best nr 09:1106.<br />
Pris 160 kr. Priset är exkl moms. Porto<br />
tillkommer.<br />
Bisedë zhvillimore<br />
Si i ka punët në shkollë fëmiu juaj?
<strong>Skolverket</strong>s Nyhetsbrev nr 7/09 10<br />
Unik satsning på judiska<br />
klasser i Stockholm<br />
På en kommunal grund<strong>skola</strong> mitt i Stockholm pågår sedan slutet av 80-talet<br />
en unik verksamhet. I några klasser med judisk profi l får ett 80-tal elever betyg<br />
i ämnet judiska studier. <strong>Skolverket</strong>s utvärdering visar att elever och lärare<br />
trivs, trots högt arbetstempo. Dock har <strong>Skolverket</strong> synpunkter på kursplanen,<br />
betygskriterier och inslag av konfessionell undervisning.<br />
1988 startade en försöksverksamhet med<br />
judiska klasser i år 7-9 på Ahlströmska<br />
<strong>skola</strong>n i Stockholm. Försöket blev senare<br />
en förordning om ämnet judiska studier<br />
som vid fl era tillfällen förlängts, senast till<br />
juni 2010. Idag läser ett 80-tal elever på<br />
judiska högstadiet på Vasa Real, dit verksamheten<br />
fl yttade på 90-talet. Utöver den<br />
vanliga kursplanen läser man två extra ämnen:<br />
judiska studier och hebreiska. Ämnet<br />
judiska studier är en blandning mellan religion<br />
och historia och ska ge kunskaper<br />
om judendom, judisk historia och Israel.<br />
Eleverna äter koshermat i en egen matsal<br />
på <strong>skola</strong>n.<br />
Social sammanhållning<br />
De judiska klasserna är öppna för alla,<br />
men de fl esta eleverna kommer från Hillel<strong>skola</strong>n,<br />
en fristående <strong>skola</strong> med judisk<br />
profi l. I <strong>Skolverket</strong>s utvärdering av ämnet<br />
judiska studier säger elever och lärare i<br />
intervjuer att de trivs och uppskattar de<br />
sammanhållna judiska klasserna.<br />
– De har två starka skäl till sitt skolval,<br />
dels den sociala sammanhållningen och<br />
dels kunskaperna de får i judiska studier,<br />
säger Anna Manikoff, projektledare för<br />
utvärderingen på <strong>Skolverket</strong>.<br />
Integrerad undervisning<br />
Både elever och lärare beskriver skolgången<br />
för de judiska eleverna som tuffare än<br />
för övriga elever på <strong>skola</strong>n. De två extra<br />
ämnena gör schemat komprimerat, med<br />
få håltimmar och långa skoldagar.<br />
”<br />
Även om syftet med<br />
klasserna är att stärka<br />
den judiska identiteten<br />
är man medveten<br />
om riskerna och<br />
arbetar för integration.<br />
– Men eleverna har ofta hög studiemotivation,<br />
ett stort stöd hemifrån och klarar<br />
överlag studierna mycket bra, säger Anna<br />
Manikoff.<br />
Efter önskemål från eleverna är undervisningen<br />
i vissa ämnen sedan några år<br />
integrerad med övriga elever, något som<br />
uppskattas av alla på <strong>skola</strong>n. Konfl ikter eller<br />
trakasserier är ovanligt.<br />
– Även om syftet med klasserna är<br />
att stärka den judiska identiteten är man<br />
medveten om riskerna och arbetar för integration.<br />
Men eleverna känner ändå ett<br />
visst främlingskap och det är nog svårt att<br />
helt komma ifrån, säger Anna Manikoff.<br />
Gudstjänst gränsfall<br />
I utvärderingen pekar <strong>Skolverket</strong> på några<br />
brister i kursplanen och betygskriterierna<br />
för ämnet judiska studier. I årskurs nio ingår<br />
momentet Vasa Shabbat, där eleverna<br />
leder en gudstjänst i synagogan. Momentet<br />
uppskattas av de fl esta eleverna. Skolan<br />
erbjuder alternativ för elever som så<br />
önskar.<br />
– Eftersom genomförandet av Vasa<br />
Shabbat vägs in i betyget blir det en indirekt<br />
press på eleverna att ge uttryck för<br />
sin tro, vilket man inte ska behöva göra i<br />
<strong>skola</strong>n, säger Anna Manikoff.<br />
Därmed bedömer <strong>Skolverket</strong> att Vasa<br />
Shabbat går över gränsen för vad som är<br />
tillåtet i den icke-konfessionella <strong>skola</strong>n.<br />
– Att avgöra vad som är en religiös<br />
eller en kulturell handling är en svår avvägning<br />
och därför bör försiktighet vara<br />
vägledande.<br />
Konkurrensfördel<br />
Att eleverna i de judiska klasserna är de<br />
enda i landet som kan läsa och få betyg<br />
i ämnet judiska studier strider mot skollagens<br />
krav på att utbildningen ska vara<br />
likvärdig.<br />
Efter önskemål från eleverna är undervisningen<br />
i vissa ämnen integrerad med övriga elever.<br />
Bilden kommer från en annan <strong>skola</strong>.<br />
– Det innebär ju en konkurrensfördel<br />
gentemot andra elever. Betyg i fl er ämnen<br />
ger möjlighet att höja sitt meritvärde, säger<br />
Anna Manikoff.<br />
Samtidigt konstaterar hon att effekterna<br />
i praktiken är marginella, de fl esta<br />
eleverna kommer ändå in på attraktiva utbildningar.<br />
För <strong>skola</strong>n är betygsfrågan central.<br />
Utan den möjligheten skulle intresset och<br />
engagemanget för judiska studier sjunka<br />
och klasserna skulle tappa elever, uppger<br />
lärare i utvärderingen.<br />
Särlösningar kontra likvärdighet<br />
<strong>Skolverket</strong> konstaterar även att kursplanen<br />
inte är fastställd på rätt sätt. Jämfört<br />
med övriga nationella kursplaner är den<br />
också mer kortfattad och innehåller färre<br />
mål. Därför vill <strong>Skolverket</strong> att kvaliteten<br />
höjs och föreslår att myndigheten ska få<br />
mer infl ytande över innehållet.<br />
I vilken utsträckning särlösningar, som i<br />
fallet med de judiska klasserna, ska skapas<br />
för nationella minoriteter är ytterst en politisk<br />
fråga, konstaterar <strong>Skolverket</strong>.<br />
– Men det vi tydligt ser här är att minoriteternas<br />
behov av särlösningar krockar<br />
med kravet på en likvärdig <strong>skola</strong>, säger<br />
Anna Manikoff.<br />
TEXT: HELENA NORMAN<br />
BILD: LENA GRANEFELT
<strong>Skolverket</strong>s Nyhetsbrev nr 7/09 11<br />
Oktober<br />
koll på läget<br />
Resultat från nationella ämnesprov i årskurs<br />
3 från ett urval av 400 skolor.<br />
Rapport: Tillgång till barnomsorg för<br />
barn till arbetslösa och föräldralediga.<br />
Allmänna råd om att främja likabehandling<br />
och förebygga diskriminering, trakasserier<br />
och kränkande behandling.<br />
Jämställdhet och hedersrelaterat förtryck<br />
i <strong>skola</strong>ns värld, 7,5 hp, anmälan senast<br />
7 oktober.<br />
Remissperiod 1: Kursplaner för grund<strong>skola</strong>n,<br />
special<strong>skola</strong>n och same<strong>skola</strong>n,<br />
2-12 oktober.<br />
Fortbildning för skolledare: Hedersrelaterad<br />
problematik, anmälan senast 9<br />
oktober.<br />
Vårens kurser i sex- och samlevnadsundervisning,<br />
7,5 hp, anmälan 12 oktober-<br />
11 november.<br />
Vårens kurser i jämställdhet i <strong>skola</strong>n, 7,5<br />
hp, anmälan 12 oktober-11 november.<br />
Detta är ett urval av <strong>Skolverket</strong>s uppdrag. Vissa uppgifter är preliminära och kan komma att ändras.<br />
Nästa nummer utkommer 10 november.<br />
<strong>Skolverket</strong>s<br />
Nyhetsbrev<br />
<strong>Ingen</strong> <strong>vinnare</strong> i<br />
<strong>segregerad</strong> <strong>skola</strong><br />
Nr 7/oktober 2009<br />
Leken lyfts i<br />
för<strong>skola</strong>n<br />
Lek och skapande ska lyfta<br />
språket och matematiken i<br />
<strong>Skolverket</strong>s förslag till förtydliganden<br />
av för<strong>skola</strong>ns läroplan. Alla elever drabbas av en alltmer <strong>segregerad</strong> <strong>skola</strong> med bristande likvärdighet.<br />
<strong>Skolverket</strong> har identi erat faktorer som tillsammans förklarar svenska<br />
4 elevers sämre skolresultat. De handlar om alltifrån samhällsförändringar till<br />
arbetsmetoder i klassrummet.<br />
Tufft tempo på<br />
2<br />
spetsutbildning<br />
Roligt och stimulerande, men<br />
också tufft tempo och höga<br />
Även om syftet med klasserna är<br />
krav. Den bilden ger elever och<br />
att stärka den judiska identiteten<br />
lärare på Danderyds spetsut- ”<br />
bildning i matematik. Skolver-<br />
är man medveten om riskerna och<br />
kets Nyhetsbrev har besökt<br />
arbetar för integration.<br />
<strong>skola</strong>n. 8<br />
11<br />
Konferens för Yrkesvux, anmälan senast<br />
14 oktober.<br />
Ansök om projektmedel kring grövre<br />
våld i <strong>skola</strong>n senast 15 oktober.<br />
Förskolelyftet startar, ansökan till ht 09<br />
och vt 10 senast 21 oktober.<br />
Högskolekurs om mobbning, kränkande<br />
behandling och diskriminering, 10 hp,<br />
anmälan senast 21 oktober.<br />
Tema Modersmål, sex ljudsagoböcker<br />
på 12 språk släpps 22 oktober.<br />
Remissperiod 2 – kursplaner för grund<strong>skola</strong>n,<br />
special<strong>skola</strong>n och same<strong>skola</strong>n, 23<br />
oktober-2 november.<br />
Skolforum 26-28 oktober.<br />
Utveckla entreprenörskap i <strong>skola</strong>n, under<br />
oktober kan huvudmän ansöka om<br />
utvecklingsmedel.<br />
November<br />
<strong>Skolverket</strong>s lägesbedömning 2009.<br />
Temadag - Fokus på Finland, 9 november.<br />
KvalitetsMässan - konferens för de som<br />
leder och utvecklar <strong>skola</strong>n, 17-19 november.<br />
Remissperiod 3 – kursplaner för grund<strong>skola</strong>n,<br />
special<strong>skola</strong>n och same<strong>skola</strong>n,<br />
20-30 november.<br />
Resultat från nationella ämnesprov i årskurs<br />
5 och 9.<br />
Rapport: Skolsituationen för elever med<br />
Aspergers syndrom.<br />
December<br />
Fördjupningsstudier och nationell resultatrapport<br />
från TIMSS Advanced, 9<br />
december.<br />
Slutrapport: Samverkan <strong>skola</strong>, polis,<br />
socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin.<br />
<strong>Skolverket</strong>s nyhetsbrev utkommer med nio nummer per år. Redaktion Ann Charlotte Gunnarson,<br />
ansvarig utgivare, Helena Norman, redaktör, Annika Mellberg och Anna Ström. Layout Gunnevi Henriksson.<br />
Kontakt nyhetsbrev@skolverket.se Prenumeration Anmäl dig som prenumerant på www.skolverket.se<br />
ISSN: 1402-0491<br />
Beställ <strong>Skolverket</strong>s skrifter och läroplaner. Skrifter Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm, tel 08-690 95 76,<br />
fax 08-690 95 50, e-post skolverket@fritzes.se, www.skolverket.se Läroplans- och kursplanematerial, SKOLFS<br />
tel 08-598 191 90, fax 08-598 191 91, e-post order.fritzes@liber.se, www. fritzes.se
Change language