20101203-B - Ystads Allehanda

More documents

Recommendations

Info

• B8 Insändare GOMORRON! Vad är en bra grej ººEn tidningsredaktion är alltid på topp när det är puls. När det händer mycket. Ibland sammanfaller det med tragiska händelser: olyckor, bränder, oväder. Ibland kan en utomstående nog tycka att journalister är cyniska när de talar om ”en bra grej”, när vi pratar om en händelse som i grund och botten är tragisk. Det vi CARL JOHAN menar är att nyheten berör ENGVALL många och att den kommer cj.engvall@ att läsas av många. ystadsallehanda.se SMS Skicka SMS och MMS till 72311 (inget riktnummer). Skriv YA (mellanslag) IN (mellanslag) din text. Exempel: YA IN Ros:… till Olle för att du hjälpte mig till vårdcentralen. /Pia DAGENS ROS ... till hemtjänsten, Ystad. Ni gör ett fantastiskt arbete och vi är så tacksamma. Iris och Marie ... till Kjell-Arne Håkansson, Gyllebo, som hjälper mig med snön på min väg. Gullan ... till Gullie och Philip för den trevliga resan till Tyskland med god mat och shopping. Personalen ... till den hjälpsamme snöröjaren i Hedeskoga lördagen den 27 november för att du tog ett extra tag på vår infart. Det var till stor hjälp. Vi på Vetegatan 5 ... till mina grannar Ivar och Maria Johnsson för att ni upptäckte branden som anlagts på min altan den 27 november och höll den under kontroll tills brandkår och polis kom. Gunnar Holmquist … till Stig Olsson och alla hans medhjälpare för all hjälp och hjärta för Ystads IF FF. Patrik Henricsson … till Ystadspolisen som hjälpte mig hem i värsta snöovädret. Speciellt de två mycket rara poliser som körde mig hem. Snöoväder … till våra assistenter Ingela och Anna-Lena som jobba den 27 november på Resursen som var så duktiga i detta snökaos. Ni lyfte en sten från mina axlar. Cilla … till vår tappra granne, Pia Y Skickar du bilder med MMS så skriv YA IN i ämnesraden. Maxlängd 160 tecken, inklusive kod och mellanslag. Kostnaden är endast operatörernas trafikavgift (vanlig SMS/MMS-taxa). som hämtade Ystads Allehanda till alla sina grannar! Tack. Tomatgatan … till Örjan och Daniel, Skurupspolisen Tack så mycket för hjälpen i en knivig situation. Pom Heimdahl … till den Tranåsbo som alltid ser till så att flotten är uppe ur bydammen lagom till skridskosäsongen. JOFA … till vår tidningsbärare på Jakobsbergsgatan 13 som trots snöoväder levererade tidningen på lördagsmorgonen. Christel och Lars … till Anders med personal för ett trevligt bemötande och god mat samt en trevlig eftermiddag med kortspel och kaffe. Priffegänget PRO Ystad … till Ann-Christin på posten i Skurup och brevbäraren för hjälpsamheten 26 november med mitt brev som saknade frimärke. Jenny Thörn … till den som tog hand om min handväska när jag glömde den kvar på en restaurangstol i Simrishamn. Det finns ärliga människor ännu, allt fanns kvar i den. Senila tanten … till dem som hjälpte mig gräva fram min bil ur snödrivan på Bruksgatan söndagseftermiddag. Både med snöplog och snöskyffel. Tacksam Peugeot-tjej. ººNära en kvarts miljon människor i Skåne representeras i riksdagen av en (1) Centerpartist och en (1) Sverigedemokrat. Det är så usla siffror och så uppseendeväckande att det borde bli ett fall för diskrimineringsombudsmannen. Men det lär det inte bli för här handlar det om en form av åldersdiskriminering som man tiger om i Sverige det vill säga om hur det demokratiska systemet, de politiska partierna, medvetet utesluter den grupp människor som är över 65 år från inflytande i riksdagen. Det finns gott om exempel på hur banker, företag och organisationer på ett diskriminerande sätt utestänger personer som uppnått viss ålder. Bankerna ººEn torsdagskväll för något år sedan ringde det på min mobiltelefon. – Hej, sade jag. – Hej Marcus, det är Björn här. – Vilken Björn? – Björn Ranelid. – Hej, hej. – Du vet att jag gör ett undantag för dig. – ? – Jag brukar inte ringa upp mina författarkollegor så här. Men du är bra. Hej då. Sedan lade du på. Det var ett förtjusande och förbryllande samtal. Jag gillar dig. Jag tycker om att du är modig och dåraktig nog att välja dina egna vägar. Jag gillar att du bryter upp de tjocka murarna mellan finkulturen och folket. Jag tycker också om att ta tillbaka lit- har till exempel inte sällan regler som utestänger alla över 70 år från att väljas till styrelse och huvudmän. I den kommunala världen låter man inte personer som fyllt 70 år tjänstgöra i till exempel valnämnden. I Lund fick en chaufför inte förnyat uppdrag på grund av att han fyllt 70 år. Till viss tröst har regeringen i dessa dagar funderat på att justera rätten till arbete även efter 67 år men fortfarande ligger Sverige efter många andra länder i Europa och inte minst USA när det gäller äldres rättigheter i till exempel arbetslivet Synen på de äldres medverkan i samhällslivet märktes tidigare i år när de politiska partierna fastställde listorna till riksdagsva- teraturen till folket, där den här hemma. Den bor där. I skogarna, vid sjöarna, mellan människorna och i de långa avstånden mellan människor. Kultureliten har kidnappat vår läsupplevelse. Vi försöker ta tillbaka den. Den kampen kan vi dela. Nu läser jag att du ska vara med i Let’s Dance. Jag tänkte komma med ett konkret råd, ett tips från insidan så att säga: Var inte med. Jag brukar inte ångra grejer jag gjort men med facit i handen är det inte svårt att se att min medverkan där var ett stort misslyckande. För alla. Jag hade som ambition att lära mig dansa, få lite motion och dessutom tyckte jag det låg i linje med min FREDAG 3 DECEMBER 2010 · YSTADS ALLEHANDA Ystads Allehanda, 271 81 Ystad Märk kuvertet med ”Insändare”. Tel: 0411-55 78 36 Fax 0411-139 55 let. Trots uttalade ambitioner har åldersgruppen över 65 år svårt att bli representerad i beslutande församlingar och så blir det uppenbarligen även under de kommande fyra åren. I Skåne är till exempel cirka 24 procent av befolkningen över 65 år men endast nio procent av kandidaterna till höstens riksdagsval fanns med på partiernas valsedlar. Att nio procent nominerades kan ju verka trösterikt men de äldre återfanns långt ner på listorna och därmed inte på valbar plats. Valresultatet har därför lett till att få, om ens någon blivit vald, – vilket naturligtvis också var avsikten. Av de 43 riksdagsmän som Skåne skickar till Stockholm är det endast två, en Center- övriga gärning, detta att slå sönder gränserna mellan författare och folket. Jag upptäckte dock rätt snabbt att det inte gick att vara sig själv i den produktionen. Det är det mest skenheliga skitspektakel du kan tänka dig. Jag anklagar ingen, bara mig själv. Helena som jag dansade är en förträfflig människa, liksom de flesta andra av deltagarna. Programledarna och de flesta bakom kamerorna var också trevliga. Nöjesindustrin är en enda stor fabrik. Det går inte att ha en egen dagordning, man sveps med, man blir som de andra, man ser fånig ut i paljettkläder. Inför min medverkan blev jag själv rådd att inte vara med men jag lyssnade E-posta gärna eller gå in på www.ystadsallehanda.se E-post: insandare@ ystadsallehanda.se ■ SAMHÄLLE Äldre berövas demokratiskt inflytande partist och en Sverigedemokrat, som är över 65 år och det trots att nästan var fjärde skåning eller över 224 000 personer, hör till denna åldersgrupp. Föreningen Äris (Äldres rätt i samhället) arbetar inte för bättre ekonomiska villkor för pensionärer, det gör andra bättre än vi, men vi accepterar inte att slussas bort eller viftas bort av det enda skälet att vi passerat en viss ålder. Allra minst när det gäller vårt demokratiska inflytande i samhället. Leif H Hjärre Gertie Stenkula Bo Lönnerblad Jan-Olof Fridenman Roland Jakobsson Staffan Björnberg Styrelsemedlemmar i Föreningen Äris Författaren Birro deltog i förra säsongens upplaga av Let’s Dance tillsammans med dansaren Helena Fransson. Nu råder han kollegan Björn Ranelid att avstå. Arkivbilder: SÖREN ANDERSSON/ADAM IHSE ■ NÖJESINDUSTRIN Birros råd till Ranelid: Skippa Let´s Dance inte. Det borde jag ha gjort. I vintras vann Johanna och jag På spåret. Jag skulle nöjt mig med att vara med där. Let’s Dance var ett stort misstag. Men jag lärde mig att tacka nej till en massa teveprogram, jippon och skit som inte känns rätt i magen och hjärtat. Jag lärde mig vilken kraft det bor i ett nej. Helena som jag dansade med sade i taxin till första sändningen: – En sak ska du veta Marcus, det här programmet är lika mycket politik som något annat. Jag förstod inte då vad hon menade, men jag förstår det nu. Så säg nej, Björn! Våga vägra Let’s Dance. Marcus Birro
• FREDAG 3 DECEMBER 2010 · YSTADS ALLEHANDA B9 Naturkrönika Möt Zeus blomma på sandstäppen Välkommen ut på sandstäppen. Varför just där så här på årets sista månad? Jo, för att den är Skånes ovanligaste naturtyp. Krönikan blir därmed en hyllning. Hela arealen är knappt 50 hektar. Mest av den finns i södra och östligaste Skåne. Sandstäppen är värd att uppmärksammas i en naturkrönika, sista månaden i den biologiska mångfaldens år 2010. Stäppen rymmer sällsyntheter som stor sandlilja, sandnejlika och dvärgserradella. De två förstnämnda ser ni på bilden här intill från ett steppområde – Brösarps norra backar. Den kanske mest omtalade sandstäppen är marknadsplatsen vid Kivik. Inte så mycket för själva marknaden utan desto mer för vad den åstadkommer i form av markpåverkan. Utan den störning av markskiktet som folktramp, tältpinnar och körning åstadkommer skulle inte sandens underliggande kalklager komma upp till ytan. Det gäller inte minst den sandstäpp som råkar finnas på militära övningsområden. Där har ni något av sandstäppens akilleshäl. Det sandhaltiga markskiktet måste bearbetas. En gång i tiden travade betande uroxar fram över de skogsfria partierna och därmed hölls marktypen öppen och underliggande näring kom i dagern. Människans brukning av sandmarken gynnade näringscirkulationen vilket varade ända in på 1800-talet då man började att tallplantera för att stoppa sandflykt. Ystads sandskog är en skapelse som uppstod just på en sandstäpp, som ögonvittnet Carl August Gosselman i mitten på 1800-talet beskrev som ”ljunghedar och sandfält, sparsamt bevuxna med gräs och planterade med al och tall...” Förekomsten av ljung, vilket man inte minst ser vid strandnära områden som vid reservatet Hagestad- Sandhammaren, är ett tecken på förändrad markstruktur. När kalkhalten minskar och ytlig näring lakas ut på grund av sandens genomsläpplighet, försuras terrängen och ljungen tar över. I dess följd tränger så småningom skogsbildande träd och buskar in. Den successionen har man nu brutit inom delar av reservatet i Hagestad genom att helt enkelt hyvla av ljungen och röja de havsnära träden, för att gynna just sandstäppens flora och fauna. Därmed återskapar man en naturtyp som var vanligare innan vi började medvetet binda sanden genom att skapa ett nytt växttäcke. Sandlevande insekter, bin och humlor, fältpiplärka och sandödla hoppas man ska återinvandra. Sandnejlikan är något av karaktärsart för just sandstäppen. Den lilla vita, ibland rosa väldoftande blomman är därtill den verkliga Skåneblomman. Detta eftersom arten sedan länge endast finns här. Sandnejlikan har inte setts sedan 1816 i Halland och senast 1942 i Blekinge. En förnämlig växtplats för sandnejlika är sandstäppen norr om mynningen av Verkaån. Sandliljan har en vidare utbredning. Den kan beskådas bland annat Sandnejlika och stor sandlilja är två skönheter som kan beskådas på skånsk sandstäpp, som här vid Brösarps backar. BILD: KURT IVARSSON KRÖNIKA 3 DECEMBER KURT IVARSSON kurt.ivarsson@zeta.telenordia.se ■ Kurt Ivarsson är fågelskådare med brett naturintresse. Han vill med sina krönikor i YA första fredagen i varje månad berätta om vår natur – i samarbete med intresserade läsare. Hör av er med önskemål och frågor. Telefon 0411-188 07. på Brösarps backar, där krönikans bild är tagen. Vidare finns den fåtaligt i Hagestad. Utanför Skåne finns den på sandiga marker i Blekinge, Öland, på sydlig alvarmark. I Somvik i södra Östergötland har sandliljan sin nordligaste växtplats, en udda lokal som en rest från en varmare tid. Linné fick se sin första sandlilja när han 1749 kom till Skåne. Han noterar den i trakten av Maltesholm ”... Anthericum ... växte bredevid vägen jämte åkerfälten på Bårestads ägor jämte andra milpålen ifrån Maltesholm. Denna ört har aldrig tillförene inom Sveriges gränsor varit funnen vild växande.” Rödhaken är en oskygg fågel som gärna gör höstgrävaren sällskap, som denna varelse i Östra Sommarstaden. Sandliljans vetenskapliga namn Anthericum liliago gavs av Linné med den grekiska betydelsen lökväxt. Medan sandnejlikans Dianthus arenarius, även den namnad av Linné, rymmer mycken kulturhistoria. Först Dianthus som betyder Zeus blomma ”tack vare sin skönhet och doft ansetts som en gåva från gudarna” (Jens Corneliuson) och arenaria som rymmer latinets ord för sand – arena. Båda här beskrivna arterna är fridlysta och rödlistade. Fin storksommar noterade jag i krönikan i augusti. Men vad hände sedan? Närmast då med de två storkar som var försedda med satellitsändare. Och som därmed kunde följas på flyttningen söderut. De har klarat sig bra hittills. Den mest långväga har stannat i det centralafrikanska landet Tchad, söder om Libyen. Där gör den kortare turer, sannolikt på spaning efter favoritfödan gräshoppor. Det intressanta med va- Noterat En rödhalsad gås, en 1 läcker skönhet med hemort i fjärran sibiriska trakter har varit en sevärdhet en längre tid vid kusten nordost om Skillinge – en sträcka kallad Morfars hamn. En livlig diskussion utbröt på nätet då en bild visade att fågeln var ringmärkt. Därmed var den sällsamma gästen en parkrymling hävdade någon men fick ilsket motstånd av andra som letat upp både engelska och holländska expeditioner som ringmärkt rödhalsade gäss på Taimyr i Ryssland. Därmed menar de att gåsen vid Skillinge mycket väl kan vara en felflugen gäst som borde ha landat vid Donaudeltat i stället för Morfars hamn. All heder till de in- 2 siktsfullaledamöterna i Ystads kultur- och turismnämnd som yttrat sig över planen för trafiken till hamnen och konstaterat att en väg öster om regementet avsevärt försvårar tillgängligheten till spontan eller planerad motion, friluftsliv och turism. Hur tänker då Fornminnesföreningen som förordar att vägen dras ös- ”Där har ni något av sandstäppens akilleshäl. Det sandhaltigamarkskiktet måste bearbetas. En gång i tiden travade betande uroxar fram över de skogsfriapartierna...” ter om regementet? Vad anser ni läsare? Hör av er! Jag ämnar återkomma i ärendet. Storskarven är väl in- 3 te den mest populära av fåglar. Efter några år av ökning så tycks nu en naturlig (?) minskning ha börjat, i varje fall i Skåne. Vid årets räkning har man funnit nio kolonier i landskapet med 1 731 par. År 2006 fanns här 2 775 par storskarvar. Snövädret den 26 4 november överraskade kvarstannade sommarfåglar, som den långnäbbade morkulla som råkade landa i snön på en gräsmatta i kvarteret Agnes, norr om N Vallgatan i Ystad. Där bor Rolf Sigfridsson som kl 21 kunde fotografera den nödlandade vadarfågeln, som dock kunde ta till vingarna efter en stund. På vingarna är många fåglar som söker mat, bland annat i Norra promenaden där kommunen ännu inte fått ut mat i ett normalt välbesökt vinterfågelbord. Därmed är det hög tid att skrida till verket, både för kommunens ansvariga och andra som kan mata fåglarna. let av övervintringsplats är att det just är en välkänd sådan för den vita storken. Vår skånska ungstork har fått sällskap av en flock på sex ungstorkar från Tyskland som även de sökt sig till den klassiska storkvinterplatsen. Man kan ju misstänka att samtliga storkar haft sällskap till vinterreviret av erfarna äldre fåglar. Den andra skånska storken har nöjt sig med att stanna i Spanien. Den har funnit tillräckligt med läcker föda på en soptipp utanför Madrid. Än så länge tycks den ha valt att inte flytta längre söderut. Men än är det ju långt innan vårvindar friska... Var rödhaken frisk? Det undrade Karin Jakobsson i Ystad som ringde häromdagen. Hon berättade om en upplevelse för åtskilliga år sedan då hon var ute och vandrade med barnbarnet Sofia vid Mälarhusen. När de efter en stund kom åter till bilen hade Sofia gått i förväg och satt sig ned och klappade en rödhake. –Rör den inte sa jag, i tron att den skulle komma till skada. Men precis som jag kom fram blev fågeln rädd och flög iväg. Den här händelsen har förbryllat mig i många år. Var fågeln skadad? Sjuk? Och varför flög den när jag kom och inte när flickan klappade den? Vad svarar man på dylika frågor? Att just rödhakar kan uppträda mycket orädda. Har erfarenhet av det från höstarnas påtande i jorden på kolonin, Liljegången 97, i Östra sommarstaden. Det hände flera gånger att en rödhake satte sig på spaden eller kärran jag använde. Fåglar som ännu inte lärt sig att frukta människan – än mindre ett barn som Sofia.
Page 1 and 2: • B Fredag FREDAG 3 DECEMBER Del
Page 3 and 4: • FREDAG 3 DECEMBER 2010 · YSTAD
Page 7: • FREDAG 3 DECEMBER 2010 · YSTAD
Page 11 and 12: •
Page 13 and 14: Restauranger, Kultur & N öjen DIN

20101203-B - Ystads Allehanda

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?