27.07.2013 Views

1 O o • e :CÔ - Västerbottens museum

1 O o • e :CÔ - Västerbottens museum

1 O o • e :CÔ - Västerbottens museum

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>•</strong> Med bandvävsked vävs numera mest slipsband. Materialåtgång och ar-<br />

betstid framgår av följande exempel.<br />

Antal trådar 65 Varpning<br />

Varpens längd 200 cm Trädning<br />

Krympning 15 cm B redning<br />

Spill 50 cm Vävning<br />

Färdig längd 135 cm Totalt<br />

läs mer i:<br />

20 min<br />

50 min<br />

10 min<br />

210 min<br />

4 tim 50 min.<br />

SIGRID DRAKE <strong>Västerbottens</strong>lapparna. Uppsala 1918.<br />

BIRGIT LAQUIST Iakttagelser rörande de svenska lapparnas bandvävning.<br />

Norrbotten 1946.<br />

T. H. SVARTENGREN Lapsk bandvävnad. Norrland i ord och bild<br />

1928, nr 40.<br />

LIV TROTZIG - ASTRID AXELSSON Band. Motala 1958.<br />

litteratur om slöjd<br />

Lars Thomasson<br />

En del av samekulturen som under 1960-talet ägnats allt större intresse<br />

är sameslöjden. Ett belägg för att sameslöjden fått en renässans eller<br />

kanske kommit att få ett annat egenvärde än tidigare är bl. a. det intresse<br />

man kan spåra i litteraturen kring den, eller mindre anspråksfullt<br />

uttryckt, i vad som skrivs om den.<br />

Medan man under t. ex. 1950-talet endast kan påträffa några enstaka<br />

separatuppsatser om sameslöjd, är förhållandet för 1960-talet helt annorlunda.<br />

I tidigare redovisade bibliografiska anteckningar om samerna<br />

för tioårsperioden 1950-59 (i Skytteanska samfundets handlingar 1, 1961)<br />

återfinns frågor om sameslöjd självfallet i de böcker eller artiklar, som<br />

avser att ge en samlad översikt över samekulturen i Sverige, t, ex,<br />

Collinders Lapparna 1953, Vorren-Mankers Samekulturen - en översikt<br />

1957, Ruongs Samer (klassbiblioteket 10) 1955, och Mankers artiklar<br />

Lappar etc. i Svensk uppslagsbok, 2 uppl. 1950. Men därutöver återfinns<br />

endast ett par-tre noteringar med direkt anknytning till sameslöjden,<br />

nämligen Phebe Fjellströms uppsats Lapsk benornamentik (i Norrbotten<br />

1952), en uppsats av Asbjörn Nesheim, Den samiske grenevevningen<br />

og dens terminologi (i Schandinavica et Fenno-Ugrica, Uppsala 1954)<br />

och Gunnar Rönns populärartikel Äkta och falsk sameslöjd (i Folket i<br />

bild 1959, h. 25). Dessutom påträffas ett par notiser om lappländsk "grenneväv"<br />

och lapsk tenntrådsdragning i Agnes Geijers uppsats Det textila<br />

arbetet (i Nordisk kultur 15 A, 1953).<br />

Förhållandet är ett annat för det följande årtiondet. I översiktsarbeten<br />

som Ruongs The Lapps in Sweden 1967 och Samerna 1969 framhålls sameslöjden<br />

som ett viktigt kulturelement, och det kommer också till uttryck<br />

i illustrationsmaterialet, såsom t. ex. i Mankers De åtta årstidernas<br />

folk 1953. Separatuppsatserna som rör sameslöjden (i vid bemärkelse)<br />

är påfallande flera. Genomgående är det hög kvalitet på illustrations-<br />

242

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!