Svenska Foder ökar omsättningen med 700 miljoner kr år 2007

[ Frågor till Landshypoteks
VD Kjell Stillman ]
ert samarbete med länsförsäkringar
har upphört – vad beror det på?
Har inte samarbetet fungerat bra?
- Först måste man komma ihåg att
Länsförsäkringar inte är ett gemensamt
bolag, utan 24 stycken. Vi har
haft ett otroligt bra samarbete med
en handfull länsförsäkringsbolag i
landet. Medan vi har haft mindre bra
samarbeten med andra bolag – rent
av konkurrerat med varandra. När
nu omförhandlingen av avtalet skulle
göras, ville vi teckna individuella bolagsavtal
och därmed få ut mer av
samarbetet. Länsförsäkringar ville
å andra sidan få möjligheten att ta
över oss. Men på vårt årsmöte 2007
gjordes det helt klart att vi inte var till
salu – och då föll det förslaget. Därför
togs detta gemensamma beslut
av oss och Länsförsäkringar att inte
fortsätta vårt samarbetsavtal.
Har ni inlett samarbete med någon
annan aktör?
- Vi vill inte låsa våra kunder till
en aktör. Det ligger inte i vårt intresse.
Av våra 57 000 kunder var cirka
3500 kunder hos länsförsäkringar. Vi
tänker på våra medlemmar. Det finns
människor som inte vill ha alla affärer
på samma ställe. De är hjärtligt välkomna
hos oss. För de kunder som
vill ha ett helhetskoncept, har vi nu
inlett ett samarbete med Sparbanken
Finn. Det rör sig om ett fullsortiment
med betal- och sparprodukter m.m.
som vi nu kan erbjuda våra kunder
via Sparbanken Finns Internetbank.
Vad är det ni kan erbjuda, när det
gäller bottenlån, som inte Länsförsäkringar,
eller någon annan aktör,
kan erbjuda?
- Vi är unika i vår kompetens. Det
är vår styrka. Vi arbetar bara inom ett
område - jord och skog. Det är detta
vi är experter på. Och vi är effektiva
och tar snabba kvalificerade beslut
för våra kunder. Andra aktörer som
har något som de kallar lantbruksansvariga,
måste jobba med annat
också – de kan ha pizzerior eller annat
på sitt bord. Vi jobbar bara med
en näring. Andra banker kan ibland
fara som en humla mellan olika branscher.
Om det inte går bra i en näring,
då hoppar man över till en annan. Det
gör inte vi eftersom vi exklusivt arbetar
med lantbruk och skogsbruk.
Länsförsäkringar försäkrar mellan
70 och 80 procent av lant- och
skogsbruket. Dessutom tar de
över försäkringsdelen från LRF. Är
det något de kan vinna på?
- Bank och försäkring är svårt att
förena – jag tror inte man koppla ihop
dem på något enkelt sätt. Det finns
ingen omedelbar synergi. Det är klart
att man kan erbjuda rabatter, men
det måste man ju ta ut någon annanstans
i så fall. Så den totala kalkylen
tror jag inte blir bättre för kunderna i
alla fall. Sen är det dyrt att bygga upp
ett bottenlåneinstitut och någonstans
måste de ju ta ut den kostnaden. Det
är på fondsparandet och inlåningen
som man tjänar pengarna som bank.
Det är detta de måste bli duktiga på.
Hur tror du det här påverkar marknaden?
- Det stimulerar givetvis att nya
aktörer ger sig in i på det här området.
Man tvingas att komma på nya
lösningar, tänka kreativt. Vår fördel är
att vi är den enda kooperativa banken
i landet, där vår affärsidé är att
ge lantbrukarna så billiga räntor som
möjligt. Och om vi tjänar pengar, så
går detta i återbäring till våra kunder.
Men vårt mål är givetvis att man ska
ha så låg ränta som möjligt från början.
Detta pressar givetvis våra konkurrenter.
Landshypotek finns också
överallt – i hela landet. Inte bara där
det intensiva jordbruket befinner sig
– som i Skåne, till exempel där alla
banker också vill vara med.
Hur ser du i stort på lantbruket?
Har det inte varit en mer positiv
stämning än på länge, de senaste
åren?
- Mycket talar för en ljus framtid för
lantbruket. Värdena sjunker inte lika
mycket under en lågkonjunktur inom
lantbruket. Förlusterna var minimala
under finanskrisen på 90-talet. Sen
är det så att konkurrensen kring mat
och energi knappast kommer att tappa
i styrka. Äta ska vi alla och de fossila
bränslena måste vi nog ändå ersätta
med något annat. Den trenden
ser onekligen god ut för lantbruksnäringen.
De problem som givetvis
kan uppkomma, och som ni måste
ha upptäckt också i Svenska Foder,
är att ökande råvarupriser ger utslag
i foderkostnaderna. De som då har
djur men som inte äger mark kan då
givetvis få problem. Men vi har inte
märkt något sådant ännu bland våra
kunder. Givetvis måste vi ha duktiga
värderare så att vi inte råkar ut för någon
lycksökare. Och på det området
är vi lyckligtvis proffs.
[ Frågor till Swedbanks chef för skog
och lantbruk Hans Wennberg ]
Länsförsäkringar har nyligen startat
upp sitt hypotekslån för lantbrukare,
vad tror du det här kommer
att innebära för marknaden? Kommer
vi att se någon prispress?
- Det innebär givetvis en ökad konkurrens.
Men konkurrensen var stor
även innan Länsförsäkringar gav sig
in i spelet. Det finns en mängd aktörer
som är med och vill erbjuda lantbrukare
sina tjänster. Och en ökad
konkurrens kan komma att innebära
en priskonkurrens och marginalpress.
Självklart.
Vad är det ni kan erbjuda, när det
gäller just bottenlån, som inte
Länsförsäkringar, eller någon annan
aktör, kan erbjuda? Vad är ni
bättre på?
- Ett bottenlån är ett bottenlån.
Alla aktörer använder sig av samma
verktyg. Det gäller att hitta bästa lösningen
i det enskilda fallet på hela
finansieringen. Men vi konkurrerar
också med bankens övriga tjänster.
Kan man erbjuda något som kan vara
till nytta för kunden förutom själva lånen?
Vi har en mängd tjänster som
givetvis är intressanta för alla låntagare
– ett exempel som vi är ensamma
om på marknaden är vår ebokföring.
Men framförallt skulle jag
vilja framhålla alla våra lantbruksansvariga
runt om i landet. De är otroligt
kunniga i lantbruksfrågor och en god
rådgivning är en viktig del i de relationer
vi har med våra kunder.
Jag upplever att lantbruksbranschen
har blivit mer populär på senare
tid, också i bankvärlden. Varför
är det en så intressant marknad
för bankerna just nu?
- De har alltid varit en intressant
marknad för oss i Swedbank. Vi har
en tradition av att jobba med lantbruket.
Riskerna är små. Den realsäkerhet
som finns i byggnationer och
mark med mera borgar för att det inte
blir några stora förluster vid utlåning.
Dessutom är lantbrukare väldigt bra
kunder. De gör rätt för sig. Vi ser olika
trender samtidigt inom lantbruket.
Rationaliseringstrenden inom lantbruket
med fokus på effektivare företag
som inte bara lämnar in spannmålen,
utan gör affärer; en annan typ av entreprenörer.
Här finns det givetvis en
efterfrågan på krediter. Bo-på-landettrenden
innehåller en annan typ av
människor, som ofta är kapitalstarka,
men som vill flytta ut på landet, kanske
ha hästar, rusta upp gårdar. Den
tredje trenden är skogsägandet. Det
kan handla om delägande i skog, för
jakt och fritid, men också för att det
är bra ekonomi i det. Alla de här trenderna
sammantaget betyder att vi
upplever en intensiv och populär tid
inom lantbruksnäringen.
På Tådeneortens LRF-möte i Lidköping
sa du att man bör ha is i
magen – och att våga investera
även i sämre tider. Vad menar du
med det?
- Detta möte kom att handla
mycket om den kris vi upplever inom
grisnäringen. Vad jag menade var att
både banker och lantbrukare måste
våga tro på näringen och på sin egen
förmåga – att våga ha ett långsiktigt
satsande. Tittar du idag på investeringskurvan
och priskurvan följer de
varandra slaviskt. Det är ganska logiskt,
kanske. Men vi har sett svängningar
inom denna bransch tidigare.
Därför tycker jag att man överlag bör
se längre än de korta svängningarna.
Givetvis vill man se att kalkylen går
ihop. Men tilltron till sitt företag och
sitt företagande – liksom bankernas
tilltro – är väldigt viktig.
11