You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Ett smörgåsbord<br />
för sjöintresserade<br />
ålands sjöfart<br />
nr 2/<strong>2010</strong><br />
& HANDEL<br />
Nya tag<br />
efter dyr<br />
viNter<br />
Sidan 6<br />
M/S Apollos bravader<br />
isvintern 1966<br />
Sidan 26<br />
Färöarna erbjuder<br />
eget register<br />
<strong>Sjöfart</strong>ens Dag <strong>2010</strong><br />
Finansministerns<br />
utmaningar<br />
Felinvesteringar<br />
största hotet
Är det vanliga, friska vårvindar som<br />
blåser in över landskapet Åland, eller finns<br />
det inslag av fläktar i form av nytänkande<br />
och visionära idéer om sjöfarten? Vindar<br />
som kanske ger en försmak av att sjöfarten<br />
med dess binäringar äntligen skall ses som<br />
den bärande del av <strong>Ålands</strong> samhälle som den<br />
faktiskt är?<br />
<strong>Ålands</strong> finansminister, Mats Perämaa<br />
berättar i en artikel i detta nummer att han<br />
avser åka till Färöarna för att studera hur<br />
det färöiska internationella skeppsregistret<br />
är uppbyggt. Mot bakgrund av att Perämaa<br />
också initierat en maritim klusterutredning<br />
på Åland, och för andra året i rad låter<br />
landskapsregeringen vara medarrangör för<br />
ett nordiskt sjöfarts-<br />
politiskt seminarium i samband med <strong>Sjöfart</strong>ens<br />
Dag i Mariehamn, verkar det som om<br />
vi nu har en minister som inser vad sjöfarten<br />
betyder för Åland. Självklart har det funnits<br />
och finns andra politiker, inte minst förre<br />
riksdagsledamoten tillika nuvarande lagtingsledamoten<br />
Roger Jansson, som aktivt arbetat<br />
för en bättre förståelse för sjöfartens villkor<br />
och betydelse för samhället. Men de politikerna<br />
har varit, och är alltjämt, lätträknade.<br />
Landskapets näringsavdelning består av en<br />
majoritet personer som arbetar med 2,6 procent<br />
av <strong>Ålands</strong> BNP, det vill säga fiske- och<br />
jordbruksrelaterade frågor samt dess bidrag<br />
från EU. <strong>Sjöfart</strong>en står för 26,9 procent av<br />
<strong>Ålands</strong> BNP, men ingen tjänsteman arbetar<br />
uteslutande med den näringsgrenen. <strong>Ålands</strong><br />
<strong>Sjöfart</strong> & Handel påpekade detta redan i maj<br />
2008, och framförde idén om att tillsätta en<br />
De åländska politikerna har nu ett<br />
ypperligt tillfälle att visa sitt intresse för sjöfarten<br />
Det politiska löftet<br />
Er ic a No r m a N<br />
ch E f r E d a k t ö r<br />
ledare<br />
”sjöfartsminister utan portfölj”. Det är kanske<br />
dags att aktualisera den idén igen. Med en<br />
sådan markering, får sjöfartspolitiken ett eget<br />
ansikte. Men än så länge, verkar sjöfartsfrågorna<br />
ha fått en bra hemvist i nuvarande<br />
finansministers famn.<br />
Exemplet Färöarna visar att de redare som<br />
väljer att lämna sin egen nation för en annan<br />
flagga, söker politisk stabilitet, samförstånd<br />
och långsiktighet. Det är därför väsentligt att<br />
de signaler som ges till sjöfartsnäringen från<br />
politiker är<br />
tydliga och blocköverskridande.<br />
De åländska politikerna har nu ett ypperligt<br />
tillfälle att visa sitt intresse för sjöfarten.<br />
<strong>Sjöfart</strong>ens Dag arrangeras för nionde året i<br />
rad och lockar i år fler del-<br />
tagare och utställare än förut. Programmet<br />
bjuder på ”allt” från rederiers rekry-<br />
teringssatsningar till att politiker och sakkunniga<br />
från Norden diskuterar sjö-fartens olika<br />
villkor, mot bakgrund av att man verkar på<br />
samma hav och samma marknad. Förra året<br />
var intresset bland de åländska politikerna<br />
ljummet för ett sjöfartspolitiskt seminarium.<br />
Men nu får de en ny chans där de bland annat<br />
kan lyssna på Färöarnas finansminister,<br />
som berättar hur de färöiska politikerna har<br />
resonerat.<br />
Det känns som att vi efter den långa, snöiga<br />
och isiga vintern, äntligen går en intressant<br />
vår till mötes. Således.<br />
Välkomna till <strong>Sjöfart</strong>ens Dag <strong>2010</strong>! ■<br />
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 1
<strong>Ålands</strong> <strong>Sjöfart</strong> & Handel<br />
Chefredaktör<br />
Erica Norman<br />
tel. +358-(0)457 517 4211<br />
erica.norman@sjofart.ax<br />
Redaktionsadress<br />
<strong>Ålands</strong> <strong>Sjöfart</strong> & Handel<br />
PB 121, AX-22101 MARIEHAMN<br />
redaktion@sjofart.ax<br />
Medarbetare i detta nummer<br />
Lars-Erik Eriksson<br />
Helena Forsgård<br />
Erica Norman<br />
Ann-Sofi Sund<br />
Pärmbild<br />
Foto: Jacob Saurén<br />
Prenumeration/Fakturering<br />
Birgitta Andersson<br />
Alandia-Bolagen<br />
PB 121, AX-22101 MARIEHAMN<br />
tel. +358 (0)18 29 000<br />
birgitta.andersson@alandia.com<br />
eller prenumeration@sjofart.ax<br />
Annonser<br />
Ann-Sofi Sund<br />
tel. +358 (0)40 847 8350<br />
annsofi.sund@sjofart.ax<br />
Tryckeri<br />
Mariehamns Tryckeri, ISSN 0357-3036<br />
Grafisk Design/Layout<br />
Maridea Reklambyrå<br />
Utgivare<br />
Förbundet för främjandet av <strong>Ålands</strong> sjöfart r.f.<br />
Dessutom officiellt språkrör för <strong>Ålands</strong> Nautical<br />
Club, Stiftelsen <strong>Ålands</strong> <strong>Sjöfart</strong>smuseum samt<br />
<strong>Ålands</strong> sektion av Kap Horn-föreningen.<br />
Förbundets styrelsemedlemmar<br />
Ordförande: Dan Mikkola,<br />
Leif Nordlund, Anders Nordlund,<br />
Hanna Hagmark-Cooper, Olof Widén,<br />
Agneta Karlsson, Daniel Dahlén<br />
Redaktionsråd<br />
Dan Mikkola<br />
Erica Norman<br />
Jörgen Pettersson<br />
Redaktionen ansvarar ej för insända,<br />
ej beställda texter och bilder.<br />
Anonyma insändare publiceras ej.<br />
Eftertryck förbjudes.<br />
Allt skrivet material mottas elektroniskt.<br />
Sommarens stora<br />
dubbelnummer av<br />
<strong>Ålands</strong> <strong>Sjöfart</strong> & Handel<br />
kommer den<br />
17 juni <strong>2010</strong><br />
På minnets redd sidan 26<br />
Smörgåsbord för<br />
den som vill till sjöss<br />
sidan 6<br />
Färöarna erbjuder<br />
eget register<br />
sidan 12<br />
Ledare .............................................................................................. 1<br />
Smörgåsbord för<br />
den som vill till sjöss ..................................................... 6<br />
Tre utmaningar för<br />
finansministern................................................................. 10<br />
Färöarna erbjuder eget register ......................12<br />
Felinvesteringar största hotet ........................... 15<br />
Årets vinter 100 miljoner<br />
kronor dyrare .......................................................................19<br />
Svavelkrav kan slå tillbaka ................................. 23<br />
På minnets redd .............................................................. 26<br />
Nytt system ger bättre fartyg .............................30<br />
ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 3
A modern fleet of Ro-Ro ships for safe,<br />
efficient, economical and environmentally<br />
friendly seatransports<br />
Torggatan 2b, P.O.Box 175, FI-22101 Mariehamn, Finland<br />
Phone +358 18 28 050, Fax +358 18 23 223<br />
Email info@birkacargo.com, Web www.birkacargo.com<br />
Zapp! 09<br />
Birka Cargo Ab Ltd was<br />
founded in 1990 and is today<br />
a part of Eckerö Group.<br />
The head office of Birka Cargo<br />
is situated in Mariehamn in the<br />
Aaland Islands, a center of<br />
shipping in Finland.<br />
The company’s policy is to<br />
develop, in close cooperation<br />
with major charterers, solutions<br />
for sea transportation on long<br />
term basis.<br />
Birka Cargo operates a fleet<br />
of modern Ro-Ro vessels under<br />
finnish flag, all on long-term<br />
charters to first class charterers.<br />
In accordance with the<br />
company’s policy these vessels<br />
have been designed and<br />
developed together with the<br />
charterers for their sea<br />
transportation systems.<br />
We are continuously<br />
looking for new ways for<br />
further developments in the<br />
field of the shipping industry.<br />
The environmental issues are<br />
of high priority in Birka Cargo’s<br />
policy resulting in installations<br />
of SCR catalytic NOx reduction<br />
facilities on our vessels.<br />
Our activities are covered by<br />
an environmental management<br />
system in accordance with the<br />
ISO 14001 standard.
Mässansvariga, Eva Mikkola-Karlström<br />
hälsar välkommen till Alandica och årets<br />
upplaga av <strong>Sjöfart</strong>ens Dag. Rekryteringsmässan<br />
arrangeras för nionde året och<br />
väntas locka rekordmånga besökare.<br />
f o t o: hE l E N a for s g å r d<br />
SMÖRGÅSBORD<br />
för den som vill till sjöss<br />
Rekryteringsmässan <strong>Sjöfart</strong>ens Dag fyller hela Alandica. Över 40 utställare är<br />
anmälda och seminarier och föreläsningar pågår hela dagen i olika utrymmen.<br />
– Mässan, som riktar sig både till blivande och till etablerat sjöfolk, bjuder<br />
på ett välfyllt smörgåsbord där man kan välja sina favoriter, säger<br />
Eva Mikkola-Karlström i arrangörsgruppen. En av årets nyheter är en ledarskaps-<br />
föreläsning med IFK Mariehamns A-lagstränare Pekka Lyyski.<br />
Mässan <strong>Sjöfart</strong>ens Dag har vuxit ur barnskorna<br />
och står i dag stadigt på egna ben. Ett<br />
bevis för det är att utställare utanför Åland<br />
numera hör av sig och vill vara med.<br />
Eva Mikkola-Karlström, vice vd vid<br />
Godby Shipping, är en av initiativtagarna<br />
till mässan och en spindel i nätet i arrangörsgruppen.<br />
Hon säger att <strong>Sjöfart</strong>ens Dag<br />
fått möjlighet att växa tack vare det nya<br />
kultur- och kongresshuset Alandica, som<br />
passar utmärkt för mässans behov. I foajén<br />
och övriga öppna utrymmen finns plats för<br />
utställarna, medan seminarier och föreläsningar<br />
kan hållas samtidigt i stora salen,<br />
auditoriet och mötesrummen.<br />
– Vi har ett bra urval av branschen som<br />
helhet i årets program och många intressanta<br />
föreläsningar, säger Mikkola-Karlström.<br />
Viktigt lagarbete<br />
Fotbollstränaren Pekka Lyyski är en av<br />
föreläsarna och det är inte så märkligt som<br />
det kanske först låter. Ombord på ett fartyg<br />
handlar det också om lagarbete – hur man<br />
får olika viljor, ofta från olika kulturer, att<br />
samarbeta för det gemensammas bästa.<br />
Rederier, skolor, klassningssällskap och<br />
branschorganisationer finns med bland utställarna,<br />
som kommer från Finland och Sverige<br />
a v hE l E N a fo r s g å r d<br />
Vi ser Sjö-<br />
fartens Dag<br />
som en<br />
långsiktig<br />
satsning,<br />
branschen<br />
behöver ut-<br />
bildat folk och<br />
vi kan erbjuda<br />
intressanta<br />
jobb, både på<br />
hemmaplan<br />
och ute<br />
i världen.<br />
förutom från Åland. Även företag, som säljer<br />
utrustning till rederier finns med, bland dem<br />
Wärtsilä och Hyde Marin.<br />
Samlat grepp<br />
<strong>Sjöfart</strong>ens Dag ordnades första gången 2001<br />
av Förbundet för främjandet av <strong>Ålands</strong><br />
sjöfart. Före det hade skolorna<br />
och rederierna i olika grad marknadsfört sig<br />
på egen hand vilket ledde till både splittrade<br />
och begränsade insatser. Det här ville förbundet<br />
ändra på – genomslags-<br />
kraften skulle bli så mycket bättre om man<br />
samlade alla aktörer till en gemensam insats.<br />
Sagt och gjort. <strong>Sjöfart</strong>ens Dag var född och<br />
arrangörerna tog från början ett aktivt grepp<br />
om besökarna. Huvudmålgruppen – elever på<br />
högstadiet som stod i beråd att välja sin fortsatta<br />
utbildningsväg – hämtades med bussar<br />
och kördes till mässan.<br />
Det greppet har man fortsatt med. I år är<br />
elever i både årskurs 8 och 6 speciellt inbjudna<br />
– eleverna i nian har redan <br />
valt sin fortsatta utbildning – och redan i<br />
mitten av mars var över 500 elever från olika<br />
grundskolor runt om på Åland anmälda.<br />
Också studerande i <strong>Ålands</strong> sjömansskola och<br />
på sjöfartsprogrammen vid Högskolan på<br />
Åland är inbjudna.<br />
6 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 7
Konsert som guldkant<br />
– För eleverna ordnas bransch- och rederipresentationer<br />
i stora salen och sedan får de<br />
givetvis mingla runt bland utställarna. På<br />
kvällen ordnas en konsert med en känd artist<br />
som en extra guldkant, säger Eva Mikkola-<br />
Karlström.<br />
I fjol uppträdde den svenska trion E.M.D<br />
som verkligen gick hem hos publiken. I år<br />
kommer två band: Broken Doors och Noll Disciplin.<br />
Medan konserten pågår i stora salen ges<br />
information om sjöfartsbranschen i auditoriet<br />
och den vänder sig i första hand till föräldrar.<br />
Eva Mikkola-Karlström säger att det är<br />
svårt att exakt mäta effekterna av <strong>Sjöfart</strong>ens<br />
Dag men klart är i alla fall att antalet<br />
sökande till <strong>Ålands</strong> sjömansskola ökat på<br />
senare år och bland de sökande finns fler ålänningar<br />
än tidigare och fler har skolan som sitt<br />
förstahandsval.<br />
– Vi ser <strong>Sjöfart</strong>ens Dag som en långsiktig<br />
satsning, branschen behöver utbildat folk och<br />
vi kan erbjuda intressanta jobb, både på hemmaplan<br />
och ute i världen.<br />
En av studiehandledarna på högstadiet säger<br />
att det är roligt att branschen<br />
engagerar sig och bjuder till och att<br />
skolans elever i de aktuella årskurserna deltar<br />
i programmet under förmiddagen.<br />
– <strong>Sjöfart</strong>sbranschen bjuder på ett bra helhetskoncept<br />
där även temadagen ”Välj Sjön!”<br />
Ungdomar i stora lass<br />
skeppas till <strong>Sjöfart</strong>ens Dag i<br />
Mariehamn. Alla sjätte- och<br />
åttondeklasser på Åland<br />
bjuds till mässan och belöningen<br />
för besöket är en<br />
biljett till kvällens konsert.<br />
f o t o: Er i c a No r m a N<br />
ingår. Det berikar vår skolvardag, men än<br />
kan jag inte påstå att aktiviteterna lett till<br />
att fler av våra elever väljer någon sjöfartsutbildning,<br />
säger hon.<br />
För aktivt sjöfolk<br />
Numera vänder sig <strong>Sjöfart</strong>ens Dag också till<br />
etablerat sjöfolk. Eva Mikkola-Karlström<br />
nämner till exempel de två föreläsningar som<br />
Wilhelmsen Ships Service, världens ledande<br />
nätverk för maritima tjänster, ordnar och<br />
som handlar om sjöfartens miljöpåverkan.<br />
LNG som framtidens fartygsbränsle tas också<br />
upp i en föreläsning med Henning Mohn.<br />
Niklas Rönnberg från Rederierna i Finland<br />
föreläser om Port State Control inom EUområdet<br />
– också det en intressant föreläsning<br />
för aktivt sjöfolk, och den som är intresserad<br />
av sjöfartspolitik kan gå på seminariet ”Same<br />
ship. Same sea. Different ambitions?” som<br />
arrangeras av <strong>Ålands</strong> landskapsregering<br />
tillsammans med Förbundet för främjandet<br />
av <strong>Ålands</strong> sjöfart.<br />
Alandia Marin har ordnat ett sjöförsäkringsseminarium<br />
i närmare 20 år, i år<br />
liksom under de senaste åren hålls seminariet<br />
i samband med <strong>Sjöfart</strong>ens Dag och riktar sig<br />
både till redare och aktivt sjöfolk.<br />
– Vi vill vara med och stöda evenemanget<br />
och visa på det sjöfartskluster som finns på<br />
Åland. Aktuella ämnen lyfts fram under<br />
seminariet som hålls på engelska eftersom vi<br />
även vänder oss till redare i exempelvis de<br />
baltiska länderna, säger Jan Limnell, direktör<br />
vid Alandia Marin.<br />
I år handlar seminariet bland annat<br />
om vad redare kan tjäna på att ha ett eget<br />
riskmanagement-system och om pirater som<br />
ett hot till sjöss.<br />
– <strong>Sjöfart</strong>ens Dag har ingen direkt motsvarighet<br />
i våra närregioner där det mest finns<br />
nischade sjöfartsmässor. Vi har potential att<br />
växa i Alandica med både fler utställare och<br />
föreläsare, säger Eva Mikkola-Karlström. ■<br />
Gard_Alands_120x175TA:Gard_Alands_120x175TA 16/3/10 12:51 Page 1<br />
Offering real<br />
financial strength<br />
First class financial strength is the key foundation for<br />
a long term partnership. With the highest security<br />
available in the marine mutual market, you can rely<br />
on us to protect you against the risks that concern<br />
you, and to compensate you promptly for your losses.<br />
Find out more visit our website on www.gard.no<br />
SJÖBEFÄL<br />
MED VÄRLDEN SOM ARBETSFÄLT!<br />
Vill du få ett internationellt yrke<br />
med hela världen som arbetsfält?<br />
Högskolan på <strong>Ålands</strong> sjö utbild ningar<br />
passar dig som är intresserad av<br />
teknik och samtidigt tycker om att<br />
jobba med människor.<br />
Ingenjör Elektroteknik 240 sp<br />
Behörighet som elmästare till sjöss där du ansvarar för el- och styrsystem<br />
på moderna fartyg och vid annan off-shoreverksamhet.<br />
Ingenjör Maskinteknik 270 sp<br />
Det nns idag ett stort behov av maskinbefäl överallt i världen. Du<br />
får en internationellt god känd utbildning med mycket gott rykte.<br />
Du kan jobba som övermaskinmästare men har även en utbildning<br />
som är attraktiv för många jobb på land.<br />
Sjökapten 270 sp<br />
Internationellt godkänd sjökaptens utbildning som varvar teori med<br />
praktik i moderna simulatorer och ombord på fartyg.<br />
Ansökningstiden är 15 mars–15 april<br />
www.ha.ax<br />
8 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 9
TRE UTMANINGAR<br />
för finansministern<br />
Utsläpp, utflaggning och utbildning. Det är tre utmaningar för den åländska<br />
sjöfarten enligt finansminister Mats Perämaa. Han vill höja landskapsregeringens<br />
sjöfartsprofil och visa att man värdesätter och prioriterar näringen. Han är också<br />
på väg till Färöarna för att studera hur ögruppens fartygsregister fungerar.<br />
– <strong>Sjöfart</strong>en är oerhört viktig för Åland men<br />
statsmakten visar inte alltid så stort intresse<br />
för sjöfartsfrågorna. Det är inte heller så lätt<br />
att övertyga riksmyndig-heterna om att vissa<br />
åtgärder behövs. Den åländska och finländska<br />
sjöfarten har inte heller kunnat utvecklas i<br />
enlighet med sin potential, säger landskapets<br />
finansminister Mats Perämaa och fortsätter:<br />
– Därför vill vi nu ta ett grundgrepp om<br />
branschen och följer upp den klusterutredning<br />
som gjordes för cirka tio år sedan.<br />
<strong>Sjöfart</strong>sutredningen som nu utförs av<br />
<strong>Ålands</strong> statistik- och utredningsbyrå Åsub, ska<br />
inte bara ge en bild av näringens betydelse för<br />
Åland utan även för närområdena. Det är<br />
viktigt för framtida diskussioner och beslut att<br />
man har en sanningsenlig helhetsbild.<br />
– Vid senaste utflaggning till Sverige blev<br />
det mycket uppmärksamhet kring skattebortfallet<br />
för de åländska kom-munerna. Visst,<br />
det är en betydande summa som kommunerna<br />
går miste om, men utredningen som görs nu,<br />
visar till exempel att näringen köper in varor<br />
för många tiotals miljoner euro, kanske till<br />
och med kring 100 miljoner, varje år från<br />
åländska företag. Det är bra att vi känner till<br />
proportionerna, säger Perämaa.<br />
Nå ett handslag<br />
En referensgrupp har tillsatts för utredningen<br />
med representanter även för branschen och ar-<br />
a v hE l E N a fo r s g å r d<br />
<strong>Ålands</strong> finansminister<br />
Mats Perämaa tar nu ett<br />
helhetsgrepp om sjöfarten.<br />
Maritim klusterutredning,<br />
studiebesök på Färöarna<br />
och arrangemang av ett sjöfartspolitiskt<br />
seminarium<br />
står på agendan.<br />
fo t o: ål a N d s la N d s k a p s r E g E r i N g<br />
betstagarorganisationerna. När utredningen<br />
väl är klar vill finans-<br />
minister Mats Perämaa se en utvidgad grupp<br />
som studerar resultatet och kommer med<br />
förslag till åtgärder. Det är viktigt att alla<br />
inblandade parter – samhället, redarna och<br />
arbetstagarna, som ibland kan komma på<br />
kant med varandra eftersom olika åtgärder<br />
som vidtas drabbar de olika grupperna på<br />
olika sätt – kan ”nå fram till ett handslag”<br />
och komma överens om en linje som gynnar<br />
och utvecklar sjöfarten.<br />
Perämaa vill också ”frigöra personella<br />
resurser” för att få någon som arbetar med<br />
sjöfartsfrågor vid landskapsregeringen och talar<br />
för att skapa ett konkurrensneutralt läge<br />
för sjöfarten där ”snusutflaggningen” blivit<br />
en symbolfråga för motsatsen.<br />
– Åland kan påverka även i frågor där vi<br />
inte har egen behörighet. Vi jobbade hårt för<br />
införandet av tonnageskatt och det lyckades,<br />
säger han som ett exempel.<br />
Under <strong>Sjöfart</strong>ens Dag den 15 april är<br />
landskapsregeringen med och arrangerar ett<br />
seminarium – Nordic Shipping Policy Seminar<br />
– också det ett led i satsningen att höja<br />
regeringens sjöfartsprofil. Seminariet, som<br />
har en tydlig politisk profil, arrangeras för<br />
andra året tillsammans med Förbundet för<br />
främjandet av <strong>Ålands</strong> <strong>Sjöfart</strong>.<br />
Eget fartygsregister?<br />
Ett eget fartygsregister för Åland är ett ämne<br />
som tas upp under forskningsinstitutet Aicis<br />
sjöfartsseminarium som hålls 13-15 april<br />
på Alandica. Det självstyrda Färöarna har<br />
redan ett och ögruppens näringsminister<br />
kommer till Åland och deltar i seminariet och<br />
<strong>Sjöfart</strong>ens Dag. Perämaa är också på väg till<br />
Färöarna för att på ort och ställe sätta sig in<br />
i hur registret fungerar och vilka framgångar<br />
det lett till.<br />
– Man kan inte överföra ett koncept rakt<br />
av från ett område till ett annat och vi måste<br />
noga studera den behörighetsfördelning vi har<br />
mellan Åland och Finland men visst är ett<br />
eget fartygsregister för Åland en intressant<br />
frågeställning, säger han.<br />
Perämaa är en av talarna vid sjöfartsseminariet.<br />
Hans anförande handlar om möjligheter<br />
och utmaningar för den åländska sjöfarten<br />
och han ger även en historisk tillbakablick<br />
med viktiga nyckel-tal.<br />
Bland utmaningarna nämns EU:s nya<br />
+358 18 24 020<br />
Strandgatan 35<br />
AX-22100 Mariehamn<br />
www.hotellarkipelag.com<br />
info@hotellarkipelag.ax<br />
75 €/pers i dubbelrum<br />
med balkong, fri entré till<br />
nattklubben, frukostbuffé<br />
och morgonbastu<br />
med pool.<br />
Åland kan<br />
påverka<br />
även i frågor<br />
där vi<br />
inte har egen<br />
behörighet.<br />
skärpta direktiv om svavelhalten i fartygsbränslet.<br />
Från 2015 får bränslet, som fartyg<br />
i trafik i norra Europa använder, innehålla<br />
högst 0,1 procent svavel vilket i praktiken<br />
innebär att dagens tjockolja inte längre<br />
kan användas. Att minska övriga utsläpp i<br />
avgaserna är också en utmaning liksom att<br />
avvärja hotet om fler utflaggningar.<br />
– Vi måste också säkerställa att vi har en<br />
attraktiv sjöfartsutbildning som även lockar<br />
åländska studerande, säger Mats Perämaa. ■<br />
Söker du<br />
nya<br />
medarbetare eller<br />
söker du<br />
nytt jobb?<br />
Sjöförmedlare:<br />
Eva Hilander, tel. 018-25120<br />
Sussi Sjölund, tel. 018-25122<br />
Nyttja dina<br />
kontakter –<br />
vi är en av dem!<br />
<strong>Ålands</strong> arbetsmarknads- och studieservicemyndighet<br />
<strong>Ålands</strong>vägen 31, PB 2026, AX-22111 MARIEHAMN, e-post:info@ams-aland.fi<br />
10 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 11
PÅ egNa BeN<br />
Färöarna erbjuder eget register<br />
De sade nej tack till EU och gick sin egen väg, fast övertygade om<br />
att ön i norra Atlanten kan stå på egna ben. Nu tar de självständigheten<br />
ett steg längre och erbjuder ett internationellt skeppsregister, som kvalitetsmässigt<br />
kan jämföra sig med de bästa registren. Så, trodde ni att Färöarna är likställt<br />
med fiske har ni fel. Nu är det internationell shipping som gäller<br />
på breddgraderna 62°00'N, 006°45' W.<br />
– Våra politiker insåg att Färöarna behövde<br />
ytterligare ett ekonomiskt ben att stå på,<br />
förutom fisket och fiskeförädlingsindustrin.<br />
Och politikerna identifierade shipping som den<br />
näring vi både kan och vill utveckla.<br />
Så enkelt kan det vara, om den politiska<br />
viljan finns, berättar Tommy Petersen, direktör<br />
för det Färöiska Internationella Skeppsregistret,<br />
FAS.<br />
Färöarnas skeppsregister har funnits ända<br />
sedan 1992, men det var först i<br />
januari 2009 som ett aktivt arbete in-<br />
leddes med att marknadsföra registret.<br />
– För Färöarnas del handlar det inte<br />
främst om att vi ska tjäna pengar på själva<br />
registret. Det är spin-off effekterna för de<br />
landbaserade tjänsterna som kommer att ge<br />
intäkter till Färöarna och skapa arbetstillfällen,<br />
säger Tommy Petersen.<br />
Win-win situation<br />
Färingarna har således skapat en situation<br />
där Färöarna som samhälle och de rederier<br />
som väljer att registrera sina fartyg där, är<br />
vinnare. Från politiskt håll förväntar man<br />
sig att på sikt dels locka tillbaka färingar som<br />
i dag arbetar inom shippingindustrin i Danmark<br />
och dels ska högkvalificerade företag<br />
som advokater, mäklare, bemanningsföretag,<br />
revisorer och agenter få ett uppsving.<br />
– Vi räknar inte med att skapa intäkter för<br />
Färöarna genom registreringsavgiften<br />
– det är en engångssumma och den är försumlig.<br />
Utan det viktiga är att locka tillbaka<br />
a v Er ic a No r m a N<br />
kvalificerad arbetskraft till Färöarna och även<br />
skapa nya arbetstillfällen på land, menar<br />
Tommy Petersen.<br />
Registret har varit igång enbart ett år, och<br />
man har redan noterat 70 arbetstagare med<br />
direkt koppling till shippingindustrin. Även<br />
responsen från rederier – främst i Norge och<br />
Sverige har varit positiv. Förra året registrerades<br />
elva nya fartyg i FAS, vilket innebar en<br />
ökning med 27 procent av antalet inflaggade<br />
fartyg och en ökning med 73 procent av GT.<br />
Bland andra svenska Furetank Rederi AB<br />
och Gotlandsbolaget samt Nor-Lines AS från<br />
Norge. Innevarande år har tre fartyg redan<br />
registrerats från danska och norska rederier.<br />
En av fördelarna med det<br />
färöiska registret är det<br />
obyråkratiska arbetssättet.<br />
Kansliet är litet och består<br />
av från vänster Randarsól<br />
Mohr, Sunneva Davidsen<br />
Sóleyð Poulsen och<br />
Tommy Petersen.<br />
f o t o: fas<br />
De senast registrerade fartygen är nybyggen<br />
med större kapacitet. Självklart har även de<br />
färöiska redarna slutit upp bakom sitt eget<br />
register.<br />
– Vi har överträffat vår egen målsättning<br />
med nya registreringar, och målet till 2012 är<br />
att nå upp till 100 fartyg i FAS. Sedan går vi<br />
vidare därifrån, säger Tommy Petersen.<br />
Politisk stabilitet säljer<br />
Tommy Petersen åker och besöker rederier i<br />
Sverige och Norge för att presentera FAS,<br />
men han blir också direkt kontaktad av intresserade<br />
rederier. Och de frågor han först får,<br />
främst från svenska rederier är, ”Hur är den<br />
politiska stabiliteten? Står politikerna verkligen<br />
bakom registret?”.<br />
Tommy Petersen kan med gott samvete<br />
svara att den politiska stabiliteten är god och<br />
att politikerna till 100 procent står bakom<br />
registret. Andra viktiga frågor för redarna<br />
är att de internationella konventionerna följs,<br />
och att lagstiftningen är likartad den övriga<br />
i Norden. Utöver detta uppskattar de redare<br />
som väljer att flagga sina fartyg på Färöarna<br />
att det är en liten administration. Man<br />
når den man vill tala med direkt och det är<br />
smidigt och obyråkratiskt. Och den finansiella<br />
delen av utflaggningen är självklart en viktig<br />
del – för redarna.<br />
– Vi väljer att inte fråga rederierna hur<br />
mycket de sparar på att flagga till vårt register,<br />
men vi vet att det finansiellt lönar sig bra<br />
för rederierna, eftersom vi tar ut förhållandevis<br />
låga avgifter, säger Tommy Petersen.<br />
Det svenska Donsörederiet, Furetank, som<br />
har valt att flagga ut till Färöarna är dock<br />
öppna med vad man tjänar. Till Svensk <strong>Sjöfart</strong>stidning<br />
säger Furetanks vd, Lars Höglund<br />
att det innebär en besparing på drygt<br />
1.200 dollar om dagen i lägre bemanningskostnader,<br />
per fartyg. Totalt sparar rederiet<br />
drygt tre miljoner kronor per fartyg och år.<br />
En stor ekonomisk fördel med det färöiska<br />
skeppsregistret är att redarna får tillbaka hela<br />
inkomstskatten som betalas in av sjömännen,<br />
35 procent på den inbetalda lönen. De<br />
flesta redarna väljer att betala in de sociala<br />
avgifterna på sjömännens löner till det land<br />
där de hör hemma. Tonnage-skatten håller<br />
också bra standard jämfört med de övriga<br />
nordiska länderna och före-tagsbeskattningen<br />
är på låga 18 procent. Så mycket talar för att<br />
flera rederier väljer Färöarna som sin hemmahamn,<br />
men det finns också några moln på<br />
Den färöiska flaggan<br />
vajar på allt fler fartyg.<br />
Målsättningen är att ha<br />
100 inflaggade fartyg i<br />
registret år <strong>2010</strong>. f o t o: fas<br />
Fakta om<br />
Färöarna<br />
Storlek: 1. 399 m 2<br />
Valuta: Färisk krona<br />
(DKK)<br />
Befolkning: 48.631<br />
Språk: Färöiska<br />
Regering: Självstyrda<br />
under Danmark<br />
Industri: Fiske och<br />
fiskeindustri<br />
12 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 13<br />
himlen.<br />
EU regler gäller inte<br />
Färöarna valde att ställa sig utanför EU,<br />
främst för att få behålla självbestämmandet<br />
över sitt fiske, som är ekonomiskt väldigt<br />
viktigt för Färöarna. Det här medför dock,<br />
exempelvis, att europeiska cabotageregler inte<br />
gäller för den färöiska flottan, utan man<br />
måste förhandla fram separata avtal med<br />
olika länder. I dag har man separata avtal<br />
med Sverige, Norge, Danmark och Island<br />
samt traditioner från cabotageseglats i Nordeuropa.<br />
Färöarnas egen handelsflotta är<br />
relativt gammal, och det slår hårt på den<br />
internationella lista som upprättas över<br />
vilken kvalitet en nations tonnage har. I dag<br />
finns Färöarna överst på den ”grå listan”, och<br />
man arbetar målinriktat på att komma upp<br />
till ”vita listan”. Det sker genom arbete med<br />
intern uppföljning och att ytterligare kvalitetstonnage<br />
kommer till registret.<br />
År 2012 räknar Färöarna med att ha<br />
kvalat in på den vita listan, med hjälp av<br />
alla utländska rederier med kvalitets-tonnage<br />
som då, förhoppningsvis, har valt att flagga<br />
färöiskt. ■
HPP_aland.indd 1 13.11.2009 15.38<br />
Day and night<br />
your guiding light.<br />
Global marine services from the world’s strongest classification and certification group<br />
Hermanstads strandväg 10, 00580 Helsingfors | Tel (010) 830 8630 | Fax (010) 830 8690<br />
Slottsgatan 88, <strong>2010</strong>0 Åbo | Tel (010) 830 8630 | Fax (010) 830 8625<br />
FIN_NS@fi.bureauveritas.com<br />
www.bureauveritas.com<br />
www.veristar.com<br />
V E R I STA R<br />
Felinvesteringar<br />
största hotet<br />
Det behövs nytänkande inom sjöfarten för att lyfta<br />
branschen ur lågkonjunkturen. Ekonomisk tillväxt är inte nog.<br />
Ny teknologi och bättre investeringsstrategier måste till.<br />
– Om vi bortser från den globala finanskrisen som i betydande<br />
grad har dämpat efterfrågan, så har sjöfarten skapat<br />
problem åt sig genom att beställa alltför många fartyg. Det<br />
är en självtillverkad kris som ännu kan ta några år, säger<br />
Tor Wergeland.<br />
Tor Wergeland har lång erfarenhet av forskning och undervisning<br />
i bland annat internationell ekonomi och sjöfartsekonomi.<br />
I dag driver han eget konsultföretag och till hans<br />
specialområden hör marknadsanalyser och internationella<br />
strategier. Områden som fick en styvmoderlig behandling i<br />
många rederier, allt medan fraktraterna steg och orderböckerna<br />
fylldes på det glada 2000-talet.<br />
– Det måste ha varit någon slags marknadspsykologisk<br />
a v aN N-so f i su N d<br />
Tor Wergeland, konsult och tidigare<br />
Associate Professor vid Norges<br />
Handelshögskola och Copenhagens<br />
Business School, är en av talarna på<br />
årets sjöfartspolitiska seminarium.<br />
defekt, man kontraherade för att grannen kontraherade.<br />
Redarna har dessutom investerat i gårdagens teknologi, och<br />
det är tragiskt att man inte beställde fartyg som var mer anpassade<br />
till de miljökrav som kommit efter hand. Det kunde<br />
ha stärkt konkurrensförmågan betydligt.<br />
Analys och strategi<br />
En ökad marknadsförståelse är en avgörande framtida<br />
konkurrensfaktor för nordiska rederier. <strong>Sjöfart</strong>snäringen<br />
behöver duktiga marknadsanalytiker och strateger, och rederierna<br />
bör satsa på att anställa välutbildade personer med<br />
rätt kompetens. <br />
– När de inte kan konkurrera med kostnader, måste rede-<br />
14 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 15<br />
f o t o: pr i va t
Miljön är en<br />
joker som<br />
kan slå åt<br />
båda hållen.<br />
Det är en<br />
utmaning<br />
som måste<br />
mötas med<br />
ny teknologi<br />
och som kan<br />
vändas till<br />
en konkurrensfördel,<br />
om redarna<br />
är tillräckligt<br />
smarta.<br />
FÖRTÖJNING<br />
rierna konkurrera med bättre marknadsanpassning<br />
och högre kvalitet, förklarar Tor<br />
Wergeland.<br />
Det kan också vara dags att tänka i nya<br />
banor på managementsidan, och göra upp<br />
med en konservativ företagskultur som ännu<br />
lever kvar på sina håll. Tor Werge-land<br />
nämner AP Møller-Mærsk som exempel på<br />
ett företag som vågat tänka nytt och rekryterat<br />
utanför branschen. Koncernchef Nils<br />
Smedegaard Andersen, som tillträdde 2007,<br />
var tidigare VD för Carlsberg. Idag har AP<br />
Møller-Mærsk, enligt Wergeland, fått en<br />
mer slimmad och effektiv organisation som<br />
kan föra dem ur krisen.<br />
Miljöjoker<br />
Hårda regionala miljökrav, som i Östersjön,<br />
skapar en snedvriden konkurrens. Samma<br />
miljökrav borde gälla över hela världen. Men<br />
här finns också strategiska och teknologiska<br />
utmaningar. Speciellt för närsjöfarten, som<br />
försöker ta marknadsandelar från landtransporterna.<br />
Jämfört med andra transportslag är<br />
fartygstransporter mer energieffektiva, och<br />
Tor Wergeland anser att sjöfarten borde bli<br />
CENTRALT I ÖSTERSJÖN LIGGER DIN<br />
LOGISTIKPARTNER INOM TEKNIK!<br />
VI BETJÄNAR SJÖFART OCH INDUSTRI!<br />
WWW.HOLMBERGS.AX<br />
TEL. +358 18 23 555<br />
bättre på att lyfta fram miljöargumentet till<br />
kunderna.<br />
– Miljön är en joker som kan slå åt båda<br />
hållen, men som kan ge sjöfarten möjligheter.<br />
Det är en utmaning som måste mötas med ny<br />
teknologi och som kan vändas till en konkurrensfördel,<br />
om redarna är tillräckligt smarta.<br />
Hur ser då ett positivt scenario ut för<br />
sjöfarten i Norden om tio år?<br />
– Nordisk sjöfart är världsledande när det<br />
gäller teknologi, man har lyckats profilera sig<br />
på miljö och har blivit bättre på att anpassa<br />
sina investeringsstrategier. Om vi lyckas med<br />
alla de tre punkterna, tror jag absolut att<br />
nordisk sjöfart är konkurrenskraftig om tio<br />
till femton år, säger Tor Wergeland.<br />
Och vilket är det största hotet mot den<br />
framtidsbilden?<br />
– Redarnas egen stupiditet, att de investerar<br />
fel. ■<br />
HI-FOG SPRINKLER<br />
A unique combination of customised service<br />
and financial strength<br />
www.ukpandi.com<br />
Helsingfors: Jan Forstén +358 50 345 9170<br />
Mariehamn: Olli Kytö +358 18 29 000<br />
16 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 17
Fraktlinje<br />
Långnäs–Nådendal<br />
www.lillgaard.aland.fi<br />
”A successful insurance broker<br />
recognizes opportunities,<br />
where others only see obstacles<br />
and identifies solutions even<br />
for complicated risks.”<br />
Norr Mälarstrand 34 | S- 112 20 Stockholm | Sweden<br />
Tel. +46 (0)8-650 76 80 | Fax: +46 (0)8-650 76 85<br />
E-mail: marine@fairwater.se | www.fairwater.se<br />
Årets vinter<br />
100 miljoner<br />
kronor dyrare<br />
t E x t: Er ic a No r m a N<br />
f o t o: ma s t E r aN d E r s Jo h N s s o N, vi d a r vi k i N g<br />
Vi har blivit bortskämda med lindriga vintrar under<br />
lång tid. Den gångna vintern har varit ganska normal, om än<br />
lite strängare. Problemet är att människan glömmer snabbt,<br />
och isläget är lite som snöröjningen – vi blir förvånade<br />
varje år det kommer snö som måste röjas.<br />
18 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 19
Vidar Viking var en av de<br />
isbrytare som kallades till<br />
Tjärven för att assistera<br />
fartyg i mitten av mars<br />
när det svåra isläget kulminerade.<br />
Ulf Gullne är chef för isbrytningsledningen<br />
vid svenska <strong>Sjöfart</strong>sverket, och den person som<br />
är huvudansvarig för alla isbrytare i trafik<br />
på de svenska farvattnen. Enligt honom ska<br />
vintern som gick betecknas som normal, och<br />
de problem som har uppkommit beror på att<br />
vi under så lång tid blivit bortskämda med<br />
lindriga vintrar, så att vi har glömt hur det<br />
faktiskt är att leva i Norden och därmed hur<br />
man ska hantera ”normala” islägen. Glömska<br />
eller inte, antalet fartyg som har behövt<br />
assistens av isbrytare har flerfaldigats denna<br />
vinter.<br />
– Förra året, som var en lindrig vinter, assisterade<br />
vi 1.663 fartyg medan vi nu, i mars,<br />
med två månader kvar av is på haven redan<br />
har assisterat 3.843 fartyg med olika isklasser<br />
från olika nationer, berättar Ulf Gullne.<br />
Falsk säkerhet<br />
Isklassning av fartyg invaggar på ett sätt<br />
till falsk säkerhet. Ett fartyg som är klassat<br />
1A Super, är konstruerat för att stå emot<br />
extrema isförhållanden, med över en meter<br />
tjock is eller tre meter krossad is. Fartyget ska<br />
också klara att bryta upp en egen isränna, där<br />
rodret och propellrar tål påfrestningen när<br />
man svänger i isen. Men när stora ispartier<br />
packas av till exempel vind i trånga passager,<br />
klarar de inte att forcera is, vilket inte ens<br />
isbrytarna själva gör. Än mindre ett fartyg<br />
med isklass 1C, som normalt skall klara ett<br />
istäcke på 15–30 cm. I vinterns isproblem har<br />
fartyg med olika isklasser varit inblandade,<br />
vilket ger stöd åt Gullnes teori att den mänskliga<br />
faktorn har spelat en stor roll.<br />
– Om man tittar på isens tjocklek vid jämn<br />
is, har det inte varit mer än 25–40 centimeter<br />
is, vilket egentligen isklass 1C ska klara.<br />
Men problemen uppstår när en stor mängd is<br />
packas av vind. Och där har den mänskliga<br />
faktorn spelat in när det gäller att bedöma sitt<br />
fartygs egentliga<br />
kapacitet och isens faktiska tjocklek,<br />
menar Ulf Gullne.<br />
Isbrytning kostar<br />
Att assistera så många fartyg som det handlar<br />
om denna säsong tär självklart på budgeten.<br />
Tillförordnade generaldirektören på <strong>Sjöfart</strong>sverket,<br />
Noomi Eriksson, beräknar att<br />
kostnaderna för årets isbrytningsverksamhet<br />
kommer att hamna på 100 miljoner kronor<br />
mer än budgeterat.<br />
– Isbrytningen bekostas genom att fartygen<br />
betalar farledsavgift, så det är inte skattefinansierat.<br />
Och alla fartyg, oberoende av<br />
nationalitet har rätt att få assistens vid behov,<br />
säger Noomi Eriksson.<br />
Behoven var uppenbart stora när sex fartyg<br />
satt fast vid Tjärven utanför<br />
Kapellskär i <strong>Ålands</strong> hav i början av mars.<br />
Förhållandet vid tillfället var extremt,<br />
förorsakat av stark vind som pressade upp<br />
isen från Bottenhavet. Läget var till och med<br />
besvärligt för isbrytarna. Under en kort<br />
period steg ordväxlingen högre än isvallarna<br />
mellan inblandade rederier och <strong>Sjöfart</strong>sverket.<br />
Vems var egentligen felet till den uppkomna<br />
situationen? Rederiernas, sa <strong>Sjöfart</strong>sverket.<br />
<strong>Sjöfart</strong>sverkets, sa rederierna.<br />
Noomi Eriksson ansåg att diskussionen som<br />
fördes, till stor del via media, var allt annat<br />
än konstruktiv, varför hon tog initiativ till<br />
ett möte mellan <strong>Sjöfart</strong>sverket och de inblandade<br />
rederierna.<br />
– Jag ringde upp Viking Lines vd Jan Kårström,<br />
och vårt samtal ledde till ett mycket<br />
konstruktivt möte tillsammans med andra<br />
berörda rederier, där vi kunde reda ut vad<br />
som hade hänt och identifiera vilka lärdomar<br />
vi kan dra av detta, berättar hon.<br />
Förbättrade rutiner<br />
Noomi Erikssons analys av det som hände<br />
handlar också till stor del om den mänskliga<br />
faktorn, som kan åtgärdas genom att ru-<br />
tinerna ses över. Från <strong>Sjöfart</strong>sverkets sida<br />
handlar det om att ge klar och tydlig information<br />
och från rederiernas sida handlar det<br />
om att lyssna på och ta till sig den information<br />
man får.<br />
– I dag har varningarna kanske körts ut<br />
för sent, och inte varit tillräckligt tydliga. Vi<br />
ska alarmera tidigare i termer av att vädret<br />
kan förorsaka isproblem. Men vi kan inte förbjuda<br />
någon i ett sådant läge, utan ge tydliga<br />
rekommendationer som vi hoppas fartygen<br />
följer, säger Noomi Eriksson.<br />
Båda sidor kan således förbättra sina rutiner<br />
och man tillsätter nu en arbetsgrupp som<br />
ska gå igenom händelserna, dra lärdomar och<br />
komma med rekommendationer. Arbetet ska<br />
vara klart i god tid till nästa vinter. ■<br />
Välkommen<br />
och jobba<br />
till sjöss!<br />
Tilläggsuppgifter och<br />
ansökningar www.tallinksilja.fi<br />
Tallink Silja i ett nötskal: Tallink Silja Oy är en del av AS Tallink<br />
Grupp som är ett av Östersjöområdets största passagerar- och<br />
fraktrederier. Tallink Silja Oy trafi kerar i Finland från Helsingsfors<br />
till Tallinn och Rostock under brandet Tallink samt under Silja Line<br />
brandet från Helsingfors och Åbo via Åland till Stockholm.<br />
Företaget sysselsätter i land ca 600 och till sjöss på Silja Line fartygen<br />
(M/S Silja Serenade och M/S Silja Europa) ca 1000 personer.<br />
AS Tallink Grupp är börsnoterat i Tallinn.<br />
Fartyg från Viking Line och Finnlines försöker<br />
alla samtidigt ta sig igenom den packade<br />
isen vid Tjärven. Det gick som bekant inte så<br />
bra. Vidar Viking kommer till undsättning.<br />
<strong>Ålands</strong> hotell- och<br />
restaurangskola<br />
startar följande<br />
utbildningar i höst<br />
Servitör 40 sv<br />
Hotell- och<br />
konferenspersonal 40 sv<br />
Barmästare 20 sv<br />
Ansökningstiden utgår den 6 juni <strong>2010</strong><br />
www.ahrs.ax info@ahrs.ax<br />
tel. 26 044<br />
20 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 21
Leading<br />
expertise<br />
for a safer<br />
world.<br />
Our reputation is founded on the skills and<br />
the experience of the people who make up<br />
our team around the world. Every piece of<br />
advice we give is underpinned by a global<br />
research and development network that is<br />
continually helping us find new and better<br />
ways to improve safety and quality in the<br />
marine industry. We are committed to being<br />
at the forefront of technological innovation<br />
in our industry and to sharing that knowledge<br />
to help make the world a safer place.<br />
Learn more about our global network –<br />
go to www.lr.org/marine<br />
Services are provided by members of the Lloyd’s Register Group.<br />
”Climate compensation<br />
for sustainable shipping.”<br />
Norr Mälarstrand 34 | S- 112 20 Stockholm | Sweden<br />
Tel. +46 (0)8-650 76 80 | Fax: +46 (0)8-650 76 85<br />
E-mail: info@greensea.se | www.greensea.se<br />
KARAT ®<br />
8-STRAND<br />
MAXI<br />
• Highest strength of the conventional<br />
mooring ropes<br />
• No loss of strength when wet<br />
• Low weight - easy handling<br />
• Low elongation<br />
• Very low snap-back effect<br />
ScanRope Marine AS<br />
Phone: +47 33 35 55 00<br />
mailbox@scanropemarine.no<br />
www.scanropemarine.no<br />
Svavelkrav<br />
kan slå tillbaka<br />
Östersjöns status är alarmerande dålig och havsområdet hör enligt ett flertal<br />
ekologiska indikatorer till de mest förorenade i världen. Vattenomsättningen är<br />
mycket långsam, medeldjupet är bara 54 meter och Östersjön har därmed mycket<br />
liten vattenvolym. Avrinningsområdet är fyra gånger större än dess egen area och<br />
det bor nära 85 miljoner människor inom Östersjöns avrinningsområde.<br />
Det är enkelt att konstatera att utsläppen<br />
måste begränsas och så har skett, men trots det<br />
har Östersjöns ekologiska status generellt sett<br />
inte förbättrats nämnvärt. Inte en enda av<br />
Östersjöns randstater har några betydande resultat<br />
att visa upp till exempel på begränsning<br />
av den diffusa belastningen från jordbruket.<br />
Regeringen har i sin Östersjöpolitik två prioriteringar,<br />
nämligen att förbättra Östersjöns<br />
miljöstatus och öka sjöfartens säkerhet.<br />
Sjösäkerheten skall förbättras genom att<br />
olyckor förebyggs. Investeringar i sjösäkerhet<br />
är försvinnande små jämfört med de kostnader<br />
som uppstår när det händer en stor oljeolycka<br />
på Östersjön. Olyckor kan motverkas<br />
genom trafikstyrning och trafikövervakning,<br />
krav på fartygskonstruktioner för sjöfart<br />
vintertid, trafikbegränsningar, bättre lotsning<br />
och olika krav på fartyg och besättning. Så<br />
långt är vi nog alla eniga, men vad som väckt<br />
riksdagens intresse och då särskilt utrikesutskottets<br />
är Finlands löften inom IMO att<br />
minska svavelhalten i bränslen inom sjöfarten<br />
i Östersjöområdet till 0,1 procent från och<br />
med 2015.<br />
Målet är att gradvis minska utsläppen i<br />
hela världen från nuvarande 4,5 procent till<br />
0,5 procent. Det råder ingen tvekan om att<br />
det är en nödvändig åtgärd, men frågan är<br />
a v El i s a b E t h Na u c l é r , r i k s d a g s l E d a m o t<br />
Elisabeth Nauclér är <strong>Ålands</strong><br />
riksdagskvinna i Finland<br />
och ger i <strong>Ålands</strong> <strong>Sjöfart</strong><br />
& Handel sina personliga<br />
reflektioner över arbetet<br />
med sjöfartspolitiken i<br />
riksdagen.<br />
f o t o: fi N l a N d s r i k s d a g<br />
om det är väl genomtänkt och ens har önskad<br />
effekt att i Östersjön redan nu gå in för 0,1<br />
procent utan att först ha tagit reda på de<br />
verkliga kostnaderna för den finska industrin.<br />
Alla Östersjöstater omfattas inte av<br />
IMO:s regler och frestas självfallet fortsätta<br />
med den nuvarande svavelhalten. Om kostnaderna<br />
blir oöverstigliga för industrin kan de<br />
frestas anlita fartyg som inte följer reglerna.<br />
<strong>Sjöfart</strong>en är en global aktör som kan operera<br />
på andra marknader än Östersjön i väntan<br />
på att forskningen kring alternativa bränslen<br />
nått längre, men är det vad vi önskar oss?<br />
Bränslen omfattas av EU:s svavel-direktiv<br />
och kommissionen har planer på att komma<br />
med ett förslag till ändring av direktivet i år<br />
för att genomföra IMO:s beslut, och frågan<br />
är om inte Finland borde ha väntat på ett gemensamt<br />
initiativ på europeisk nivå. Vi skall<br />
komma ihåg att EU är en betydligt tyngre<br />
förhandlingspart när det gäller att komma<br />
överens med Ryssland. ■<br />
22 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 23
Intresserad av att jobba hos oss?<br />
Viking Line Abp är ett börsnoterat<br />
aktiebolag och det marknadsledande<br />
varumärket i passagerartrafiken<br />
på Östersjön med trafik<br />
mellan Finland, Åland och Sverige<br />
samt mellan Finland och Estland.<br />
Koncernen bedriver trafik med sju<br />
fartyg och omsätter ca 471 miljoner<br />
euro. Den årliga trafikvolymen<br />
uppgår till 6,4 miljoner passagerare<br />
och 102.670 fraktenheter. Antalet<br />
årsarbetsplatser är ca 3.100.<br />
Läs mer på<br />
www.vikingline.fi<br />
SJÖFARTENS DAG<br />
<strong>2010</strong> MARIEHAMN<br />
UTSTÄLLARE<br />
<strong>2010</strong>-03-15<br />
Aboa Mare<br />
AICS<br />
Alandia-Bolagen<br />
ASP Ship Management Scandinavia<br />
Chalmers tekniska högskola<br />
Det Norske Veritas<br />
Finlands maskinbefälsförbund<br />
Finlands Sjömans-Union<br />
Finlands skeppsbefälsförbund<br />
Förbundet för främjandet av <strong>Ålands</strong> sjöfart<br />
Gard (Baltic)<br />
Germanischer Lloyd Scandinavia<br />
Godby Shipping<br />
Gränsbevakningsväsendet<br />
Hyde Marine<br />
Högskolan på Åland<br />
IFK Mariehamn, fotboll<br />
Langh Ship<br />
Lloyd´s Register EMEA<br />
MobileNetControl Scandinavia, Satpoint<br />
Onboard-NAPA<br />
Prima Shipping<br />
REKRYTERINGSMÄSSA<br />
TORSDAG 15 APRIL <strong>2010</strong>, KL. 0900 – 1700<br />
I ALANDICA KULTUR OCH KONGRESS, MARIEHAMN<br />
PRELIMINÄRT PROGRAM<br />
Plats Stora salen Auditorium Mötesrum 203 Mötesrum 301<br />
0900 – 0945 Kasko och P&I försäkring<br />
ur ett praktiskt perspektiv,<br />
Johan Lång, Gard (Baltic)<br />
1000 – 1045 Bransch- och rederipresentationer<br />
1100 - 1145 Förändringar i ISM-koden<br />
Robert Henriksson, Lloyds<br />
Register<br />
Nordic Shipping Policy<br />
Seminar. Arrangörer:<br />
<strong>Ålands</strong> landskapsregering,<br />
<strong>Ålands</strong> sjöfart & handel,<br />
Svensk sjöfartstidning.<br />
Nordic Shipping Policy<br />
Seminar, forts.<br />
Nordic Shipping Policy<br />
Seminar, forts.<br />
Port State Control inom<br />
EU-området, Niklas Rönnberg,<br />
Rederierna i Finland<br />
1200 - 1300 LUNCH LUNCH LUNCH LUNCH<br />
1300 - 1345 A solutions approach to<br />
environmental problems,<br />
Wilhelmsen Ships Service<br />
1400 - 1445 Towards a zero emission<br />
future for Vessels, Wilhelmsen<br />
Ships Service<br />
1500 - 1545 Ledarskap, Pekka Lyyski,<br />
IFK Mariehamn<br />
Alandia Marine Insurance<br />
Seminar<br />
Report from the Marine<br />
Insurance Market, Jan<br />
Limnell, Alandia<br />
Do we really learn from<br />
our mistakes? Find the<br />
root cause, Eddie Janson<br />
Mari Train<br />
Shipowners risk management,<br />
Karl Lumbers, UK<br />
P&I Club<br />
1600 - 1645 Piracy – shipowners experience,<br />
Niels Mathiessen,<br />
Clipper Group<br />
1700 - 1745 Summary and close of<br />
seminar<br />
1900 - 1945 KONSERT, med Broken<br />
Doors och Noll Diciplin<br />
Rederi Ab Eckerö<br />
Rederi Ab Lillgaard<br />
Rederi Ab Vidar<br />
Rettig Group Ltd Bore<br />
Seaventures<br />
Sjömanspensionskassan<br />
Sjömansskolan Stockholm<br />
Spectec<br />
Svensk <strong>Sjöfart</strong>stidning / Shipgaz<br />
Tallink Silja Oy<br />
Transas<br />
Viking Line<br />
Wilhelmsen Ships Service<br />
WinNova<br />
Wärtsilä Finland<br />
<strong>Ålands</strong> hotell- & restaurangskola<br />
<strong>Ålands</strong> landskapsregering<br />
<strong>Ålands</strong> sjömansskola<br />
<strong>Ålands</strong> sjöräddningssällskap<br />
<strong>Ålands</strong> sjösäkerhetscentrum<br />
<strong>Ålands</strong>tidningen<br />
Ships recycling, Ronnie T.<br />
Westerman, Germanischer<br />
Lloyd<br />
ILO – Maritime Labour<br />
Convention, Anne Ulbricht,<br />
Germanischer Lloyd<br />
IFK Mariehamn, bolagsstämma<br />
För reservation av monter Kontakta:<br />
Eva Mikkola-Karlström<br />
eva.mikkola@godbyshipping.fi<br />
LNG the new fuel for short<br />
sea shipping, Henning<br />
Mohn, Det Norske Veritas<br />
Sustainable cost cutting,<br />
Mikael Johansson, Det<br />
Norske Veritas<br />
Bränslebesparing, Lars-<br />
Erik Hellring, Sten Line<br />
Emissionsmätning, Jörgen<br />
Svensson, Consilium<br />
Johan Nyström, Onboard-<br />
Napa<br />
Sjömanspensionskassan ger individuell pensionsrådgivning<br />
under hela dagen.<br />
Konserten kl. 1900 – 1945 är gratis för de grundskoleelever<br />
som deltagit i mässprogrammet. Extra biljetter<br />
säljs på mässan under dagen. Samtidigt med konserten<br />
ges information om sjöfartsbranschen för föräldrar, studiehandledare<br />
och andra intresserade.<br />
Seminarierna är öppna för allmänheten, ingen anmälan<br />
behövs. Fritt inträde!<br />
Välkomna på en inspirerande sjöfartsdag!<br />
Arrangörer:<br />
Förbundet för främjandet av <strong>Ålands</strong> sjöfart r.f., Alandia<br />
Bolagen, <strong>Ålands</strong> Landskapsregering samt <strong>Ålands</strong> <strong>Sjöfart</strong><br />
& Handel och Shipgaz Magazine.<br />
24 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 25
på minnets redd<br />
M/S aPOLLO<br />
isvintern år 1966<br />
a v la r s-Er i k Er i k s s o N<br />
M/S Apollo i Långnäs hamn vintern 1966.<br />
I år har vi haft en riktig isvinter som ställt till stora problem för<br />
hela sjöfarten. Trots brist på isbrytare har trafiken löpt tillfreds-<br />
ställande och färjorna med sin höga isklass och kraftiga maskiner<br />
har klarat sig hyfsat. Betydligt värre var det vintern år 1966.<br />
Räddningen blev Myrstens lilla Apollo som gjorde tre resor med<br />
förnödenheter till Åland från Pargas.<br />
fo t o: vi k i N g li N E<br />
Isen började lägga sig redan före jul och<br />
den 2 januari gick S/S <strong>Ålands</strong>färjan sin sista<br />
tur på grund av isläget. Isväg till Åbo från<br />
Sund öppnades den 20 januari och underlättade<br />
delvis varutransporter till Åland i<br />
mindre mängder. Hela 16 fartyg låg upplagda<br />
i Mariehamn, främst mindre lastfartyg och<br />
sommarfärjor. M/S Aranda var det fartyg<br />
som skulle sköta transporterna Åbo–Åland<br />
men hennes isgående egenskaper var inte bra<br />
och hon satt ofta fast på resan till Långnäs.<br />
En resa som i värsta fall kunde ta flera dygn.<br />
Den 2 februari gick Silja Lines M/S Nordia<br />
som sista fartyg över <strong>Ålands</strong> hav. Finska<br />
isbrytarledningen hade bestämt att all trafik<br />
skulle ledas via Landsort och Utö. Åland<br />
stod nu utan sjötrafik och med en tilltagande<br />
varubrist blev läget kritiskt.<br />
Saknar cabotagerätt<br />
M/S Apollos turlista var rutten Kapellskär<br />
–Mariehamn–Pargas med avgång från Kapellskär<br />
klockan 23.00, Mariehamn 02.30 och<br />
09.00 framme i Pargas. Avgång kl. 10.30,<br />
framme i Mariehamn 16.30 och ankomst<br />
Kapellskär 18.00. Isläget gjorde nu att hon<br />
fick gå Nynäshamn–Pargas. Förseningarna<br />
var stora och Myrsten beslöt att ta henne ur<br />
trafik. Han erbjöd då Apollo för att sköta<br />
varutransporterna Pargas–Långnäs för en<br />
summa av 6.000 mk. <strong>Ålands</strong> landskapsstyrelse<br />
antog erbjudandet. Fartyget gjorde en<br />
resa Pargas –Långnäs med anlöp Långnäs i<br />
stället för Mariehamn. M/S Apollo hade inte<br />
cabotagerätt till Långnäs hamn utan enbart<br />
till Mariehamn, så en ansökan lämnades in<br />
för angöring av Långnäs hamn.<br />
Finlands statsråd avslog dock ansökan med<br />
motivering att cabotagerätt fanns för Mariehamn<br />
och att det fanns finska fartyg att tillgå.<br />
Silja Line erbjöd sitt fartyg M/S Holmia, men<br />
till ett betydligt högre charterpris. En ganska<br />
frostig ordväxling utbröt mellan statsrådet<br />
och <strong>Ålands</strong> landskapsstyrelse. Resultatet blev,<br />
att Långnäs fick anlöpas för två resor till, på<br />
grund av det svåra nödläget. M/S Apollo avgick<br />
från Pargas den 11 februari med full last<br />
på bildäck–16 långtradare, några personbilar<br />
och ett 20-tal passagerare. En av resorna var<br />
svår och tog ett helt dygn, där farten var nere<br />
i en knop på vissa ställen. Trots detta assisterade<br />
hon Aranda som satt <br />
fast i isen. Fartyget anlände till Långnäs och<br />
kunde lossa sin mycket eftertraktade last av<br />
förnödenheter åt ålänningarna. Hon gick<br />
M/S Apollo lossar viktiga förnödenheter.<br />
26 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 27<br />
fo t o: vi k i N g li N E
Detta var första gången ett fartyg använde dylik målning i marknadsföringssyfte<br />
i trafik mellan Sverige och Finland.<br />
vy k o r t f r å N la r s-Er i k Er i k s s o N s s a m l i N g<br />
omedelbart tillbaka till Pargas och lastade för nästa resa<br />
som även den hade fullt bildäck. M/S Apollos insats lättade<br />
betydligt på <strong>Ålands</strong> behov av varor.<br />
Oljelagren tomma<br />
M/S Apollo gick tillbaka till Pargas där hon blev liggande<br />
fram till den 18 februari då isbrytaren M/S Murtaja bröt<br />
upp isränna för M/S Esso Finlandia och M/S Skandia till<br />
Långnäs och Mariehamn. Oljelagren på Åland började bli i<br />
det närmaste tomma och en oljelast var nödvändig för landskapet.<br />
M/S Apollo hängde med på denna resa och lades sen<br />
upp i Mariehamn. Trafiken sköttes nu av M/S Skandia fram<br />
till 3 mars då M/S Aranda kom i gång. En isränna fanns nu<br />
när Siljas fartyg gick och den 10 mars anlöptes alla bryggor<br />
Välkomna att boka<br />
vårens och sommarens<br />
kurser nu!<br />
Kontakta oss på telefonnummer<br />
+358 (0)18 532 296<br />
eller via vår hemsida<br />
www.maritimesafety.ax<br />
som M/S Aranda brukade angöra.<br />
Den 18 mars skulle trafikstart ske för M/S Apollo men<br />
isläget var fortfarande svårt och starten uppsköts till den 25<br />
samma månad. Den 15 mars fastnade M/S Skandia i isen<br />
vid Tjärven och isbrytaren M/S Karhu fick komma till undsättning.<br />
Båda Siljafartygen M/S Skandia och M/S Nordia<br />
var nu i trafik på Långnäs. M/S Apollo inledde sin trafik<br />
enligt årets turlista, men isläget var fortfarande mycket<br />
svårt och den 29 mars var hon försenad 10 timmar på sin<br />
resa Pargas–Mariehamn. Hårt väder med tjock drivsnö hade<br />
gjort isrännan svårforcerad. Först i april månad började<br />
isläget lätta. Nämnas kan att den 7 april inledde Vårdöfärjan<br />
sin trafik, hon fick både sågas och sprängas loss inför<br />
trafikstarten.<br />
Den 25 april rådde svår dimma och M/S Apollo gick på<br />
grund vid Råggrund nära Ledskär söder om Lemland. Fartyget<br />
körde fast i bottenleran men kunde följande dag dras<br />
loss av bärgningsfartyget Protector och sjöbevakningsfartyget<br />
Uisko.<br />
Den lilla M/S Apollo på endast 500 dwt och 4200 hkr<br />
kom att göra en viktig insats denna svåra isvinter och många<br />
ålänningar minns säkert denna bragd. ■<br />
Fakta M/S Apollo<br />
M/S Apollo levererades den 9 maj 1964 och sattes i<br />
trafik på Simpnäs–Mariehamn och även Simpnäs<br />
–Nystad vissa turer. Hon gick under marknadsnamnet<br />
<strong>Ålands</strong>pilen som var målat på hennes utsidor.<br />
Ganska snart fick hon smeknamnet <strong>Ålands</strong>darren då<br />
hon skakade under gång. Fartyget hade ingen mittcase<br />
utan endast sidocase och hela överbyggnaden<br />
hängde i utsidorna. År 1965 inleddes ett samarbete<br />
med Viking Line och år 1966 bildades marknadsföringsbolaget<br />
Viking Line där Myrsten med sin<br />
Apollo ingick. Samma röda färg som M/S Apollo var<br />
målad med från början kom att ge färg åt skroven på<br />
alla övriga Viking Lines fartyg för att ge ett enhetligt<br />
intryck. Fartyget såldes redan i september år 1967 till<br />
Kanada då hon ansågs vara för liten och ett nybygge<br />
var beställt. År 1978 såldes hon vidare till Grekland,<br />
där hon under flera namn verkade till år 1996, då hon<br />
lades upp i Keratsini. Hon sjunker vid kajen år 2003,<br />
bärgas år 2006 och skrotas på plats vid kajen.<br />
Byggd av Sölvesborgs varv i Sölvesborg, Sverige<br />
Dimensioner: 71,9 x 12,6 x 3,8 m. 1291 BRT/500 DWT<br />
Maskineri: 2 st. Deutz 4 takt dieslar på 2100 hkr st.<br />
Fart: 17,5 knop<br />
Passagerare: 750 st.<br />
Bilar: 75<br />
Competitive<br />
tanker chartering,<br />
research<br />
and projects<br />
Stockholm<br />
S:t E Maritime & Shipping AB<br />
Tel. +46 (0)8 636 2560<br />
info@stemshipping.se<br />
www.stemshipping.se<br />
DNV as your preferred partner<br />
DNV has taken the leading role in making LNG<br />
propulsion safe and viable for vessels operating on<br />
LNG fuel. The first rules were developed by DNV and<br />
are likely to be implemented into IMO’s new rules<br />
for LNG propulsion, the IGF Code, by 2012. It is<br />
DNV’s intention to continue to be the primary mover<br />
concerning the technical safety of vessels operating<br />
with LNG propulsion; moreover DNV also intends to<br />
remain a preferred partner for advisory and<br />
operational matters.<br />
Det Norske Veritas Oy Ab<br />
Keilasatama 5, 02150 Espoo<br />
Aurakatu 18, <strong>2010</strong>0 Turku<br />
Wolffintie 36, 65200 Vaasa<br />
Alholmintie 72, 68600 Pietarsaari<br />
Hatanpään Valtatie 34 A, 33100 Tampere<br />
Norragatan 5, 22100 Mariehamn<br />
Tel: +358 9 681 691<br />
www.dnv.fi<br />
Norra Esplanadgatan 3<br />
22100 Mariehamn<br />
28 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 29<br />
B<br />
Välkommen!<br />
Tel. 018-14 130<br />
Fax 018-17 130<br />
E-mail:<br />
parkhotel@vikingline.fi<br />
www.vikingline.se/<br />
parkalandiahotel<br />
SCAVANGE AIRCOOLERS and HEAT EXCHANGERS<br />
for all major makes of diesel engines.<br />
Oxelgrensvägen 34, S-152 42 SÖDERTÄLJE, Sverige | Tel: 08-550 858 80<br />
Fax: 08-550 809 71 | E-mail: scancool.sales@swipnet.se
Nytt system ger<br />
bättre fartyg<br />
Hamnstatskontroller (Port State Control) är en viktig del av<br />
sjösäkerhetsarbetet som syftar till att sortera bort undermåliga fartyg<br />
som oftast är farliga för last, miljö och besättning samt<br />
många gånger underminerar konkurrenskraften för seriösa redare.<br />
Inom EU och närliggande länder regleras denna verksamhet<br />
av det så kallade Paris MoU-avtalet (Memorandum<br />
of Understanding on Control of Ships by the Port State) och<br />
i övriga delar av världen finns det samarbetsorganisationer<br />
gällande hamnstatskontroll. Trots ett samarbete inom och<br />
mellan olika MoU-områden finns det flera tolkningar och<br />
procedurer avseende hur dessa inspektioner utförs i olika<br />
länder eftersom lokala myndigheter själva sköter inspektionsverksamheten.<br />
Hamnstatsorganisationen Paris MOU har beslutat om<br />
förändringar i inspektionsverksamheten som skall leda till<br />
hårdare granskning av högriskfartyg samt minskad belastning<br />
för kvalitetstonnage. Det nya systemet NIR (New<br />
Inspection Regime) skall vara på plats från 2011.<br />
Grunden i det nya systemet är att fartyg kommer att<br />
bedömas efter ett antal riskkriterier, bland annat typ, ålder,<br />
klassningssällskap, flagg, rederiets säkerhetshistoria, tidigare<br />
inspektionsresultat, nyttjandeförbud etc. Fartygen delas sedan<br />
in i tre kategorier. Fartyg med hög risk kommer att inspekteras<br />
minst var sjätte månad, de i mittenkategorin var tionde<br />
till tolfte månad och de i lågriskkategorin var 24–36 månad.<br />
Avsikten är också att fartyg flaggade i nationer på den<br />
svarta eller grå listan som får två nyttjandeförbud inom 36<br />
månader ska kunna bannlysas från hamnar i Paris MOUregionen<br />
i minst tre månader. Händer det en gång till blir<br />
bannlysningen tolv månader minimum och tredje gången blir<br />
fartyget permanent bannlyst.<br />
För fartyg klassade av IACS klassifieringssällskap, med<br />
EU flagg och management i ett EU-land är det således<br />
mycket långsökt att fartyget skulle hamna i högriskkategori,<br />
såtillvida fartyget inte har ytterst många anmärkningar i<br />
tidigare hamnstatskontroller. Detta till trots kan hamnstatsinspektioner<br />
leda till problem för fartyg och redare på grund<br />
av att nationella myndigheter tolkar regelverket olika. Med<br />
det nya regelverket ska eventuella felbedömningar minimeras<br />
och EMSA (European Maritime Safety Agency) arrangerar<br />
utbildningar för inspektörer runt om i Europa för att skapa<br />
enhetliga tolkningar och riskbedömningar.<br />
I dagens läge är regelverket och kraven på redaren samt<br />
fartygets befäl och besättning mycket strikta och det är därför<br />
av största vikt att man kan lita på att regelverk och bestämmelser<br />
tolkas på samma sätt runt om i världen. Förhoppningen<br />
är nu, när arbetet med att införa de nya reglerna<br />
påbörjas, att vi får en enhetlig tolkning av hamnstatskontroller<br />
i framtiden. ■<br />
Niklas Rönnberg<br />
Rederierna i Finland rf<br />
Adressannonser<br />
HELSINGFORS<br />
Inmarsat Point of Service Activation PSA 1130<br />
Accounting Authority of FI01 – maritim trafikavräkning<br />
• Aktivering av satellitterminaler<br />
Försäljning av satellitutrustning,<br />
bredband- och TV-lösningar<br />
• Världstäckande serviceavtal<br />
Inmarsat: Vizada,Telecom Italia, Stratos, MVS<br />
Iridium,Thuraya och Globalstar<br />
Ärttholmskajen 13, 00150 Helsingfors<br />
Tel. 020 741 8820, Fax 020 741 8821<br />
e-post: sales@telemar.fi www.telemar.fi<br />
Holkkitie 14 C 10, 00880 H:fors<br />
Förfrågningar: Tel. (09) 6840 700 Fax (09)<br />
6840 7010 • mail@inbux.fi<br />
ABB turboladdare<br />
Försäljning Tel. 010-22 2000<br />
Fax 010-22 26379<br />
Service Tel. 010-22 26477<br />
30 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL | | 31<br />
HANGÖ<br />
Oy Axel Liljefors Ab LTD<br />
Skeppshandel<br />
esplanaden 134, Box 92, Fin-10901 HAngÖ<br />
Fax 019-24 82 301 • Tel. 019-24 86 495<br />
e-post: office@liljefors.fi<br />
NAVIDEC<br />
- A company in the Telemar Group -<br />
Satellite, Navigation and Radio<br />
Equipment for Maritime Use<br />
Oy Navidec Ab<br />
Hernesaarenranta 13<br />
FI-00150 Helsinki<br />
Finland<br />
Tel.: +358 20 741 8830<br />
Fax: +358 20 741 8831<br />
sales@navidec.fi<br />
www.navidec.fi<br />
SUOMEN<br />
LAIVANPÄÄLLYSTÖLIITTO-<br />
FINLANDS<br />
SKEPPSBEFÄLSFÖRBUND r.y.<br />
www.seacommand.fi<br />
Laivanpäällystön eduksi<br />
yli 100 vuotta<br />
•<br />
För skeppsbefälet<br />
i över 100 år<br />
Marine Coatings<br />
ProteCtive Coatings<br />
Worlds biggest<br />
paint manufacturer<br />
Oy International Paint Ab<br />
Malmarintie 20 (PL 104)<br />
01301 vantaa, Finland<br />
tel. +358 (0)207 501704<br />
Fax +358 (0)207 501507<br />
Service till Handels ottan<br />
• Unitor vattenbehandlings-<br />
och rengöringskemikalier<br />
• Brett utbud av service-<br />
och reparationsprodukter<br />
• Unicool kylgaser<br />
och reservdelar<br />
• Granskning/service av brand-<br />
och säkerhetsutrustning<br />
Wilhelmsen Ships Service Ab<br />
Luffarbacken 4, FI-02770 Esbo<br />
Tel. +358 9 680 3640<br />
Fax: +358 9 682 0860<br />
helsinki@wilhelmsen.com<br />
www.wilhelmsen.com<br />
Sommarens stora dubbelnummer av<br />
<strong>Ålands</strong> <strong>Sjöfart</strong> & Handel kommer den 17 juni <strong>2010</strong><br />
ABB Oy<br />
Turbocharging<br />
Box 20<br />
00751 HelSingForS
HELSINGFORS<br />
Skeppshandel<br />
HElSINGfORS<br />
Phone +358 9 758 991<br />
Fax +358 9 758 99 200<br />
Email helsinki@megroup.fi<br />
SkEppSföRNödENHETER<br />
SKEPPSFÖRNÖDENHETER<br />
Tavastvägen 155 B, FIN-00560 Helsingfors<br />
Tel Tel. +358 (09) 20 2727 155 8250, 510, Fax Fax (09) +358 2727 20 155 5151 8259<br />
E-mail: sales@tecmarin.fi, www.tecmarin.fi<br />
AT-Marine Oy<br />
Service för skepp och skeppsvarv<br />
Navigationsutrustning<br />
Maskinrumsutrustning<br />
Kommunikationsutrustning<br />
Tankmätningsutrustning<br />
Försäljing, Installering,<br />
planering och service<br />
Vanda: Mesikukantie 16, 01300 Vantaa,<br />
tel. 09 5494 2600<br />
Service efter arbetstid +358 40 9000 368<br />
Åbo: Järnvägsgatan 4, 20200 Åbo,<br />
tel. 020 835 3400<br />
Service efter arbetstid +358 40 9000 371<br />
sales@atmarine.fi<br />
ålands_sjöfart.indd 1 25.3.<strong>2010</strong> 9.46<br />
AuTrOSAFe Oy<br />
Import, försäljning och service<br />
AUTRONICA fIRE ANd SECURITY AS (Norge)<br />
• fartygs brand- och gasalarmsystem<br />
• fartygs brandsläckningssystem<br />
AIRCHIME (Kanada), pneumatiska tyfoner<br />
COLORLIGHT AB (Sverige)<br />
• fartygs speciella strålkastare<br />
kONGSBERG MARITIME AS (Norge)<br />
• temperatur- och tryckgivare (Autronica)<br />
• trådlös temperaturmätningssystem för<br />
rörliga maskindelar<br />
• maskinrumsalarmsystem<br />
• VDR (Voyage Data Recorder Systems)<br />
• nivåmätningssystem för tankfartyg<br />
• fullständiga lösningar för navigationsbrygga<br />
MARTECHNIC GmbH (Tyskland)<br />
• testutrustning för bränd- och smörjmedel<br />
pfANNENBERG (Tyskland), E2S (England)<br />
• elektroniska ljud- och ljusalarmer<br />
WIkROLUX OY (Finland), armaturer och centraler<br />
till nödbelysningsanläggningar också med ledteknik<br />
Uranusgränden 4 B, FIN-01480 VANDA<br />
Tel. 09-2709 0120 • Fax. 09-2709 0129<br />
e-post: autrosafe@autrosafe.fi • www.autrosafe.fi<br />
32 | | ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL<br />
Oy Hempel (finland) Ab<br />
Tfn 0207 590 800 Fax 0207 590 801<br />
e-mail: sales-fi@hempel.com<br />
www.hempel.fi<br />
Hermanstad strandväg 10<br />
Fi-00580 Helsingfors<br />
Tel. +358 (0)10-830 8630<br />
Fax +358 (0)10-830 8690<br />
e-mail: helsinki@fi.bureauveritas.com<br />
www.bureauveritas.fi<br />
www.veristar.com<br />
lahelantie 399, Fi-04360 Tuusula<br />
tel. (09) 827 4060, fax. (09) 827 4061<br />
magnus.forsen@gefco.fi, www.gefco.fi<br />
BjØRGE ASA<br />
• integrerade automationssystem<br />
• gas- och brandalarmsystem<br />
HERNIS Scan Systems AS<br />
• videokameraövervakningssystem<br />
KROHNE Skarpenord AS<br />
• last- o. barlastövervakningssystem<br />
MOSER-BAER AG<br />
• tidsystem<br />
SCANA ASA Marine Area<br />
• fjärrövervaknings- och styrsystem<br />
• hydrauliska ventilstyrningssystem<br />
• växellådor och propellersystem<br />
ZEATEC AB<br />
• interna kommunikationssystem<br />
LLOyD’S reGiSTer emeA<br />
tel. 0207-918 300, fax 0207-918 301<br />
LLOyD’S reGiSTer<br />
QuALiTy ASSurAnCe<br />
tel. 0207-918 350, fax 0207-918 301<br />
Alexandersg. 48 A, 00100 Helsingfors<br />
helsinki@lr.org • www.lr.org<br />
kARLEBy<br />
OY M. RAUANHEIMO AB<br />
PB 254, 67101 Karleby<br />
tel. 06-8265 300, fax 06-8265 320<br />
STuVeri, SPeDiTion SKePPSMÄKleri<br />
kRISTINESTAD<br />
Ab Kristinestads Stevedoring Oy<br />
Hamnen, 64100 Kristinestad<br />
Skeppsklarering, Stuveri, Spedition<br />
06-2211 196, fax 06-2211 331<br />
infokrs@kristinestadsstevedoring.fi<br />
LIETO<br />
Försäljning och service<br />
• VIKING räddningsflottar och<br />
evakueringssystem (MeS, VeC)<br />
• VIKING livvästar och<br />
räddningsdräkter, SolAS<br />
• VIKING branddräkter och<br />
utrustningar<br />
• VIKING DIVING dykningsdräkter<br />
• Försäljning och service på livbåtar<br />
och däverter<br />
• TRELLCHEM kemikaliedräkter<br />
• Påfyllning av CO²-flaskor<br />
Pääskykalliontie 13,<br />
21420 lieto<br />
Tel. (0)2 489 500<br />
Fax (0)2 489 5011<br />
Viking-fi@viking-life.com<br />
RAUMO<br />
Skeppshandel<br />
RAUMO<br />
Phone +358 2 273 0580<br />
Fax +358 2 822 1433<br />
Email rauma@megroup.fi<br />
VASA<br />
Oy Backman - Trummer Ab<br />
Tel. 06-323 9111 – Telex 74228<br />
Fax 06-323 9150<br />
industrigatan 1, 65170 VASA<br />
e-mail: info@batru.fi<br />
SKePPSMÄKlAre, SPeDiTÖrer<br />
linJeAgenTer<br />
ÅBO<br />
LLOyD’S reGiSTer emeA<br />
Tavastgatan 30 D, 20700 Åbo<br />
tel. 0207 918 380, fax 0207 918 381<br />
turku@lr.org • www.lr.org<br />
JOhn nurminen nAviS Oy<br />
Speditionsgatan 5<br />
Fi-20200 Åbo<br />
Tel. 010-545 4440, fax 010-545 4449<br />
e-post: turku.agency@johnnurminen.com<br />
www.johnnurminen.com<br />
ÅLAND<br />
Södragatan 13, AX-22100<br />
Mariehamn, Finland<br />
Tel. +358 18 528 282<br />
Fax +358 18 528 281<br />
e-mail: info@godbyshipping.fi<br />
www.godbyshipping.fi<br />
www.ppgpmc.com<br />
Fartygsmålning från<br />
Tel. 0400-529377<br />
E-mail: marmex@aland.net<br />
www.marmex.ax<br />
När du vill synas!<br />
Restaurang- och barskyltar<br />
Inredningsdetaljer och belysning<br />
Väggdekorationer<br />
Ljusskyltar<br />
GA-planer<br />
IMO-skyltar<br />
www.cainby.com Tel: +358 (0)18 21411 Norrbölevägen 1 AX-22100 Mariehamn Åland<br />
Vikingagränd 6<br />
Tel. 018-27 011<br />
Telefax 018/22200<br />
• Transporter, spedition, förtullning<br />
Tel. +358 18 13120 • Fax +358 18 17220<br />
e-post: info@lillgaard.aland.fi<br />
www.lillgaard.aland.fi<br />
SVERIGE<br />
Skeppsbron 16<br />
Se-111 30 Stockholm, Sweden<br />
Phone +46 8 24 03 10, Fax +46 8 20 46 10<br />
e-mail: simsonship@simsonship.com<br />
www.simsonship.com<br />
Ivar Lundh & Co. AB<br />
• Skeppsmäklare<br />
• Tankbefraktning<br />
• Finansiering<br />
• Klarering även i Södertälje<br />
Box 27177, SE-102 52 Stockholm<br />
Tel. +46 8 555 726 00<br />
Fax +46 8 555 726 01<br />
E-post: ilco@ilco.se • www.ilco.se<br />
STOCKHOLM GÖTEBORG<br />
+ 468-650 7680 + 4631-769 0929<br />
Fairwater Marine AB<br />
International Insurance Brokers<br />
www.fairwater.se
På ett stormigt hav är erfarenhet guld värd<br />
Alandia Marine är ett sjöförsäkringsbolag med tradition. Vi startade redan<br />
1938 på Åland. Idag opererar vi över hela östersjöregionen. 1700 fartyg<br />
med ett försäkringsvärde på närmare fem miljarder euro är helt eller delvis<br />
försäkrade genom oss.<br />
Sedan starten för sjuttio år sedan har vi följt försäkringstagare i medvind<br />
och motvind. Med tiden har vi lärt oss hur våra kunder klarar stormar på<br />
bästa sätt och är väl rustade när vinden mojnar och solen tittar fram.<br />
Kontakta oss så berättar vi mer om hur vi tillsammans kan bygga<br />
en stabil framtid grundad på kunskap, engagemang och pålitlighet.<br />
<strong>Sjöfart</strong>ens försäkringsbolag sedan 1938<br />
<strong>Ålands</strong>vägen 31, 22100 MARIEHAMN<br />
Tel. 29 000, marine@alandia.com<br />
en del av<br />
www.alandia.com