Räddningstjänst vid olyckor med frätande ämnen

Databaser
Utvecklingen inom dataområdet går snabbt framåt och det
finns en stor utvecklingspotential för beslutsstöd vid olyckor
med farliga ämnen. Redan nu kan man på ett enkelt sätt,
direkt från skadeplats, koppla upp sig mot databaser för att
söka information om kemikalier och reaktioner och få råd
och hjälp från experter i hela världen. Ännu enklare är att använda
sig av de CD/DVD-skivor, informationsprogram och
spridningsmodeller som blir allt vanligare på marknaden,
t.ex.:
• RIB, Integrerat beslutsstöd för skydd mot olyckor från
Räddningsverket
Se verktygen Bfk, Spridning mark, Neutralisation av syror
samt Riskavstånd vid kemikalieutsläpp
• Kemiska ämnen, Arbetarskyddsnämnden
• Kemikontorets CD.
Kartmaterial
Kartor är tyvärr ett ofta försummat beslutsstöd ute på räddningstjänsterna
trots att de har mycket information att ge.
Kartor krävs för att man ska kunna förutse hur spridningen
av en kemikalie kommer att se ut. För beräkning av gasspridning
behövs i första hand en vanlig geografisk karta, men
även tillgång till geologiska kartor krävs om man ska kunna
skatta spridningen av lösningar i mark och vatten.
De geologiska kartorna som delas upp i bl.a. infiltrationskartor,
hydrogeologiska kartor och berggrundskartor, beskriver
markförhållandena på skadeplatsen. De kan ge ovärderlig
information till den som vill veta hur snabbt en lösning kan
sprida sig i marken och hur grundvattenförhållandena är på
platsen. Det är Sveriges geologiska undersökning (SGU) som
ansvarar för dessa kartor och beskrivningar till dem.
En vanlig karta kan ge information om naturskyddsområden,
men man kan även få hjälp av kommunens miljöskyddskontor
när det gäller skyddsvärda områden och privata
dricksvattenbrunnar.
37