Räddningstjänst vid olyckor med frätande ämnen

främst med de s.k. oädla metallerna zink, aluminium, magnesium
och järn. Vid dessa reaktioner kan den luktlösa och
osynliga vätgasen bildas. Vätgasen är ca 14 gånger lättare än
luften och har ett brännbarhetsområde mellan 4 – 75 volymprocent.
Sker reaktionen utomhus kommer vätgasen att
stiga uppåt och blanda sig med luften. Sker reaktionen sker
inomhus eller i ett slutet utrymme där vätgasen kan ansamlas
finns en potentiell risk för antändning om det finns tändkällor
i närheten. Salpetersyra kan bilda nitrösa gaser i kontakt
med metaller.
42
Reaktionsformeln för svavelsyra och zink blir enligt
följande:
Zn (s) + H 2 SO 4 (l) → ZnSO 4 (aq) +H 2 (g)
zink + svavelsyra → zinksulfatlösning + väte
Vid alla reaktioner mellan syror och metaller bildas dessutom
ett salt.
Reaktioner med vatten
SIV-regeln har förmodligen de flesta någon gång kommit i
kontakt med. SIV står för ”syra i vatten”. Denna regel används
som kom-ihåg vid spädning av syror. Syran som har en högre
densitet än vattnet, sjunker då ner och blandar sig med
vattnet. Gör man tvärtom finns det risk att blandningen stänker.
Värmeutvecklingen blir lätt så hög att vattnets kokpunkt
överskrids. Rent taktiskt kan det dock vara svårt att tillämpa
denna regel.
Man bör känna till att värme utvecklas då svavelsyra och
vatten blandas. Denna exoterma reaktion kan vara mycket
kraftig.
Risk för antändning
Om det vid ett olyckstillfälle finns risk för att det frätande ämnet
kommer i kontakt med ett lättantändligt och brännbart
material kan flera olika reaktioner ske beroende på kvantitet
och de ingående ämnenas egenskaper. Då en stark syra eller
bas kommer i kontakt med en brännbar vätska kan det ske en