V erksamhetsberättelse 2011 Biblioteket - Södertörns högskola

Verksamhetsberättelse 2011
Biblioteket

Innehållsförteckning
Verksamhetsberättelse 2011 ................................................................................................. 3
Bibliotekets organisation ........................................................................................... 3
Arbete med bibliotekets identitet ............................................................................. 3
Kundservice ....................................................................................................................... 5
Ansvarsområden ......................................................................................................... 5
Utvecklingen i kundservice under året .................................................................... 5
Kompetensutveckling ................................................................................................. 6
Bibliotekets IT-funktion ............................................................................................... 11
Ansvarsområden ...................................................................................................... 11
Kompetensutveckling .............................................................................................. 12
Media och Webb ............................................................................................................ 13
Ansvarsområden ...................................................................................................... 13
Medieinköp ............................................................................................................... 13
Webb och sociala medier ........................................................................................ 17
Enheten för lärande och forskarstöd .......................................................................... 19
Ansvarsområden ...................................................................................................... 19
Undervisande och lärande ...................................................................................... 19
Forskarstöd och publicering ................................................................................... 22
Kompetensutveckling .............................................................................................. 24

Verksamhetsberättelse 2011
Karin Grönvall, Biblioteksschef
Inför 2011 presenterade Biblioteket en verksamhetsplan som fastslogs av biblioteksrådet.
Denna verksamhetsberättelse är en uppföljning av den och ska redogöra för hur
verksamheten utvecklats, vad vi uppnått och även hur vi arbetat.
Bibliotekets organisation
Biblioteket består av ca 40 medarbetare fördelade på 3 enheter med varsin
enhetschef. Bibliotekets ledningsgrupp utgörs av bibliotekschef, it-chef (likadeles
bitr. bibliotekschef) samt enhetscheferna. Ledningsgruppen har möte varannan
vecka liksom enheterna. Personalmöten med all personal äger rum en gång i
månaden då olika teman tas upp och information sprids. På enheterna finns ett
antal funktionsgrupper som arbetar med att utveckla sina arbetsområden. I maj
hade all personal en gemensam planeringsdag och före jul hade de tre enheterna
separata planeringsdagar då vi arbetade med verksamhesplanen för 2012. Som stöd
till biblioteksutvecklingen finns ett biblioteksråd som sammanträdde tre gånger
under 2011.
Arbete med bibliotekets identitet
Under 2011 har vi i hela personalgruppen arbetat med vår identitet och vad vi vill stå
för, uttryckt i värdeord, som bibliotek på Södertörns högskola. Vi har dels arbetat med
frågan i mindre, existerande arbetsgrupper och dels i hela personalgruppen. För att
skapa sammanhang bjöd vi in Joachim Hansson, professor i biblioteks- och
informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet, till vår planeringsdag och pratade om
forskningsbibliotekens identitet.
En plattform för vårt utvecklingsarbete är den nya utbildnings- och forskningsstrategin.
Under hösten diskuterade vi utkastet till strategin med fokus på frågan om
vilket sätt den kan visa riktning för vår egen verksamhet. Vi har också haft besök av
rektor för samtal om strategin, dels i hela personalgruppen och dels på
ledningsgruppsmöte.
Identitetsarbetet låg till grund för ledningsgruppens formulering av den
övergripande målsättningen ”Att på ett kreativt och inkluderande sätt skapa
förutsättningar för lärande”! Målsättningen utgjorde grunden i verksamhets-planeringen
för 2012.
3

Kundservice
Marjatta Styrud, Enhetschef
Ansvarsområden
• Bemanning av disk, telefon, mail, chatt.
• Samordning biblioteksvärdar
• Vägledning i litteratur- och informationssökning inkl ”Boka handledning i
informationssökning
• Bemötandefrågor, kompetensutveckling i arbetslagen, biblioteksvärdar
• Lokala lån, cirkulation, fjärrlån ut
• Kassahantering/fakturering
• Talboksservice
• Service till distansstudenter
• Vaktmästeri (posthantering)
• De publika lokalerna
• Daglig skötsel samlingar i hyllorna, bokuppsättning och hantering av tryckta
tidskrifter
• Utskriftssystemet
• IT- och kopieringssupport
• Support av datorer
Enheten för kundservice bestod 2011 av 13 medarbetare (varav en tjänstledig) samt 9
biblioteksvärdar och två bokuppsättare. På sommaren anställdes feriearbetare under
några veckor för att flytta böcker inför golvslipningen samt för att chippa böcker. Till
terminsstarten anställdes en extraresurs under fyra veckor.
Utvecklingen i kundservice under året
Smidigare terminsstarter
Målet för kundservice är att få terminsstarten så smidig som möjligt och att
kunderna får en bra service utan långa väntetider.
Inför terminsstart upprättades en checklista där det framgår vad som behöver göras och
av vem inför terminsstarten. Denna lista uppdateras vid behov och gås igenom till varje
terminsstart.
Vi provade även en ny form av biblioteksintroduktioner till vårterminen som
bestod av 15 minut drop-in, men den möjligheten tog inte så många studenter fasta på.
Till höstterminen hade vi istället ambulerande introduktioner, dvs vi hjälpte till på plats
i bibliotekslokalen och vid behov. Vi medverkade också i högskolans terminsstartprogram
med två representanter.
5

Skyltgrupp
För att göra terminsstarterna smidigare och lättare för nya studenter att hitta i
biblioteket har vi dessutom bildat en skyltgrupp på fyra personer. Skyltgruppen har
under hösten inventerat befintliga skyltar i biblioteket samt behovet av nya skyltar.
Under arbetet har fokus legat på att alla skyltar ska finnas även på engelska. Då många
av bibliotekets bokhyllor saknar gavelskyltar, har nya beställts från Wagner Form AB.
Skyltgruppen har även arbetat med att regelbundet se över bibliotekets anslagstavlor och
vid behov trycka upp nytt informationsmaterial.
Effektivare service – Arbetslagen
Målet för arbetslagsarbetet är att uppnå ett effektivare kundbemötande och ge en
bättre service. Vi vill minska sårbarheten och öka flexibiliteten i bemanningen av
disken.
Genom att bemanna kundtjänst med fyra arbetslag samt en resursperson 10.00–14.00
har vi uppnått en tillfredsställande nivå på vår service. Vid höstens terminsstart hade vi
dessutom förstärkning i disken kl. 09.00–15.00 av en person i fyra veckor.
Det har varit en lagledare och ca 4–6 personer från de olika enheterna i varje lag.
Arbetslagens uppgift är att bemanna informationsdisken, telefontjänsten, besvara
bibliotekets mejl och chatt. Chatten är en ny funktion som infördes under året för att öka
tillgängligheten. Lagledarna har även tillsammans med chefen för Kundservice planerat
bemanning för kundtjänst under sommarmånaderna och jul–nyår.
I maj utvärderades arbetslagen genom en enkät som lagledarna samt chefen för
Kundservice utformade. Resultatet sammanställdes under hösten i Arbetslagen
bemannar Kundtjänst – en utvärdering av första året som diskuterades på ett personalmöte.
Det framkom i utvärderingen att arbetet med lag i Kundtjänst bidrar till bättre
service vid terminsstart genom att bemanningen anpassas efter behovet och vi utnyttjar
personalresurserna bättre. Den ger en ökad ansvarskänsla bland personalen och
möjligheter att vidareutveckla och förbättra arbetsrutinerna.
År 2011 2010 2009
Antal inpasseringar 561 558 570 812 536 651
Antal inpasseringar i biblioteket
Kompetensutveckling
Under hösten gavs även två introduktioner i informationssökning för biblioteksvärdar
men även arbetslagen. Introduktionerna syftade till att deltagarna skulle lära sig mer om
bibliotekets resurser, känna sig säkrare kring informationsfrågor i disken, samt bättre
kunna avgöra om och till vem frågor behöver slussas vidare.
Under våren hade arbetslagen en workshop om värdegrund med syfte att få fram
verksamhetens ledord. Det arbetet skulle sedan följas av ett bemötandeprojekt som skulle
påbörjas 2011. Vi hann inte med detta utan har flyttat bemötandearbetet till 2012.
Lagledarna och chefen för Kundservice hade en heldag i juni för planering och
utvärdering av lagarbetet. Vi planerade årets ärendekartläggning, såg över nyckeltal och
påbörjade arbetet med en ny policy för kundtjänstsarbete.

Under året har praktik förekommit i disken av praktikanter (biblioteks-studerande och
personal från högskolans reception), vikarier och nyanställda som arbetslagen har
introducerat i kundtjänstarbetet.
Under våren har lagledarna haft handledning tillsammans med en konsult.
Arbetslagen har haft både gemensamma och egna utbildningstillfällen:
• Genomgång av skrivare och kopiatorer
• Genomgång av utskriftssystemet
• Utbildning i chattsystemet
• Genomgång av Rutinpärmen på Google
• Workshop om e-resurser.
Talboksservicearbetet kräver en ständig kompetensutveckling och omvärlds-bevakning.
Under året har talboksservicegruppen deltagit i följande kurser och konferenser som ett
led i verksamhetsplanen att förbättra servicen och öka kompetensen.
• Hjälpmedelsinstitutets kurs Tillgänglig webb i Stockholm.
• Internationella Daisykonsortiets årsmöte och konferens i Helsingfors.
• TPB:s studiedag i Stockholm.
• 6:e Nordiska Dyslexipedagogiska kongressen i Stockholm.
• ID-dagarna (Hjälpmedelsinstitutets Informations- och Demonstrationsdagar) i
Uppsala.
• Svenska Daisykonsortiets konferens och årsmöte i Stockholm.
• TPB:s studiedag i Stockholm.
Talboksservice
Målet för verksamheten Talboksservice är att utveckla och effektivisera servicen till
denna målgrupp och utöka vår kompetens inom området för studenter med
funktionshinder.
Gruppen som huvudsakligen arbetar med Talboksservice på biblioteket består av tre
personer samt ytterligare en person har bidragit med teknisk support.
En medarbetare på Kundservice sköter nedladdning och bränning av talböcker på
skiva i biblioteket till de studenter som av olika skäl inte kan sköta detta själva. Antalet
brända böcker under året var 296 st. Dessutom har gruppen teknisk support på de
bärbara datorerna (de s.k. 108-datorerna) som innehåller stödprogram för
funktionshindrade studenter.
Vi har under året haft 241 aktiva 108-studenter, studenter med funktionshinder,
(2010: 178 st). Talboks-introduktioner har getts vid 57 tillfällen. Varje tillfälle är circa
1 timme.
Under året har vi deltagit i de två terminsstartsmässorna samt fortsatt samarbetet
med högskolans samordnare. En person har deltagit i en grupp på högskolan som ser
över möjligheten med campuslicenser för stödprogram. I december var vi på ett FUGAmöte
för institutionssekreterarna då vi informerade om bibliotekets talboksservice.
Under sommaren påbörjades arbetet med att lägga över lokala inläsningar (gjorda
av högskolans lektörer) till TPB.
En informationsfolder om talboksservice på biblioteket skapats under året.
Från TPB:s digitala arkiv har 2487 nedladdningar gjorts av Södertörns högskola.
Biblioteket stod för 294 st av dessa.
7

Boka handledning i informationssökning
Målet med tjänsten Boka handledning i informationssökning är att genom enskild,
pedagogisk vägledning bidra till studenternas förmåga att söka och värdera
information.
Under 2011 har tjänsten Boka handledning setts över vad gäller både bemanning och
rutiner. Tjänsten har fått en egen mailbox: infosok@sh.se, som dagligen gås genom.
Antalet bibliotekarier som är bokningsbara har utökats till nio. Det finns nu även ett
tydligt back-up system med en huvudansvarig och två ersättare. Under året har vi
sammanlagt haft 75 handledningstillfällen, 43 på vårterminen och 32 på höstterminen.
År 2011 2010 20009
Antal tillfällen 75 48 39
Antal bokningstillfällen Handledning i informationssökning.
För att tydligare inkludera både studenter, forskare och lärare på högskolan, har
informationen om tjänsten på webbplatsen utökats och nischats för att passa olika
målgrupper. Vid lanseringen av högskolans nya webb lade vi även till en FAQ med
frågor och svar kring tjänsten.
Under våren genomfördes ett särskilt fortbildningstillfälle för alla bokningsbara
om ekonomiska och juridiska databaser, och på höstterminen fördjupade vi oss i
uppsatshandledning. Vi fick då besök av J-O Gullö från Centrum för lärande och
bildning som berättade om sina erfarenheter från projektet om uppsatshandledning som
gjordes på högskolan förra hösten.
Back-up system för alla funktioner
Målet är att göra verksamheten mindre sårbar och personberoende.
Vi har under året sett till att alla viktiga funktioner har en ersättare. Dessutom har vi
försökt att informera om vem som gör vad på Kundservice och fått tydliga rutiner för
olika arbetsuppgifter. En ”Vem gör vad”- förteckning är under arbete.
Ny diskmiljö – bättre studiemiljö
Biblioteket ska uppfattas som en attraktiv mötesplats för högskolans studenter,
lärare/forskare och andra anställda samt fungera som en god studiemiljö.
Att skapa en välkomnande entré blev en viktig uppgift under 2011. En lokalgrupp
bildades som utgick från en vision för entrén:
• Miljön ska upplevas trivsam och inbjudande
• Besökarna ska mötas av öppenhet och tydlighet
• Personalen ska vara tillgänglig och kompetent
• Det ska finnas möjligheter att klara sig själv i biblioteket
Satsningar har gjorts på att fräscha upp bibliotekslokalen och vi har gjort
nyanskaffningar, bl.a. nya stolar och installation av eluttag, och förbättringar vad gäller
studieplatser och grupparbetsplatser. Bibliotekets trägolv har slipats och ljudisolerande
plattor har satts upp i taket. Ett daglånerum byggdes under sommaren för att
studenterna ska kunna låna sina daglån själva utan att köa i disken. Vi påbörjade även

arbetet med att förbättra informationsmiljön och backoffice. Ett rum för telefontjänsten
inreddes och utrymmet i återlämningsrummet kunde utnyttjas bättre. Ett separat låsbart
rum för filmer spel och reserverade böcker byggdes också i anslutning till
daglånerummet.
I och med att biblioteket införde RFID chippades alla böcker (ca 120 000 volymer) i
somras och nya automater för utlån och återlämning anskaffades. Så även nya larmbågar.
Ny informationsmiljö med nya diskar har inte helt slutförts och pågår även 2012.
IT/teknik
Under 2011 flyttade vi om kopiatorer och skrivare i lokalerna för att göra plats för andra
funktioner samt för att få de på ett mer användarvänligt ställe. Mikrofilms-apparaterna
och kopiatorer bytte plats. Mikrofilmsutrustningen finns nu i UB628. I rum UB616
installerades det 16st bärbara datorer och de 15 stationära datorer som stod i det
rummet installerades på plan 6. Samtliga datorer i biblioteket har blivit installerade med
Windows 7 samt utökats med extra RAM-minne (4GB).
Datorer för funktionshindrade utökades med 5 st och i grupprummen gjordes
datorerna om till att fungera på det trådlösa nätverket.
Efter sommarens omfattande ombyggnad så har vi införskaffat oss tre nya
utlåningsmaskiner samt en ny återlämningsmaskin som kan läsa vårt nya RFID-system.
Biblioteket ansvarar för utskriftssystemet på högskolan och under året togs
2 091 479 kopior/utskrifter (2010: 1 648 332).
I slutet av året inleddes samarbete med Mediecenter som resulterade i ett avtal, i
vilket en nybildad teknikgrupp på biblioteket ska gemensamt arbeta för att förbättra ITsupporten
till våra studenter.
Cirkulation
Tre personer har under 2011 arbetat med cirkulation, dvs. lokala lån och fjärrlån-ut.
Under året har vi utarbetat ett välfungerande back-up system, uppdaterat våra
rutindokument, samt genomfört Projekt personallån. Syftet med projektet var att göra
en översyn av bibliotekets lånevillkor till högskolans personal samt se över hanteringen
av forskarexemplar. Resultatet, att upphöra med forskarexemplar samt att inte undanta
personal från ersättningsskyldighet för förkomna böcker, gör hanteringen av lån
effektivare och innebär en bättre service för våra kunder.
År 2011 2010 2009
Antal utlån 275 482 286 591 277 334
Antal utlån
Vi har under 2011 genomfört olika kompetensutvecklingsinsatser enligt verksamhetsplanen.
På enheten för Kundservice utsågs en pedagogisk samordnare och vi har
genomfört flera tillfällen för kompetensutveckling under året. Under vårterminen
erbjöds en internutbildning kring juridiska och ekonomiska databaser, med syfte att
arbetslagen skulle bli säkrare kring informationsfrågor om dessa ämnen i kundtjänst.
Detta följdes upp under hösten med en liknande intern-utbildning kring naturvetenskapliga
databaser.
9

Bibliotekets IT-funktion
Anders Fredriksson, Enhetschef
Ansvarsområden
• Stöd för enheterna i arbetet med system och med IT-utveckling.
• Kontakt/samordning mot högskolan i IT-frågor, (infrastruktur, utveckling).
• Verka för kompetensutveckling av bibliotekspersonal på IT-området.
• Leda eller delta i större utvecklingsprojekt.
• Delta i webbutveckling.
• Ansvara för större investeringar i hård- och mjukvara (budgetuppföljning).
• Övergripande ansvar för låne- och katalogsystemet.
RFID infört
Utrustning för övergång till att använda chip istället för streckkoder upphandlades och
driftsattes under året. Efter arbete med upphandling och avtal organiserades arbetet
med att sätta chip i alla våra böcker. Övergången innebar också upphandling och
igångsättande av två nya larmbågar, två utlåningsmaskiner och en återlämnings-maskin.
Den nya tekniken ger bättre funktionalitet hos automater och larmbågar. Falsklarmen
minskar och ej avlarmat material som förs ut kan omedelbart identifieras. Den nya
återlämningsmaskinen har minskat risken för felsortering.
Upphandling av samsökningsverktyg
Ett verktyg för samsökning av bibliotekets tryckta och elektroniska resurser
upphandlades. De inkomna anbuden uppfyllde tämligen väl våra krav och låg också
ganska nära i pris. En grundlig utvärdering gjordes, där de tre leverantörerna också
bjöds in för att förtydliga sina anbud och svara på frågor. Vann gjorde företaget Ex
Libris med sin tjänst Primo. Avgörande var bland annat att detta system ger oss de
bästa möjligheterna att själva forma systemet efter högskolans behov. Ex Libris har
också ett etablerat samarbete med stora och välorganiserade användargrupper.
Under 2012 fortsätter arbetet med att implementera tjänsten och integrera den i vår
webbmiljö. Primo ska ge våra användare en möjlighet att med en enda inmatning
genomsöka i stort sett allt det vi har tillgång till. Resultatet kan sedan begränsas till
olika önskade delmängder. Den här typen av verktyg har kallats för ”bibliotekens
Google”.
System för katalog och cirkulation
En ny generation av system utvecklas nu av de ledande leverantörerna. Vår nuvarande
leverantör Innovative Interfaces planerar att ersätta sitt system med ett helt nytt. Idag
har vi vårt system tillsammans med Karolinska institutets bibliotek (KIB), vars behov
numera skiljer sig en del från våra. KIB inledde under året ett arbete med inriktning på
systembyte. Dessa båda faktorer – en ny generation av system och en signal från vår
11

nuvarande samarbetspartner – aktualiserade behovet av att arbeta med frågan, trots att
den inte var med i verksamhetsplanen.
KIB undersökte under året i projektform möjligheten att gå över till ett Open Sourcesystem
som heter Koha. Vi inbjöds att delta i detta projekt, som innebar att även våra
katalogposter importerades till en testinstallation. Systemparametrar sattes och olika
funktioner testades och utvärderades. KIB beslöt efter detta projekt att tills vidare stanna i
nuvarande lösning, men vi ser att det framöver med största sannolikhet måste bli en
upphandling av ett nytt system och att vi den här gången inte gör det tillsammans med
KIB. Arbetet med att förbereda en upphandling fortsätter i projektform under 2012.
Internkommunikation
IT-chefen har ansvaret för intranätsfunktioner. Vår miljö är splittrad på flera system och
tjänster, så det fanns ett behov av att skapa riktlinjer för hur medarbetarna ska hantera
olika former av intern elektronisk information. Ett förslag togs fram, som förankrades i
ledningsgruppen och diskuterades med alla medarbetare vid två internutbildningstillfällen.
Riktlinjerna finns nu publicerade på intranätet. Arbetet med intranät innebär
skötsel av Intrabloggen, som är en Wordpressinstallation på vår egen Linuxserver.
Denna plattform ger möjligheter till en friare och tekniskt mer flexibel publicering av
material än högskolans intranät. Intrabloggen är ett forum för omvärldsbevakning
och diskussion.
Webbarbete
Deltagit praktiskt i införandet av den nya externwebben. Deltagit i planeringsmöten
kring den framtida utvecklingen och varit medlem i den nybildade webbtjänstgruppen,
som ska driva den tekniska utvecklingen av bibliotekets webbplats. Arbetat med
plattformen för bibliotekets bloggar (Wordpress-installationer), samt med ett par andra
specialapplikationer.
Bildande av teknikgruppen
Medverkat i bildandet av bibliotekets teknikgrupp, som ska stödja arbetslagen och övrig
personal i teknikfrågor, samt se till att bibliotekets IT-miljö och utrustning fungerar.
Gruppen är bildad i samarbete med IT-avdelningen och bör ge möjlig-heter för en
gemensam strävan att förbättra IT-supporten för våra studenter. Arbetet med att stödja
arbetslagen kommer framöver att planeras och ske i samarbete med teknikgruppen.
Kompetensutveckling
Deltog i konferensen ELAG (European Library Automation Group), som handlade om
utvecklingen på nätet, med mycket fokus på “ linked data”. Där fanns också mer
praktiska workshops, t ex om utveckling av mobila webbplatser och om det populära
ramverket jQuery.
Deltog i den årliga icke-konferensen BibCamp, där alla deltagare förväntas hålla en
presentation. Jag pratade om problematiken kring internkommunikation.
Har under hösten också klarat av 7,5-poängskursen kursen ”Webbdesign med
JavaScript och Document Object Model”, som gavs vid Umeå universitet.

Media och Webb
Catarina Hummelstrand, Enhetschef
Ansvarsområden
Media och webb-enheten ansvarar för att köpa in och tillgängliggöra tryckt och
elektroniskt material som är relevant för högskolans forsknings- och utbildnings-profil.
Även bibliotekets webbplats, dels den tekniska, innehållsmässiga och kommunikativa
delen, hör ansvarsmässigt till enheten.
Medieinköp
Inköp böcker och fjärrlån
I början av året organiserade vi om arbetet med att köpa in böcker och beställa
fjärrlån i syfte att uppnå en mindre personberoende hantering av förvärv,
katalogisering och fjärrlån. Arbetsgruppen består av fem personer där två per dag,
enligt schema, tar hand om de fjärrlånebeställningar och inköpsförslag , oavsett ämne,
som kommer till biblioteket.
Genom internutbildning kunde alla i gruppen komma igång med fjärrlån på kort tid.
Under året fjärrlånades 1701 dokument till biblioteket och till bibliotekets tryckta
samling förvärvades 6112 böcker. Boksamlingen uppgick vid årsskiftet 2011/2012 till
drygt 125 000 exemplar.
Läromedelssamlingen
Vi har under året gjort ett krafttag kring att möta lärarutbildningens behov av läromedel
för grundskola och gymnasiet och köpt in material för drygt 80 000 kronor. En liten
grupp bestående av tre personer har arbetat med inköp och katalogisering av materialet.
Inköpen baserades på listor vi fått från nätbokhandeln Adlibris samt enstaka
inköpsförslag.
Vi har haft två möten med lärarutbildningen för att stämma av behovet och
informera hur vi arbetar. Dels med Robert Sandberg och dels med Karin Broberg,
ansvarig för estetiska läroprocesser.
Klassificering med Dewey
Från och med årsskiftet började biblioteket använda Deweys decimalklassifikation vid
ämnesklassificering av nya böcker. Dewey är internationellt gångbart och hålls bättre
uppdaterat än det tidigare använda SAB-systemet. Övergången till Dewey fungerade
smärtfritt tackvare bra kunskapsspridning i organisationen och genom att några i
personalen gått endagskurser på KB.
13

Förstudie Mesopotamiska samlingen
Mats Alexandersson har gjort en kvantitativ förstudie kring den Mesopotamiska
samlingen i samarbete med David Gaunt och Can Diarbakerli på institutionen för
Kultur och Kommunikation. En rivning av Primushuset sågs som nära förestående och
detta gjorde frågan om samlingens placering aktuell. Bibliotekets sågs som en tänkbar
plats att placera samlingen och därför startades förstudien i vilken beräkningar gjorts på
samlingens fysiska omfång och vilka resurser som krävs för att integrera den i ett
biblioteksbestånd.
Under sommaren användes rapporten från förstudien i en projektansökan till
Österjöstiftelsen för att få medel till att utveckla samlingen och införliva den i
biblioteksbeståndet, en ansökan som inte bifallits. Beskedet om att uppskjuta rivningen
av huset där samlingen i dag huserar, har dock gjort frågan om samlingens placering
mindre akut.
Tryckta tidskrifter
I samband med omflyttningar och ombyggnad i bibliotekslokaler sågs vårt bestånd av
papperstidskrifter över. En del av tidskrifter som finns i elektronisk form gallrades.
Papperstidskrifter fick ett nytt arkiv och placering. Under året fanns 313 löpande
tidskrifter och 10 dagstidningar att tillgå i biblioteket.
Utbud under året:
313 tryckta tidskrifter
10 dagstidningar
E-resurser
Ett mål som vi arbetat med under året var att fler medarbetare skulle komma in i arbetet med
e-resurser samt att flera arbetsuppgifter skulle säkras upp och göras mindre personberoende.
Under hösten återupplivades därför e-resursgruppen och kom igång med regelbundna
möten där frågor kring inköp, plattformar och support diskuterats och beslutats. I höstas,
inför förnyelse av tidskriftsprenumerationer och databasavtalen, arbetade gruppen med att ta
fram och analysera användningsstatistiken.

Användning totalt
500000
450000
400000
350000
300000
250000
200000
150000
100000
50000
0
Sökn. i
bibl.
databaser
Fulltextd
okument
i
databaser
Arbetet med e-resurser kan beskrivas enligt följande årscykel:
Utvärdering
Framtag
na dok. i
övr
databaser
Administration/
support
Fulltext
e-böcker
Fulltextd
okument
e-tidskr.
Beslut
Inköp/förnya/säga upp
Tillgängliggöra
Audiovis
uella dok.
i digital
form
Övr.
digitala
dok.
2011 77405 67798 820 490807 84661 6021 259492
2010 59583 181726 1249 358558 69976 5996 0
2009 55298 75315 1104 298032 65376 4710 0
Utbud under året:
• Databaser: 74 databaser har tillgängliggjorts under året. 3 nya har tillkommit
och 3 har sagts upp.
15

• Tidskrifter: 10738 stycken gjordes tillgängliga. Merparten av dem köptes in via
konsortieavtal. Två nya tidskriftspaket, de Gruyter och CEEOL köptes in och
gjordes tillgängliga via bibliotekets webbplats.
• E-böcker: Det totala antalet e-böcker var 74 257. Den största mängden 71 268
kommer från Ebrarys Academic Complete
I januari började vi använda e-boksplattformen Dawsonera för alla enstaka bokinköp.
Under året har vi också tillämpat en ny policy som går ut på att om en kursbok finns
som e-bok, med rättigheter som tilllåter flera samtidiga användare, så köper vi inte in
några tryckta exemplar. Vi har varit lyhörda för studenternas synpunkter på att läsa eböcker
men har ännu inte fått någon tydlig reaktion. Vi önskar följa upp frågan om eboksläsning
mer. Fler förvärvare har börjat köpa in enstaka e-böcker.
För att sprida kunskapen kring vilka e-resurser biblioteket har, vilka förändringar
som gjorts och hur Dawsonera fungerar har internutbildningar hållits för alla på
biblioteket som arbetar i kundtjänst.
Vi har utbytt erfarenheter kring administration, användning och tillgängliggörande
av e-resurser genom att delta i exempelvis Användargruppen för Verde i
Sverige, Konsortiedagar, Seminarier anordnade av KB och Libris-avdelning, Samsaårsmöte,
LM-Infos informationsmöte, E-bokens dag på Chalmers samt ChALS och
Primo-möte. Vi har också fördjupat oss i en den akademiska publiceringsprocessen
genom att delta på UKSG-konferensen och på Lund-online.
Kurslitteratur
Inför terminsstart är det alltid ett intensivt arbete med att köpa in kurslitteratur till
studenternas kurser. Under året har vi arbetat mot att skapa en effektivare hantering av
kurslitteraturlistorna och att bygga en flexiblare organisation kring detta. Med en
uppdaterad processkartläggning som utgångspunkt så beslutade vi att köpa in
utrustning av böckerna via Adlibris. Det betyder att böckerna nu är plastade, stämplade
och uppmärkta med hyllsignum vid leverans. Därefter gör biblioteksvärdarna en
ommärkning så att bibliotekets system med färgkoder bibehållits. Att köpa in utrustning
har lett till minskad handpåläggning vid leverans och böckerna kommer snabbare upp
på hyllorna, klara för utlån.
Vi har även tittat på den första delen av produktionsprocessen, dvs hur vi kan
förbättra och förenkla det sätt som vi får in kurslistorna från institutionerna.
Kurslitteraturgruppen gjorde en förstudie och tittade på hur andra lärosäten arbetade
med frågan. Vi har diskuterat den administrativa gången med institutionssekreterarna
och har enats om att det vore en bra lösning att arbeta mer integrerat med
utbildningsdatabasen och därigenom komma ifrån skickandet av dokument på mejlen.
Arbetet fortsätter under 2012 tillsammans med Studentavdelningen.
Vi beslutade om ny E-bokspolicy för kursböcker. Om en kursbok finns som e-bok
med flera samtida användare, så köper biblioteket inte in något tryckt exemplar.
Gruppen som arbetar med kursboksförvärv har utökats till fyra personer vilket
skapat en jämnare arbetsbelastning bland personalen.
Spelsamlingen
Användningen av bibliotekets spelsamling ökade och breddades när högskolans
spelprogram startade höstterminen 2011. Utbyggnad av spelsamlingen sker tillsammans
med lärare och personal på Medieteknik.

Spelsamlingen bestod vi årets slut av 1720 spel , många av dem är elektroniska spel på
CD-/DVD-skiva eller tillgängliga online för nedladdning, men biblioteket har även ett
bred samling klassiska och nyare brädspel.
2011 2010 2009
Tillgång till elektroniska
böcker (antal)
80 377
52 799 48 299
Tillgång till elektroniska och
tryckta tidskrifter (antal)
16 367 14 075 10 736
Kostnad tryckt media (kr) 1 953 118 1 897 982
1 736 205
Kostnad elektronisk media
(kr)
Kostnad tryckt och
elektronisk media totalt (kr)
Förvärv av tryckta böcker
(antal exemplar)
5 023 828 5 425 454
6 976 947
5 261
7 323 436
4 379 689
6 115 894
Största delen av mediebudgeten betalas i utländsk valuta vilket förklarar nedgången i kostnader för media
mellan 2010 och 2011.
Webb och sociala medier
Ny webbplats
5 081
Under året arbetade biblioteket fram en ny webbplats. Inför arbetet sattes en
webbgrupp samman som bestod av personer från bibliotekets olika enheter. Gruppen
arbetade med att ta fram struktur, innehåll och tekniska lösningar. Texter arbetades
om, nya tekniska lösningar fick göras och hela webbens innehåll sågs över. En stor
insats med att översätta hela webbplatsen till engelska gjordes också. Arbetet skedde i
samarbete med Avdelningen för information och kommunikation på högskolan.
Chatt
En chatt implementerades på webben med syfte att öka kundkontaktytorna på
biblioteket. Chatten integrerades på bibliotekets startsida och arbetslagens rutiner
anpassades för att kunna bemanna chatten under dagtid. Innan chatten infördes gjordes
en förstudie där olika tekniska lösningar utvärderades. Dessutom togs en policy fram för
hur arbetet med chatten skulle bedrivas. I samband med lanseringen av den nya
webbplatsen flyttades chatten bort från bibliotekets startsida.
Databaslistan
I samband med att den nya webbplatsen arbetades fram så gjordes en översyn av hur
bibliotekets databaser och informationsresurser presenterades. Databaslistan med
tillhörande filter utvecklades för att underlätta för besökarna att hitta rätt resurser.
5 329
Undersökning av användares uppfattningar om bibliotekswebben
Inom webbgruppen startades ett mindre projekt med syfte att undersöka användares
perspektiv på befintliga webbplats. Vi ville få in både synpunkter och förslag på för-
17

ättringar inför arbetet med att ta fram den nya webbplatsen. Projektet bestod av en
webbenkät och en användarundersökning med observation som metod. Resultatet
presenterades i form av en rapport: Projekt- undersökning av användares uppfattningar
om bibliotekswebben. 1
Värdegrundsarbetet
Inom webbprojektet har också en värdegrund för webben tagits fram. Värdegrunden
diskuterades och presenterades i olika forum och grupper på biblioteket. Syftet med
arbetet var att skapa en gemensam plattform som skulle vara vägledande vid framtagning
av den nya webbplatsen men också vara ett dokument att ständigt återkomma till i
utvecklingsarbetet och webbarbete framöver. Att ta fram en ny webbplats är ett
omfattande arbete på många sätt och några grundläggande frågor att reflektera kring är då
Hur vill vi bli uppfattade? Hur kommunicerar vi? Vilka är vi med våra användare? Vi har
under året arbetat aktivt med hur värdegrunden kan få en praktisk betydelse för
webbplatsen, och inte bara bli fina ord i ett dokument som ingen läser.
Webborganisation
En ny webborganisation bildades. För att skapa bred förankring på hela biblioteket har
innehållsansvaret fördelats ut på enheterna. Webben drivs framåt av en webbgrupp som
i sin tur är uppdelad i en webbtjänstgrupp som arbetar med webbteknik och tjänsterna
samt en redaktion, som fokuserar på de kommunikativa delarna av webben.
Redaktionsgrupp som ansvarar för bibliotekets externa kommunikation med målet att
arbeta strategiskt med både webbplatsen och Facebook. Vi har fortbildat oss genom att
delta på webbdagarna samt på Hjälpmedelsinstitutets dag ”Tillgängliga webbplatser för
alla”.
Sociala medier
Bibliotekets Facebook-sida har mognat under året. Genom att omorganisera gruppen
och slå ihop webb- och facebook-kommunikationen så har redaktionen fått ett tydligare
och samtidigt större uppdrag vilket resulterat i ökad extern kommunikation med
tydligare ton. Syftet med redaktionen handlar framförallt om att skapa en plattform för
bibliotekets kommunikationsarbete och att få webben och Facebook att ”gå i takt med
varandra” och att hitta en synergieffekt så att kommunikationen i de två kanalerna kan
berika varandra och att vi medvetet reflekterar över vilken kanal vi använder och i vilket
syfte. Vår primära målgrupp på Facebook är studenterna och vi använder Facebook för
att informera om bibliotekets verksamhet, marknadsföra våra resurser och för att få en
dialog med studenterna i olika frågor. I samband med webblanseringen så startade vi en
blogg som bibliotekschef, Karin, ansvarar för tillsammans med redaktionen. Bloggens
målgrupp är högskolans personal, forskare, lärare och studenter. Vi har deltagit i
arbetsgruppen ”Sociala medier och bibliotek” som drivs av regionbiblioteket i
Stockholm samt publicerat blogginlägg om hur vi på biblioteket arbetat med sociala
medier. Vi har också deltagit i UB informatörsnätverket där bibliotek från olika
lärosäten träffas för att diskutera och utbyta erfarenheter kring kommunikations- och
informationsarbete.
1 http://webappl.web.sh.se/p3/ext/res.nsf/vRes/bibliotek_1315899742483_proj_anvundersokn_nya
_webben_2011_pdf/$File/proj_anvundersokn_nya_webben_%202011.pdf).

Enheten för lärande och forskarstöd
Jan Hjalmarsson, Enhetschef
Ansvarsområden
• Ansvara för och utveckla pedagogiskt och tekniskt stöd för nätbaserat lärande
och delta i det högskolepedagogiska arbetet på högskolan.
• Bidra till att studenter och doktorander utvecklar sin förmåga i kritisk
informationssökning, värdering av information och referenshantering.
• Att synliggöra högskolans forskning och ge stöd för publicering.
• Att ge forskare vägledning i att bevaka och söka information och litteratur
inom deras forskningsfält och forskningsprojekt. Erbjuda forsknings‐ och
utbildningsrelevanta digitala verktyg för publicering, referenshantering,
kommunikation och samarbete.
Verksamhetsåret för enheten har inneburit – utöver löpande verksamhet, uppföljning
och utveckling – att tre högskoleövergripande projekt genomförts: Gemensam
publikationsdatabas vid högskolan, Södertörnsguiden på webben och en förstudie om
ny lärplattform för alla högskolans utbildningar.
Undervisande och lärande
Ge ett bredare IKT‐pedagogiskt stöd till lärare
Målet att bredda vårt IKT-stöd för högskolans lärare har bland annat inneburit att vi
riktar oss till alla lärare som är intresserade av nätbaserat lärande på högskolan och inte
enbart lärare som undervisar på högskolans nätbaserade utbildningar. Vi har även haft
två projekt med lärarna på Studieverkstan. Andra exempel på ett bredare IKTpedagogiskt
stöd är att vi har haft ett högskoleövergripande projekt, en behovsanalys av
ny lärplattform (LMS) på högskolan utifrån ett lärandeperspektiv. Projektet genomförs i
samarbete med Avdelningen för information och kommunikation och Avdelningen för
IT och avslutas tidigt vårterminen 2012. Biblioteket fick hösten 2010 ett uppdrag av
Lärarutbildningsstyrelsen att kartlägga hur PIM (Praktisk IT- och Mediekompetens) –
ett webbaserat studiematerial – kan användas för att öka IKT-förtrogenhet och
mediepedagogisk kompetens i högskolans lärarutbildning. Vi har efter detta erbjudit
lärarutbildningens programsamordnare individuellt stöd för att integrera IKT och
mediekompetens i programmens nya kursplaner.
Vi har också haft huvudansvar för den högskolepedagogiska kursen: ”IKT,
informations-sökning och lärande” (7,5 hp), som gavs inom ramen för Centrum för
Lärande och Bildning (CLB), under vårterminen. Biblioteket har under året, med stöd
av IT-avdelningen, integrerat Adobe Connect med högskolans behörighets-system för
att möjliggöra inloggning för all personal. I och med bibliotekets systemägarskap för e-
19

mötesverktyget Adobe Connect vidgas också målgruppen vi riktar oss till. Vi har
påbörjat arbetet med att introducera detta verktyg som kan användas för alla
utbildningar på högskolan. Verktyget möjliggör ett mer flexibelt sätt att arbeta på för
lärare när det gäller till exempel föreläsningar, seminarier och handledning. Under året
har introduktioner getts internt på biblioteket, men även för lärare vid Studieverkstan
och ämnet Idéhistoria. Ett pilotprojekt initierades och genomfördes tillsammans med
Studieverkstan och lärarutbildningen om skrivhandledning via Adobe Connect.
Samarbetet med Studieverkstan kommer att fortsätta under våren 2012. Dessutom
kommer vi att introducera fler lärare under 2012 genom att ge ett seminarium om ”Emöten
som ett verktyg för nätbaserat lärande” som sedan följs upp med workshops
under våren och hösten 2012. Under året har vi även handlett elva lärare i att skapa s.k.
lärobjekt, ett slags föreläsningar som görs tillgängliga via webben. Tillsammans med
Studieverkstan, Student-avdelningen och Institutionen för kultur, medier och it, har
biblioteket färdigställt den s.k. ”Södertörnsguiden på nätet”. En filmad serie av
introduktioner för nya studenter som handlar om studieteknik, att förstå och skriva
akademisk text, att förstå tentamensfrågor etc.
Vi har under året bjudits in till möten med lärarlag från Informatik och
Måltidskunskap, men också av enskilda lärare som arbetar med nätbaserade
utbildningar. Det gemensamma innehållet vid dessa tillfällen var: introduktion av vårt
stöd, möjliga samarbetsområden, planering och diskussioner om pedagogisk och
teknisk utveckling av befintliga kurser. Vi har sammanlagt haft sju introduktioner i
högskolans lärplattform för lärare och institutionssekreterare. I och med arbetet med en
ny webbplats har informationen om vårt stöd till lärare har setts över, tydliggjorts och
förbättrats. Den planerade kompletteringen av vår guide ”Handledning för lärare som
arbetar med nätbaserat lärande” med ett avsnitt kring e-juridik och nätbaserat lärande
har inte hunnits med, men vi har under året stärkt enhetens kompetens kring e-juridik.
Formellt lärarledda introduktioner av
lärplattformen Kurswebben
Formellt lärarledda introduktioner av
lärplattformen Kurswebben
(antal lärare/administrativ personal)
Formellt lärarledd handledning i att skapa
lärobjekt (antal timmar)
Formellt lärarledd handledning i att skapa
lärobjekt (antal lärare)
Formellt lärarledd
introduktion/handledning
i Adobe Connect (antal timmar)
Formellt lärarledd
introduktion/handledning
i Adobe Connect (antal lärare)
2011 2010 2009
15 13 Ingen insamlad
statistik
6 11 Ingen insamlad
statistik
42* 72* Ingen insamlad
statistik
20*
10
30* Ingen insamlad
statistik
5+(14
biblioteks-
personal)
*uppskattade siffror (dokumentation saknas för HT2010 och HT2011)
Verka för att undervisningen i kritisk litteratur‐ och informationssökning
ska vara meningsfull och utvecklande i ett lärandeperspektiv
Som ett led i detta mål har vi satsat på att ytterligare och mer systematiskt arbeta för att
integrera kritisk litteratur- och informationssökning i ämneslärandet. Vi har haft flera

strategier för detta. En av huvudstrategierna har varit att ytterligare utveckla och
fördjupa vårt samarbete med lärare. Inför varje undervisningstillfälle har vi därför tagit
kontakt med lärare och/eller kurssamordnare för att gemensamt planera så att vår
undervisning kommer rätt i tid och utgör en integrerad del av ämnesundervisningen
och att villkoren för kritisk informationssökning finns formulerad i studiemanualerna.
Vi har även deltagit i kurssamordningsmöten för utbildningsvetenskap. På så sätt har
alla inblandade i kursen fått ett ansikte på oss och vi på dem, och våra respektive roller
har synkats bättre. Detta kan med fördel göras med fler ämnen. Efter vår undervisning
har vi återkopplat till läraren. Detta är dock en del som vi anser behöver utvecklas så att
våra respektive erfarenheter tas bättre om hand.
En annan viktig strategi vi har arbetat med är att läsa kursplaner, studiemanualer
och tidigare uppsatser och knyta an till dem i vår undervisning så att våra
undervisningsinslag blir integrerade i ämnesstudierna. En del som vi skulle kunna bli
bättre på är att delta oftare, och kanske mer aktivt, vid kursintroduktions-föreläsningar,
relevanta seminarier och föreläsningar, samt att delta på uppföljnings-seminarierna till
de uppgifter vår undervisning är knuten till.
För att få bättre struktur på vårt arbete har vi bildat en undervisningsgrupp för alla
undervisande bibliotekarier med en pedagogisk samordnare som samman-kallande.
Under året har vi haft problem med kontinuiteten i administrationen av bokningen av
undervisningen. Nästa verksamhetsår tänker vi att vi kommer att slippa dessa problem
då denna arbetsuppgift kommer att ingå i en fast tjänst.
Under året har vi arbetat med att utveckla vår marknadsföring av undervisningen i
kritisk informationssökning. Inför varje terminsstart skickar undervisningsadministratören
ut ett brev där vi erbjuder högskolans ämnen och kurser att boka
undervisning i kritisk informationssökning. Under året har en mer strategisk plan gjorts
för vilka vi skickar brevet till, och vi har förtydligat vilket pedagogiskt stöd vi har att
erbjuda. Ett annat sätt att sprida kunskapen om vår pedagogiska verksamhet är att vi har
medverkat på två högskolepedagogiska kurser, "Att handleda självständiga arbeten" (7,5
hp) och "Högskolepedagogisk baskurs" (7,5 hp) med tillfällen om kritisk
informationssökning och akademiskt skrivande. Genom dessa tillfällen har ett
samarbete mellan Biblioteket, Statsvetenskapen, Studieverkstan, Studentavdelningen
och Studentkåren initierats kring akademiskt lärande och progression. En arbetsgrupp
har inrättats som arbetar vidare med detta under 2012. Bibliotekets pedagogiska
samordnare har deltagit i ett ämnesinternat anordnat av Statsvetenskapen med en
workshop. Här ser vi en möjlighet att kunna arbeta fram en modell där kritisk
informationssökning får en mer explicit plats i kursplanernas lärandemål, där det
framgår hur målen för informationssökning uppnås i kurser och program och följer en
tydligt definierad progressionsplan för studenternas färdigheter och förmågor i kritisk
informationssökning.
Vad gäller arbetet för tillgänglighet och lika villkor har vi gjort en grov inventering
av våra undervisningssalar utifrån ett tillgänglighetsperspektiv, en lista konkreta saker vi
behöver åtgärda. Förändringarna återstår att göra. I samråd med samordnaren för
studenter med funktionshinder har vi bestämt oss för att vänta med att genomföra vissa
av dessa förändringar i väntan på en mer nogsam inventering som är synkad med övriga
högskolan. Arbetet med bättre pedagogiskt bemötande så att alla studenter, oavsett
funktionalitet, får tillgång till vår undervisning har inletts med en intern läsecirkel för
bibliotekets undervisare. Det har gett oss en högre medvetenhet om tillgänglighet ur ett
pedagogiskt perspektiv men vi behöver lära oss mer om pedagogiska verktyg, och om
hur vi kan anpassa undervisningen och den psykosociala miljön till olika lärstilar och
behov. Vi har under året varit i kontakt med samordnaren för studenter med
21

funktionshinder, Rådet för lika villkor, Personalavdelningen och Studentkåren om detta.
Det har inte utmynnat i något konkret ännu, men frågan lever vidare. Vi har även gjort
ett försök att med hjälp av praktikanter observera ett undervisningstillfälle med fokus på
lika villkor men vi hade inte tillräckligt bra metoder för detta.
Arbetet med genusmedveten pedagogik har fortsatt med två läsecirklar för alla
undervisare, och kommer även att fortsätta under nästa verksamhetsår. Vi bevakar
områdena jämställdhet i högskolan och genuspedagogik och deltar i genusvetenskapens
högre seminarier.
Ett av målen för 2011 var att undersöka förutsättningarna för ett pedagogiskt
motiverat samarbete med Studieverkstan eftersom båda verksamheterna ska ge stöd till
ämneslärandet. Eftersom vi ofta möter samma studenter med liknande behov av stöd.
Under året har vi haft flera samtal och möten i olika sammanhang och former vilket lett
till utbyte av erfarenheter samt att vi har fått bättre kunskap om varandras verksamheter
och kompetenser. Vi är överens om att ett ökat samarbete skulle vara bra för både
studenterna och lärarna (ämnena) och vi kommer därför att fortsätta detta arbete.
Projektet med en modell för progression av akademiskt skrivande för Statsvetenskapen
är ett sådant samarbetsområde, och de kurser på lärarprogrammet där både
Studieverkstan (skrivstrimman) och biblioteket har undervisning är ett annat.
Arbetet med studentvärdering, uppföljning och utvärdering har vi flyttat över till
verksamhetsplanen för 2012 och det kommer att revideras med betoning på lärande
och utvärdering.
Formellt lärarledd undervisning
(antal timmar)
Formellt lärarledd undervisning
(antal studenter)
2011 2010 2009
464 436 380
2 574
Forskarstöd och publicering
Under året har vi genomfört det högskoleövergripande projektet att bygga upp en
publikationsdatabas. Publikationsdatabasen finns i DiVA-systemet som används av 28
lärosäten i landet. DiVA följer nationella rekommendationer och levererar data till
Kungl. bibliotekets sökningstjänst Swepub. Retroaktiv registrering har utförts av
biblioteket för samtliga SH-forskares publikationer från 10 år tillbaka i tiden. Ett
rektorsbeslut från 2011 slår fast att samtliga anställda ska registrera sina publikationer
fr.o.m. 2011. Publikationslistor hämtas ur DiVA och alla visas sedan i
forskarpresentationerna på den externa webben och är på så sätt även sökbar via
Google. Vi har även arbetat fram ett förslag på policy och riktlinjer för högskolans
hantering av elektronisk publicering.
Högskolans forskning synliggörs vidare genom de publikationer som biblio-teket
ger ut och distribuerar i samarbete med publikationskommittén. Bibliotekets löpande
stöd (med korrekturläsning, textredigering, formgivning, kontakter med tryckeri, epublicering
i DiVA, försäljning, distribution osv) för högskolans publikationsverksamhet
har omfattat nio publikationer som har getts ut under året. Elva
doktorsavhandlingar har kommit ut i serien ”Södertörn Doctoral Dissertations”. Vid
årsskiftet höll även tio publikationer på att färdigställas för utgivning. Den löpande
distributionen och försäljningen av publikationer har blivit mindre sårbar, då fler
medarbetare blivit insatta i dessa arbetsuppgifter. Försäljningen har ökat ytterligare

detta år: 1 139 sålda publikationer, en ökning med ca 28 % från förra året som också var
ett rekordår, samtidigt som nedladdningen av våra publikationer också ökar ständigt.
En bidragande anledning till detta är vårt system för bokförsäljning där vi också
använder DiVA som ett verktyg. Alla publikationer i högskolans serier presenteras med
text och bild på vår hemsida. Köp, nedladdning och möjligheten att låna från bibliotek
är samlad på ett ställe. De titlar vi har till försäljning registreras även hos ”Bokrondellen”
och blir därmed tillgängliga för beställning hos alla (svenska) boklådor. Internt så har vi
under året förbättrat våra rutiner för den löpande distributionen och försäljningen av
publikationer. Vi har marknadsfört högskolans publikationer i en rad olika
sammanhang: Världens längsta bokbord på Drottninggatan i augusti och på Bok- och
biblioteksmässan i Göteborg i september. Vi har också haft bokbord vid olika
konferenser både här på högskolan och på andra platser i Stockholm. I samarbete med
SCHOHOST vid SH och CHESS, SU och KI, arrangerade vi en gästföreläsning av
professor A Nemtsov i samband med att hans bok A Contemporary History of Alcohol in
Russia lanserades och vi arrangerade tillsammans med dem också en välbesökt
paneldebatt med deltagande av Nemtsov och ledande svenska experter i Läkarhuset.
Under 2011 har nio spikningsceremonier arrangerat, i samarbete med institutioner och
CBEES/BEEGS, i biblioteket där doktoranden presenterar sin avhandling för
allmänheten.
Försäljning högskolans
publikationer (antal)
2011 2010 2009
1 139 831 705
Utveckla ett kvalitativt stöd till högskolans doktorander och forskare
Under 2011 har en projektgrupp (en pedagogisk projektledare, en forsknings-redaktör,
två bibliotekarier och en lektor i statsvetenskap) arbetat fram en seminarieserie för
doktorander och forskare. Arbetsnamnet för serien är ”Career planning in Academia:
Information retrieval and networking, research presentation and getting published”.
Detta arbete ger oss tillfälle att samla och sätta in bibliotekets stöd för doktorander och
forskare i ett tydligt sammanhang och att utveckla detta stöd för alla forskarskolor och
doktorander på högskolan. Seminarieserien planeras att starta hösten 2012.
Biblioteket har sedan starten fungerat som stöd för forskare och doktorander
inom Östersjöforskningen. Under år 2011 har bibliotekarier med Östersjöspråk- och
områdeskompetens fortsatt arbeta i tät kontakt med CBEES/BEEGS-forskare och
doktorander. En bibliotekarie arbetade aktivt i organisationskommittén för
konferensen ”Transitions, Visions and Beyond. 9th Baltic Conference in Europé” som
hölls 12‐15 juni. Under året har bibliotekets övriga stöd till forskare och doktorander
bestått av individuella skräddarsydda biblioteksintroduktioner. Från och med hösten
2011 kan alla forskare och doktorander boka denna tjänst via ett formulär på
bibliotekets nya webbplats.
23

Timmar formellt lärarledd handledning i
informationssökning
(antal timmar)
Doktorander/Forskare formellt lärarledd
handledning i informationssökning (antal
forskare)
Timmar formellt lärarledd introduktion i
referenshanteringssystemen EndNote och
RefWorks (antal timmar)
Doktorander /Forskare formellt lärarledd
introduktion i referenshanteringssystemen
EndNote och RefWorks (antal forskare)
Kompetensutveckling
2011 2010 2009
23 26 Ingen insamlad statistik
23 27 Ingen insamlad statistik
9 5 3
22 8 6
Enhetens kompetensutveckling har under året bestått av både interna läsecirklar och
medverkan på kurser, konferenser, och erfarenhetsutbyte inom olika nätverk.
Kompetensutveckling inom högskolepedagogik har inte genomförts enligt planen då
den högskolepedagogiska baskursen inte gavs under hösten 2011. Målet är att två till tre
bibliotekarier går denna kurs under hösten 2012.
Allmän kompetensutveckling
• En medarbetare har gått en fyradagarskurs i projektledning
• Högskolans kvalitetskonferens
• Heldagsseminarium om utvärdering av verksamhetsutveckling
IKT, informationssökning och lärande
• Läsecirkel: Kritisk pedagogik och informationssökning
• SUNET. E-mötarmöte om Adobe Connect.
• Endagskurs om juridiken kring e-lärande för universitet och högskolor:
Upphovsrätt, integritet och tillgång
• Konferens om digital kompetens och skolutveckling
• UR:s högskolekonferens
• Studieresa och erfarenhetsutbyte på GU om samarbete mellan lärare och
bibliotekarie i undervisningssammanhang.
• Nätverksträffar: ITHU och STÖR
Forskarstöd
• Två läsecirklar: Sociala nätverk på webben för forskare och aktuella utredningar
om forskarstöd vid Malmö högskolebibliotek och biblioteket vid
BTH
• Tre medarbetare har gått endagskurs i referenshanteringsprogrammet
EndNote
• Metricsmöte. Tema: Erfarenheter från universitetsutvärderingar
• Open access-krav – dialog mellan forskningsfinansiärer och lärosäten
• Kvalitetssäkring av publikationsdatabaser – en workshop

• Seventh BEEGS Internal Conference
• Nätverksträffar: DiVA och Bibliotheca Baltica
25