Rörbehandlar vi med kvalitet? - Nationellt Kvalitetsregister för Öron ...

Rörbehandlar vi med kvalitet?
Sten Hellström, Styrgruppen för Nationellt kvalitetsregister för ÖNH-sjukvård,
Insättandet av trumhinnreör vid sekretorisk mediaotit (SOM, otosalpingit) och recidiverande akut
öroninflammation (rAOM) är en mycket vanlig åtgärd. Uppskattningsvis sätts rör på cirka 15000 till
25000 patienter årligen. Sedan registerstart har 11885 rörbehandlade patienter registrerats av de 33
deltagande klinikerna. Sett till kön har rör satts på 41,7% flickor och 58,3% pojkar.
Fördelat på indikation för rörbehandlingen är det 69,6 % för SOM, 23,3 % för rAOM och 7,1 % på
annan indikation. Huvudindikation relativt sett ålder fördelar sig enligt Fig. 1.
Fig.1 Diagrammet visar hur rörsättningen fördelar sig på indikationerna i relation till ålder.
Kvalitetsindikator: väntetid
Tolv av 29 deltagande kliniker hade en väntetid på 4 veckor eller mindre från det att beslut om
rörsättning fattats tills tidpunkt för operation. Några kliniker hade mycket långa väntetider – 10 veckor
eller längre. Ett fåtal kliniker klarade den överenskomna återbesökstiden, 6 månader, efter operation.
Det är också uppenbart att ytterligare en väntetid skulle ha inkluderats i registeruppgifterna nämligen
tidpunkt från remissankomst till mottagningstidpunkt när beslut fattas om rörbehandling.
Kvalitetsindikator : rör kvar
Antalet rör kvar vid återbesöket 6 månader efter rörbehandling avsåg att vara den viktigaste
kvalitetsindikatorn. Det visade sig också att antalet rör fungerande rör kvar i trumhinnan varierade
mycket mellan klinikerna. Eftersom de flesta klinikerna dels hade betydligt längre tid till återbesök
liksom spridningen var stor så kom antalet fungerande rör kvar vid återbesöket att ha ganska ringa
värde. Om man däremot standardiserar återbesöket till de som genomfördes mellan 6 och 8 månader
blev utfallet betydligt bättre, ned flertalet kliniker uppvisande mer än 60% av barnen med båda rören
kvar (Fig.2). Det förelåg ingen signifikant skillnad avseende andelen barn med fungerande rör kvar i
relation till den indikation som rören satts på, dvs oavsett SOM, rAOM eller annan indikation.

Fig. 2. Antalet barn med fungerande rör kvar i båda trumhinnorna vid återbesökskontroll i intervallet 6
till 8 månader efter rörsättning.
Kvalitetsindikator: hörsel
Hörselmässigt var resultaten för de flesta kliniker mycket bra vid återbesöket 6-8 månader after insatt
rörbehandling. Några kliniker avvek dock markant och då förvånande de kliniker som haft mycket korta
tidsintervall mellan rörsättning och återbesökskontroll. Inte heller avseende hörselresultaten förelåg
några signifikanta skillnader mellan i hörselresultat relativt indikationen för rörsättning.
Liksom andra studier också visat så var korrelationen mycket dålig mellan hörsel uppmätt med
audiomteri och socialt upplevd hörsel, vidimerad av föräldrar, anhöriga eller daghemspersonal (Fig. 3).
Fig. 3. Hörselresultat efter tubulering. Linje med prickar indikerar hörsel för respektive klinik mätt med
audiometri och heldragen linje representerar socialt upplevd hörsel.
Kvalitetsindikator : retubulering
Retubuleringsfrekvensen under tiden fram till återbesök var mycket låg. Enstaka klinik avviker dock
markant med nya rör satta hos mer än 5% av de behandlade barnen.

Tolkning av resultaten
Även indikationen ”Annan” har analyserats. Denna grupp innehåller framför allt indikationen
”retraktionspatologi” som huvudorsak. Av de registrerade kvalitetsindikatorerna förefaller väntetid och
objektiv hörselmätning med audiometri vara de kraftfullaste. Däremot är ”rör kvar” utan standardiserad
tidpunkt för återbesök av mindre värde. På samma sätt verkar socialt upplevd hörsel i många fall ge
en annan bild av barnets hörande än den objektivt nätta med audiometri.
Förbättringsarbete
I det förbättringsarbete som kvalitetsregisterarbetet skall initiera så kommer styrgruppen för det
nationella kvalitetsregistret för öron-, näs- och halssjukvård att föreslå att tidpunkt för
återbesökskontroll standardiseras liksom att antalet mätningar hörseln med audiometri vid återbesöket
ökas. Orsaken till mera frekventa retubuleringar bör kartläggas. Vidare bör några av klinikerna med
mycket goda rörbehandlingsbesök få beskriva rörmaterial, hur man sätter rör etc – information som
kan användas av andra kliniker för att förbättra sina rörbehndlingsresultat.