Mindre kemikalier på våra skogsplantor - SCA

Mindre kemikalier på
våra skogsplantor
Abisko – kalla fakta om klimatet
Tävling: Måla din favoritskog
Tips för bästa köttet
EN TIDNING FRÅN SCA SKOG » NR 3 2010

LEDAREN
Ta vara på det vi har
– innan man ropar på mer
Svenska skogsägare och svensk skogsindustri
satsar varje år miljardbelopp på
naturhänsyn i skogsbruket. Att detta måste
få kosta pengar är en självklarhet. Den
största delen av kostnaderna tas av skogsägarna,
på frivillig grund och utan knot.
Efter ett tjugotal år av frivilliga avsättningar,
utbildningsinsatser, bevarande av
död ved, hänsyn till naturvärdesträd, planerade
bränningar och alla andra åtgärder,
hävdar delar av den ideella naturvården
fortfarande att svenska skogsägare struntar
i naturen och drivs av kortsiktig girighet.
Detta är tråkigt, höga tonlägen och
nattsvarta schablonbilder bidrar inte till att
utveckla naturvårdsarbetet i det svenska
skogsbruket. Inte heller skapar det trovärdighet
hos domedagsprofeterna själva.
De senaste tjugo årens naturvårdsinsatser
i skogsbruket motsvarar en storstilad
investering i naturvård. Dessvärre fi nns det
2
INNEHÅLL
Saga jobbar för
fl er kvinnor i skogen ....................3
Sågverken viktigt lok
på virkesmarknaden ....................5
Älgen – en skogsmarodör ..........6
25 nya jaktlag på SCAs marker ...7
”Vi ska samsas om
skogens resurser” .......................8
Gällö Timber – ny storsatsning
i Jämtland ....................................9
Snytbagge – en svår match
utan kemikalier ..........................10
ingen samlad analys av vad reservaten, de
frivilliga avsättningarna och raden av hänsynsåtgärder
i skogsbruket inneburit för den
biologiska mångfalden.
En vetenskaplig analys kan ge ny kunskap
om brister och förtjänster i dagens
skogsbruk. Vi kan få djupare insikt i vilka
naturvärden som fi nns i reservaten och de
frivilliga avsättningarna och hur detaljhänsynen
vid avverkning fungerar när hygget blir
en ungskog.
Djupare kunskap kan öka effekten av de
resurser som satsas på naturhänsyn. Skattepengarna
kanske gör större nytta om de
används för att bränna eller på annat sätt
imitera naturliga processer i skyddad skog
som annars blir allt mer onaturlig i väntan
på att blixten ska slå ner? Frivilliga avsättningar
kanske blir effektivare om de fördelas
i landskapet utifrån bättre kunskap?
På sätt och vis är det märkligt att det är
Så blir du nöjd
med din avverkning ...................12
Höjda ersättningar
till markägare .............................13
Abisko – ett Mekka
för klimatforskare .......................14
Snabba ryck
mot granbarkborren ..................18
Fritids i skogen ..........................20
TV-veterinären visar vägen
till bästa köttet ...........................24
Öka lönsamheten i din skog ......26
Nya virkesköpare .......................27
PR-idé gav Jan en GPS .............28
oMSlAGSBIlD: toMMY AnDerSSon
Mats Sandgren
VD SCA SKOG
vi i skogsbruket som efterlyser en utvärdering.
Våra kritiker ropar schablonmässigt på
skydd av mer skog. Varför är inte de intresserade
av att maximera nyttan av allt som
redan är gjort – innan man ropar efter mer?
Jag hoppas att vår nya regering vill ha
största möjliga effekt av de pengar som samhället
och skogsägarna satsar på naturvård.
En vetenskaplig utvärdering är det första
steget.
DIN SKOG
Upplaga: 37 500
Adress: SCA Skog AB, 851 88 Sundsvall
Tel: 060-19 30 00 Fax: 060-19 31 75
Hemsida: www.scaskog.com
Ansvarig utgivare:
Rolf Edström rolf.edstrom@sca.com
Redaktör:
Anna Bergek tel 060-19 31 35
anna.bergek@sca.com
Produktion: Fryklunds, Sundsvall
Tryck/repro: Sörmlands Grafi ska
Tryckt på SCAs GraphoCote 80 g.
Omslag Lumipress Art 150 g.
Tidningen distribueras gratis till
personer som äger skog i något av
de fyra nordligaste länen. Om du
inte får tidningen idag, men vill ha
den i fortsättningen, går det bra att
meddela detta per brev eller telefon.
Du kan också skicka e-post till:
anna.bergek@sca.com

Saga jobbar för
fl er kvinnor
i skogen
Det är för få tjejer i skogsbranschen. Det tycker
Saga Fogelberg, student vid jägmästarprogram-
met i Umeå.
I somras ordnade hon och tre andra studenter
en skogskurs för tjejer. Syftet var att få fl er kvin-
nor att söka till utbildningarna jägmästare och
skogsmästare.
Varför ordnade ni kursen?
– I dag är runt tio procent av studenterna på skogsmästarprogrammet
kvinnor. Bland jägmästarna är siffran 25
procent. Jag tycker att det är jätteviktigt att fl er tjejer får
veta att de här utbildningarna fi nns och att de är väldigt
bra.
Varför är det viktigt att fl er kvinnor söker till
skogsutbildningar?
– Det är viktigt för hela skogsbranschen, som tappar en
stor kompetens när nästan halva befolkningen väljer bort
de här utbildningarna.
Hur upplever du själv skogsbranschen, är den
”gubbig”?
– Jag skulle inte använda ordet ”gubbig”, men branschen
är mansdominerad och det är ett problem eftersom det kan
ge ett klimat där inte alla trivs. Både män och kvinnor har
att vinna på en förändring.
Hur gick det med kursen?
– Vi fi ck in runt 20 anmälningar och det var tjejer från
nästan hela Sverige. Medelåldern låg kring 20-21 år. Mest
uppskattat blev nog kursdagen ute i skogen, då deltagarna
fi ck möta tre yrkesverksamma kvinnor i skogsbruket som
bland annat lärde dem naturvård och hur man mäter och
räknar skog.
Blir det en ny skogskurs för tjejer nästa år?
– Ja, och jag tror att jag kommer att vara med och ordna
den igen. Det är bland det roligaste jag gjort! Det var så
kul att genomföra ett projekt från noll till färdigt resultat.
Varför valde du själv en skoglig utbildning?
– Jag visste att jag ville jobba med natur, men jag visste inte
exakt vad. Så jag stod och vägde mellan biolog och jägmästare.
Det blev jägmästare, för det kändes ge en bättre bredd.
Skogsporträttet
Saga Fogelberg
Hur trivs du på utbildningen?
– Jag trivs jättebra. Man lär sig väldigt mycket och det fi nns
många olika inriktningar att välja bland. Dessutom är det
goda chanser att få jobb! Jag har redan haft sommarjobb
som naturvärdesinventerare för Sveaskog.
Har du egen skog?
– Nej, men jag skulle gärna vilja ha en egen skogsgård i
framtiden.
Vad vill du jobba med när du är färdig jägmästare?
– Mitt drömjobb var jobbet som naturvärdesinventerare,
så jag har inte hunnit sätta upp någon ny dröm än. Men
jag tror att det lutar åt något med naturvård.
TexT: anna Bergek
FoTo: Hanna jönsson
Skogsporträttet
Namn: Saga Fogelberg. Ålder: 27. Bor: Umeå.
Gör: Läser tredje året på jägmästarprogrammet.
Familj: Sambon Johan.
Aktuell: I somras ordnade Saga och hennes studentkollegor
Hanna Jönsson, Megumi Shimizu Nilsson och
Dan Käll en fyra dagar lång skogskurs för tjejer på
Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg. Bakom kursen
stod SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, som vill locka
fl er kvinnor till sina skogliga utbildningar.
3

Liten planta väcker
STORT intresse
Intresset för SCAs nya, mindre
planta är stort. I år har sex miljoner
PowerPot-plantor planterats ut i
Norrland.
– PowerPot är både billigare och
enklare att plantera, säger Jörgen
Andersson, chef för SCAs plantskolor.
4
I år är första året som SCA har
PowerPot i sin ordinarie försäljning.
Tidigare har den bara planterats i
SCAs egen skog.
PowerPot är lite mindre än
SCAs normalstora plantor och kräver
bara hälften så mycket torv i i
sin låda. Det gör att det får plats
nästan dubbelt så många plantor
per låda som jämfört med den normalstora
JackPot-plantan. Power-
Pot minskar därmed kostnaderna
både för transport och plantering.
Alla tester visar att den mindre plantan
överlever i lika hög grad som Jack-
Pot. Den är heller inte mer utsatt för
angrepp av insekter.
PowerPot passar på de fl esta marker
som markbereds, med ett undantag.
På bördiga granmarker bör man
fortfarande använda den större Jack-
Pot-plantan.
Vessle Jahna bäst i Sverige
Framgångarna fortsätter för kallblodsstoet Vessle Jahna som tränas av Märet
Rusk, SCAs virkesköpare i Bräcke. I slutet av sommaren vann Vessle Jahna det största
loppet för kallblod i Sverige, sto-SM.
– Det var väldigt roligt. Jag är ju amatörtränare
och i den här tävlingen konkurrerar
man med proffstränare, säger Märet Rusk.
I samma lopp satte Vessle Jahna dessutom nytt
svenskt rekord genom en kilometertid på 1 minut,
24 sekunder och 6 tiondelar. Märet förklarar
framgångarna med Vessle Jahnas goda fysik och
fantastiska humör.
– Hon har en enorm vilja och vaknar varje
dag och är jätteglad, säger Märet, som förutom
Vessle Jahna har ytterligare två hästar hemma på
gården söder om Östersund.
Nicklas Nicklas granskar granskar Västerbottens Västerbottens privata privata skogar skogar
Hur mycket privat skog är det möjligt att avverka i
Västerbotten, inom ramen för ett långsiktigt hållbart
skogsbruk? Den frågan ska studenten Nicklas Karlsson
svara på i sitt examensarbete på jägmästarprogrammet
vid SLU i Umeå.
Examensarbetet utförs på uppdrag av SCA Skog,
som är ett av fl era virkesköpande företag i länet.
Nicklas är 26 år och kommer själv från Västerbotten,
närmare bestämt Västra Ormsjö utanför Dorotea. Han
blir färdig med sitt examensarbete efter jul.
”Vindkraft bingo
för skogsägare”
SCA vill mångdubbla vindkraften på sina marker.
– För en skogsägare är det bingo att ha
vindkraftverk, säger Åke Westberg, SCAs
projektchef för vindkraft.
Byggstarten av de sex vindkraftparker som SCA planerar
att bygga med norska Statkraft har försenats på
grund av överklaganden. Men SCA är långt ifrån att ge
upp hoppet om vindkraft.
Företaget har gått igenom sina marker och hittat ytterligare
140 ställen som är lämpliga för vindkraft. Nu undersöks
möjligheterna att bygga ännu fl er parker, alternativt
arrendera ut mark till andra bolag som bygger.
– Vi vill gärna mångdubbla vindkraften på våra marker.
På så vis blir våra industrier mindre påverkade av
hur elpriset svänger, säger Åke Westberg.
Bra affär för markägaren
Vindkraftverk är en mycket bra affär för en skogsägare.
Runt tre-fyra procent av bruttoinkomsterna av ett kraftverk
går till markägaren.
– Det ger betydligt bättre avkastning än att ha skog
på marken, konstaterar Åke Westberg.
Dessutom kan merparten av skogen fortfarande utnyttjas
för skogsbruk på ett normalt sätt. Endast cirka fem procent
av marken inom en vindpark behöver avverkas.
Kritik från rennäringen
Åke Westberg har gott hopp om att nästa år komma
igång med byggandet av de sex planerade parkerna
i Jämtland och Västernorrland. Den mest
omfattande kritiken kommer från rennäringen,
som är orolig för att parkerna påverkar renbetet.
– Vi är beredda att ersätta de skador vi förorsakar,
säger Åke Westberg.
Miljödomstolen fattar beslut om fem av parkerna
i oktober.
anna Bergek
FoTo: ToMMY andersson

SÅGVERKEN viktigt
lok på virkesmarknaden
Under sommaren och hösten har aktiviteten
på virkesmarknaden fortsatt i linje med den
positiva trenden från våren och försommaren.
Under sommaren anordnas av tradition ett stort
antal skogsdagar och skogliga aktiviteter vid
hemvändar dagar, friluftsmässor och liknande.
Årets sommar var inget undantag och budskapet
till Norrlands skogsägare var entydigt från
marknadens virkesköpande företag: vi behöver
ditt virke och vi är villiga att betala bra!
De virkesköpande företagen har under sommaren
genomfört prishöjningar på massaved och erbjudit premier
av olika slag för att uppmärksamma skogsägarna
på att virkespriserna åter klättrat upp ur den svacka som
följde på den internationella fi nanskrisen.
– Under sommaren var det tydligt att skogsägarnas
intresse för att sälja virke successivt vaknade. Till skillnad
från våren och försommaren, då utbudet av virke var ganska
blygsamt har allt fl er under sommaren kontaktat de
köpande företagen och förklarat att de är villiga att göra
affärer, förklarar SCAs virkeschef Morgen Yngvesson.
Sågtimmer i fokus
Perioden har präglats av en stor efterfrågan på virke. Såväl
massaindustri som sågverk har haft god avsättning och
produktionen har legat på en hög nivå. Världsmarknadens
sug efter sågade trävaror har gjort att sågtimmer stått i
fokus. Stor efterfrågan på sågtimmer, och höga sågtimmerpriser,
leder i sin tur också till att fl ödena av massaved
förstärks.
– Intäkterna från sågtimret står för huvuddelen av
skogsägarens netto. Det innebär att lönsamma sågverk
också är något av en förutsättning för att massabruken ska
få den råvara de behöver. Inom SCA har vi under en lång
rad av år satsat hårt på vår sågverksrörelse och jag vågar
påstå att utan våra sågverk skulle timmerpriset i norra Sverige
vara på helt andra nivåer. Det senaste exemplet på vårt
engagemang i sågverksnäringen är vår satsning på Gällö
Timber, där vi tillsammans med Persson Invest driver tre
sågverk, varav två i Jämtland, säger Morgen Yngvesson.
Svårt förutspå framtiden
Vad som väntar bakom hörnet när det gäller virkesmarknaden
är lika svårt att förutspå som att försöka skapa en
bild av hur världsekonomin i stort kommer att utvecklas.
När några nationalekonomer talar om att fi nanskrisens
verkningar börjar släppa sitt grepp, talar en annan skara
bedömare om att Greklands ekonomiska problem riskerar
att skapa en ny stor ekonomisk kris i Europa...
TexT: roLF edsTröM
FoTo: sCa
MARKNADSLÄGE
Det är stor efterfrågan
på virke, både till sågverk
och massaindustri.
5

Älgen – en skogsmarodör
Älgen håller på att bli en riktig skogsmarodör. Om älgskadorna fortsätter på dagens
nivå under längre tid kommer mer än var tredje rotstock i framtiden att klassas ner
från timmer till massaved. Markägarnas intäkt vid avverkning av tall kommer att
minska med drygt 40 procent.
6
Det visar en undersökning gjord av
Lars Jonsson, utvecklingschef vid SCA
Norrbottens Skogsförvaltning. Han
applicerade forskningsstiftelsen Skogforsks
försök på avverkningsnivåerna i
Norrbottens län. Älgskadorna är enligt
både Riksskogstaxeringen och Skogsstyrelsens
älgbetesinventering (ÄBIN)
ungefär lika stora i hela Norrland.
Därmed ger hans beräkning en bild
som är relevant för hela Norrland (se
tabell nästa sida).
– Siffrorna är teoretiska beräkningar,
men ger ändå en bild av konsekvenserna
om vi inte får ner skadorna,
säger Lars Jonsson.
2 procent acceptabelt
Under vintern håller älgarna ofta till i
flockar på områden med ung tallskog,
1-4 meter hög. Där betar de toppskotten,
gör barkgnag och
knäcker stammar. Det
innebär att rotstocken
vid avverkning måste
klassas ner från sågtimmer
till massaved.
Granen uppvisar
betydligt mindre
skador.
Skogsbruket har accepterat två procent
färska älgskador varje år på huvudstammarna
som en rimlig nivå. I dag
ligger nivån på 7-8 procent av huvudstammarna
i Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens
län. Skadorna varierar mycket kraftigt
mellan olika områden och olika år.
I de värst utsatta områdena, som
Tärna-Stensele allmänningsskogar i
Västerbotten, har cirka 34 procent av
barrhuvudstammarna färska skador
och efter flera års älgbetning är 75-80
procent av huvudstammarna skadade
eller döda. Det kommer enligt skogsvårdslagen
att kräva återbeskogning
som kostar allmänningen cirka 3,5
miljoner kronor.
Skräckområden vid kusten
I Västernorrland-Jämtland inventerades
enbart Ångermanland på grund av
resursbrist hos Skogsstyrelsen. I kustområdet
var de genomsnittliga färska
skadorna på huvudstammarna elva
procent, medan de genomsnittliga skadorna
längre in i landet var fyra procent.
– Vi har en del skräckområden vid
Höga kusten, säger Anette Arvidsson,
ÄBIN-ansvarig vid Skogsstyrelsen
region Mitt (bl a Jämtland-Västernorrland).
Men det är inte bara älgen som orsakar
skador på ungskogen. Knäcke sjuka
kan ge stora skador vissa år. I många fall
går det inte att avgöra skadeorsaken.
Som älgskador klassas endast skador
som med säkerhet är förorsakade av
älgen.
35-40 procent oskadade
– Går man på Riksskogstaxeringens
resultat så är läget ungefär följande för
tallskog i Norrland. Cirka 7-8 procent
har färska betesskador, 35-40 procent
har gamla betesskador, ca 15 procent
är skadade av annan orsak och 35-40
procent av huvudstammarna är oskadade,
säger Heine Krekula, skogsskötselspecialist
och ÄBIN-ansvarig
för Skogsstyrelsen region Nord (Norrbotten-Västerbotten).
Den stora älgstammen är på väg att
ge mycket allvarliga konsekvenser för
Norrlands viktigaste näring – skogsnäringen.
– Om man kunde förmå älgjägarna
att skjuta minst lika många kalvar som
vuxna djur och öka avskjutningen av
älgko så skulle det vara en bra början,
säger Heine Krekula.
TexT: Lars Pekka
FoTo: oLa kårén
Fotnot: Huvudstam = stam som blir kvar efter
röjning och som blir timmer eller massaved.

KONSEKVENSER AV ÄLGBETNINGEN
Skogforsk:s försöksresultat applicerat
på Norrbottens län, som har ungefär
lika stora skador som övriga Norrland.
Tabellen gäller huvudstammar
av tall.
Årliga färska Andel rotstockar Tillväxtförlust p.g.a Avverkningnivå Markägarnas
skador enl ÄBIN som blir massaved minskad barrmassa per år, tall samlade intäkter/år
Vi utgår från 3 olika skadenivåer: 2 procent, 6 procent eller 15 procent färska årliga skador.
Kolumn 2 visar hur många rotstockar i beståndet som klassas ner från timmer till massaved
när älgskadorna summeras i samband med en gallring eller slutavverkning.
Kolumn 3 visar hur stora tillväxtförlusterna i beståndet blir.
Kolumn 4 visar hur stora volymer som går att avverka uthålligt i Norrbotten per år med de olika
nivåerna av älgskador.
Två vintrar med mycket snö har satt
tydliga spår i SCAs skogar. På fl era håll
rapporteras om tallungskogar som är
fullständigt sönderbetade av älg. För
att komma till rätta med problemet
testar därför SCA att släppa in fl er
jaktlag på sina marker i år.
Totalt jagar redan runt 1 500 jaktlag
på SCAs mark, men alla lag lyckas
inte alltid skjuta så många älgar som är
tillåtna i området. Under en viss period
kommer därför några av de ordinarie
jaktlagen i områden med stark älgstam
2% 12% 2,5% 3,2 miljoner m 3 1,4 mdr kr
6% 36% 15% 2,7 miljoner m 3 0,8 mdr kr
15% 90% 50% (minst) 1,6 miljoner m 3 0,4 mdr kr
Kolumn 5 visar hur markägarnas samlade årliga intäkter minskar med stigande skadenivåer.
Dagens skadenivå i Norrland ligger kring 7-8 procent enligt ÄBIN och Riksskogstaxeringen.
Skogsbruket betraktar 2 procent färska skador som en rimlig nivå.
25 nya jaktlag på SCAs marker
I höst kommer cirka 25 nya jaktlag att jaga på SCAs marker.
Företaget vill skapa fl er jakttillfällen och på så vis minska
älgbetesskadorna.
att frivilligt avstå från jakt och låta ett
annat lag jaga på marken. I gengäld
får det ordinarie laget rabatt på sitt
arrende.
Släppa in fl er jägare
Syftet är förstås att utnyttja jakttiden
bättre och skjuta fl er älgar, men även
att erbjuda jakt till fl er jägare.
– Inte minst kan fl er jakttillfällen
öppna möjligheter för ungdomar och
kvinnor att jaga, säger Mats Sandgren,
vd vid SCA Skog.
I en annons i tidningen Svensk
jakt i somras efterlyste SCA fungerande
jaktlag för den utökade jakten.
Gensvaret på annonsen har varit stort,
berättar Joachim Söderberg, jakt- och
fi skekonsulent vid SCA Skog. Han har
tagit emot intresseanmälningar från ett
40-tal kompletta jaktlag från hela Sverige
samt Norge.
– Många av de lag som anmält sig
kommer från etablerade vargrevirsområden
längre söderut där de är
rädda att släppa sina hundar, säger
Joachim Söderberg.
Om försöket med nya lag slår väl ut
kan det komma att utvidgas nästa år.
anna Bergek
FoTo anna guLLMark
7

8
”Vi ska samsas om
skogens resurser”
Visst går det att bedriva skogsbruk och renskötsel
sida vid sida – även om man inte alltid har
samma åsikter om saker och ting.
Det var alla överens om när SCA bjöd in 18
samebyar i Norrbotten till en utbildningsträff.
Åsa Fjällborg, virkesköpare vid
SCA och Lars-Ola Jannok, renskötare
i Baste Cearru sameby, har sin dagliga
gärning på samma skogsmarker i
Norrbottens inland. De träffades när
SCA i slutet av augusti bjöd in 18
– Vi ska dela på vår viktigaste naturresurs, skogen, och det måste finnas utrymme
för båda näringarna, säger Lars-Ola Jannok, renskötare, och Åsa Fjällborg, SCAs
virkesköpare i Jokkmokk.
same byar i Norrbotten till en tvådagars
utbildningsträff i Jokkmokk.
– Vi har inte samma åsikter om
saker och ting, men vi kan lära av varandra
och skaffa oss ny kunskap om
hur skogsbruk kan bedrivas sida vid
sida med renskötseln, säger Åsa och
Lars-Ola.
De tillhör en ny generation inom
skogsbruk och renskötsel – två
näringar som traditionellt ofta varit
på kollisionskurs med varandra. Renskötseln
hävdar bland annat att göds-
ling och markberedning skadar vinterbetet
för renarna och att skogsbruket
inte tar tillräckliga hänsyn till renskötseln.
Mer kunskap tillsammans
Nya tankegångar är på väg sedan
några år – nämligen att dessa konflikter
bara kan lösas om man träffas,
lär känna varandra och skaffar sig ny
kunskap tillsammans.
En som gått i spetsen för det är Robert
Jonsson, distriktsansvarig vid SCA i

Jokkmokk, som har många års erfarenhet
av de traditionella samråden med
samebyarna i området. De många åren
av kontakter med renskötare har gett
honom respekt för renskötarnas yrke.
– Jag har insett att det är mer komplext
att vara ren skötare än skogsbrukare.
I skogsbruket har vi mallar
för skötselåtgärder och lärosäten för
skogsbruk. Renskötaren får lära sitt
komplexa yrke den hårda vägen. Vi
har inom SCA en stor öppenhet för
att anpassa oss bättre till renskötseln,
säger Robert Jonsson.
Gemensamma provytor
SCA och samebyarna har gemensamt
lagt ut provytor för att studera dels
renens reaktion när den vinterbetar på
ett gödslat område, dels hur renlaven
förändras vid gödsling. En del av fältarbetet
vid forskningen kommer att
skötas av samebyarna. Några resultat
har man ännu inte hunnit få fram.
Projektet startades redan 2007 och
då tittade man även på hur renlaven
påverkas av markberedning. Studierna
indikerar redan nu att marklaven
återvänder fortare än man trott
på markberedda områden.
Hänglaven har minskat
Forskaren Jon Moen vid SLU redovisade
vid årets möte att hänglaven enligt
Riksskogstaxeringen har minskat med
hälften sedan 1950-talet. Laven är
beroende av ljus och skogen i Norrbotten
kanske aldrig har varit så gles
som i början av 50-talet, efter en lång
period av dimensionshuggning. Efter
1950 har skogarna blivit tätare genom
trakthyggesbruket, vilket påverkat
hänglaven.
– Det fi nns dock inget som säger att
trakthyggesbruk behöver vara dåligt
för marklaven, sade Jon Moen. Mer
forskning behövs på området.
Debatten på mötet i Jokkmokk var
öppen.
– Vi är kritiska till många av skogsnäringens
metoder, men vi är mycket
positiva till samarbetet med SCA, sade
bland andra Lars-Evert Nutti från Sirges
sameby, som är den största samebyn
i landet. Det känns som om vi är
på rätt väg.
TexT oCH FoTo: Lars Pekka
Gällö Timber– ny
storsatsning i Jämtland
Ett nytt sågverksföretag såg
dagens ljus i Jämtland i början
av sommaren.
Nybildade Gällö Timber AB
omfattar sågverken Gällö, Tjärnvik
och Jämtlamell i Stugun.
I början av juni gav Konkurrensverket
klartecken för det nybildade sågverksföretaget
Gällö Timber. Det ägs
till lika delar av SCA och Persson Invest.
Persson Invests bidrag i affären är
sågverken Gällö i Jämtland och Tjärnvik
i Gnarp, Hälsingland. Från SCA
kommer sågverket Jämtlamell i jämtländska
Stugun samt en omfattande
säljorganisation, som alla tre sågverk
nu kan dra nytta av.
Vinster för bägge parter
Båda företagen ser vinster i affären.
Persson Invest får ett tryggare råvarufl
öde till Gällö och Tjärnvik, som ibland
fått stå stilla på grund av timmerbrist.
SCA får en större marknadsandel och
blir därmed en tryggare leverantör för
sina stora trävarukunder.
– Sedan fi nns det säkert många
samordningsvinster att göra mellan
sågverken, speciellt mellan Jämtlamell
och Gällö som bara ligger drygt fyra
mil ifrån varandra. Men det är sådant
vi kommer att titta på framöver, säger
Tommy Högberg, vd för Gällö Timber.
Hård kamp om råvaran
De tre sågverken har tillsammans en
produktion på 380 000 kubikmeter
sågade trävaror per år. Det innebär att
de behöver runt 900 000 kubikmeter
virke varje år. Ambitionen är att alla
tre sågverk ska vara kvar och utvecklas
vidare.
För att trygga sågverkens virkesförsörjning
var det viktigt att gå samman,
anser Tommy Högberg.
– Holmen bygger ju ett nytt stort
sågverk nere i Norrköping och både
Tunadal och Bollsta expanderar. Det
kommer att bli en större kamp om
råvaran, konstaterar Tommy Högberg.
– Kan vi trygga råvarutillförseln
tryggar vi överlevnaden och sysselsättningen
på våra tre sågverk.
Virket kommer från SCA, Primaskog
(som tidigare skötte försörjningen
till Gällö och Tjärnvik), Persson
Invest och Jämtlamell Skog.
Anställda är positiva
Totalt berörs 161 anställda vid sågverken
i Gällö, Tjärnvik och Stugun.
Bland de anställda på Gällö sågverk
ser man positivt på det nybildade
företaget. Anders Olofsson, fackordförande
för GS-facket vid Gällö sågverk,
är optimistisk.
– Visst var det en liten överraskning
när beskedet kom, men jag har inte fått
några frågor från oroliga medlemmar.
Vi hade ett bra ägande med Persson
Invest och jag tror det här också blir
bra. Vi har ju haft en del ståtid på grund
av timmerbrist tidigare, men nu hoppas
jag vi kan köra på för fullt och förhoppningsvis
även öka produktionen.
TexT: Misan LindqvisT oCH anna Bergek
FoTo: Per-anders sjöquisT
Tommy Högberg,
vd Gällö Timber.
9

10
Snytbaggen är den vanligaste orsaken
till att nyplanterad skog dör. Därför
behandlas runt hälften av alla
plantor i Sverige i dag med kemiska
insektsmedel. Det ger ett mycket effektivt
och prisvärt skydd mot snytbagge.
FSCs strävan om att trappa ned
på användningen av kemiska insektsmedel
har därför stor påverkan på
skogsbruket. Frågan drivs av miljö-
och fackföreningsrörelser, som liksom
skogsbolagen också är medlemmar i
FSC.
– Det är en ödesfråga för skogsföryngringen.
Vi får mycket sämre skogar
om 50-100 år om vi inte får jobba
med fungerande plantskydd. Alternati-
– Alla giftiga kemikalier är ett stort problem och vi vill helst slippa det. Men man
måste väga risken med kemikalierna mot nyttan av dem. Alla andra skydd vi testat
har varit ineffektiva eller orimligt dyra, säger Oskar Skogström, biolog vid SCAs
plantskolor.
Snytbagge – en
svår match utan kemikalier
Nu ska användningen av kemikalier på skogsplantor minska. Miljöcertifieringen
FSC kräver att skogsbruket tar fram andra skydd mot snytbagge.
SCA hoppas kunna minska kemikalieanvändningen med hjälp av bättre
markberedningsmetoder.
ven till kemiska medel är än så länge
för dyra och ineffektiva, förklarar Pelle
Gemmel, skogsvårdschef vid SCA Skog.
Strumpor och vax
SCA har testat många olika typer av
skydd mot snytbagge genom åren.
Man har bland annat provat att sätta
små ”strumpor” på plantan och att
vaxa in dem så att snytbaggen inte
ska kunna äta på dem. Men med SCAs
stora produktion av plant har de flesta
metoder varit för dyra eller inte fungerat
tillfredsställande.
Ett exempel är det mekaniska skyddet
Conniflex, som lanserades tidigare
i år som en ersättare till kemikalier.
Det är en blandning av sand och lim
som appliceras på plantan och hindrar
snytbaggen från att äta. Men Conniflex
fungerar bara på plantor av ett
större format än de som drivs upp på
SCAs plantskolor. Dessutom endast
på granplantor.
Conniflex fördyrar plantan med
en hel krona, jämfört med kemikalier
som gör plantan runt 20 öre dyrare.
– Det finns tyvärr ingen bra ersättning
till kemikalier i dag, konstaterar
Jörgen Andersson, chef för SCAs plantskolor
Bogrundet och Wifstamon.
Eftersom problemen med snytbagge
är så stora, har FSC:s skogsbruksmedlemmar
under flera år fått
dispens för att fortsätta använda
kemiska insektsmedel. Skogsbolagen
kommer att kunna söka dessa dispenser
även fortsättningsvis, men från och
med 2011 kommer kraven för att få

dispens öka. För att få sin ansökan
godkänd krävs särskilda skäl, samt
en successiv avtrappning av kemikalieanvändningen.
Bättre markberedning
Nu satsar SCA på att utveckla markberedningen
bättre. En bra markberedning
där mycket mineraljord
kommer fram skrämmer snytbaggen,
som har torgskräck och helst vill ha
skydd av gräs och sly. SCA hoppas därmed
kunna minska kemikalieanvändningen
med fyra procent nästa år.
– Med bättre markberedning växer
också plantan bättre och blir mer
motståndskraftig mot insekter, säger
Oskar Skogström, biolog vid SCAs
plantskolor.
TexT: anna Bergek
FoTo: anna guLLMark
Fotnot: Markägare som inte är med i FSC
berörs inte av nedtrappningen av kemikalier.
Insektsmedlet Merit Forest är godkänt av
Kemikalieinspektionen fram till 2014. SCA
kommer fortsätta att leverera behandlade plantor
i samma omfattning som tidigare till externa köpare.
Merit Forest är ett bekämpningsmedel
som förstör insekternas nervimpulser.
Medlet leder till beteendestörningar
och indirekt eller direkt
död för till exempel en snytbagge som
äter behandlade plantor.
Den aktiva substansen i Merit
Forest heter imidakloprid. Substansen
används också inom jordbruk
och trädgårdsodling, till exempel vid
odling av tomat, gurka, sockerbetor,
potatis och prydnadsväxter.
Imidakloprid är farligt för människan
vid förtäring och mycket giftigt
för mindre djur, som bin och fåglar.
Men det är inte klassifi cerat som can-
SCA har testat många olika ersättare till kemikaliska insektsskydd.
Här är ett snytbaggeskydd som består av en skyddande
”hinna” som appliceras på plantorna. Försöket har dock inte
slagit särskilt väl ut – många av plantorna har dött.
Ämnet används också i jordbruket
SCA använder insektsmedlet Merit Forest när plantor behandlas
mot snytbagge. Kemikalieinspektionen har godkänt medlet fram
till 2014.
– Vi har inte sett några oacceptabla risker med att använda det
vare sig för människa eller miljö, säger Åsa Bringmyr, toxikolog vid
Kemikalieinspektionen.
cerframkallande,reproduktionsstörande eller mutagent (dvs att det kan
förändra den genetiska informationen
hos organismer).
Kritik från facket
Substansen kan vara irriterande vid
kontakt med huden och GS-facket,
som representerar plantörer och
anställda på plantskolor, är kritiskt
till kemikalierna.
– Vi vill ha bort dem av hälsoskäl.
Vi vet att kemikalierna i skogsbruket
skadar människor. De skapar allergier
och hudproblem, säger Leif Johansson,
ombudsman för GS-facket.
Alla som hanterar behandlade
plantor ska använda skyddande kläder,
handskar samt tvätta sig före måltider.
Men det är svårt att säga om de
problem som rapporteras in verkligen
har orsakats av de kemiska medlen.
Kontakten med gran- och tallbarr kan
ge precis samma reaktioner.
År 2007 gjordes en studie där plantörer
fi ck hantera både behandlade och
obehandlade plantor, utan att veta
vilken typ av plantor de hade att göra
med. I studien rapporterades ögonbesvär,
irriterad hals och näsa samt
besvär med torr hud. Men dessa symptom
visade sig i bägge grupper, alltså
oberoende om plantorna var behandlade
med imidakloprid eller inte.
– Trots det kan vi inte bortse från
fackets oro. Detta är ett område som
vi följer bland annat via olika enkätundersökningar,
säger Åsa Bringmyr.
anna Bergek
11

Så blir du nöjd med din avverkning
Ska du avverka eller gallra din skog i vinter? Då är det hög tid att titta igenom området
innan snön kommer.
Här får du en rad tips på vad du bör tänka på både före och efter en avverkning.
12
Före avverkningen: tänk på det här!
• Gå igenom området innan snön kommer. Då har du bäst
chans att upptäcka det som är skyddsvärt.
• Är rågångarna tydliga? Markera gärna målade träd eller
rösen med snitsel i skogen och/eller på karta. Informera
din virkesköpare.
• Har du stora, grova eller torra träd som bör lämnas? Träd
med rovfågelbon?
• Finns det vattendrag, myrar eller bäckar i området? Där
ska du lämna en skyddande kantzon.
• Har du kulturlämningar på din skog, som husgrunder,
kolbottnar och fångstgropar? De ska skyddas vid en
avverkning.
• Finns det stigar på området? Märk ut på karta så att
de inte körs sönder eller fylls med ris.
• Ta in anbud från flera virkesköpare. Det ökar chansen att
få bäst betalt.
• Glöm inte att skicka avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen.
Det kan virkesköparen ordna, men om du
vill ha avverkningen snabbt utförd sparar du tid genom
att redan ha din anmälan godkänd.
Anna-Karin Hellström är distriktsansvarig för SCA i Föllinge.
Sommartid består hennes arbete till stor del av att planera
avverkningar. ”En slutavverkning kräver mer noggrannhet än en
gallring. Där finns ofta mer av värde som måste sparas, eftersom
skogen är äldre”, säger Anna-Karin.
I dag är det få skogsägare som hugger
sin skog själv. De flesta lejer bort
arbetet, men även om man inte utför
jobbet själv rent praktiskt är det bra
att fundera kring hur man vill att slutresultatet
ska bli.
– Markägaren bör hela tiden fråga
sig om det finns något skyddsvärt i
området. Gå gärna över skogen och
för en dialog med virkesköparen om
hur du vill ha det, säger Per Simonsson,
biolog vid SCA Skog.
Minimikrav
Skogsvårdslagen anger vilken hänsyn
till naturen och kulturmiljön
som en skogsägare måste ta vid en
avverkning. Där ingår bland annat
följande krav:
• att lämna kantzoner av skyddande
skog mot t ex vattendrag, myrar och
branter.
• att lämna kvar gamla grova träd
och torrakor.
• att inte avverka impediment, dvs
områden där det växer mindre än
en skogskubikmeter per år.
• att se till att inte skada områden
som är viktiga för ovanliga arter.
Det handlar till exempel om kallkällor,
surdråg, raviner och skog
med mycket löv eller död ved.
• att inte skada fornminnen.
Skogsvårdslagen är den ”miniminivå”
som skogsägaren måste följa. Den som
är FSC-certifierad har ytterligare krav
på sig. Det är du som skogsägare som
bestämmer vilken nivå du vill ligga på.
Myndighetsinformation
Många skogsägare vill spara mer än
vad både skogsvårdslag och FSC reglerar.
Det kan handla om speciella
platser dit man har en särskild koppling
eller tycker är ovanligt fina.
– En del kan till exempel ha en
hundgrav eller ett älgpass som de inte
vill avverka kring, säger Anna-Karin

Lämna skyddande kantzon mot vattendrag.
Markera noggrant inslag i naturen som du vill spara, till exempel nedfallna lågor.
Märk ut dina målade träd i rågångarna,
så kan maskinföraren göra högstubbar
av dem.
Hellström, distriktsansvarig för SCAs
skogar i Föllinge, Jämtland.
Om du har kända nyckelbiotoper
(ett område med höga naturvärden),
kulturminnen eller fornlämningar på
din skog ska du vanligtvis ha fått information
om det från myndigheterna.
Efter avverkningen: följ upp!
• Gå igenom slutregleringen.
Ta gärna hjälp av din virkesköpare.
Har du fått betalt enligt
överenskommelse?
• Besök hygget. Ligger det kvar
virke? Har något avverkats
som ni hade bestämt att spara?
Har något körts sönder?
• Kontrollera så att det inte ligger
ris och virke kvar i vattendrag.
• Hur har vägen klarat sig?
• Kontrollera så att marken är fri
från skräp och oljespill.
Annars blir du informerad när du
skickar in en avverkningsanmälan.
TexT: anna Bergek
FoTo: ToMMY andersson
Höjda ersättningar
till markägare
Ersättningen till markägare vars mark
exproprieras har höjts med 25 procent.
– Det är fantastiskt bra. Nu eliminerar
man risken för att markägare får för lite
ersättning, säger Lars Rubensson, chef
för SCA Skogs markjuridiska avdelning.
Fastighetsägare som tvingas lämna ifrån sig
mark då naturreservat bildas eller allmänna
vägar och kraftledningar byggs, ersattes tidigare
med en summa motsvarande markens marknadsvärde.
Men fastighetsägare värderar ofta sin mark
högre än så, kanske på grund av starka kopplingar
till marken eller förväntningar om en framtida
värdeökning. Från den 1 augusti höjdes därför
ersättningen med 25 procent. Syftet är att stärka
äganderätten.
Goda möjligheter
– Det här är ett lyft, eftersom det har varit vanligt
att skogsägare varit missnöjda med ersättningen.
Nu har de som till exempel tvingas avstå mark till
naturreservat goda möjligheter att gå ut på den
öppna marknaden och köpa ersättningsmark,
säger Lars Rubensson.
Samtidigt avskaffades toleransavdraget, som
minskade ersättningen till fastighetsägarna eftersom
de ansågs vara skyldiga att tåla ett visst
intrång på sin mark utan någon ersättning alls.
Fastighetsägare ersätts alltså numera för hela
minskningen i marknadsvärdet, samt får ett
påslag med 25 procent.
Betydelse i fl er situationer
De nya reglerna avser ersättningen för att komma
över mark tvångsvis, men får även betydelse i
ersättningssituationer då frivilliga uppgörelser
träffas med markägare.
anna Bergek
13

Abisko
En del tvivlar fortfarande. Men i Abisko finns data om klimatförändringarna,
svart på vitt. Medeltemperaturen stiger, nederbörden
ökar och permafrosten smälter.
– Det råder ingen som helst tvekan om att vi har en påtaglig
klimatförändring i norr, säger Christer Jonasson, forskare och
biträdande föreståndare för Abisko forskningsstation.
14
Frida Keuper kör ner ett smalt järnrör i torvmyren.
Ungefär en halvmeter ner tar det stopp. Det är permafrosten,
den ständiga tjälen, som hejdar röret.
Några meter längre bort har myren brutits isär i långa
sprickor och övergår i våtmark. Frida kör ner röret på nytt,
men här stöter röret inte på patrull utan sjunker ner till
skaftet. Den ständiga tjälen har smält i sitt översta lager
och krupit djupare ner i jorden.
– Den här myren håller helt på att ändra karaktär, förklarar
Frida Keuper.
Ständig tjäle är en förutsättning för att den speciella
typ av torvmyr som kallas palsmyr ska bildas. När per-
– ett Mekka
Abisko har blivit ett viktigt centrum i den globala klimatforskningen.
På ortens forskningsstation (byggnaderna i nedre vänstra
hörnet) samlas forskare från hela världen och härifrån levereras
data till bland annat IPCC, FNs klimatpanel.
mafrosten försvinner förändras myren och förvandlas till
en blötare typ av myr med mycket gräs.
– Det förändrar hela strukturen och ekosystemet på
myren. Det är definitivt ett tecken på att klimatet förändras,
säger Frida Keuper.
Forskare från hela världen
Frida är doktorand från Holland och en av många forskare
som kommer till Abisko forskningsstation varje år
för att arbeta och göra undersökningar. Den lilla orten
har blivit ett viktigt centrum för klimatforskare och Frida
är här för fjärde året i följd. Även om hon blir orolig
över de resultat som hon och kollegorna tar fram, är hon
strålande glad över att få befinna sig i Abisko. Stationen
ligger i en storslagen natur, vid stranden av ett glittrande
Torne träsk och omgivet av mäktiga fjäll.

för klimatforskare
– Jag älskar att vara här, det är fantastiskt, säger Frida
Keuper med ett stort leende.
Unikt material
Men det är inte bara naturen som gör Abisko speciellt,
i varje fall inte ur forskarsynpunkt. Stationen har mätningar
som daterar så långt tillbaka som 1913, vilket ger
forskarna ett unikt historiskt material att jämföra sina
data med. Dessutom blir klimatförändringar mycket tydliga
i den subarktiska miljön.
Christer Jonasson är biträdande föreståndare och berättar
om några av stationens resultat:
• Trädgränsen, där förekomsten av träd upphör och
kalfjället börjar, har på många platser höjts med upp
till 20 meter de senaste 40 åren.
• Permafrosten tinar på alla undersökta myrar i området.
• Medeltemperaturen i Abisko låg under 1900-talet
under 0 grader. På 2000-talet har det legat över 0 grader.
• Nederbörden har ökat med cirka tio procent de
senaste decennierna.
• Isläggningen av Torne träsk har minskat från 180 till
150 dagar per år de senaste 100 åren.
• Förbuskningen i området tilltar.
b
Frida Keuper är doktorand från Holland och jobbar med olika temperaturexperiment.
Med ett enkelt järnrör mäter hon avståndet ner till permafrosten på en myr och
konstaterar att permafrosten smälter och att myren är på väg att förändras.
15

16
Luftfuktighet, nederbörd, solstrålning, temperatur och vindstyrka
är något som ständigt mäts och dokumenteras vid Abisko
forskningsstation, berättar biträdande föreståndare Christer
Jonasson.
Resultaten levereras bland annat till IPCC – Intergovernmental
Panel on Climate Change – den klimatpanel
som FN satt samman för att utröna orsakerna till
klimatförändringarna.
– Man kan inte med 100 procents sannolikhet säga
att det är människan som skapat den förstärkta växthuseffekten.
Men IPCC är till 95 procent övertygade om att
det är så, säger Christer Jonasson.
Katastrofala konsekvenser
En temperaturgrad upp eller ner kan låta marginellt,
men i klimatsammanhang kan små förändringar ge väldigt
stora konsekvenser. När temperaturen i marken stiger
och permafrosten smälter avger myren metangas, en
växthusgas som späder på växthuseffekten ytterligare.
”Skulle stora delar av Sibiriens
torvmarker tina kan vi få ett
klimat som skenar.”
– Skulle stora delar av Sibiriens torvmarker tina kan vi
få ett klimat som skenar, säger Christer.
I Sverige kommer vi inte att drabbas så hårt av klimatförändringarna.
Det är i andra, mer låglänta länder som
förändringarna kan ge katastrofala konsekvenser som
stigande havsnivåer och översvämningar.
På kort sikt kan klimatförändringar rentav gynna de
som äger skog i vårt land, eftersom produktiviteten i skogarna
ökar. Å andra sidan innebär ett varmare klimat även
ökad risk för skadeinsekter, påpekar Christer Jonasson.
Tror på människan
Trots att alla data pekar på en ökad uppvärmning med
stora globala problem som följd, ser han positivt på framtiden.

– Jag är orolig, men jag tror på människans uppfinnings-
och anpassningsförmåga och att man kommer att
lyckas lösa det här. Man har klarat av saker tidigare som
vi trodde skulle vara omöjliga, till exempel hotet om försurning.
Det som krävs är ännu mer forskning om klimatförändringarna
och mer politisk konsensus, men också att
vi enskilda personer tar ett större ansvar.
Vad kan det innebära rent konkret?
– Det är inte min uppgift som forskare att sia om utan
upp till politikerna att besluta. Men som privatperson tror
jag att vi kommer att få tona ner det privata resandet i
framtiden, säger Christer Jonasson.
TexT: anna Bergek
FoTo: eivon CarLson
Vid stationen sker många ekologiska experiment. Dylan Jones
är universitetslektor från Wales och samlar in blad från växter
som utsatts för höga koldioxidhalter och ökad UV-strålning.
Nu ska han och hans studenter undersöka bladen i vinter för
att se hur växterna påverkats.
Abisko naturvetenskapliga station
Abisko forskningsstation lyder under Kungliga Vetenskapsakademin,
den akademi som bland annat utser nobelpristagarna
i fysik och kemi.
Forskningsstationen byggdes 1912 och de första mätningarna
är från 1913.
Varje år kommer runt 600-700 forskare från hela världen
för att bo och forska vid stationen. Stationen är utrustad
med det mesta som en forskare kan behöva, som till exempel
laborationssalar, föreläsningssal och utrustning för att
utföra olika experiment.
Majoriteteten av forskningen handlar om klimatforskning.
Andra områden är ekologi och geomorfologi.
Stationen levererar data till FNs klimatpanel IPCC men
även till myndigheter och organisationer som behöver information
om hur klimatet kan se ut i framtiden.
17

18
Snabba ryck mot
granbarkborren
Ni har granbarkborrar på skogen och borde
avverka. Det beskedet fick Sandra och Eva Vedin
i början av sommaren.
– Det var inte kul, för de här träden skulle
egentligen ha fått växa på sig lite till. Men det är
skönt att de angripna träden är borta nu, säger
Eva Vedin.
Tidigt på försommaren kom larmet:
oroväckande mycket skog i Medelpad
var angripen av granbarkborre.
Skogsstyrelsen såg allvarligt på situationen
och uppmanade skogsägare
att inventera sin mark och avverka
skadade bestånd snabbt.
Snabbt agerande
Systrarna Eva och Sandra Vedin,
med skog i Munkbysjön utanför
Torpshammar i Medelpad, var två
av de skogsägare som drabbades av
insektsangrepp. De blev informerade
om angreppet av SCAs virkesköpare
i området, Niklas Dahlberg, som
hade varit ute och taxerat skog på en
grannfastighet och upptäckt det skadade
beståndet på systrarnas skog.
Eva och Sandra satte sig snabbt
in i situationen, bland annat genom
att läsa på om granbarkborren på
Internet, och tog beslut om att låta
SCA avverka de nästan fem hektaren
angripen skog.
När beslutet var fattat var maskinerna
snabbt på plats. Det gällde
att få bort det angripna virket fort,
innan insekterna hann sprida sig till
fler träd.
– Jag fick ett mejl på måndagen
om att vi hade granbarkborre på
skogen och veckan därpå var avverkningen
igång. Det fungerade jättebra,
säger Sandra Vedin.
Blandade känslor
När Eva och Sandra Vedin besöker
avverkningen ett par månader senare
är det ändå med blandade känslor.
Det är skönt att veta att insekterna är
borta, men de hade egentligen tänkt
spara det 90-åriga granbeståndet
några år till.
– Vi hade redan en annan avverkning
på runt tio hektar på gång, så
det känns som att det blev så mycket
som vi avverkade i år, säger Sandra
Vedin.
Häftigt äga egen skog
Systrarna ärvde den 70 hektar stora
fastigheten av sin farmor år 2006.

Eva och Sandra Vedin tog i somras
ett snabbt beslut om att avverka ett
granbestånd som angripits av granbarkborre.
Evas dotter Tyra, 5 år, följer med
ut i skogen när mamma och moster
tittar på avverkningen.
Sandra är den som sköter systrarnas
skogskontakter eftersom hon bor i
Torpshammar, bara några kilometer
från fastigheten. Eva bor i Täby, men
håller sig uppdaterad och systrarna
fattar alla beslut gemensamt.
– Vi har aldrig haft olika åsikter
om skogen och vi har aldrig pratat
om att sälja den. Tvärtom, vi ser det
som en jättebonus att vi fått den. Det
känns häftigt att äga egna träd och
att skogen tillhört vår farmor, säger
Sandra Vedin.
Nu hoppas de att sommarens
avverkning har hejdat barkborrens
spridning på skiftet och att de snart
kan gå vidare med nya skogsprojekt.
Det är tal om att bygga vindkraftverk
i trakten och systrarna Vedin
ser gärna att några snurror hamnar
på deras skog.
– Vi ser bara positivt på det. Det
är jättebra med förnyelsebar energi,
säger Eva Vedin.
TexT: anna Bergek
FoTo: Per-anders sjöquisT
Skärpt bevakning i två år till
Fortsätt bevaka din skog.
Faran med granbarkborrarna
är långt ifrån över, bedömer
Skogsstyrelsen.
– Vi måste ha fokus på det
här i minst två år till, säger
Anna Marntell, distriktschef
vid Skogsstyrelsen.
Under sommaren har stora ansträngningar
gjorts i västra Medelpad för att
hejda spridningen av granbarkborre.
Ungefär 1 400 hektar angripen skog,
både privat och bolagsägd, har avverkats,
bedömer Skogsstyrelsen. Myndigheten
har i sommar gett klartecken för
avverkning med mycket kort varsel,
för att få bort angripna träd ur skogen
innan nya insekter hann kläckas och
sprida sig till ny skog.
Som distriktschef vid Skogsstyrelsen
gladde sig Anna Marntell åt det
dåliga vädret på försommaren. Det
försenade insekternas svärmning och
gav skogsägarna mer tid att agera.
Än så länge är det dock lite för
tidigt att säga om man lyckats hejda
spridningen eller inte.
”Tokstäda inte”
Anna Marntell uppmanar alla skogsägare
till fortsatt skärpt bevakning
av den egna skogen. Det är särskilt
viktigt att hålla koll på gammal granskog,
skog i hyggeskanter och vindfällen.
På sådana ställen är det gynnsamt
för granbarkborrarna att föröka sig.
– Men man ska inte tokstäda i skogen,
påpekar Anna Marntell. Det är
Fakta: Håll koll på granbarkborrarna
bara de färska angreppen som måste
bort, där träden ännu har grönkrona
kvar.
De träd som redan dött är i stället
bra att spara. De är inte längre intressanta
för granbarkborren som yngelplats,
utan kan i stället gynna barkborrens
naturliga fiender (som fåglar
och andra insekter).
SCA kommer att flyginventera
SCA har avverkat runt 600 hektar
egen, insektsskadad skog i sommar.
Dessa avverkningar kommer att fortsätta
även i vinter, eftersom en del av
de skadade bestånden inte gick att
avverka sommartid.
Under hösten kommer SCA att
inventera sina skogar med flyg för att
hitta eventuellt nya insektshärdar.
– Vi har tyvärr sett att vi har en del
nya angrepp redan nu, så vi kommer
att ha fortsatta problem med granbarkborrar
även nästa år, bedömer Björn
Eriksson, skötselchef vid Medelpads
skogsförvaltning.
anna Bergek
• Håll utkik efter grupper av torra, röda eller delvis röda träd i din skog. Något
enstaka angripet träd är helt naturligt, men när det handlar om en hel grupp
bör de avverkas. Lossa lite på barken och titta efter gångsystem, för att
få bekräftat att det handlar om granbarkborre. (se bild här ovan).
• Kontrollera särskilt virkesvältor och hyggeskanter, där träden lättare blir
angripna. Ha järnkoll på eventuella vindfällen. Se till att få bort dem ur
skogen innan insekterna sprider sig till nya träd nästa sommar.
• Samverka med fastighetsgrannar – tala om för varandra om ni upptäcker
granbarkborrar på skogen.
• När du ska avverka skog: prioritera bestånd i riskzonen, till exempel äldre
granbestånd framför tallbestånd.
Foto: AnnA MArntell
Gångsystemen i
barken avslöjar att
granbarkborren har
varit framme i din
skog.
19

Elever från Svalans Fritidshem, årskurs 2, får prova på att
sätta skogsplant med planteringsrör.
20
Fritids

i skogen
I samlad tropp kommer ett gäng förväntansfulla fritidsbarn
cyklande till mötesplatsen nedanför Ödsberget i Kramfors.
Mikael Thybeck från SCA har förberett en eftermiddag i skogen
som innehåller kunskap, lek och njutning.
En bit upp på den gamla vägen,
där till och med kungen en gång fi ck
kliva ur sin vagn för att hästarna
skulle orka klättringen, lämnar fröknar
och barn sina cyklar för att gå
den sista biten. Solen skiner och det
blir lite svettigt. Men också hääärligt!
– Det är mycket roligare att vara
ute i skogen än i skolan, säger den
samlade troppen från Svalans Fritidshem
på Skarpåkerskolan.
Mikael Thybeck har utbildat sig till
skogsingenjör i Skinnskatteberg och är
anställd av SCA som distriktsansvarig i
Kramfors. Han börjar med att berätta
lite om sitt arbete och vem han är.
– Jag har ansvar för SCAs skogar
i Kramforsområdet. Jag bestämmer
hur skogen ska skötas. Till exempel
vilken skog som ska huggas ned, när
det ska planteras och vad som ska
planteras.
Får prova plantering
Mikael visar upp ett planteringsrör
och en kassett med skogsplant.
Rigmor Strömberg, förskollärare
& Maria Melander, fritidspedagog:
”Barnen måste få uppleva skogen. De
måste få prova på och göra praktiska
saker. Testa, prova, känna, smaka och
lukta.”
– Känner ni igen plantorna, säger
han och får skiftande svar. Även om
de fl esta faktiskt ser att han har med
både tall och gran.
Han visar hur det går till att sätta
en planta med hjälp av röret och låter
sedan alla prova. Det är med stor
kon centration som uppdraget utförs.
Under arbetets gång svarar Mikael på
frågor om vem som vattnar träden, om
träden dör när de är gamla och när de
egentligen är för gamla.
– Det här var roligt och inte alls
så svårt, säger Philip.
Men han har ändå svårt att förstå
hur man ska hinna med att sätta
kanske 2 000 plantor på en dag, som
”riktiga” plantörer gör.
Längre upp i skogen hittar barnen
älgbajs och Mikael visar hur
rönnen ser ut när älgen varit hungrig.
De lär sig beräkna trädets ålder
med hjälp av att räkna kvistvarv
eller årsringar.
– För att räkna årsringar behöver
man inte hugga ner ett träd, utan kan
HUR FÅR MAN BARN INTRESSERADE AV SKOG?
Lukas Skogsberg:
”Jag har alltid fått vara med
i skogen och tycker att det
är kul. Om barnen får vara
med på älgjakt kanske de
tycker att skogen är rolig?”
Hanna Sundström:
”Det är roligt när man får
följa med någon vuxen för
att plocka bär eller svamp.”
använda en tillväxtborr, säger Mikael
och många vill testa redskapet.
Skattjakt och fi ka
Det som alla skogsmullar uppskattar
allra mest är nog ändå fi kastunden.
Lina Svanberg:
”Det är roligt med skogen
och det är roligt att få lära
sig mer om den.”
Önskat av
Marie Morin,
Sangis
Lina Svanberg kontrollerar trädets ålder med hjälp av en
tillväxtborr.
b
Philip Person:
”Det var roligt att plantera
ett träd. Det kanske fl er vill
testa?”
21

– Hur många år är trädet? Mikael Thybeck lär ut olika sätt
att beräkna ett träds ålder.
Tävlingför alla barn
Måla din favoritskog
Vinn en ryggsäck för utfl ykten
Hur ser din favoritskog ut?
Är det en skog med en massa djur?
Eller är den full av tomtar och troll, täta
granar och mossa? Eller är skogsmaskinerna
där och jobbar …?
Skogen kan se ut på många olika
sätt. Nu vill vi veta hur just DIN favoritskog
ser ut.
Var med i Din skogs tävling för alla
barn som gillar att rita och måla!
Gör så här:
• Rita och måla din favoritskog.
• Skriv ditt namn, adress och telefonnummer på teckningen.
Du får dessutom gärna berätta lite om skogen. Varför är det
din favoritskog? Finns den på riktigt eller i fantasin?
• Skicka in teckningen senast 29 oktober till
Din Skog
SCA Skog AB
851 88 Sundsvall
• Vi lottar ut fem ryggsäckar med termos och kåsor till er som
skickar in bidrag. Dessutom kanske din bild kommer med i
nästa nummer av Din skog.
22
Välförtjänt macka och saft på en
stubbe i skogen smakar mums och
energin återvänder.
En skattjakt som går ut på att hitta
olika fynd som blåbärsris, mossa och
en grankotte avrundar lektionen. Alla
vinner en kåsa och ett sittunderlag
som kan användas vid nästa skogsutfl
ykt.
Mikael tror att alla barn måste
få möjligheten att komma ut i skogen
för att man ska kunna väcka ett
intresse hos dem. Själv har han en
dotter på tre år som ofta gör honom
sällskap i skogen.
– Alva är ju liten ännu och det får
inte bli för mycket skog för då kanske
hon ledsnar, men man får göra
utfl ykten lite trevlig med fi ka och så.
Då blir det fi na stunder tillsammans
med familjen.
Skolan tog initiativet
När det gäller den här specifi ka
utfl ykten så var det fröknarna på Svalans
Fritidshem som tog initiativet.
– Skogen är en viktig del av livet
för alla i den här regionen så vi tycker
att barnen ska ha kunskap om den.
Därför har vi jobbat långsiktigt med
skogen och det näringsliv som är knutet
till den, säger förskollärare Rigmor
Strömberg.
Man har bland annat besökt pappersmassefabriken
Mondi Dynäs i
Väja och för dagen handlar det alltså
om grundläggande skogskunskap.
En förutsättning för det näringsliv
som skapas kring skogen.
– När vi ringde till Mikael var
han så himla positiv och lättsam att
ha med att göra. Han har satt ihop
ett program som är alldeles lagom.
Det är jättebra att ha med några
praktiska inslag. Barn gillar att testa,
prova, känna, lukta och smaka. Alla
sinnen behöver stimuleras, säger Rigmor
Strömberg.
TexT: Maria jansson sjödin
FoTo: MiCHaeL engMan

Så får du barnen att trivas i skogen
Stanna upp och låt barnen känna, lukta, lyssna och smaka.
Det är några råd för en lyckad skogsutfl ykt med yngre familjemedlemmar,
tipsar Kerstin Andersson, förskollärare och ledare
inom Friluftsfrämjandet sedan många år.
Många skogsägare drömmer om
att en dag få lämna vidare en välskött
fastighet till sina barn eller barnbarn.
Men hur skapar man ett intresse för
skog hos barnen, i en värld där så
mycket annat pockar på deras uppmärksamhet?
– De fl esta barn har ett naturligt
intresse för naturen, så det behöver
inte vara särskilt krångligt, säger Kerstin
Andersson.
Varm och mätt
Bra kläder är en viktig förutsättning
för en lyckad utfl ykt. Den som fryser
eller är blöt har inte särskilt kul.
Något att äta och dricka är också
nödvändigt, till exempel fi ka, frukt,
russin och nötter. Det är mysigt med
fi kastopp och det ger energi så att man
orkar vidare.
Försök att vara lyhörd för barnets
intressen och spinn gärna vidare på
dem. Låt dem avvika från stigen om
de vill, för att till exempel undersöka
bergknallar, mossar och håligheter.
Stanna gärna till vid vatten. Går det
att dricka? Finns där fi na stenar? Går
det att kolla djupet med en pinne? Ta
med lupp för att titta på småkryp.
Upplevelserna är målet
Undvik att göra skogsutfl ykten till en
ändlös vandring utan stopp mot ett
fi kaställe i fjärran.
– Platsen är inte målet, utan det
är upplevelserna på väg till platsen
som blir målet för turen, säger Kerstin
Andersson.
För små barn kan en liten skogsdunge
vara fullt tillräcklig som
utfl yktsmål. För äldre krävs större
områden och gärna en aktivitet som
fi ske eller att paddla kanot. När barnen
är så stora att de nått tonåren kan
skogsutfl ykten göras lockande genom
att kompisarna får följa med.
Hur gör man med ett barn som är
ovant och kanske lite rädd för att vara
i skogen?
– Där gäller det att bygga upp
en trygghet. Kanske besöka en och
samma plats regelbundet, tills de är
trygga. Visa att du njuter och trivs i
skogen. Det är viktigt att vuxna är förebilder,
säger Kerstin.
Hanna Sundström och Lina Svanberg på skattjakt efter skogens rikedomar.
Att ta ut barnen i skogen är inte
bara roligt för föräldrarna, utan också
till nytta för barnens utveckling.
Välgörande för själen
I skogen lär vi oss att gå i ojämn terräng,
hoppa och klättra – rörelser som
ger balans och koordinationsförmåga.
Och skogen tränar inte bara kroppen
fysiskt. Den är även välgörande för
vårt inre och har en lugnande inverkan
på de fl esta människor.
Dessutom får barn som vistas i
skog förhoppningsvis en större förståelse
för hur naturen fungerar, med
samspelet mellan växter och djur. Fast
det betyder inte att de vuxna måste
vara experter på fl ora och fauna för
att ta med sig barnen ut, poängterar
Kerstin.
– Nej, vi vuxna behöver inte alltid
komma med svaren. När man kommer
hem kan man gemensamt söka
svar på frågor i en faktabok eller på
Internet, säger hon.
anna Bergek
Tips på saker att göra i skogen
Kerstin Andersson,
Friluftsfrämjandet.
Ge barnen en uppgift: hitta blå saker, något som är runt
eller något som är format som en bokstav.
Hitta ett omkullfallet träd. Lyft på barken – fi nns det några
insekter? Knacka på trädet – är det ihåligt?
Hitta en myrstack. Hur luktar den? Lägg dit en sockerbit.
Vad händer?
Sök kottar i träd och på marken. Vem/vilka har ätit av dem?
Hitta ett litet kryp. Hur många ben har den? Var tror du den
bor? Vad gör den på vintern? Vad äter den? Har den några
fi ender?
På vintern: följa spår. Är de stora eller små? Vem har trampat
här?
Smyg. Kan du smyga så tyst att ingen hör?
Lyssna på ljud. Vilka ljud hör du?
23

TV-veterinären visar
Han är expert på att få sjuka djur att må bättre. Men han har också
gedigen kunskap om hur man dödar dem på ett skonsamt sätt och
bäst tar hand om köttet.
– Det allra viktigaste är en kontrollerad avkylning under det första
dygnet, säger Bengt Röken, veterinär vid Kolmårdens djurpark och
känd från tv:s Djursjukhuset.
24
En nyskjuten älg har precis fraktats fram till jaktstugan
vid Södra Laxsjön i trakterna kring Ljustorp, Medelpad.
Bengt Röken tar på sig plasthandskar och greppar kniven.
Nu ska älgen fl ås och hängas. Mag- och tarmpaketet har
redan tagits ur i skogen.
– Det är väldigt viktigt att inälvorna tas ut inom tvåtre
timmar, annars hinner tarmbakterier gå ut i köttet. En
älg som jaktlaget inte hittar inom fyra timmar är det inte
någon större idé att ta tillvara på. Jaktledaren har en viktig
roll när ett djur skjutits, att besluta om djuret ska passas
eller om skytten ska avvakta, säger Bengt Röken.
Nedkylningen av djuret är en balansgång, den får varken
gå för långsamt eller för snabbt. Kroppen ska snabbt
ner under 25 graders temperatur, för då dör eventuella
våm- och tarmbakterier som blivit kvar i bukhålan. Men
– Älgen är mitt favoritdjur, för jag har sysslat så mycket
med dem och kan ganska mycket om dem. Dessutom
har jag fött upp många älgkalvar med fl aska på Kolmården,
säger Bengt Röken.
om kroppen kyls ned extremt snabbt, till exempel genom
att hängas i kylrum, blir köttet segt.
Bengt Röken är återkommande gäst i jaktlaget på
SCAs mark och deltar med liv och lust i hanteringen av
varje älg som skjuts. Som jägare och veterinär har han särskilt
intresserat sig för djurens anatomi och hur man dödar
dem snabbt och utan smärta. Redan 1969 gjorde han den
berömda ”älgklockan”, som visar träffområdet på en älg
ur olika skottvinklar.
– Jag tycker jakt är djurvänligt, för vid jakt ska djuren
dö snabbt och smärtfritt. Det ideala livet för djur är att
leva fritt och dö snabbt, säger Bengt Röken.
Husdjur tvingas lida
Däremot tycker han att många husdjur får lida alldeles
för mycket innan de dör. Ägarna gör allt för att hålla liv i
en dyrbar travhäst, eller har svårt att fatta beslut om att
avliva den njursjuka familjekatten.
– Jag utsätter djur för mer smärta och kanske lidande i
jobbet som veterinär än i rollen som jägare. Som veterinär
är det ofta ägarnas intresse som styr, säger han.
Bengt och hans jaktkamrater skrider till verket med
den nyskjutna älgen. Huden tas av, hjärta och lungor
plockas ut, bröstkorgen sågas upp. De är noggranna med

vägen till bästa köttet
att inte låta köttytor komma i kontakt med vare sig smutsiga
händer eller älghuden.
Arbetet går fort och snart hänger älgkroppen upp och
ned, insvept i ett nät som skyddar mot fl ugor. Nu ska älgen
få hänga utomhus i 1-2 dygn innan den fraktas vidare till
kylrum. Där får kroppen gärna hänga uppemot 10 dagar,
om temperaturen kan hållas under fyra grader och luftfuktigheten
under 80 procent.
– Men de jaktlag som inte har kylrum måste stycka
redan efter tre-fyra dygn, särskilt om vädret är varmt, säger
Bengt Röken.
Undersöker djurs lidande
Till nyår går han i pension från arbetet som chefsveterinär
vid Kolmårdens djurpark. Men Bengt Röken kommer att
fortsätta sina djurstudier, bland annat genom att studera
döda djur tredimensionellt i datortomograf. Ett annat projekt
är studier av skadade djurs stresshormoner.
– Det fi nns egentligen inga fakta om vad som är ett
lidande för djur och det skulle jag vilja ta reda på. Vid
rättegångar om djurplågeri och vanvård av djur tolkas
lidandet väldigt subjektivt, säger Bengt Röken.
Under hösten visas nya avsnitt av SVT:s Djursjukhuset,
där veterinärerna på Kolmården följs med kameror i sitt
arbete. Programmet har gjort att Bengt Röken numera är
lite av en kändis, särskilt bland äldre damer och barn.
– Jag får ibland skriva autografer, för första gången i
mitt 65-åriga liv, säger Bengt Röken.
TexT: anna Bergek
FoTo: Per-anders sjöquisT
tarmbakterier.
Älgklockan, utformad av Bengt Röken 1969, visar varför
den kloke jägaren endast bör skjuta raka sidoskott. Ur de
fl esta andra vinklar minskar träffområdets storlek och risken
för skadskjutning ökar.
Så hanterar du ett nyskjutet djur
Bengt Rökens viktigaste tips
• Tidig passning
Ta ut magar och tarmar (passa) redan i skogen, senast
inom 2-3 timmar. Temperaturen i muskulaturen ska
snabbt ner till under 25 grader. Då förökar sig inte
kvarvarande mag- och tarmbakterier.
• Tidig avhudning
Det är speciellt viktigt varma dagar under septemberjakten.
• Kontrollerad nedkylning
Om det är minusgrader och blåsigt bör inte kroppen fl ås
utomhus. Då går kylprocessen för snabbt och köttet
riskerar att bli segt.
• Handhygien
Tvätta händerna eller använd plasthandskar. Undvik
att förorena köttytor med händerna, smutsiga knivar och
sågar eller genom att komma i kontakt med djurets päls.
Människans hudbakterier förökar sig på kött även i
kylrum, och riskerar att förorsaka ytförskämning och
till och med matförgiftning.
• Spola inte älgen
Om kroppen passats inom några timmar fi nns ingen
anledning att skölja bort eventuella tarmbakterier.
De överlever inte nedkylningen.
• Häng älgen svalt och luftigt.
• Förhindra att fl ugor förorenar slaktkroppen,
till exempel genom att använda fl ugskydd.
25

26
SKOGSEKONOMI
Din skogs lilla
skogsekonomiska skola.
Del 2 av 5: Intäkter
och kostnader.
Nästa nr:
Rationell bokföring
och administration
Öka lönsamheten i din skog
Lärk är ett alternativ till gran, tall eller contorta. Att ha fl era trädslag är ett sätt att
sprida sina risker som skogsägare.
När vi pratar intäkter och kostnader är det ofta i
perspektivet avdragsgillt eller inte, samt hur stor
skatten kommer att bli. Men det tänkte jag lämna
därhän i denna artikel och i stället backa ett steg.
Vad är det jag tjänar pengar på och hur får jag utifrån
fastighetens förutsättningar mest betalt för
mitt virke? Vilka kostnader kan jag spara in på och
vilka är nödvändiga?
Företagets förutsättningar beror på
vilken fastighet jag har och vilken skogsskötsel
som lämpar sig på min mark,
men också på hur föregående markägare
skött skogen. Grundläggande är
också vad jag som skogsägare har som
mål med min fastighet, vilket vi tog upp
i del 1 av skogsekonomiskolan. Sedan
fi nns det faktorer som vi inte själva rår
över; marknaden och vilka sortiment
som efterfrågas för närvarande. Problemet
för oss skogsägare är att omloppstiderna
är långa och det är svårt att veta
vad som kommer att efterfrågas om
50-100 år.
Hur ska då jag som enskild skogsägare
agera? Den överskuggande faktorn
för att tjäna pengar på skogen är
att, utifrån sin egen målbild, sköta den
aktivt så att produktionen är maximal
med tanke på de givna förutsättningarna,
samt att ligga på den risknivå som
man själv vill.
Minska riskerna
Att hantera risk är grundläggande för
allt företagande. Självklart har du ett
bra försäkringsskydd i botten, men
man kan också styra verksamheten för
att minimera de risker som man bedömer
fi nns. Enklast kanske det uttrycks
genom det gamla hederliga ordspråket
”lägg inte alla ägg i samma korg”.
Som skogsägare kan du till exempel se
till att ha fl era trädslag, använda olika
skötselmodeller och rikta in dig på fl era
olika sortiment. Vissa risker kan vi inte
påverka, medan andra som till exempel
viltskador går att minska. Tänk efter
vilka risker du har och hur du kan
minska faran för att de inträffar. Men
kom ihåg att sätta allt i relation till hur
mycket det kostar.
En annan typ av risk är marknadsriskerna,
eller marknadschanserna om
du så vill. De är svårare att påverka,
men du måste ändå förhålla dig till
dem. Vad händer på marknaden? Går
konjunk turen uppåt eller nedåt, ser du
några trender, nya användningsområden
för råvaran, ny produktionsteknik
etcetera? Mycket information fi nns att
hämta på Internet, i fack- och affärspress.
Rådfråga virkesköpare, ekonomiska
rådgivare, Skogsstyrelsen, vänner
och bekanta.
Avverka rätt bestånd
Välj rätt bestånd när det är dags för
avverkning. Ta bort det bestånd som
har lägst värdetillväxt. Det gäller både
biologiskt och ekonomiskt. Även om
volymtillväxten är hög kanske kvaliteten
försämras så mycket att den framtida
intäkten sjunker. Situationen på marknaden
kan naturligtvis också på verka
vilket bestånd du väljer att avverka.
Se till att få bra betalt. Att bli en bra
förhandlare lönar sig alltid. Var grundlig
när du skriver kontrakt så att du
förstår vilka villkor som gäller. Det är
stora summor på spel och du gör kanske
inte affärer så ofta. Då gäller det att
vara noggrann.
Gör de rätta investeringarna
Maximera intäkterna och minimera
kostnaderna. Att vara kostnadsmedveten
är inte detsamma som att vara snål.
Ett gott råd är att tänka efter en gång
extra om investeringen är nödvändig
och om den leder till ökade intäkter.
Många ”roliga” investeringar som till
exempel maskinköp är helt onödiga.
Sedan fi nns det andra kostnader
som är helt nödvändiga och där det
kanske till och med lönar sig att ta det
dyrare alternativet. Ett exempel är att
snabbt säkerställa föryngring efter en
avverkning.
Följ upp affären
Hur vet man då om man gjort en bra affär
eller inte? Genom att följa upp utfallet.
Hur stor andel av volymen blev av bästa
kvalitet respektive vrak? Hade jag kunnat
göra något för att förändra detta?
Hade jag kontroll över marknaden och
valde rätt trädslag vid rätt tidpunkt? Blev
avverkningskostnaderna högre än väntat?
Successivt bygger du upp din erfarenhetsbank
så att kommande intäkter
kan bli lite större än tidigare. Här gäller
det också att se tillbaka på det mål jag har
med skogen. Blev det som jag tänkt eller
ska jag revidera mina mål?
Kom ihåg att dokumentera. Det du
planterar i dag kommer dina barnbarn
att skörda och då fi nns kanske inte du
kvar att fråga.
ÅSA
WIllÉn,
HAnDelSBAnKen
SKoG & lAntBrUK

SCA-gran
blir världskändis
En gran från SCA-mark i östra Jämtland har blivit
en internationell forskarkändis. I ett unikt svenskt
projekt håller forskare på att kartlägga granens
gener – något som ingen annan vågat sig på tidigare.
Granen har nämligen sju gånger mer arvsmassa
än människan.
Enligt KTH var det den 26 november 1959 som fältassistenten
Erik Blom samlade in kvistar från en fi n gran
vid Köttsjön i Ragunda kommun. Granen var då 27,5 meter
hög och runt 80 år gammal. Granen kom med åren att få
många avkommor i det svenska granförädlingsprogrammet
och det är av den anledningen som den valts ut för att
få sina gener synade i sömmarna.
Mångårigt projekt
Kartläggningen började i mitten av juni och görs på Science
for Life Laboratory i Stockholm. Efter bara en vecka hade
datorn fått fram mer DNA-sekvens än vad projektet som
kartlade den mänskliga arvsmassan fi ck fram på 10 år. Men
det kommer att ta fl era år att sätta samman all information
i en databas. Projektet, som har väckt stort intresse utomlands,
ska pågå i fem år och kostar 75 miljoner kronor.
Ta fram nya plantmaterial
Målet är att få fram ny forskning på gran och ge skogsnäringen
nya förutsättningar att ta fram plantmaterial som
är härdigt, friskt och anpassat till såväl magra som rika
marker i olika delar av Sverige.
Arbetet är ett samarbete mellan Umeå Plant Science Centre
(Sveriges Lantbruksuniversitet och Umeå universitet)
och SciLifeLab (Kungliga tekniska högskolan, Stockholms
universitet och Karolinska institutet).
Misan LindqvisT
Nya virkesköpare
… i Tornedalen
Hans Niemi är ny virkesköpare
i Pajala kommun. Han kommer närmast
från en tjänst som virkesköpare
för Billerud.
Hans bor i Junosuando, en liten
by 5,5 mil norr om Pajala, tillsammans
med sambo och tre barn. Han
kommer att jobba både från kontoret
hemma och från SCA-kontoret i Pajala.
På fritiden tycker Hans om att jaga och fi ska, samt
jobba på den egna skogsfastigheten.
Du heter Niemi och kommer från Tornedalen, är du
möjligen släkt med författaren Mikael Niemi?
– Nej, tyvärr. Jag har visserligen en kusin som heter
Mikael Niemi men han var inte författare sist vi träffades…
Niemi betyder ”udde” eller ”näs” på fi nska och många
gamla gårdar som låg på en udde eller ett näs vid vattnet fi ck
det som gårdsnamn förr i världen. Människorna som bodde
på gården fi ck gårdsnamnet som efternamn, så Niemi är ett
mycket vanligt efternamn i Tornedalen, förklarar Hans.
Lars Lundkvist är ny virkesköpare
i Kalix, Haparanda och Övertorneå.
Han har tidigare arbetat som
skogsförvaltare åt Skogssällskapet.
Lars bor med fru och tre barn i
Korpikå som ligger 1,5 mil norr om
Kalix. Skidåkning och orientering
är några av familjens intressen. Lars
tycker också om att jaga, fi ska och plocka bär för husbehov.
Vad är det bästa med att vara virkesköpare?
– Att det är så varierat. Man får vara utomhus och träffa
mycket folk, så det blir aldrig långtråkigt, säger Lars.
… i Stöde
Pär-Ragnar Frank är ny virkesköpare
i Stöde. Han tillträder den 8
november och kommer närmast från
en tjänst som virkesköpare på Holmen
Skog i Ljusdal.
Pär-Ragnar är uppvuxen i Fränsta i
Medelpad, så fl ytten över länsgränsen
känns helt rätt för honom.
– Jag har trivts i Hälsingland, men nu känns det jättebra
att få komma hem och jobba i mina hemtrakter, säger han.
Nu söker Pär-Ragnar och hans fl ickvän hus mellan
Stöde och Sundsvall. På fritiden tycker han om att spela
innebandy, fi ska samt träna och jaga fågel med sin norrbottenspets
Vera.
27

DIN SKOG
SCA SKOG AB
851 88 SUNDSVALL
PR-idé gav
Jan en GPS
Bygg en cykel i limträ och visa världen hur mångsidig
cellulosafi bern är.
Med den idén vann Sundsvallsbon Jan Waluszewski
första pris i Din skogs tävling.
En cykel i limträ skulle väcka
uppmärksamhet och visa hur
användbart trä är. ”Om några
år bygger man nog cyklar
av nanocellulosa”, säger Jan
Waluszewski, än så länge cyklandes
på en vanlig cykel dock.
Foto: Per-AnDerS SJÖQUISt
28
Ge oss ett annorlunda och nytänkande
sätt att använda skogsråvara.
Det var tävlingsuppgiften i förra numret
av Din skog.
Jan Waluszewski tog fasta på
plastcykeln Itera som lanserades
på 1980-talet. Själva
cykeln blev en fl opp, men
väckte uppmärksamhet.
Sedan dess har plasten haft
en fantastisk utveckling som
konstruktionsmaterial.
Därför är det nu dags för
en cykel i limträ, resonerar Jan.
Det handlar inte om att börja
serietillverka träcyklar, utan
att göra folk varse om vilket
fantastiskt material trä är.
Cykeln ska helt enkelt
vara en bärare av ett
reklambudskap.
– Trä är ett förnyelsebart konstruktionsmaterial
som kan ersätta
både stål och plast. En cykel i trä, grönare
kan det inte bli! säger Jan.
Du jobbar själv inom SCA-koncernen.
Hur går du vidare med din idé?
– Jag kommer inte att skruva ihop
en cykel själv, men jag slänger ut en
fackla. Kanske kan min idé trigga
några studenter eller forskare inom
cellulosasfären som nappar på den,
hoppas Jan.
Förstapriset i tävlingen är en
GPS-mottagare. Hederspris går
till Simon Eriksson, Vännäs,
för hans stora skärbrädor
i form av
pusselbitar.
Ny tävling
för alla barn – se sid 22!
Simon Erikssons skärbrädor är formade
som pusselbitar. Behöver man
en större skärbräda, sätter man bara
ihop fl era bitar till en jätteskärbräda.