Mindre kemikalier på våra skogsplantor - SCA

More documents

Recommendations

Info

8 ”Vi ska samsas om skogens resurser” Visst går det att bedriva skogsbruk och renskötsel sida vid sida – även om man inte alltid har samma åsikter om saker och ting. Det var alla överens om när SCA bjöd in 18 samebyar i Norrbotten till en utbildningsträff. Åsa Fjällborg, virkesköpare vid SCA och Lars-Ola Jannok, renskötare i Baste Cearru sameby, har sin dagliga gärning på samma skogsmarker i Norrbottens inland. De träffades när SCA i slutet av augusti bjöd in 18 – Vi ska dela på vår viktigaste naturresurs, skogen, och det måste finnas utrymme för båda näringarna, säger Lars-Ola Jannok, renskötare, och Åsa Fjällborg, SCAs virkesköpare i Jokkmokk. same byar i Norrbotten till en tvådagars utbildningsträff i Jokkmokk. – Vi har inte samma åsikter om saker och ting, men vi kan lära av varandra och skaffa oss ny kunskap om hur skogsbruk kan bedrivas sida vid sida med renskötseln, säger Åsa och Lars-Ola. De tillhör en ny generation inom skogsbruk och renskötsel – två näringar som traditionellt ofta varit på kollisionskurs med varandra. Renskötseln hävdar bland annat att göds- ling och markberedning skadar vinterbetet för renarna och att skogsbruket inte tar tillräckliga hänsyn till renskötseln. Mer kunskap tillsammans Nya tankegångar är på väg sedan några år – nämligen att dessa konflikter bara kan lösas om man träffas, lär känna varandra och skaffar sig ny kunskap tillsammans. En som gått i spetsen för det är Robert Jonsson, distriktsansvarig vid SCA i
Jokkmokk, som har många års erfarenhet av de traditionella samråden med samebyarna i området. De många åren av kontakter med renskötare har gett honom respekt för renskötarnas yrke. – Jag har insett att det är mer komplext att vara ren skötare än skogsbrukare. I skogsbruket har vi mallar för skötselåtgärder och lärosäten för skogsbruk. Renskötaren får lära sitt komplexa yrke den hårda vägen. Vi har inom SCA en stor öppenhet för att anpassa oss bättre till renskötseln, säger Robert Jonsson. Gemensamma provytor SCA och samebyarna har gemensamt lagt ut provytor för att studera dels renens reaktion när den vinterbetar på ett gödslat område, dels hur renlaven förändras vid gödsling. En del av fältarbetet vid forskningen kommer att skötas av samebyarna. Några resultat har man ännu inte hunnit få fram. Projektet startades redan 2007 och då tittade man även på hur renlaven påverkas av markberedning. Studierna indikerar redan nu att marklaven återvänder fortare än man trott på markberedda områden. Hänglaven har minskat Forskaren Jon Moen vid SLU redovisade vid årets möte att hänglaven enligt Riksskogstaxeringen har minskat med hälften sedan 1950-talet. Laven är beroende av ljus och skogen i Norrbotten kanske aldrig har varit så gles som i början av 50-talet, efter en lång period av dimensionshuggning. Efter 1950 har skogarna blivit tätare genom trakthyggesbruket, vilket påverkat hänglaven. – Det fi nns dock inget som säger att trakthyggesbruk behöver vara dåligt för marklaven, sade Jon Moen. Mer forskning behövs på området. Debatten på mötet i Jokkmokk var öppen. – Vi är kritiska till många av skogsnäringens metoder, men vi är mycket positiva till samarbetet med SCA, sade bland andra Lars-Evert Nutti från Sirges sameby, som är den största samebyn i landet. Det känns som om vi är på rätt väg. TexT oCH FoTo: Lars Pekka Gällö Timber– ny storsatsning i Jämtland Ett nytt sågverksföretag såg dagens ljus i Jämtland i början av sommaren. Nybildade Gällö Timber AB omfattar sågverken Gällö, Tjärnvik och Jämtlamell i Stugun. I början av juni gav Konkurrensverket klartecken för det nybildade sågverksföretaget Gällö Timber. Det ägs till lika delar av SCA och Persson Invest. Persson Invests bidrag i affären är sågverken Gällö i Jämtland och Tjärnvik i Gnarp, Hälsingland. Från SCA kommer sågverket Jämtlamell i jämtländska Stugun samt en omfattande säljorganisation, som alla tre sågverk nu kan dra nytta av. Vinster för bägge parter Båda företagen ser vinster i affären. Persson Invest får ett tryggare råvarufl öde till Gällö och Tjärnvik, som ibland fått stå stilla på grund av timmerbrist. SCA får en större marknadsandel och blir därmed en tryggare leverantör för sina stora trävarukunder. – Sedan fi nns det säkert många samordningsvinster att göra mellan sågverken, speciellt mellan Jämtlamell och Gällö som bara ligger drygt fyra mil ifrån varandra. Men det är sådant vi kommer att titta på framöver, säger Tommy Högberg, vd för Gällö Timber. Hård kamp om råvaran De tre sågverken har tillsammans en produktion på 380 000 kubikmeter sågade trävaror per år. Det innebär att de behöver runt 900 000 kubikmeter virke varje år. Ambitionen är att alla tre sågverk ska vara kvar och utvecklas vidare. För att trygga sågverkens virkesförsörjning var det viktigt att gå samman, anser Tommy Högberg. – Holmen bygger ju ett nytt stort sågverk nere i Norrköping och både Tunadal och Bollsta expanderar. Det kommer att bli en större kamp om råvaran, konstaterar Tommy Högberg. – Kan vi trygga råvarutillförseln tryggar vi överlevnaden och sysselsättningen på våra tre sågverk. Virket kommer från SCA, Primaskog (som tidigare skötte försörjningen till Gällö och Tjärnvik), Persson Invest och Jämtlamell Skog. Anställda är positiva Totalt berörs 161 anställda vid sågverken i Gällö, Tjärnvik och Stugun. Bland de anställda på Gällö sågverk ser man positivt på det nybildade företaget. Anders Olofsson, fackordförande för GS-facket vid Gällö sågverk, är optimistisk. – Visst var det en liten överraskning när beskedet kom, men jag har inte fått några frågor från oroliga medlemmar. Vi hade ett bra ägande med Persson Invest och jag tror det här också blir bra. Vi har ju haft en del ståtid på grund av timmerbrist tidigare, men nu hoppas jag vi kan köra på för fullt och förhoppningsvis även öka produktionen. TexT: Misan LindqvisT oCH anna Bergek FoTo: Per-anders sjöquisT Tommy Högberg, vd Gällö Timber. 9
Page 1 and 2: Mindre kemikalier på våra skogspl
Page 3 and 4: Saga jobbar för fl er kvinnor i sk
Page 5 and 6: SÅGVERKEN viktigt lok på virkesma
Page 7: KONSEKVENSER AV ÄLGBETNINGEN Skogf
Page 11 and 12: dispens öka. För att få sin ans
Page 13 and 14: Lämna skyddande kantzon mot vatten
Page 15 and 16: för klimatforskare - Jag älskar a
Page 17 and 18: - Jag är orolig, men jag tror på
Page 19 and 20: Eva och Sandra Vedin tog i somras e
Page 21 and 22: i skogen I samlad tropp kommer ett
Page 23 and 24: Så får du barnen att trivas i sko
Page 25 and 26: vägen till bästa köttet att inte
Page 27 and 28: SCA-gran blir världskändis En gra

Mindre kemikalier på våra skogsplantor - SCA

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?