Mindre kemikalier på våra skogsplantor - SCA

dispens öka. För att få sin ansökan
godkänd krävs särskilda skäl, samt
en successiv avtrappning av kemikalieanvändningen.
Bättre markberedning
Nu satsar SCA på att utveckla markberedningen
bättre. En bra markberedning
där mycket mineraljord
kommer fram skrämmer snytbaggen,
som har torgskräck och helst vill ha
skydd av gräs och sly. SCA hoppas därmed
kunna minska kemikalieanvändningen
med fyra procent nästa år.
– Med bättre markberedning växer
också plantan bättre och blir mer
motståndskraftig mot insekter, säger
Oskar Skogström, biolog vid SCAs
plantskolor.
TexT: anna Bergek
FoTo: anna guLLMark
Fotnot: Markägare som inte är med i FSC
berörs inte av nedtrappningen av kemikalier.
Insektsmedlet Merit Forest är godkänt av
Kemikalieinspektionen fram till 2014. SCA
kommer fortsätta att leverera behandlade plantor
i samma omfattning som tidigare till externa köpare.
Merit Forest är ett bekämpningsmedel
som förstör insekternas nervimpulser.
Medlet leder till beteendestörningar
och indirekt eller direkt
död för till exempel en snytbagge som
äter behandlade plantor.
Den aktiva substansen i Merit
Forest heter imidakloprid. Substansen
används också inom jordbruk
och trädgårdsodling, till exempel vid
odling av tomat, gurka, sockerbetor,
potatis och prydnadsväxter.
Imidakloprid är farligt för människan
vid förtäring och mycket giftigt
för mindre djur, som bin och fåglar.
Men det är inte klassifi cerat som can-
SCA har testat många olika ersättare till kemikaliska insektsskydd.
Här är ett snytbaggeskydd som består av en skyddande
”hinna” som appliceras på plantorna. Försöket har dock inte
slagit särskilt väl ut – många av plantorna har dött.
Ämnet används också i jordbruket
SCA använder insektsmedlet Merit Forest när plantor behandlas
mot snytbagge. Kemikalieinspektionen har godkänt medlet fram
till 2014.
– Vi har inte sett några oacceptabla risker med att använda det
vare sig för människa eller miljö, säger Åsa Bringmyr, toxikolog vid
Kemikalieinspektionen.
cerframkallande,reproduktionsstörande eller mutagent (dvs att det kan
förändra den genetiska informationen
hos organismer).
Kritik från facket
Substansen kan vara irriterande vid
kontakt med huden och GS-facket,
som representerar plantörer och
anställda på plantskolor, är kritiskt
till kemikalierna.
– Vi vill ha bort dem av hälsoskäl.
Vi vet att kemikalierna i skogsbruket
skadar människor. De skapar allergier
och hudproblem, säger Leif Johansson,
ombudsman för GS-facket.
Alla som hanterar behandlade
plantor ska använda skyddande kläder,
handskar samt tvätta sig före måltider.
Men det är svårt att säga om de
problem som rapporteras in verkligen
har orsakats av de kemiska medlen.
Kontakten med gran- och tallbarr kan
ge precis samma reaktioner.
År 2007 gjordes en studie där plantörer
fi ck hantera både behandlade och
obehandlade plantor, utan att veta
vilken typ av plantor de hade att göra
med. I studien rapporterades ögonbesvär,
irriterad hals och näsa samt
besvär med torr hud. Men dessa symptom
visade sig i bägge grupper, alltså
oberoende om plantorna var behandlade
med imidakloprid eller inte.
– Trots det kan vi inte bortse från
fackets oro. Detta är ett område som
vi följer bland annat via olika enkätundersökningar,
säger Åsa Bringmyr.
anna Bergek
11