1977 nr 298.pdf - BADA - Högskolan i Borås

Tolstoj, Leo Krig och fred (1 869)
Till det yttre är detta en bertittelse om 1~apoleoni;ri~en. Den omfatta de
politiska hä del se rna mellan 1805 och 1820, HuvuClpunl.;ter utgör skildrin-
gen av slagen vid Austerlitz och Borodino, E
arméns &t er t 2.g.
~ o s ~ E Srmd ~ , och den fransk&
Vad son intresserar Tolstoj 2s inte de stora skeendenas resultat utan sjiila.
handlingsprocrscen och motiven f ör den. Hm analyserar dess natur och komer
fran till slutsatsen att alla strider och all plpnering, alla de mövrer son
föritindrade Europas karta shnile ha ägt rum oberoende av om någon alls hade
planerat dem och gett order om den. Kutusov, dm ryske generalen, först8x
dettc. Iian utfiirdaz nästan inga order, l&ter saker och ting ha sin g&ng
och samnar vid krigsrådet före Busterlitz. G m l och halvblind bhir han
ändå i Tolstojs beskrivning en bild av mr'insklig stozhet. ~Cutusovs motszts
är Napoleon, fafw och inbilsk, i egna ögon en led=e, i Tolstojs en
sprattelgubbe driven av omst;Endigheternas makt,
ICrig och fred äx en vederläggning av Czrlyles romantiska förebtäli-ning om
historien som dess store mäns. För To1sto.j äx den store m e n dep obemäzkte,
omedvetet hjältemodige individen, Det a3J den Sp av obetydliga -skor som
&stadtco~xner de omvälvande hghdelserna, inte de som tror att de först& vad
som h5islder och inbillar sig att de km ändra historiens förlopp,
Teo~ier so3 Carlyles utgh ifrh utagandet att ~uuziskorn~~ &r fria att ha.zadla
som tie vill och a$+ de begåvade nGanisko~na viiljer o-lit leda och massoma att
ledas. Tolstoj havdar att det inte finns nagot sUdat som absolut frihet.
Begreppet fri vi1 ja är helt enkelt en tern f ör nagot vi inte kzn f örklma.
Om v& vilja r- överensst&mma ned ~lhandelseföxlo~pets inre nödvWighetfl,
sker det vi vill, axmara; inf e, hd$ är det m:uuziskorms medverkan sora bi6ra.r
till att skapa händelsermas mtw, Skildringen aviLoskvas brand kan t.3~ sa
exempel:
"Utan uri.da;nt= talar beriittelsezna och beskrivnUigarm frk den perioden till
oss om ryssarnas sjalvupljoffring och fo~terl~dskiirlek. I verkligheten vsrr det
inte alls så. Tvlajoriteten av befolkningen vid denna Lid bekymrade sig inte om
dm. allaafina sasnballsutvecklin~en utwi p%verkades enbat av sina omedelbara
personliga intressen. Och just dessa m ~iskor ajorde den nyttigaste insatsen."
Der, människa, som spelar en roll i ett historiskt slceende först& aldrig dess
betydelse. Om hon strävar efter att fatta den, drabbas hon av maktlöshet,
Detta är Tolstojs historiefilosofi som den kommer till u-ttryck i huvudper-
sonernas haYid1ingssat;t. De l& sig njuta av ögoribliclcet utan filosofiob