1978 nr 180.pdf - BADA - Högskolan i Borås

Nåqot om konstmuséers di'abi1dhan'te:r'i'ng
I Library trends 23(1975) :3 kap. Clas-
sification of research photographs and
slides står omtalat att vid en Inter-
nationell kongress i Granada 1973 kons-
taterade Priscilla Farah, Metropolitan
Museum of Art, New York att de flesta
samlingar av konstdiabilder är klassifi-
cerade i tre kategorier: konstform, kro-
nologi och geografi. Vidare kan man läsa
i ovannhda kapitel att da man först
samlar på bilder är det tillräckligt
med en form av numerus currens - acces-
sion number order. Efter detta då sam-
lingen ökar i omfång går man över
till alfabetisk filering. Vidare önskar
man om t ex konstnären inte ar känd någon
form av stilperiodsindelning.
Boken 6gon att se med av Bo Lagercrantz
utkom 1976. I slutet av boken finner
man ett kapitel kallat Skiss till en
bildbank dar författaren beskriver dagens
och morgondagens bildhantering,
Vidare vill jag fästa uppmärksamheten på
vidstående artikel som jag fick i min
hand i somras och som var införd i
Dagens Nyheter den 22 juli 1978. Artikel-
författaren Eva Sigrand tar ju har bl a
upp vikten av att diabilderna är "ett
lätthanterligt material."
HUR STOR RATi" har i*
stockboimare att ta del av
konst som finns p& biodema
museet? Trots att MM drivs
med statiige medel, fr&n utbild-
ning+epWmentet, för det en
politik som effektivt utestanger
resten av landets bsaalbning.
Därför mBste departementet
antingen avsatta ordentliga an-
slag för att fora ut bilderna i
landet eller ocksh ,styra W-
vändningen av de medel som
I
finns.
Det tinns &ra oh. moju-'
heter fik myseet att sprida sin
'konst, cyitingen i original eiier i
kopior, och .ett lätthanter .
medium är diabilder. En utst# 1
ning ser man kanske bara sh
gAng, men dian km Qail ta
fram när man vill under mänga
Br. Det är dessutom ganska bil-
lit& och flera manairkor Iraa
esmiio fer att betrakw &,dirkutera
en biid. IQ, ,.
Darför borde Modem m*
et bygga upp en diabildskat@g /
som varje &r komplattsras med
bilder p& nyförvärv och d6togenngar
av bleknade dior. 1
lsuindiga kataloger borde
finnas p& museer eller bibliotek
ute i landet, enstaka ader w-
de säljas per postorder.
Initialkostnaderna f6r arkivet
skulle visserligen bii ratt ,
höga, men stockholmarna kriii i
rättvisans namn avstb fr8n q-
gon internationell utstäUning
p& MM för att resten av landet
ska f& se samlingarna.
I dag finns en liten 'biirjh tiii
ett Ijusbiidsarkiv inrymt i Nationalmuseum,
men om detta
blir känt, s& att'folk börjar utnyttja
det, kommer det strax att
bli överbelastat och sluta funge- -
ra. Ett rimligt krav är ock%B att
museets besökare ska f& lov att
göra egna diabilder. D& kah
ocksä tiWUiga utstUningar
utnyttjas maximalt. 1% &r tili&t&
att fhgrafera, meh en skylt.
upplyser om att stativ och biht
är förbjudna i museet: och det.
betyder att man inte kan f& biider
av särskilt bra kvaii-
Förbudet mot blixt haistam;
mar Min den brandfariiga mag- ,
nesiumblixtem daga) och "är
allM omotiverat nu. P1 mus& :
etts kansli mötiverar*maa stativförbudet
med att bikltma
kan bli s& bra att de kan anvani
das kommersielit ut. @tt MM '
eller koiwbären kan kontrollera
det Men missbruk kan moti:
vertis om fotografering ' mad
blixt och atativ tiilhts bara di7
gon timme varje weekend, d&
man kan begära legitim'ation av
fotograferna. Tiden bör dessutom
annonpras, s& att man irite
EVA S IGF~A~
behöver wtranga sig'& L'fi
veta d&. ,c -
I
-