1978 nr 180.pdf - BADA - Högskolan i Borås

awxma, m P
vid aaigru siadr a& ianimbfblie;tU%

Inledning
Malmö stads- och länsbibliotek
Karlskrona stads- och länsbibliotek
Karlstad stads- och länsbibliotek
Västerås stads- och länsbibliotek
Katalogisering av AV-media
Något om konstmus6ers diabildhantering
Allmänna tankar om konstdiabildsverksamheten
Litteraturförteckning

Svenska folkbibliotek 1978 har mycket att erbjuda. Alla
vet att man har tillgång till böcker men hur många kän-
ner till att man kan låna diabilder på bibliotek? Genom
besök vid fyra stads- och länsbibliotek har min avsikt
varit att söka kartlägga inköp, utlåningsfrekvens o s v
av diabilder om konst för att kunna svara på frågan: Ar
denna aktivitet värd att satsa på?
Följande frågor var mitt underlag för intervjuerna i maj
1978 vid de berörda biblioteken:
1. Nar startade diabildsverksamheten?
2. Hur många konstdiabilder har biblioteket?
3. varifrån köper biblioteket diabilder?
4. Hur stort är anslaget till verksamheten?
5. Vilka frågar efter konstdiabilder?
6. Katalog från förlag och muséer?
7. Katalogisering av hela satser; enstaka bilder? Hur
katalogiserar biblioteket?
8. Interurbanlån?
9. Hur stor ar utlåningsfc&Wenseri?
10. Har diabildutlåningen någon framtid? Ar den något
att satsa på?
Vill man låna diabilder på bibliotek kan man antingen
söka upp de bilder man önskar låna i den förteckning
(katalog) biblioteket gjort över sitt bildinnehav eller
söka i kortkatalogen. Man kan också söka bilderna direkt
i hyllorna som t ex i Karlstad stads- och länsbibliotek,
dar AV-rummet bl a innehåller diabilder.
Inom så gott som alla ämnesområden finns diabilder - en
stor del utgörs av diabilder om konst. En konstdiabild
kan ses som ep miniatyrtavla likaväl som man kan se musik-
kassetten som ett mindre format av gramrnofons~kiva. Formatets
betydelse ar vart att framhållas. Det är onekligen lättare
att transportera ett tjugotal diabilder till en studiecirkel
an lika många tavlor aven om en större projektor krävs för
att bilden skall bli jämförbar.
I

Malmö stads- och 13nsbibliotek
Biblioteket erbjuder den konstintresserade allmänheten ett
mycket smakfullt konstrum, där de vita väggarna ger rummet
karaktär av utställningshall. Artotek finns - tavlorna är
placerade i tråg av utrymmesskäl. Rummet rymmer också konst-
litteratur. For att låntagaren skall f5 en överblick av
artotekets bestånd ar tavlorna avfotograferade på diabilder,
som förvaras i ett diabildskåp dar låntagaren snabbt kan se
vad som finns. Detta är alltså ett av diabildens använd-
ningsområden - presentation av artotekets tavlor. Givetvis
skulle man önska att utrymme fanns för projicering av
bilden i större format.
Biblioteket startade sin diabildsverksamhet 1971. De
främsta inköpskällorna av diabilder är Bibliotekstjänst
och Pogo Produktion AB. Någon gånq har man genom privat-
personer f6rvärvat bilder som t ex bulgarisk kyrkokonst.
Biblioteket har liksom Karlstad stads- och länsbibliotek
även köpt konstdiabilder genom Unesco, som till största
delen haft diabilder om enskilda konstnärer, t ex Gauguin,
van Dyck och Matisse.
I kataloqen Ljudband Bildband-Diabilder, som enligt om-
slaget är ett urval av Malmö stadsbibliotek, finns 62 dia-
bildpaket, varav ett par innehåller 2-3 uppsättningar dia-
bilder om samma konstnär och epok. Bildernas antal uppgår
till ca 1800. Anslaget till verksamheten är i Malmö 3000:- --
/år. Till 90 % är låntagarna studiehandledare.
Bildens kvalitet kan givetvis variera. Man tar gärna sak-
kunnig hjälp av konstnärer, som kan bedöma bildens egen-
skaper, berättade bibliotekarie Gunilla Arvidsson, som
förestår konstavdelningen.
Man har tänkt särkatalogisera en uppsättning bilder, som
inköpts från Pogo Produktion AB. Bilderna har de allmänna
beteckningarna Svensk konsthistoria, Allmän konsthistoria.
Att t ex lätt kunna få fram kända konstverk som Mona Lisa
och låna ut denna enstaka bild vore Önskvärt, framhåller
Gunilla Arvidsson.

Karlskrona stads- och länsbibliotek
Diabildsverksamheten, som startade 1969 och handhas av
bibliotekarie Ingvar Eriksson resulterade i en katalog
"Diabilder 1971". Supplement I utarbetades i april 1972.
Där ingår bl a ett tjugotal bilder, som inköpts från
Guggenheims museum, New York. Katalogen inleds med följande
rader: "Diabilderna är förtecknade i en fullständig katalog
i bildernas nummerordning. Dessutom finns en hänvisnings-
katalog från de olika konstnärerna s. 41-61. I nummerkatalo-
gen görs ingen eversättning eller normalisering av konst-
närens och verkets namn. I hanvisningskatalogen följs den
stavning som används i:'Bonniers lexikon." Av intresse ar
givetvis också hur man katalogiserat och klassificerat
konstdiabilderna. Detta framgår av bibliotekets kortkatalog,
som ryms i två kortlådor.
Kortlådorna innehåller nummerkatalog(huvudkatalogl, sys-
tematisk hanvisningskatalog och systematisk bikatalog.
I den systematiska hänvisningskatalogen är det naturligt
att man söker bilder föreställande tavlor av en viss konst-
nar för att sedan i nummerkatalogen erhålla fullständiga
uppgifter.
Om man t ex slår på D 1 - 20 i nummerkatalogen finner man
de olika uppgifterna PS följande sätt:
1. Konstnärens namn inverterat inom klammer:
[~ubens, Petrus k au lus]
2. Utgivarserien inom parentes:
(McGraw Hill color slide program of the great masters)
3. Bilageuppgift:
Bil.: Montebello, Philippe de, Rubens. 1968.
4. Tavlornas namn:
1. The descent from the cross.
2. The rape of the daughters of Lauciopus.
3. Lion and wolf hunt.
4. Madonna and child in a garland of flowers.
5. Le coup de lance.
Följande två kort upptar konstnärens inverterade namn inom
klammer följt av tavlornas namn - inalles 20. Signum Zk
anges på första kortet.
I den ~ystern~ttsk'a' 'bi'k'at'a~lög'en finns det slutligen mö j lighet
att finna t ex amerikanskt måleri 1560 - 1913.

Karlskrona stadsbibliotek lanar i huvudsak ut bilder
till lärare i ämnet konst samt till konstintresserade.
Biblioteket lånar aven ut enstaka bilder. Diabildernas
antal är ca 3200. Genom Nordisk Bokimport hade man fått
uppslaget att köpa konstdiabilder genom McGraw Hill.
McGraw Hills bildpaket ar försedda med en bilaga som
presenterar epok och varje bild som medföljer. Man för-
varar förteckningar över diabilder, som man kan köpa fran
muséer i tre parmar och från förlag i en parm. Möjligheten
att kunna köpa diabilder från Konstfrämjandet i stället
för att endast hyra diskuterades, Vid telefonsamtal med
Konstframjandet i Stockholm i maj fick jag upplysningen
att man.skal1 behålla sin uthyrningsmodell och att priset
25 öre/bild skulle höjas till hösten. Dessutom var en kata-
log under utarbetande som kommer att omfatta ca 70 000 ',
bilder. Den kommer till att börja med i liten upplaga men
skall så småningom kunna köpas.
Karlskrona stadsbibliotek har ett val utvecklat interurban-
lånesystem. På grund av brist på anslag till diabildsverk-
samheten har inga nya bilder inköpts sedan 1971. Dags att
förnya! Att bildens kvalitet församras med åren är ett
faktum, vilket bl a står utförligt beskrivet i Art library
manual av Philip Pacey kap. Slides and filmstrips.

Biblioteket har ca 50 anställda. "Detta kan biblioteket
erbjuda Dia! ", en väl genomarbetad broschyr talar om för
låntagaren när, var och hur man lånar samt ger en allmän
presentation av bibliotekshuset. På skissen över biblioteks-
planet finns ett AV-rum inritat, där diabilder inom olika
ämnesområden förvaras tillgängliga för utlåning till all-
mänheten. AV-rummet rymmer också ett stort antal språk-
kurser, som finns till hemlån enligt broschyren. Däremot
saknas upplysning om att diabilder finns att låna. Kanske
ett förbiseende? Anslaget till språkkurser och diabilder är
30 000:-/år. Aren 1973-1978 har biblioteket köpt diabilder
för 1000 - 3000:-/år. I katalogen Diabilder 1976/77 med
bil. Nya diaserier uppgår antalet konstdiabilder till 3682.
Konstdiabilderna lånas i första hand ut till studiehandleda-
re, berättade bibliotekarie Aino Rinnemo, som bl a förestår
diabildsverksamheten. Interurbanlån sker även till länets
olika bibliotek och, om så önskas, till landets övriga
bibliotek. En intressant verksamhet är utlån till sjukhus-
bibliotek, där man helt naturligt har stor glädje av konst-
diabilderna för att hjälpa patienterna till konstupplevelser
av varierande slag, vid sidan av den artoteksverksamhet
som bedrivs vid ett antal sjukhusbibliotek. I "Sjukhusbib-
liotek", rapport avgiven av arbetsgruppen för undersökning
av biblioteksverksamheten vid sjukhus, som utkom 1976, kan
man läsa angående AV-media:"Stor vikt bör laggas vid sam-
mansättningen av beståndet av AV-media, vars roll dom
kalla till förströelse och stimulans ofta ar särskilt stor
för sjukhuspatienter." I det sammanhanget kan man än en
gång framhglla formatets betydelse: konstdiabilden ar s&
lätt med betoning på dess vikt att den lätt kan handhas
av en sängliggande patient. På ett läsbord kan man då mon-
tera upp en projektor eller om detta verkar för komplicerat
använda sig av en "miniprojektor", där man visserligen
inte får konstverket uppförstorat på väggen men ändå kan
njuta av ett varierande antal tavlor, Man lånar ej ut
enstaka bilder vid Karlstad stadsbibliotek utan endast
hela bildpaket.
Vid interurbanlån, då bilderna skall sändas pr post, ar
AV-boxen (orangefärgad liten väska med bra utrymme för
bilder, textbok och ev. kassettband) att föredra framför
A\7-samlaren(orangefargad framsida, genomskinlig baksida)
framhöll Aino Rinnemo.

Att utlåningen vid Karlstad stadsbibliotek har ökat
kan man utläsa ur utlåningssiffrorna för åren 1975-1977 :
Antal utl. diaserier
296
618
816
Ungefär hälften av de utlånade diaserierna utgör konstdia-:)
bildserier.
Västerås stads- och länsbibliotek
Konstdiabildsverksamheten förändrades och intensifierades
. 1974. Bilderna hade tidigare hanterats betydligt enklare.
Katalogen Bildband Ljudbilder upplyser om att bilderna
är placerade i konstfacksalen, bildbanden i AV-rummet.
Vidare är katalogen indelad i avdelningar; de om konst
har rubrikerna Konst; Konsthistoria; Särskilda konstnärer;
Arkitektur; Skulptur; Målarkonst; Konsthantverk, På kata-
logens sista sida finner man under rubriken västmanland -
Offentlig konst i Västerås. 1-3 (Diabilder med texthäfte)
1974. Klassifikationsbeteckningen (signum) är vZkbib.
107 konstdiabildserier fanns hösten 1977 då katalogen
utarbetades. Exakt antal bilder kräver att man räknar
dessa i varje serie.
varifrån köper Västerås stadsbibliotek sina diabilder?
Från British museum, McGraw Hill, American library color
slide collection och Pogo Produktion AB. Anslaget till
AV-media ar 20-30 000:- varav den största delen går till
språkkurser. Anslaget för AV ingår i det för facklitteratur
som är 300 000:-. Efterfrågan på bilderna är störst från
studieförbunden men bilderna lånas också för att användas
i vuxenundervisningen. Konstintresserade privatpersoner
utgör också en kategori, som utnyttjar diabildutlåningen.
Man använder kataloger från förlag och muséer vid inköp
av diabilder, omtalade bibliotekarie Marianne Jönsson som
ansvarar för att bilder köps in till biblioteket. Katalogi-
seringen däremot sköts av katalogavdelningen, där man
använder sig av Bibliotekstjänsts katalogiseringsmodel1.
Biblioteket för ingen speciell statistik för att få fram
utlånefrekvensen. Man har däremot räknat ut att antalet
återlämnade mappar är 10 pr dag.
Projektorer finns till utlån.

Katalogisering av AV-media
Katalogisering av AV-media har successivt vuxit fram
vid biblioteken. På en del bibliotek har man från början
utarbetat interna regler men efterhand har Bibliotekstjkinsts
modell blivit normgivande. I boken AV i biblioteken. Film,
bild- och ljudband. Lund, 1973 har Gunilla Arvidsson skrivit
ett kapitel: Registrering av AV-material och utförligt
beskrivit katalogiseringens olika moment. Kapitlet avslutas
med en beskrivning av klassificering av AV-media.
Vad har hänt sedan 1973? Man kan läsa i kapitlets inledning:
"Inom de närmaste åren kommer en International Standard
Biblioqraphic Description (ISBD) for Audiovisual Materials
att utges av IFLA." ISBD(NBM) utkom 1977. NBM= Non Book
Materials. Denna använder man sig bl a av vid katalogisering
av diabildserier, berättade Birgitta Malmqvist, Bibliotekstjänst,
vid mitt besök där. Vidare framkom att vid
katalogiseringen av diabildserier är det stora problemet:
Vad skall vara huvud- resp. biuppslag?
Vid katalogisering av böcker brukar i allmänhet framgå
tydligt vilket man väljer till huvuduppslag. Oftast ar
bokens författare huvuduppslag, redaktörer och illustratörer
brukar ha en sekundär betydelse ur katalogiseringssynpunkt.
Om boken saknar författare blir ofta titeln huvuduppslag.
Vid katalogiserinq av konstdiaserierfinns flera
intressanta uppslagsord att välja mellan - konstnärens
namn, textha£~~tsffiör£attare, berättarens namn (ljudband)
o s v. Vidare berättade Birgitta Malmqvist att arbetet
med katalogregelutformningen på AV-området skall ske med
hjälp av arvodister utsedda av SAB:s kommitté för katalogisering
och klassifikation. Vidare hänvisade Birgitta
Malmqvist till en artikel införd i BBL 1978:6, där Svante
Hallgren från Btj skriver under rubriken: Kan vi re+idera
katalogregler och klassifikationssystem? Det kompendium
som utarbetats av Sune Hofsten, Bibliotekshögskolan, såg
Birgitta Malmqvist aven som ett värdefullt tillskott.

Nåqot om konstmuséers di'abi1dhan'te:r'i'ng
I Library trends 23(1975) :3 kap. Clas-
sification of research photographs and
slides står omtalat att vid en Inter-
nationell kongress i Granada 1973 kons-
taterade Priscilla Farah, Metropolitan
Museum of Art, New York att de flesta
samlingar av konstdiabilder är klassifi-
cerade i tre kategorier: konstform, kro-
nologi och geografi. Vidare kan man läsa
i ovannhda kapitel att da man först
samlar på bilder är det tillräckligt
med en form av numerus currens - acces-
sion number order. Efter detta då sam-
lingen ökar i omfång går man över
till alfabetisk filering. Vidare önskar
man om t ex konstnären inte ar känd någon
form av stilperiodsindelning.
Boken 6gon att se med av Bo Lagercrantz
utkom 1976. I slutet av boken finner
man ett kapitel kallat Skiss till en
bildbank dar författaren beskriver dagens
och morgondagens bildhantering,
Vidare vill jag fästa uppmärksamheten på
vidstående artikel som jag fick i min
hand i somras och som var införd i
Dagens Nyheter den 22 juli 1978. Artikel-
författaren Eva Sigrand tar ju har bl a
upp vikten av att diabilderna är "ett
lätthanterligt material."
HUR STOR RATi" har i*
stockboimare att ta del av
konst som finns p& biodema
museet? Trots att MM drivs
med statiige medel, fr&n utbild-
ning+epWmentet, för det en
politik som effektivt utestanger
resten av landets bsaalbning.
Därför mBste departementet
antingen avsatta ordentliga an-
slag för att fora ut bilderna i
landet eller ocksh ,styra W-
vändningen av de medel som
I
finns.
Det tinns &ra oh. moju-'
heter fik myseet att sprida sin
'konst, cyitingen i original eiier i
kopior, och .ett lätthanter .
medium är diabilder. En utst# 1
ning ser man kanske bara sh
gAng, men dian km Qail ta
fram när man vill under mänga
Br. Det är dessutom ganska bil-
lit& och flera manairkor Iraa
esmiio fer att betrakw &,dirkutera
en biid. IQ, ,.
Darför borde Modem m*
et bygga upp en diabildskat@g /
som varje &r komplattsras med
bilder p& nyförvärv och d6togenngar
av bleknade dior. 1
lsuindiga kataloger borde
finnas p& museer eller bibliotek
ute i landet, enstaka ader w-
de säljas per postorder.
Initialkostnaderna f6r arkivet
skulle visserligen bii ratt ,
höga, men stockholmarna kriii i
rättvisans namn avstb fr8n q-
gon internationell utstäUning
p& MM för att resten av landet
ska f& se samlingarna.
I dag finns en liten 'biirjh tiii
ett Ijusbiidsarkiv inrymt i Nationalmuseum,
men om detta
blir känt, s& att'folk börjar utnyttja
det, kommer det strax att
bli överbelastat och sluta funge- -
ra. Ett rimligt krav är ock%B att
museets besökare ska f& lov att
göra egna diabilder. D& kah
ocksä tiWUiga utstUningar
utnyttjas maximalt. 1% &r tili&t&
att fhgrafera, meh en skylt.
upplyser om att stativ och biht
är förbjudna i museet: och det.
betyder att man inte kan f& biider
av särskilt bra kvaii-
Förbudet mot blixt haistam;
mar Min den brandfariiga mag- ,
nesiumblixtem daga) och "är
allM omotiverat nu. P1 mus& :
etts kansli mötiverar*maa stativförbudet
med att bikltma
kan bli s& bra att de kan anvani
das kommersielit ut. @tt MM '
eller koiwbären kan kontrollera
det Men missbruk kan moti:
vertis om fotografering ' mad
blixt och atativ tiilhts bara di7
gon timme varje weekend, d&
man kan begära legitim'ation av
fotograferna. Tiden bör dessutom
annonpras, s& att man irite
EVA S IGF~A~
behöver wtranga sig'& L'fi
veta d&. ,c -
I
-

Allmänna tankar kring konstdiabildsverksamheten
Min avsikt med denna kartläggning var bl a att bilda
mig en uppfattning om hur stort intresset ar från bib-
liotek och låntagare för konstdiabildsverksamheten.
Intresse finns och man önskar givetvis att biblio-
teken kunde få större anslag så att de kunde satsa mer
på inköp av fler bilder. Att konstdiabilderna är ett
utmärkt komplement till konstböckerna ar ju ett faktum,
vilket också klart framgick vid en av intervjuerna.
En.framtida förhoppning är slutligen att fler och fler
låntagare skall fråga efter konstdiabilder samtidigt
som resurserna för inköp ökar så att även denna "smala"
del av AV-media får ett uppsving.

Art library manual : a guide to resources and practice. -
New York, 1977.
AV i biblioteken : film, bild- och ljudband. - Lund, 1971.
-
BBL 1978:6
Lagercrantz, Bo, Ogon att se med. - Stockholm,l976.
Ledrubriker i BUMS systematiska katalog. Bibliotekstjänst.
Library trends 23 (1975) :3
Olsson. Agne Henry, Copyright. - Uddevalla, 1978.
Rahnsche Farbdiapositivsammlung. - Frankfurt, 1975.
Sjukhusbibliotek : en översyn av de allmänna bibliotekens
verksamhet, organisation och arbetsformer. - Lund, 1976.

m ia~: ,b
V* 0l;SiPaaaii lbrl&lrabioa,
sr ULnrbihUmkmk*.
TiXf qjnrnd S k rraiShC U2"ptr akk rrntrl. fakmrvjtr..
f~acyoit.~ ren rW%r3;&+ w%@ p& ubmh WáOitbPt.
'litar ' b -*Ix#% i:w-a* '&&ZjI* - -
txtlkn *g-
Cpnbix* rnLWi2,

BADA – BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV
Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid
Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen
mellan åren 1974 och 1996.
Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har
använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick.
De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA),
som är högskolans system för digital publicering. http://bada.hb.se
Upphovsrätten tillhör författarna.
Publiceringsår i BADA: 2012