Avaa tiedosto - Theseus

Människans sätt att hantera fysiska och mentala krav varierar från individ till individ. Faktorer som kan
påverka detta är bl.a. vikt, längd, ålder och kön eller motorik, kondition och erfarenheter. Detta förklarar
varför vissa människor kanske klarar av vissa yrken bättre än andra och inte ådrar sig några skador.
(Bjurvald & Nilsson, 2007, 9, 12, 42, 63-65)
4.3 Färgens historia
Det kan hända att egyptierna som levde mellan 3000 f.Kr.–330 f.Kr. var de första som använde och förstod
färgernas betydelse fullt ut och de använde huvudsakligen primär färger. Man framställde dessa färger på
olika sätt. Rött tillverkades av järnmalmen hematit, gult av svavelarsenik, blått av koppar eller mineralen
kobolt och grönt tillverkades av halvädelstenen malakit. Den vita färgen använde man för att skifta nyans
på de olika färgerna. Färgen svart, som kom från förkolnade ben eller växter, använde egyptierna för att
måla konturerna på freskmålningarna. (Clifton-Mogg, 2002, 16)
Att veta hur mycket färg grekerna som levde under samma tid som egyptierna (3000 f.Kr.) använde i sin
inredning är svårt att bedöma eftersom det finns så få hus bevarade idag. Det har kommit fram att det tros
att deras hus var ganska enkelt inredda, eftersom en stor del av det dagliga arbetet utfördes utomhus, men
de använde ändå den färg som de hade på ett modigt sätt. De färger som de hade var rött, svart, gult och
vitt. I Pompeiji användes färg i överflöd. Man blandade ofta de olika färgerna för att få mjukare nyanser
som skulle fungera harmoniskt med varandra. I det medeltida Europa (500 e.Kr.-1500 e.Kr.) fanns det färger
överallt. (Clifton-Mogg, 2002, 16-17)
Med tiden uppkom det spännande och modiga färgkombinationer. En av dessa var rött, vitt och svart. Med
hjälp av en speciell teknik fick konstnärerna, som gjorde målningarna, de att se ut som halvt utrullade
skrivrullar. Det såg ut som om allt flödade fritt men det fanns bestämda regler för att skapa denna balans
och harmoni. De klara färgerna målades oftast på guld, silver eller svart bakgrund för att framhäva färgerna
och för att mönstren inte skulle blandas ihop för ögat. (Clifton-Mogg, 2002, 17)
De religiösa symbolerna hade stor betydelse för vilka färger man valde. Den vita färgen betyder ljus och
renhet, medan blått är en symbol för den begrundande tron och himlen. Blått är också jungfru Marias färg.
Rött betyder eld, geni och kämpande tro, grönt symboliserar hoppet och återfödelse, medan svart betyder
sorg. (Clifton-Mogg, 2002, 18)