Korrosion hos fästdon i brandskyddat trä - KTH

Korrosion hos fästdon i
brandsskyddat trä
Corrosion on metal fasteners in fire
retardant treated wood
MALIN KÄLLMAN
Examensarbete
Stockholm 2009

Korrosion hos fästdon i
brandskyddat trä
(Corrosion on metal fasteners in fire retardant
treated wood)
Malin Källman
Stockholm 2009

Korrosion hos fästdon i
brandskyddat trä
Corrosion on metal fasteners in fire
retardant treated wood
Malin Källman

4
SP Trätek
Stockholm 2009

Förord
Detta examensarbete inom området byggmateriallära har utförts under
sommaren och hösten 2009 vid SP Trätek i Stockholm.
Initiativtagare och handledare har varit tekn. Dr Lazaros Tsantaridis, SP Trätek.
Examinator har varit professor Ove Söderström, KTH.
Jag vill tacka alla som bidragit till detta examensarbete. Lazaros Tsantaridis, Birgit
Östman och Jöran Jermer från SP Trätek. Bo‐Lennart Andersson från SP Sveriges
Tekniska Forskningsinstitut. Ove Söderström och Kjell Nilvér från KTH.
Jag vill dessutom tacka Fred G. Evans från Norsk Treteknisk Institutt som ställt
prover från Norge till förfogande.
6

Sammanfattning
En studie om korrosion hos fästdon i olika typer av brandskyddat trä efter
accelererad och naturlig väderpåverkan slutförs genom detta examensarbete.
Fästdon har utvärderats visuellt enligt Nordtest Method NT Fire 056.
Sex olika typer av fästdon placerade i fem olika typer av brandskyddat trä samt en
obehandlad referens har varit placerade utomhus i Borås i Sverige och i Oslo i
Norge i sju år. De ingår i en studie som påbörjades av Fred G. Evans från Norsk
Treteknisk Institutt.
Fästdonen korroderar inte generellt mer i de studerade typerna av brandskyddat
trä än i obehandlat trä. Det går heller inte att säga att ett av de studerade
brandskyddsmedlen är bättre eller sämre än något av de andra utan det beror på
vilken typ av fästdon man tittar på. Det brandskyddsmedel som är bäst för en typ
av fästdon kan vara sämst för en annan.
Fästdonen av obehandlat stål har som väntat korroderat mest. De flesta fästdon är
helt täckta av röda korrosionsprodukter. De fästdon som varit placerade i prover
med brandskyddsmedlet BR5/M har korroderat minst, till och med mindre än
fästdonen i de obehandlade referensproverna.
De elektrolytiskt förzinkade fästdonen har i de flesta fall korroderat mer i de
brandskyddade proverna än i de obehandlade. De har korroderat mest efter
fästdonen av obehandlat stål. En del av fästdonen är helt täckta av röd rost medan
andra bara delvis är det, de fästdonen är även delvis täckta av vitrost. De
varmförzinkade fästdonen har alla korroderat mer i de brandskyddade proverna
än i de av obehandlat trä. De flesta av fästdonen är endast angripna av vitrost.
Fästdonen av aluminium har till skillnad från de andra fästdonen korroderat mer i
obehandlat trä än i brandskyddat. Det har också visat sig att de korroderat mer än
de varmförzinkade fästdonen. En del av fästdonen har dock inte korroderat alls
medan andra har mer eller mindre vita korrosionsprodukter.
De rostfria fästdonen har inte korroderat alls.
7

Abstract
A study about corrosion on metal fasteners in different kinds of fire retardant
treated wood after accelerated and natural weathering is finished through this
master’s thesis. Metal fasteners have been evaluated visually according to
Nordtest Method NT Fire 056.
Six different types of metal fasteners placed in five different types of fire retardant
treated wood and one untreated reference have been placed outdoors in Borås in
Sweden and in Oslo in Norway for seven years. They are a part of a study initiated
by Fred G. Evans from Norsk Treteknisk Institutt.
In general it can not be said that metal fasteners corrode more in fire retardant
treated wood than in untreated wood. Nor can it be said that one fire retardant
treatment is better or worse than another, it depends on what type of fastener
you’re looking at. The fire retardant treatment that is best for one type of fastener
can be worst for another.
The fasteners of mild steel have, as expected, corroded the most. Most of the
fasteners are completely covered by red corrosion products. The fasteners that
have been placed in the samples BR5/M have corroded least, even less than the
fasteners in the untreated reference samples.
The zink plated steel fasteners have in most cases corroded more in the fire
retardant treated samples than in the untreated. They are the fasteners that have
corroded the most after the ones of mild steel. Some of the fasteners are
completely covered with red corrosion products while others only partially are,
those fasteners are also partially covered by white corrosion products. The hot dip
galvanized steel fasteners have all corroded more in the fire retardant treated
samples than in the untreated. Most of these fasteners are only attacked by white
rust.
The fasteners of alumiunium have, in contrast of the other fasteners, corroded
more in the untreated wood samples than in the fire retardant treated samples.
They have also corroded more than the hot dip galvanized fasteners. Some of the
fasteners have not corroded at all while others have been more or less attacked by
white rust.
The stainless steel fasteners have not corroded at all.
8

Innehåll
1.1 Bakgrund ....................................................................................................... 10
1.2 Problemställning ........................................................................................... 12
2 Korrosion ....................................................................................................... 13
2.1 Korrosionsförlopp i trä .................................................................................. 13
2.2 Elektrokemisk korrosion ............................................................................... 13
3 Metod ........................................................................................................... 15
3.1 Korrosionstest för brandskyddat trä, NT Fire 056 ........................................ 15
3.2 Allmänt korrosionstest, NT Mat 003 ............................................................. 17
3.3 Utvärderingsmetoder ................................................................................... 17
3.3.1 Visuell bedömning, viktminskning och hållfasthetsprovning ................ 17
3.3.2 Oförstörande bedömning, EDX och EIS .................................................. 18
3.4 Åldring ........................................................................................................... 19
4 Problemdefinition ......................................................................................... 20
5 Genomförande .............................................................................................. 21
5.1 Bakgrund ....................................................................................................... 21
5.2 Experimentell undersökning ......................................................................... 23
5.2.1. Materialberedning ................................................................................ 23
5.2.2 Utvärdering ........................................................................................... 25
6 Resultat och analys ........................................................................................ 26
6.1 Visuell bedömning ........................................................................................ 26
6.2 Utvärdering av prover exponerade utomhus i 7 år ...................................... 32
6.3 Utvärdering av prover exponerade utomhus i 3 år ...................................... 36
6.4 Utvärdering av prover accelererat åldrade i 1, 3, 6 och utomhus exponerade
i 12 månader. ...................................................................................................... 37
7 Slutsats och diskussion .................................................................................. 41
Bilaga 1 ............................................................................................................ 45
Bilaga 2 ............................................................................................................ 46
Bilaga 3 ............................................................................................................ 47
Bilaga 4 ............................................................................................................ 48
9

1 Inledning
De studier som gjorts om miljöbelastning från vaggan till graven för olika
byggsystem, så kallade livscykelanalyser, visar att trä har en avsevärt mindre
miljöbelastning än stål och betong. Dessutom är trä ett inhemskt och förnyelsebart
material och genom en lag på återplantering av skog som infördes 1903 har vi
säkrat en god återväxt. En annan positiv sak med trä är dess brandförlopp. När trä
fattar eld förkolnar det gradvis och kolet bildar ett isolerande skikt som bromsar
upp den fortsatta förbränningen. Denna egenskap gör att det kan vara möjligt att
efter en brand åtgärda brandskadade konstruktionsdelar istället för att riva
byggnaden [1].
1.1 Bakgrund
Trä har använts länge som byggmaterial. Dess egenskaper från brandsynpunkt har
lett till en rad restriktioner vad gäller byggande i trä. Exempelvis förbjuder Gustav
Vasa 1547 kyrkobyggnader i trä. 1786 förbjuder Gustaf III offentligt byggande i trä
och år 1874 förbjuds trästomme i hus högre än två våningar. Detta förbud står sig i
mer än hundra år och först 1994 införs istället funktionskrav i byggregelverket
vilket öppnar upp för ett ökat byggande i trä. Regeringen har nu som mål att om
10‐15 år har 30 % av alla nya byggnader trästomme [2].
De funktionskrav med avseende på brand som idag ställs på byggnadsdelar är
bärförmåga (R), integritet/täthet (E) och isolering (I). Funktionerna kan kombineras
på olika sätt och åtföljs av ett tidskrav på 15‐360 min som anger hur länge
funktionen ska vara uppfylld [3].
Bild 1.1. Funktionskrav för brandmotstånd [4]
10

Förutom funktionskraven finns även ytskiktsklasser. 2002 började ett europeiskt
klassifikationssystem för detta introduceras som ett alternativ till de svenska
klasserna i Boverkets byggregler, BBR [4]. I tabellen nedan visas vilken euroklass
som motsvarar de gamla svenska ytskiktsklasserna samt exempel på vilka material
som hör till vilken klass.
Tabell 1.1 Ytskiktsklasser för byggnadsmaterial [5]
Euroklass Svensk ytskiktsklass Typiska produkter
A1 Obrännbart Sten, betong
A2 obrännbart Gipsskivor (med tunt
papper), mineralull
B I Brandskyddat trä, gipsskivor
(med tjockt papper)
C II Brandskyddat trä, tapet på
gipsskiva
D III Trä, träskivor
E oklassat Vissa plaster
F oklassat Inga krav, ej provat
Som ett komplement till euroklasserna finns även tilläggsklasser för rök, s1‐s3,
samt för brinnande droppar, d0‐d2 [3]. Till exempel kan brandskyddat trä vara
klassat B‐s1,d0. Som synes kan brandskyddat trä tillhöra antingen klass B eller C
medan obehandlat trä är klassat som D [5].
11

De senaste 15 åren har användningen och produktionen av brandskyddat trä i
Norden ökat [6]. Generellt sätt behövs dock stora mängder av
impregneringsmedel för att uppnå tillräckligt brandskydd, upp till 10‐20
viktsprocent, vilket gör att träets övriga egenskaper kan påverkas [7].
1.2 Problemställning
Trä som brandskyddas med de medel som finns idag blir ofta fuktkänsligt och
korrosivt men det kan även bli missfärgat, orsaka sprödhet, förhindra eller försvåra
limning och målning. Även den mekaniska hållfastheten kan reduceras. En annan
nackdel är att de flesta behandlingar inte tål utvändig användning. Väderfaktorer
som kan påverka egenskaperna hos behandlat trä är fukt, solstrålning, temperatur,
syre och luftföroreningar. De kan ge effekter såsom urlakning av medlet,
hållfasthetsminskning och volymförändring. Dessutom är brandskyddsmedel ofta
sura eller alkaliska och bådadera kan orsaka korrosion på fästdon [8].
En hög fuktkvot i trä medför en ökad risk för korrosion av fästdon och annan
metall som är i kontakt med trä. För att få vetskap om hur olika brandskyddsmedel
påverkar korrosion av fästdon som varit väderexponerade utomhus eller utsatta
för en accelererad väderpåverkan krävs forskning på ämnet, detta sker på SP
Trätek i samarbete med Norsk Treteknisk Institutt. Korrosionspåverkningen
utvärderas visuellt enligt NT Fire 056 och genom en analys av resultaten och
jämförelse med andra utvärderingsmetoder kan förslag på utveckling och
förbättring ges.
1.3 Syfte
Syftet med detta examensarbete är att slutföra en studie om korrosion hos
fästdon i olika typer av brandskyddat trä efter accelererad och naturlig
väderpåverkan. Genom visuell utvärdering enligt Nordtest Method NT Fire 056 och
analys av olika sätt att bedöma korrosion hos fästdon kan slutsatser dras och
förslag på förbättringar ges. Resultat från tidigare utvärderingar finns publicerade i
Nordtest Technical Report TR 546 [6].
12

2 Korrosion
Ordet korrosion härstammar från det latinska verbet corrodere som betyder
”gnaga sönder”. Den mest kända formen av korrosion är rostning av järn och stål
men motsvarande processer förekommer också hos andra metaller. Även icke‐
metalliska material kan korrodera, exempelvis plast, betong och keramer [9].
2.1 Korrosionsförlopp i trä
Generellt sätt räknas inte trä som en aggressiv miljö men ändå korroderar metall i
kontakt med trä. Om trä behandlas med träskyddsmedel eller brandskyddsmedel
finns risk för att korrosionen ökar, men i vissa fall förekommer det att den
minskar. Metallen utsätts för korrosion av vattnet och syret som finns i träets
cellstruktur. Processen är elektrokemisk och består av två steg. Först måste
reaktanterna, som mest består av vatten och syre, diffundera till metallytan. När
de nått ytan krävs att de har tillräckligt med energi för att slutföra reaktionen, dvs.
ta upp elektroner [10].
Korrosionsprocessen är inte bara beroende av vatten och syre utan även av pH‐
värdet och olika salter. Syre är dock det som är avgörande för reaktionen. För att
korrosion ska kunna ske behövs en elektrolyt, en substans med fritt rörliga joner,
vilket är vattnet [9]. Om fuktkvoten är låg, under 15‐18 % finns det för lite vatten i
träet för att vattnet ska fungera som elektrolyt och därför sker ingen korrosion
[11].
2.2 Elektrokemisk korrosion
Den elektrokemiska korrosionen äger rum genom galvaniska celler som också
kallas korrosionsceller. Dessa kan vara med eller utan särskiljbara anod‐ och
katodytor. Om det inte finns särskiljbara ytor tjänstgör hela metallen som både
katod och anod. Detta är ofta fallet vid jämn korrosion, dvs. att korrosionen sker
med ungefär samma hastighet över hela ytan.
13

Bild 2.1. Korrosionens elektrokemiska natur [12]
För att elektrokemisk korrosion ska ske av en metall krävs det att ett
oxidationsmedel, som kan reduceras, finns närvarande. Vanligtvis är detta syre löst
i vatten och i vissa fall kan det vara vätejoner. Reaktionen vid katoden blir då:
½O2 + H2O + 2e ‐ 2H2O
resp
H + + e ‐ ½H2
Anodreaktionen blir:
Me Me n+ + ne ‐
[9]
Bild 2.2. Principen för galvanisering. Katod är den metall som reduceras, dvs.
avger elektroner och anod är den metall som oxideras, tar upp elektroner [13]
14

3 Metod
Det finns inte mycket rapporter skrivna om korrosion hos fästdon i brandskyddat
trä men det finns en del skrivet om korrosion hos fästdon och metaller i trä som är
behandlat på annat sätt. Metoderna som använts för att utvärdera korrosion
beskrivs i detta avsnitt. Den metod som använts för att utvärdera korrosionen i
detta examensarbete är Nordtest NT Fire 056 [14].
3.1 Korrosionstest för brandskyddat trä, NT
Fire 056
Nordtestmetoden NT Fire 056, som godkändes 2004, är en vidareutveckling av en
metod som skapats av Boliden AB för att prova hur korrosionen påverkas av
impregnerat virke [6]. Korrosion av spik och skruv i impregnerat virke [15] och
Fältförsök med träskyddsmedel för klass AB [16] är två tidigare försök som är
utförda med Boliden AB:s metod för utvädering av korrosion hos fästdon. Den
senare av dessa är utförd helt enligt det som senare blev Nordtestmetoden NT Fire
056.
Nordtestmetoden specificerar tillvägagångssättet för att bestämma
korrosionsskador på metaller och fästdon från brandskyddade träprodukter efter
att de åldrats accelererat i laboratorium. Provningen baseras på att proverna
exponeras i ett fuktigt klimat med 90 ± 5 % RF och 27 ± 2 °C. Efter 6 månader visar
provningen om det brandskyddade träet är mer korrosivt än obehandlat trä i en
miljö med hög fuktighet. Träproverna ska vara plana och ha raka kanter även om
den godkända produkten är profilerad. Proverna ska behandlas som den
godkända produkten och torkas till samma fuktkvot som produkten har vid
slutanvändning. Ett obehandlat träprov ska alltid finnas med som referens.
Ett fästdon av varje sort appliceras i vart och ett av proverna. Ett prov kan dock
innehålla en eller flera paralleller. Avståndet mellan fästdonen ska vara minst 30
mm. Vid varje utvärderingstillfälle ska minst fyra paralleller utvärderas.
Fästdonen i träproverna får vara vilka som helst men följande ska alltid ingå:
obehandlat stål, elektrolytiskt förzinkat stål, varmförzinkat stål, rostfritt stål av
typen A2 och aluminium. Fästdonens korrosion utvärderas sedan visuellt enligt
tabellen nedan och om man bedömer att behovet finns kan även viktminskningen
mätas. Man kan även mäta korrosionsdjupet. Utvärderingen ska ske efter 1, 3 och
6 månader.
15

Tabell 3.1. Visuell bedömning av korrosionen.
Betyg Beskrivning Definition
0 Inget angrepp
1 Obetydligt angrepp 95 % av ytan angripen
Denna bedömningsskala används både om korrosion endast skett i ytbeläggningen
eller om det skett i både ytbeläggningen och basmaterialet. Följande ekvation
används för att beräkna den totala korrosionen.
betyg ytbeläggning + 3 ⋅betyg
basmaterial
Viktat betyg =
4
Om man väljer att använda sig av viktminskning som bedömningsmetod ska alla
fästdon tvättas i etanol och därefter vägas innan de appliceras i träproverna. För
att förhindra att galvanisk korrosion inträffar kan man lägga en sträng fogmassa
mellan de olika spikarna så de inte får kontakt med varandra genom en vattenfilm
på ytan. Korrosionsprodukterna avlägsnas sedan genom följande metod:
1. Betning fem minuter i ultraljudsbad
2. Rengöring två minuter i varmt vatten i ultraljudsbad
3. Renspolning 10 sekunder i rinnande varmt vatten
4. Avtorkning med rent papper
5. Doppning 30 sekunder i 96 % etanol
6. Avtorkning med rent papper
7. Förvaring minst en timme i excikator med torkmedel. För att
temperaturutjämning ska ske görs detta i samma rum där vägningen görs.
Viktminskningen anges i enheten g/cm 2 , dvs viktminskningen delas med
fästdonets mantelarea [14].
Korrosionsdjupet kan också anges genom att man delar viktminskningen med
densiteten. I ekvationen nedan anges viktminskningen som g/m 2 istället för g/cm 2
som angivits i nordtestmetoden NT Fire 056. Anledningen till detta är att
korrosionsdjupet ska få enheten µm.
korrosionsdjup (µm) = viktminskning (g/m 2 )/densitet (kg/dm 3 )
[17]
16

3.2 Allmänt korrosionstest, NT Mat 003
En mer allmän nordtestmetod för bedömning av korrosion på stål är NT Mat 003.
Denna metod används för typgodkännande av belagt stål och beskriver
tillvägagångssättet för bedömning av korrosivitetsklass för oorganiska
beläggningar på stål baserat på resultatet av ett accelererat korrosionstest.
Det accelererade korrosionstestet görs under fem dygn och börjar med att
proverna sprejas med en saltlösning i ett dygn. Därefter konditioneras de i fyra
dygn enligt följande cykel:
1. 8 timmar i 100 % RF och 40 ± 2°C
2. 16 timmar i 75 ± 5 % RF och 23 ± 2°C
Till sist torkas de i 48 timmar vid 23 ± 2°C och 50 ± 5 % RF. Totalt sträcker sig denna
cykel alltså över sju dygn. Rekommendationen är att cykeln upprepas 1, 2, 3, 4, 6
och 9 gånger.
Efter att en produkt genomgått dessa cykler, tas korrosionsprodukterna bort
kemiskt och produkten vägs. Skillnaden i vikten delas med fästdonets mantelarea
för att få viktminskningen per areaenhet. Resultatet kan ritas upp i en graf som
funktionen mellan deras metallförlust och exponeringstid med antagandet att en
rät linje kan representera relationen. Genom att sedan följa ett antal grafer och
tabeller i NT Mat 003 kan korrosivitetsklassen för produkten bestämmas [18].
3.3 Utvärderingsmetoder
3.3.1 Visuell bedömning, viktminskning och
hållfasthetsprovning
De metoder som används mest för att utvärdera korrosion är visuell bedömning
och viktminskning. En visuell bedömning baseras på en bedömningsskala, antingen
den som nämnts ovan i NT Fire 056 [14], en amerikansk standard [19] eller
liknande. I vissa fall har mikroskop använts för att göra en mer noggrann
bedömning [10].
För att viktminskningen ska kunna räknas ut måste korrosionsprodukterna
avlägsnas. Detta kan göras dels enligt NT Fire 056 [14] eller med hjälp av andra
kemikalier [15]. Korrosionsprodukterna kan även tas bort mekaniskt genom att
17

orsta fästdonen [19]. Fästdonen vägs efter att korrosionsprodukterna tagits bort
och viktminskningen kan redovisas antingen som vikt per ytenhet eller som
korrosionshastigheten i vikt per år [15]. Korrosionsangreppet kan även redovisas
som korrosionsdjup [17] och diameterminskning [20].
En träkonstruktions livslängd är relaterad till fästdonens prestationsförmåga. Ett
fåtal forskare har därför utfört hållfasthetsprovningar på fästdon i behandlat trä.
Dessa provningar har utförts enligt amerikanska standardmetoder [10].
När man gör en visuell bedömning eller mäter viktminskningen påverkar man
proverna eftersom man utsätter dem för kemikalier eller mekanisk påfrestning.
Nya metoder som innebär att proverna inte skadas under utvärderingsprocessen
börjar nu komma starkt. Exempel på sådana metoder nämns nedan.
3.3.2 Oförstörande bedömning, EDX och EIS
Andra metoder för att utvärdera korrosion är EDX och EIS. Dessa metoder beskrivs
nedan. Det är inte vanligt att man använder sig av någon av dessa metoder idag
men det kommer säkerligen bli vanligare i framtiden.
EDX står för Energy Dispersive X‐ray analysis och innebär att en elektronstråle
skjuts på provet i ett elektronmikroskop. Elektronstrålen kolliderar med atomernas
elektroner och slår ut en del ur sin omloppsbana. Denna process frigör energi och
varje ämne har sin egen unika energimängd vilket gör att man kan se vilka ämnen
som finns i provet och hur mycket [21].
EIS står för Electrochemical Imdedance Spectroscopy och innebär att man mäter
ett systems impedans som funktion av frekvensen. EIS kan ge information om
kemiska reaktioner då olika reaktioner dominerar vid olika frekvenser [22].
18

3.4 Åldring
Åldring av prover kan ske på olika sätt, väderexponering, accelererad åldring och
elektrokemisk åldring.
Väderexponering innebär att proverna placeras utomhus. En fördel med detta är
att proverna utsätts för naturliga förhållanden. Man kan även simulera de
förhållanden som produkten kommer att utsättas för i verkligheten. Exponeringen
kan vara från ett par månader till flera år och dessa långa exponeringstider är en
klar nackdel då brandskyddsmedlen kan ha förändrats eller förbjudits när
provningen är klar. En annan nackdel är att det är svårt att upprepa provningarna
eftersom vädret ändras kontinuerligt och därför gör det svårt att få jämförbara
resultat.
För att komma ifrån problemet med långa exponeringstider kan man accelerera
korrosionsprocessen. Detta kan man göra på olika sätt. Den vanligaste metoden är
att man ökar fuktkvoten och temperaturen. Om proverna ska utsättas för en marin
miljö kan man även spreja saltvatten på dem. En annan metod är att placera
metall i kontakt med fuktigt sågspån för att ytterligare öka mängden vatten som
träet kan hålla.
Man kan även accelerera korrosionsprocessen genom att lägga på en elektrisk
ström på provet, vilket kallas för elektrokemisk åldring. Detta kan man göra vid
vilken temperatur och fukthalt som helst, vilket är en klar fördel. Denna metod kan
även utföras på plats. Man behöver alltså inte förvara proverna i ett laboratorium
[10].
19

4 Problemdefinition
Sex olika typer av fästdon är placerade i vardera av fem typer av brandskyddade
träprover samt en obehandlad referens. Korrosionen på fästdonen ska utvärderas
och resultatet analyseras.
Träproverna har varit placerade utomhus i Borås i Sverige och i Oslo i Norge i 7 år
och ingår i en studie påbörjad av Fred G. Evans från Norsk Treteknisk Institutt. En
rapport publicerades på resultaten efter 1, 3 och 6 månaders accelererad åldring
samt 1 års utomhusexponering [6]. En utvärdering på korrosionen gjordes även
efter 3 års utomhus exponering, resultaten ingår i denna studie.
Undersökningen har utförts enligt NT Fire 056.
20

5 Genomförande
5.1 Bakgrund
De träprover som har använts är impregnerade av producenten och torkade till
den fuktkvot som de säljs vid. Fem olika impregneringsmedel, vars kemiska
sammansättning inte är känd, är provade och en referens, se tabell 5.1. Varje prov
består av två paralleller och sex fästdon är placerade i varje parallell. Fästdonen
finns listade i tabell 5.2.
Tabell 5.1. Tabell över beteckningar på brandskyddade prover [23]
Beteckning Behandling Mängd
brandskyddsmedel
BR1 Impregnering 27 kg/m 3
BR2 Impregnering 200 kg/m 3
BR3 Ytbehandling 700 kg/m 3
Brandklass enligt
NT Fire 004
II‐III
I
II
BR4 Impregnering ‐ ‐
BR5 Impregnering 350 kg/m 3
I
Tabell 5.2. Tabell över fästdon [6]
Nr. Fästdon
1 Obehandlat stål
2 Elektrolytiskt förzinkat stål
3 Varmförzinkat stål
4 Rostfritt stål (A2)
5 Aluminium
6 Rostfritt stål (A4), syrafast
21

Bild 5.1. Träprov med två paralleller och sex fästdon i varje parallell [6]
Bild 5.2. Principiell montering av prover [6]
Bild 5.3. Prover som monterats för utomhusexponering i Bogesund
Proverna monterades på ställningar enligt bild 5.2 och åldrades hos Norsk
Treteknisk Intitutt i Norge, VTT i Finland, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
och SP Trätek i Sverige, se tabell 5.3. Proverna har utvärderats vid två tillfällen
tidigare, först efter 1, 3 och 6 månaders accelererad åldring och 1 års
utomhusexponering [6] och sedan efter 3 års utomhusexponering. I varje grupp av
prover ingick fyra paralleller som utvärderades. Allt gjordes enligt Nordtest
Method NT Fire 056.
22

Tabell 5.3. Provplatser för accelererad åldring och utomhusexponering
Accelererad åldring Stockholm, Oslo och Helsingfors
1 års utomhusexponering Bogesund, Oslo, Helsingfors
3 års utomhusexponering Bogesund
7 års utomhusexponering Borås, Oslo
5.2 Experimentell undersökning
Fyra paralleller från Norge och fyra från Borås i Sverige skickades till SP Trätek i
Stockholm efter att de exponerats utomhus i 7 år. De placerades i ett
konditioneringsrum tills deras vikt inte ändrades mer är 0,1 % över ett dygn.
Bild 5.4. Bild på en av provbitarna, BR1 A1, som varit placerad i Norge.
5.2.1. Materialberedning
Frigörningen av spikarna från träproverna ska ske så skonsamt som möjligt för att
spikarna inte ska skadas och utvärderingen bli felaktig. Efter undersökning av ett
par olika metoder valdes det bästa sättet att frilägga spikarna. Metoderna som
undersöktes var:
1. Klyvning av träproverna endast med hjälp av stämjärn
2. Sågning in till kantspikarna och sedan delning med stämjärn
3. Kapa brädorna mellan spikarna, såga in till kanten på spiken och dela med
stämjärn
Den första metoden där brädorna klövs endast med hjälp av stämjärn var den
snabbaste metoden att klyva brädorna. Metoden var dock svår att använda då
brädorna inte kan spännas fast under klyvningen och provbitarna är mellan 20 och
30 cm långa. Det kan också vara svårt att få en bra snittyta, eftersom klyvningen
gärna följer årsringarna och det finns en del kvistar i träet.
23

Den andra metoden, att såga in till kantspikarna, gav bättre resultat än den första
metoden. Problemet med att det är svårt att få bra snittytor är dock detsamma
som för den första metoden.
För att lösa problemet med för långa provbitar kapades brädorna mellan varje spik
och 288 mindre träprover erhölls med en spik i varje prov. Dessutom sågades det
in till kanterna på spikarna, se bild 5.5, och sedan delades proverna med stämjärn.
En del spikar satt snett i proverna. Stämjärn användes då för att frilägga dem.
Denna metod tog längre tid att genomföra men gav det överlägset bästa
resultatet.
Bild 5.5. Träproverna sågades längs de streckade linjerna.
Bild 5.6. Bild på en provbit efter delning
24

5.2.2 Utvärdering
När proverna delats och alla fästdon frilagts utvärderas de enligt NT Fire 056 och
betygen skrivs in i en tabell. Då utvärdering skett på åtta paralleller sammanställs
tabellen till ett betyg för varje fästdon. Huvuduppgiften är att se om vissa typer av
fästdon klarar sig bättre eller sämre i brandskyddat trä än i obehandlat trä och om
det finns skillnader mellan brandskyddsmedlen.
Under utvärderingen observerades det att en del fästdon dragit sig upp ur träet.
Främst var det fästdon nummer 6, rostfritt stål (A4), som dragit sig ut ur träet, i
vissa fall mer än 1 cm. Skillnader i korrosionsgraden kunde också anas, dels mellan
de olika brandskyddsmedlen och dels jämfört med de obehandlade
referensproverna.
En del av fästdonen var svårare än andra att bedöma. För att få klarhet i vad som
hänt med fästdonen skickades ett par exempel till Bo‐Lennart Andersson på SP
Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås.
25

6 Resultat och analys
6.1 Visuell bedömning
Bild 6.1 och bild 6.2 nedan visar fästdon 1, obehandlat stål, efter friläggning. De
flesta är helt täckta av rost men man kan tydligt se att fästdonen i provbitarna BR5
och M är betydligt mindre angripna än de övriga. Man kan också se att det finns en
vit beläggning på dessa fästdon, vilket enligt SP:s expertis troligtvis är
impregneringssalt som fällts ut på ytan. Man kan också se att fästdonet i provbiten
BR3 är mindre angripet än övriga fästdon, bortsett från fästdonet i provbiten BR5.
Bild 6.1. Bilder på fästdon 1 som varit placerade i Oslo i proverna Ref B2, BR1 A1,
BR2 B2, BR3 B1, BR4 B2 och BR5 B2.
Bild 6.2. Bilder på fästdon 1 som varit placerade i Borås i proverna Ref 29A, T 28A, I
28B, Ie 29A, S 28A och M 29B.
26

Bild 6.3 och bild 6.4 nedan visar fästdon 2, elektrolytiskt förzinkat stål, efter
friläggning. Man kan här se tydliga skillnader mellan fästdonen i de olika
brandskyddsbehandlade proverna och även mellan fästdonen i brandskyddat och
obehandlat trä. Fästdonen i de obehandlade referensproverna har till synes ingen
röd rost på sig, men däremot är de lite fläckiga. SP:s expertis, som tillfrågades i
detta fall, berättade att förzinkade och kromaterade produkter brukar se ut så
innan korrosionsprodukter dyker upp. Fästdonen i provbitarna BR1, BR2 och I är
helt täckta i röd rost medan fästdonen i provbitarna BR3, BR4 och S endast delvis
är det. Dessa fästdon är även täckta med en vit beläggning som är vitblemma.
Vitblemma är även kallat vitrost och är benämningen på zinks
korrosionsprodukter. Att man ser den vita beläggningen tyder på att ytmaterialet
har börjat korrodera. Där röd rost syns har korrosionen gått igenom
ytbeläggningen ner till basmaterialet. Fästdonen i provbitarna BR5, T och M visar
upp alla nämnda steg.
Bild 6.3. Bilder på fästdon 2 som varit placerade i Oslo i proverna Ref B2, BR1 A1,
BR2
B2, BR3 A2, BR4 B2 och BR5 B2.
27

Bild 6.4. Bilder på fästdon 2 som varit placerade i Borås i proverna Ref 28B, T 28B, I
29B, Ie 29A, S 28B och M 29A.
Bild 6.5 och bild 6.6 nedan visar fästdon 3, varmförzinkat stål, efter friläggning.
Skillnaden mellan fästdonen i de olika träproverna är inte lika stor hos de
varmförzinkade fästdonen som för de elektrolytiskt förzinkade, men man kan ändå
se att fästdonen i de brandskyddade proverna är mer angripna av korrosion än
fästdonet i det obehandlade referensprovet. De flesta fästdonen är endast
angripna av vitrost, korrosion i ytmaterialet, men en del har börjat korrodera även
i basmaterialet, som synes i provbiten BR1. I andra fästdon har ytmaterialet precis
börjat korrodera och liknar de elektrolytiskt förzinkade fästdonen i de
obehandlade proverna. Någon vitrost syns inte än på dessa.
Bild 6.5. Bilder på fästdon 3 som varit placerade i Oslo i proverna Ref B2, BR1 B2,
BR2 B2, BR3 A1, BR4 A1 och BR5 B1.
28

Bild 6.6. Bilder på fästdon 3 som varit placerade i Borås i proverna Ref 28B, T 28A, I
29B, Ie 28A, S 28B och M 28B.
Bild 6.7 och bild 6.8 nedan visar fästdon 4, rostfritt stål, efter friläggning. Som
synes är de efter 7 års exponering fortfarande helt opåverkade av korrosion.
Bild 6.7. Bilder på fästdon 4 som varit placerade i Oslo i proverna Ref A2, BR1 A2,
BR2 B2, BR3 B1, BR4 A1 och BR5 A2.
29

Bild 6.8. Bilder på fästdon 4 som varit placerade i Borås i proverna Ref 28A, T 29A, I
28B, Ie 28A, S 28B och M 28A.
Bild 6.9 och bild 6.10 nedan visar fästdon 5, aluminium, efter friläggning. Dessa
fästdon har klarat sig mycket bra. En del visar inga tecken alls på
korrosionsangrepp medan andra har fått mer eller mindre vita
korrosionsprodukter. En del av fästdonen hade ljust gråa fläckar vilket enligt SP:
expertis är korrosionsangrepp i ett tidigt stadium.
Bild 6.9. Bilder på fästdon 5 som varit placerade i Oslo i proverna Ref B2, BR1 A2,
BR2 B1, BR3 A1, BR4 B1 och BR5 B1.
Bild 6.10. Bilder på fästdon 5 som varit placerade i Borås i proverna Ref 28B, T 28A,
I 28B, Ie 29B, S 29A och M 28A.
30

Bild 6.11 och bild 6.12 nedan visar fästdon 6, rostfritt syrafast stål, efter
friläggning. Som synes är de efter 7 års exponering fortfarande helt opåverkade av
korrosion. Man ser däremot att fästdonen rört sig upp ur träet mer än övriga typer
av fästdon.
Bild 6.11. Bilder på fästdon 6 som varit placerade i Oslo i proverna Ref A1, BR1 A1,
BR2 B2, BR3 B1, BR4 A1 och BR5 B2.
Bild 6.12. Bilder på fästdon 6 som varit placerade i Borås i proverna Ref 28B, T 28A,
I 29B, Ie 29B, S 28B och M 29B.
31

6.2 Utvärdering av prover exponerade
utomhus i 7 år
Fästdonens betyg kan ses i tabellerna 6.1 och 6.2 samt i stapeldiagrammen bild
6.13 och 6.14. I tabell 6.3 och bild 6.15 finns det totala resultatet sammanställt. De
fästdon som är belagda med ett ytskikt har betygsatts enligt formeln i NT Fire 056,
därför har de i vissa fall fått betyg med decimaler. Varje enskilt fästdons betyg
finns i tabeller i bilaga 1 och 2.
I tabellerna 6.3, 6.4 och 6.5 nedan kan man se att det obehandlade stålet klarar sig
mycket bättre i provbitarna BR5 och M samt något bättre i provbitarna BR3 än i
obehandlat trä. I proverna BR5A1 och BR5A2 har fästdonen klarat sig så bra att de
fått betyget 2. Trots att dessa fästdon presterar bättre i vissa typer av
brandskyddat trä än i obehandlat trä rekommenderas det inte att använda dessa i
brandskyddat trä då korrosionen har gått så pass långt ändå efter 7 års
exponering.
De elektrolytiskt förzinkade fästdonen klarar sig betydligt sämre i brandskyddat trä
än i obehandlat trä. I det obehandlade träet har korrosionsangreppen precis
kommit igång och fästdonen får totalt betyget 0,7 medan korrosionen kommit
betydligt längre i de brandskyddade proverna och får som högst betyget 4. Det
finns skillnader mellan de olika brandskyddade proverna, men också stora
skillnader mellan de som varit placerade i Oslo och de som varit placerade i Borås.
Fästdonen i provbitarna BR3 och BR5 från Oslo har fått ungefär ett poäng mindre
än motsvarande provbitar Ie och M från Borås medan fästdonen i provbitarna S
från Borås har fått ett halvt poäng lägre än motsvarande provbitar BR4 från Oslo.
De elektrolytiskt förzinkade fästdonen får i de flesta fallen ett totalt betyg som är
nära 4 och därför rekommenderas det inte att man använder denna typ av fästdon
i brandskyddat trä.
De varmförzinkade fästdonen klarar sig överlägset bättre än de elektrolytiskt
förzinkade och har i de flesta fall lägre betyg än 1. Fästdonen har klarat sig sämre i
brandskyddat trä än i obehandlat trä men skillnaden mellan dem är inte alls lika
stor som för de elektrolytiskt förzinkade. Fästdonen som varit placerade i Borås får
något sämre betyg än de som varit placerade i Oslo förutom de i provbitarna BR4
och S där det är tvärtom. Skillnaden mellan länderna är dock mycket liten.
32

De båda typerna av rostfria fästdon har som tidigare nämnts inga tecken på
korrosion. De har i alla prover fått betyget 0. Det som kunde observeras var att
fästdon nr 6 drog sig ur träet och det kan då vara bättre att använda fästdon nr 4.
Det vore dock intressant att se om en av de rostfria fästdonstyperna börjar
korrodera innan den andra.
Fästdonen av aluminium klarar sig något bättre i brandskyddat trä än i obehandlat
trä. Undantaget är fästdonen i provbitarna BR5 och M som klarar sig sämst. En del
av dessa har fått betyget 3. De som varit placerade i Oslo får sämre betyg än de
som varit placerade i Borås, bortsett från fästdonen i provbitarna BR4 och S där
fallet återigen är tvärtom. Aluminiumfästdonen har fått sämre betyg än de
varmförzinkade fästdonen. I Nordtest Technical Report TR 546 [6] rekommenderas
att man använder som sämst varmförzinkade fästdon i brandskyddat trä. Följer
man denna rekommendation innebär det att man inte bör använda aluminium.
Rekommendationen gjordes dock när fästdonen exponerats ett år utomhus samt
1, 3 och 6 månader i accelererad miljö, då varken varmförzinkade fästdon eller
fästdon av aluminium visade några tecken på korrosion. Skillnaderna mellan
aluminium och varmförzinkat är i vissa fall inte så stora så det bör man kunna
använda sig av med en viss försiktighet då typen av brandskyddsmedel verkar
spela en stor roll. Aluminium är också oftast legerat med andra ämnen vilka kan ha
betydelse för fästdonets prestanda.
Tabell 6.1. Betyg på fästdon exponerade utomhus i 7 år i Oslo.
Fästdon Ref BR1 BR2 BR3 BR4 BR5
1 4 4 4 3,8 4 2,5
2 0,7 3,5 4 2,1 3,1 2,5
3 0,3 0,7 0,6 0,8 1 1
4 0 0 0 0 0 0
5 2 1,5 1,5 1 1,5 3
6 0 0 0 0 0 0
33

Tabell 6.2. Betyg på fästdon exponerade utomhus i 7 år i Borås.
Fästdon Ref T I Ie S M
1 4 4 4 4 4 3,3
2 0,7 3,6 3,8 3,2 2,5 3,4
3 0,3 0,9 0,9 1,1 0,8 1
4 0 0 0 0 0 0
5 1 0,5 0 1 1 1,8
6 0 0 0 0 0 0
Tabell 6.3. Sammanställning av betygen från både Oslo och Borås.
Fästdon Ref BR1/T BR2/I BR3/Ie BR4/S BR5/M
1 4 4 4 3,9 4 2,9
2 0,7 3,5 3,9 2,6 2,8 3
3 0,3 0,8 0,8 1 0,9 1
4 0 0 0 0 0 0
5 1,5 1 0,8 1 1,3 2,4
Betyg
6 0 0 0 0 0 0
4
3
2
1
0
Ref BR1 BR2 BR3 BR4 BR5
Impregneringsmedel
Fästdon
Rostfritt (A4)
Aluminium
Rostfritt (A2)
Varmförzinkat
Elektrolytiskt förzinkat
Obehandlat stål
Bild 6.13. Stapeldiagram baserat på tabell 6.1. 7 års utomhus exponering i Oslo
34

Betyg
4
3
2
1
0
Ref T I Ie S M
Impregneringsmedel
Fästdon
Rostfritt (A4)
Aluminium
Rostfritt (A2)
Varmförzinkat
Elektrolytiskt förzinkat
Obehandlat stål
Bild 6.14. Stapeldiagram baserat på tabell 6.2. 7 års utomhus exponering i Borås
Betyg
4
3
2
1
0
Ref
BR1/T
BR2/I
BR3/Ie
BR4/S
BR5/M
Impregneringsmedel
Fästdon
Rostfritt (A4)
Aluminium
Rostfritt (A2)
Varmförzinkat
Elektrolytiskt förzinkat
Obehandlat stål
Bild 6.15. Stapeldiagram baserat på tabell 6.3.Medelvärden av 7 års utomhus
exponering i Oslo och Borås
35

6.3 Utvärdering av prover exponerade
utomhus i 3 år
Tabellen 6.4 och bilden 6.16 nedan visar resultaten efter 3 års utomhus
exponering. Resultaten kommer endast från prover som varit placerade i
Bogesund i Sverige och har inte blivit publicerade tidigare. Varje enskilt fästdons
betyg finns i tabellen i bilaga 3.
Det man kan se är att fästdon 1 klarar sig mycket bättre i provbitarna M än i
referensproven, vilket har varit en genomgående trend i alla utvärderingar. Efter 3
års exponering har även fästdonen i provbitarna S klarat sig mycket bra, dessa
klarade sig också något bättre än fästdonen i referensproverna efter 1 års
exponering. I de övriga brandskyddade proverna klarar sig fästdon 1 sämre än i
referensproverna.
Det är intressant att fästdon 2 endast fått korrosionsangrepp i provbitarna T och I
efter 3 års exponering medan de har fått korrosionsangrepp i alla brandskyddade
prover förutom BR4 efter bara 1 års exponering.
Tabell 6.4. Betyg på fästdon exponerade utomhus i 3 år i Bogesund.
Fästdon Ref T I Ie S M
36
1 3,3 4 4 4 2 1
2 0 3 3 0 0 0
3 0 0 0 0 0 0
4 0 0 0 0 0 0
5 0 0 0 0 0 0
6 0 0 0 0 0 0

Betyg
4
3
2
1
0
Ref T I Ie S M
Impregneringsmedel
Fästdon
Rostfritt (A4)
Aluminium
Rostfritt (A2)
Varmförzinkat
Elektrolytiskt förzinkat
Obehandlat stål
Bild 6.16. Stapeldiagram baserat på tabell 6.4. 3 års utomhus exponering i
Bogesund
6.4 Utvärdering av prover accelererat åldrade
i 1, 3, 6 och utomhus exponerade i 12
månader.
Tabellen 6.5 nedan visar de sammanställda resultaten efter 1, 3 och 6 månaders
accelererad åldring samt 1 års utomhus exponering från SP Trätek, VTT och
Treteknisk Institutt som publicerats i Nordtest Technical Report TR 546. De röda
siffrorna är de betyg som är högre än motsvarande betyg för referensprovet. De
rutor som är tomma motsvarar betyget 0. Bild 6.17 är ett stapeldiagram över
resultaten från 12 månaders utomhusexponering. Fästdonens betyg från SP
Trätek, VTT och Treteknisk Institutt finns i bilaga 4.
37

Tabell 6.5, del 1. Betyg på fästdon efter 1, 3 och 6 månaders accelererad åldring
samt 12 månaders utomhus exponering [6]
Fästdon
Reference BR1 BR2
Laboratory outdoor laboratory Outdoor laboratory outdoor
1 m 3 m 6 m 12 m 1 m 3 m 6 m 12 m 1 m 3 m 6 m 12 m
1 1,0 1,0 0,8 1,7 2,0 2,1 2,5 2,4 1,0 1,1 1,3 1,3
2 0,4 0,1 0,1 0,8 1,1 0,1 0,1 0,8 0,4
3 0,1
4
5
6
Tabell 6.5, del 2. Betyg på fästdon efter 1, 3 och 6 månaders accelererad åldring
samt 12 månaders utomhus exponering [6]
Fästdon
38
BR3 BR4 BR5
Laboratory outdoor laboratory Outdoor laboratory outdoor
1 m 3 m 6 m 12 m 1 m 3 m 6 m 12 m 1 m 3 m 6 m 12 m
1 1,3 1,7 1,6 1,9 0,8 1,1 1,5 1,5 0,9 1,4 1,2 1,3
2 0,1 0,6 0,3 0,1 0,1 0,4 0,4 0,5 1,2 0,9 0,8
3 0,1 0,1 0,1
4
5
6

Betyg
4,0
3,0
2,0
1,0
0,0
Ref
BR1
BR2
BR3
BR4
BR5
Impregneringsmedel
Fästdon
Rostfritt (A4)
Aluminium
Rostfritt (A2)
Varmförzinkat
Elektrolytiskt förzinkat
Obehandlat stål
Bild 6.17. Stapeldiagram baserat på tabell 6.5.1 års utomhus exponering,
medelvärden av SP Trätek, VTT och NTI.
Efter 7 års utomhus exponering kunde man se att fästdon 1 klarat sig bättre i
provbitarna BR5 än i obehandlat trä, vilket man också kan se i tabellerna ovan där
fästdonet fått det totala betyget 1,3 efter 12 månaders utomhus exponering,
medan fästdonet i referensprovet fått 1,7 i betyg. Däremot har fästdon 1 fått
sämre betyg i provbitarna BR5 än i referensprovet i de accelererade testerna. Man
kunde också se efter 7 års exponering att fästdonen i provbitarna BR3 klarat sig
något bättre än fästdonen i de obehandlade proverna. Efter 12 månader
exponering är detta dock inte fallet. Fästdonen i provbitarna BR3 har fått det
totala betyget 1,9. Fästdonen i provbitarna BR4 och BR2 har fått bättre betyg än
fästdonen i referensproverna och fästdonen i provbitarna BR1 har fått sämst betyg
av alla. Efter 7 års exponering får dock alla dessa fästdon betyg 4 så det är svårt att
säga om denna trend hållit i sig. De flesta fästdon har fått sämre betyg i
brandskyddat trä än i referensproverna i de accelererade testerna.
Fästdon 2 är efter 7 års exponering betydligt sämre i alla brandskyddade prover än
i de obehandlade. Samma tendens kan man se i tabellerna ovan för provbitarna
BR1, BR2 och BR5. Fästdonen i provbitarna BR2 och BR3 har dock fått samma
betyg eller något lägre än fästdonen i referensproverna.
39

Fästdon 3 har efter 7 års utomhus exponering klarat sig sämre i alla de
brandskyddade proverna än i de obehandlade. I tabellerna ovan har fästdonen fått
betyg 0 i referensproverna och i de flesta brandskyddade proverna. Ett fåtal har
dock fått betyget 0,1.
De rostfria fästdonen, nr 4 och 6 samt aluminiumfästdonen, nr 5 har här alla fått
betyget 0. Det intressanta är att en del av de varmförzinkade fästdonen har
korroderat lite men inga av aluminiumfästdonen har det trots att de visar sig vara
sämre än varmförzinkat stål efter 7 års utomhusexponering.
40

7 Slutsats och diskussion
De slutsatser som redovisas nedan gäller inte generellt för brandskyddat trä utan
endast för de typer som ingick i försöket. Minst två av de studerade
brandskyddsmedlen hade använts i så låga tillsatsmängder att den högsta
brandklassen, klass I enligt NT Fire 004, inte uppnåddes. Detta kan ha haft effekter
på korrosionen.
Fästdonen av obehandlat stål har korroderat minst i de brandskyddade proverna
BR5/M och mest i proverna BR1/T. En del av de brandskyddade proverna har varit
mer korrosiva än obehandlat trä och andra inte. Eftersom obehandlat stål
korroderar först och snabbast är det svårt att dra fler slutsatser än de som redan
gjorts utan att undersöka fästdonens viktminskning.
De elektrolytiskt förzinkade fästdonen har korroderat mest i de brandskyddade
proverna BR1/T och BR2/I. I de flesta fall har fästdonen korroderat mer i
brandskyddat trä än i obehandlat trä.
De varmförzinkade fästdonen har alla presterat sämre i brandskyddat trä än i
obehandlat trä. Mellan de olika brandskyddade proverna är skillnaden liten och
det är svårt att med säkerhet säga att något av dom är sämre eller bättre än de
andra.
Fästdonen av aluminium har i de flesta fall klarat sig bättre i brandskyddat trä än i
obehandlat trä. De har till synes har klarat sig sämre än de varmförzinkade
fästdonen.
Båda typerna av rostfritt stål har efter 7 års utomhusexponering ännu inte
uppvisat minsta tecken på korrosion.
Det har alltså visat sig att man inte generellt kan säga att fästdon korroderar mer i
brandskyddat trä än i obehandlat trä. Det går heller inte att säga att ett
brandskyddsmedel är bättre eller sämre än något av de andra utan det beror på
vilken typ av fästdon man tittar på. Det brandskyddsmedel som är bäst för en typ
av fästdon kan vara sämst för en annan.
41

Problemet med en visuell bedömning är att den till viss del blir subjektiv, trots att
det finns riktlinjer för hur bedömningen ska göras. Detta måste man tänka på om
man som i detta fall har jämfört resultat som är framtagna av olika personer. Att
lägga till en fotografisk mall till nordtestmetoden kan vara en bra idé men man bör
även komplettera den visuella bedömningen med att räkna ut viktminskningen.
42

8 Referenser
1. Argument för byggande med trä, LB‐hus, 2009,
http://www.lbhus.se/page50387.php
2. Bygg stort och spännande, Nationella träbyggnadsstrategin, Regeringskansliet,
2007,
http://www.vxu.se/td/bygg/trabyggstrategi/bygg_stort_och_spannande_/ned
kortad.pdf
3. Regelsamling för byggande, BBR 2008, Boverket, ISBN 978‐91‐86045‐03‐6
4. Byggnadsklasser och brandtekniska funktionskrav, Träguiden, 2009,
http://www.traguiden.se
5. Nya och gamla brandklasser, Brandskyddat trä, 2009,
http://brandskyddattra.info/brandklasser.asp
6. Evans F G m. fl. Korrosjonspåvirkning fra brannimpregnert trevirke – en
ringtest og ny prøvemetode, Nordtest Technical Report TR 546, 2004
7. Brandskyddat trä, Trätek kontenta 0311042, 2003
8. Östman B, Voss A, Hughes A, Hovde P J, Grexa O, Durability of fire retardant
treated wood products at humid and exterior conditions, review of literature,
Fire and materials, 95‐104 (2001)
9. Mattson E, Elektrokemi och korrosionslära, 1992, Korrosionsinstitutet,
Stockholm, ISBN 91‐87400‐04‐9
10. Zelinka S L, Rammer D R, Review of test methods used to determine the
corrosion rate of metals in contact with treated wood, U.S. Department of
Agrculture, 2005
11. Zelinka S L, Rammer D R, Stone D S, Corrosion of metals in contact with treated
wood: Developing test methods, Nace International, Paper 08403, 2008
12. Korrosion, 2009, http://sv.wikipedia.org/wiki/Korrosion
13. Galvanisering, 2009, http://sv.wikipedia.org/wiki/Galvanisering
14. Nordtest Method NT Fire 056: Corrosion test for fire retardant treated wooden
products, 2004
15. Berglund F, Wallin T, Korrosion av spik och skruv I impregnerat virke, Svenska
Träskyddsinstitutet, Nr 131, 1978
16. Johansson P, Jermer J, Johansson I, Fältförsök med träskyddsmedel för klass
AB, SP Rapport 2001:33
17. Jermer J, Andersson B‐L, Corrosion of fasteners in heat‐treated wood –
progress report after two years’ exposure outdoors, The International
Research Group on Wood Protection, IRG/WP 05‐40296
43

18. Nordtest Method NT Mat 003: Assessment of corrosion protection classes for
inorganic coatings on steel, 2002
19. Jin L, Preston A, Evaluation of the corrosivity of the treated wood – laboratory
vs field test methodologies, The International Research Group on Wood
Preservation, IRG/WP 00‐20211
20. Ruddick J N R, Corrosion of fastener and connector in contact with alkaline
copper treated wood – it is a problem, The International Research Group on
Wood Protection, IRG/WP 08‐40437
21. EDX Analysis and WDX Analysis, 2009,
http://www.siliconfareast.com/edxwdx.htm
22. Electrochemical impedance spectroscopy, 2009,
http://en.wikipedia.org/wiki/Electrochemical_impedance_spectroscopy
23. Östman B, Tsantarids L, Mikkola E, Hakkarainen T, Nilsen T‐N, Evans G, Grexa
O: Durability of fire retardant wood. New test methods and round robin. Trätek
Rapport P 0211040, 2002
44

Bilaga 1
Betyg på fästdon exponerade utomhus i 7 år i Oslo.
Del Fästdon Ref BR1 BR2 BR3 BR4 BR5
A1
A2
B1
B2
1 4 4 4 4 4 2
2 0,8 4 4 2,3 3,3 2,5
3 0,3 0,8 0,5 1 1 1
4 0 0 0 0 0 0
5 2 1 2 0 2 3
6 0 0 0 0 0 0
1 4 4 4 3 4 2
2 0,8 4 4 2,3 3,3 2,5
3 0,3 0,8 0,5 0,8 1 1
4 0 0 0 0 0 0
5 2 1 2 1 1 3
6 0 0 0 0 0 0
1 4 4 4 4 4 3
2 0,8 3 4 3 3,3 2,5
3 0,3 0,8 0,8 0,8 1 1
4 0 0 0 0 0 0
5 2 2 1 1 2 3
6 0 0 0 0 0 0
1 4 4 4 4 4 3
2 0,5 3 4 0,8 2,5 2,5
3 0,3 0,5 0,8 0,8 1 1
4 0 0 0 0 0 0
5 2 2 1 2 1 3
6 0 0 0 0 0 0
45

Bilaga 2
Betyg på fästdon exponerade utomhus i 7 år i Borås.
46
Del Fästdon Ref T I Ie S M
28A
28B
29A
29B
1 4 4 4 4 4 3
2 0,8 4 4 3,3 2,3 4
3 0,3 0,8 1 0,8 0,8 1
4 0 0 0 0 0 0
5 1 1 0 1 1 2
6 0 0 0 0 0 0
1 4 4 4 4 4 4
2 0,8 4 4 3,3 2,3 3,3
3 0,3 0,8 1 1,3 0,8 1
4 0 0 0 0 0 0
5 1 0 0 1 1 2
6 0 0 0 0 0 0
1 4 4 4 4 4 3
2 0,8 3,3 3,3 3,3 3,3 3,3
3 0,3 1 0,8 1,3 0,8 1
4 0 0 0 0 0 0
5 1 0 0 1 1 2
6 0 0 0 0 0 0
1 4 4 4 4 4 3
2 0,5 3 4 3 2,3 3,3
3 0,3 1 0,8 1,3 0,8 1
4 0 0 0 0 0 0
5 1 1 0 1 1 1
6 0 0 0 0 0 0

Bilaga 3
Betyg på fästdon efter 3 års exponering utomhus i Bogesund.
Del Fästdon Ref T I Ie S M
9A
9B
10A
10B
1 3 4 4 4 2 1
2 0 3 3 0 0 0
3 0 0 0 0 0 0
4 0 0 0 0 0 0
5 0 0 0 0 0 0
6 0 0 0 0 0 0
1 4 4 4 4 2 1
2 0 3 3 0 0 0
3 0 0 0 0 0 0
4 0 0 0 0 0 0
5 0 0 0 0 0 0
6 0 0 0 0 0 0
1 3 4 4 4 2 1
2 0 3 3 0 0 0
3 0 0 0 0 0 0
4 0 0 0 0 0 0
5 0 0 0 0 0 0
6 0 0 0 0 0 0
1 3 4 4 4 2 1
2 0 3 3 0 0 0
3 0 0 0 0 0 0
4 0 0 0 0 0 0
5 0 0 0 0 0 0
6 0 0 0 0 0 0
47

Bilaga 4
Tabell del 1. Betyg på fästdon efter 1, 3 och 6 månaders accelererad åldring samt
12 månaders utomhus exponering [6]
Inst. Fästdon
Trätek
VTT
Treteknisk
48
Reference BR1 BR2
laboratory outdoor laboratory outdoor Laboratory outdoor
1 m 3 m 6 m 12 m 1 m 3 m 6 m 12 m 1 m 3 m 6 m 12 m
1 1,0 1,0 1,0 1,0 1,5 2,0 2,0 2,0 1,0 1,0 1,0 1,0
2 1,0 0,8 1,0 1,0
3
4
5
6
1 2,0 1,0 1,0 2,0 2,5 2,5 2,3 3,3 1,0 1,0 1,0 1,5
2 1,0 0,3 0,9 2,3 1,0 0,3
3
4
5
6
1 1,0 0,5 2,0 2,0 1,8 3,3 2,0 1,0 1,3 2,0 1,5
2 0,3 0,3 0,5 0,4 0,3 0,3 0,5
3 0,1 0,3
4
5
6

Del 2. Betyg på fästdon efter 1, 3 och 6 månaders accelererad åldring samt 12
månaders utomhus exponering [6]
Inst. Fästdon
Trätek
VTT
Treteknisk
BR3 BR4 BR5
laboratory outdoor laboratory outdoor laboratory outdoor
1 m 3 m 6 m 12 m 1 m 3 m 6 m 12 m 1 m 3 m 6 m 12 m
1 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 0,5
2 1,0 1,0 0,5
3
4
5
6
1 2,0 2,0 1,8 2,3 1,0 1,8 1,8 1,8 1,3 2,0 1,5 2,3
2 1,3 0,4 0,3 0,3 1,2 1,1 0,9 2,2 1,1 1,8
3
4
5
6
1 1,0 2,0 2,0 2,5 0,3 0,5 1,8 1,8 0,5 1,3 1,0 1,0
2 0,3 0,4 0,4 0,2 0,2 0,1 0,2 0,5 0,3 0,6 0,1
3 0,3 0,3 0,2
4
5
6
49

TRIR
SP Rapport 2009:42
TRITA‐BYMA 2009:2E
www.kth.se