VT-75 nr 76.pdf - BADA - Högskolan i Borås

Inlednicg .....-...........................l
Kcmmenterad Iittereturli~ta......*.~.....3
Titelregister ............................ 26
Sakregister .............................. 29

Syfte
Syftet med. denr,e kommenterade litteraturiista &r att :?en
skall vara en hjälp för ."blyga" lantagare och $ven kunria anviindas
vid bibliotekens urval och i upplysningsarbetet. Artiklar
i Biblioteksbladet och Bibliotek i Samhiille kar vittna%
om svarigheterna (UBL 1974:4, s 55-57 ocn Bis 23, s 27-30).
1 dessa artiklar fra~hal les nödviindigheten av kunskap on dec
erotiska litteraturen. Har föreliggande urvalsl-ista kan ses
som ett bidrag till denna $gående debatt.
Definition
Det första problem jag ställdes inför var fr&gan: Vad
skiljer erotisk litteratur fran annan litteratur? För att f5
den fragan besvarad vande jag mig till olika svenuka uppslassverk.
Alla gav ungefär samma definition på erotik. Den mest
konkreta formuleringen fanns i Heflex, dar "erotik'! definierades
som "...ä,lskog eller sinnlig kärlek dvs en kroppskontakt
mellan tv& manniskor i form av smekningar, kyssar, samlag
osv". Denna definition har varit utg8ngspnk-h för urvalet.
Avgriinsrilngar Föl j side avgrihsningar har gjorts:
l ) Varken kioskpornografj eller kärleksrcraner har
medtagits. Kioskporriografin har uteslutits emedan den enligt;
min mening szknar saval litterar som erotisk kvalitet. Jat;
ser denna genre som ett utnyttjande av manniskoss sedxuel?a
nöd. Dessutom bidrar den i mEnga fall till att stark2 existerande
fördonar i fr%ga om könsroller 0.2.
Kärleksromanerna har uteslutits emedan erotiken
dar brukar skildras på ett ytligt satt, medan intresset 1
stallet koncentreras kring en romantisk intrig.
2) Listaii upptar skönlitteratur, svenskspr&kig el1 er i
svensk översjttning. I n&gra fall har Ccck böcker tagits med
som klassificerats som facklitteratur (~ihlrnar,: I

as recensioner. A:,.ftet me? kommentarerna tir att fe en inblick
i vad boken hmdiar om och vilka centrala problem som
behandlas.
För varje bok anges författare, titel, antal sidor och
första utgavs och fnrsta %r enligt Svensk bc)kförteckniilg.
Jag har dock taglC riied. nagra iildre bocker, soi:: jag anse? vara
viktiga, t.ex. Goethe, Zola, 3occacci0, rnefi har d2 agett
senas te utgi vriingsar .
De flesta böckerna har kommit ut efter 1955.
Ett %ndantag av den svenskö litteraturen ar Dagermrs
Bränt barn, som jag tagit med för att jzg anser att den st53.ler
problem som inte tillräckligt belysts i den senare litt
eraturen.
Listans upp- Litteraturiistan &r uppstiilld i alfabetisk ordning
s tallning. efter författare. ------- Varjs bok har ett nummer.
_ _ _ _ _ _ _ _
Register. Det alfabetiska titelregistret
hänvisar till nummer i
huvudförteckningen.
Sakregistret ger har,visnin(-;ar fr%n en rad stickord.
Dar upptas bl. a.
a) olika sexuella beteenden, ----- f .ex. homosexualitet,
rosti it uti on,
S) vissa social- --- miljöer, - t.ex. akademis!

- KOfl~iCf4"l1ERAD LITT~~L1P?,l STA.
'i. klander, Ecriner: Sunciboi.net. 167 3. 1964.
Romanen behandlar b1.a. sjömannens erotiska prob-
lem och glad jeannen. Handlingen farsiggzr ps. ett
overkligt f antasiplan, dels i en töcknig ökerivarld
i Marocko, dels p& sjön eller i Paris. idéin~ehål-
let centreras kring den gemensamma kvinna, den
sexualdröm, som enligt Alander ar närvarande i al-
la sjömäns tankar.
2. his, Kingsley: Taen flickasomdu. 320 s. 1362.
Amis skildrar i denna roman ytliga medelklassrniin-
niskor, som p5 fritiden har två "hobbies": dricka
och kopulera för att komma ifrh sina yrkesroller.
En lärares erotiska aventyr ges stort utrymse.
3. Andersson, Gunder: Över skaklarna. 143 s. 79'73.
Novellernas handling ar förlagd till Stockholms
studentltretsar 1970. Boken vill skildra de moi;sä?.t-
ningar som enligt författaren finqs mellan studen-
ter fran borgerlig miljö och från arbetarmiljö.
Ra brunst Zngar genom novellerna och erotiken bul-
tar lika hårt vare sis den beskriver nerknarkade
prostituerade eller flickor frSn borgari'aciiljer.
4 krsesson, Evertz: Firmafesten. 240 s. 1966.
5
Under spritens inflytande avslöjas ett och arinst
som annars är dolt under den dagliga rntinen.
Erotiskt behandlar romanen de problem som uppst&r
kring en för~alj~es intresse för dottern till en
hogre ambe t urnan.
. .
C
-- Arsan, Ernnrinuelle: Jimmanuelle och kärleken. 258 s.
T
i 4bC).
Romanen intresserar sig för tre erottska, ~i-tvt?ck-
1.ingsskeden i eil kvinnas liv:
Det första kannetecknas av en spontan 1.~~1; att alskö
i alla möjlig2 och omöjiiga situationer och med
b&6e man och kvinnor. Det andra skedet präglas av
en teoretiskt-praktisk l-ektion av den 1 kvinnais
tycke perfekte al.skaren. Hm lär henne at t erotilren.
&r det viisentligaste, den högsta lyckan. Ett homo-sexuellt
farhallande män emellan ger ytterli.gare

dir~e:~sicizer son samlag :nellan de bada könen inte
kan ge. Under den trecije fasen praktiserdr Enae;;uelle
sina teoreYiskt-praktiska kunskaper p% ett för
henne medvetet satt.
Xent tekniskt 2i bokec. uppbyggd p& slumpartade erotiska
upplevelser.
6. Bergkvist, Sven O: ,bvedel. 232 s. 1966.
7.
Boker, skildrar livet y& e tt sanatorium med dess
avskildhet. Den sexuella nöden belyses. Rent kon-
kret redogör Bergbist för ett s jiikvGrdsbi trade
som hjälper patienterna till orgasm. Hon blir s&
sm%ningom avskedad.
Yerattelser cm karlek. Ett urval av Gunnar Gurinars-
son. 255 s. 2965.
Gunnarsson har gjort ett urval fran de mest skiftande
sociala och historiska miljeer. Manga av novellerna
ar erc$iska och speglar i sin nyckfullhet
en mängd olika aspe~ter som finns i varje erotiskt
förh5llande.
8. Bjarnhof, Karl: Denna sista sommar. 157 s. 1968.
En d.yster skildring av en vek, invalidisered och
själsligt inkrökt mans fixering vid sin hustru som
ar nymfoman. Läsaren upplever- deras problem med
mannens ögon. Paret lever på en ö i Danmark. iiomanen
handlar om mannens svart sjuka. Beror mannens
inkrökthet på hustruns o~ppnörliga otrohet? Svaret
antyds bara svagt i boken. Erotiken fraiistalls
aldrig konkret som samlagsskildringar utan i form
av starkt sensuella bilder om Krospens sökande
efter lust. Dessa erotiska bilder förmar dock inte
bryta igenom maktlösheten och melankolin.
S. Eoccaccio, Giovanni: Decamerone. 287 s. 1958.
HanGlirigen utspelas under reriassansen p& ett gods
dit sju kvinnor och tre nian ur den tidens överklass
flytt u~dir, pesten. Medsn de varitar på att pesten i
staden skail upphöra berättar de historier. Det
enda Boccaccics figurer bryr sig om ar sinnenas
last. Erotik ar en lovvärd egenskap och upplevs
utan moraliske betänkligheter. Personerna i baratte3
serna till hör alla sa~ih5llsklasses, men huvud- '
sakligen skildras de välsituerads cch bland dessa
rnö'ser man alla nianniskotyper. Bccccnci;lo aterger
den realistiska verhligheten. Satiren riktar sig
\

ofta med skadegliidje qct kyrkan - nrwdcara och nun-
nors erotiska sneds?~$ng, Historier om kungligheters
erotiska liv finns aven med. 3occaccios tes tycks
vara at% b2de miin och kvinnor har ratt till erotik.
10. Brundin, Leif: Karleksd%rarns och andra noveller.
174 s. 1970.
Fem av novellerna belyser avgrunden mellan den nekna
sexualiteten och kulturen. Novellerna handlar om
människor som undertrycker sin sexualitet. Denna
bok ar ej pornografisk utan jag ser den son en an-
klagelseakt mot ett inhumant samhälle som hindrar
en naturlig sexualitet frh att utveckla sig.
Burgess, Anthony: Intet ar som solen. 217 s. 1964.
Romanen behandlar Shakespeares kärleksliv. Boken
bygger delvis p5 den historis~a forskningens resultat.
Burgess har emellertid dragit sl.utsatser soni
det inte finns bel&gg för 1 forskningen. Man km
jämföra författaren med Henry Miller, men Burgess
företräder en mer utpraglad smabcrgerlighet. Han
skildrar b1.a. erotiska. situationer nellan Shakespeare
och olika kvinnor samt homosexualitet saval
kvinnlig som manlig.
Vilka motiv ligger till grund för en erotisk förbindelse
mellan en viilsituerad affärsman och en ung
~rosti tuera-d? Denna fråga besvarar 3uzzati i "Zn
kärlekshistoria". Kvinnas motiv är rent ekonomiska.
Eon utnyttjar marinen och bedrar honom. Mannen vill
återfinna sin egen ungdom. Torterad av svartsjuka
förscker h a ;lita sig loss fran den srostituerade.
Men misslyckas: Ilon knyter honom hårdare intill.
sig.
Bwzati tycks anse kärleken med alla dess psykolo-
.giska verkningar som en sjukdom.
Z
13. Christoffersx, Birger: Resor i det sinnliga.
222 S. 1955.
Romanen, som består av sammanfogade noveller och
dikter, beskriver en nan förlamad av pclio son tiin-B
ker tillbaka b1.a. på sin ungdoms erotiska upple-
velser. P; ett nålande saft beskriver Christoffers-
son de erotiska problem som en yngling har unaer
puberteten. Den erotiska stamningen späds p& genom
Iiedogörelser för kopulationer blam3 hästar, nien

aven ett samlag med en ungdomsförabskelse finris med.
14. Cleland, John: E'anny Eill . En glad jeflickas memoarer.
255 s. 1965.
1 report.agesti1 skildras en fingerad prostituerads
memoarer. Hennes erotiska upplevelser redogör för-
fattaren för p& ett detaljerat satt. Bokens %ema
varieras, n5gon mekanisk upprepning av olika erotis-
ka upplevelser &r det inte fråga om. Både de Känslo-
massiga och kroppsliga kontakterna tas med exakt
och utförligt. F& minussidan finns emellertid en
ytlig och schablocartad manniskouppfattning.
15. ' Dagerman, Stig: Brärt barn. 273 s. 1948.
Brant barn kr en studie i arbetarmiljö över en %Ju-
goarings psykiska situation. Romanen avser att b1.a.
skildra relationerna mellan ynglingen, hans far och
dennes älskarinna. Under en period överger alskarin-
nan fadern till förman för pojken. Denne upptäcker
att erotiken inte kan lösa hans problen. Människan
ar en social varelse som har behov av relationer
med mer an en människa och inte kan lösa sina prob-
lem i en "tv8samhetsrelation" enbart.
16. Epyptisk kärlekslyrik. Tolkad av Arne Häggqvist.
75 s. 3965.
17.
Dikterna behandlar på ett charmfullt satt vardagliga
erotiska upplevelses. På plussidan tillfogas aven
ett fint samspel mellan naturbilder och en akta
erotisk känsla.
Ekström, Margareta: Födelseboken. 148 s. 1967,
M. Ekström skriver om erotik och kärleksmöten mcd
en blandning av fränhet och ödet. I ingående besk-
,rivningar ger hon de naturalistiska detaljerna i
kvinnans upplevelse av mannen. Erotik mellan två
jämbördiga parter ar skapande. Kvinnan upplever sin
erotiska frigörelse då non inleder ett förhållande
med en kreatlv man som förlöser henne ur hennes in-
skränkta syn sexualitet. Hon n%r sin erotiska
frigörelse.
18. Engström, Clas: Om det skulle brinna. 181 s. 1965.
X dagboksform tas problemet om skuld upp. Huvudper-

sonen ar en braidmm son ar fysiskt underlagsen i
sitt yrke. Han blir mobbad och isolerad. Iian ar så
iukrökt
. ..
i sig sjalv att han inte kan ha erotiska
förbindel.ser med kvinnor. Brandmannen försöker
slcriva sig fri fr2r3 s%vZ.l fysisk som psykisk inrpotens.
Han rotar i sin barnsexualitet och ser i de
styvnade vdttensiangarna erektion och i vattenstsSlarna
u$l3sning. Earför fdntiserar han om en stor
eldsvada för att få orgasm och bli skuldfri. 3:i.gström
skildrar mamens sexualitet nyanserat och in-
&ende.
1 Enmark, Loka: Ilutor och dricks. 205 s. 196qs
En sensuell kvinnas berättelse om sitt erotiska liv
i sextiotalets Stockholm. ~er~ttelsen ar uppbyggd
kring samlag i vilka olika män figurerar. Man får
endast del av kvinnans upplevelser. På minussidan
noterar jag en schablonartad människouppfattning
med ibland rasistiska drag.
20. Erkelius, Per-Agne: Final för otrogna. 216 s. 1974.
En sannolik berättelse om några människor i Uppsala
mellan 1960-1973. Huvudpersosen är en student som
drö-mvr om att forena borgerlig trygghet med erotisk
frihet och politiskt arbete. Han finner motsiittnin-
gar i den målsättningen. Erkelius skildrar bra den
glidning som uppstAr mellan kravet på erotisk fri-
het och ett neurotiskt s5kande efter t-ryggIr?et och
erotik på ett obanalt satt.
21. Eroticon. En antologi~sammanstalld av Arne Haggqvist.
, 333 s. 1965.
Syftet nie6 denna an'tologi ar att presentera sniakprov
som förenar litterära och erotiska kvaliteter. I bo-
ken tar Haggqvist med en rad författare som en int-
resserad läsme kan ha glädje av. I "Orgie i ztt nun-
nekloster" finns exempel på lesbisk kerlek cch %ide-
l.ag.
Paldbakken, Knut: Insektssoiniiar. 238 s. 1974.
En lysande Ser5.ttrlse om en sextonarings erctiska
appievelser genomglödgad av sensuell hetta. Eroti-
ken visar sig inte bara i att ynglingen far stånd .
vid oliimpliga tillfällen och håller på att explodera
i kampen mellan lust och subiimering s& snart; en
kvinna - oavsett &Ider - kommer i narhvten. Det bcl-
kar och bankar i vartenda grasstrå i den har romanen.

23,
BerSttelsen handlnr cia so~nmaslovet d& pojkn blivit
fysiskt utvecklad men as för blyg for att närma sig
f lickor. Darfor onanerar han he jcilöstfför att Sefric?
sig frzn det p5i;rangande begazet.
Fröding, Gustaf: Aterk~~steri och andra okande dikter.
194 c. 1964.
Germund Yiichanek har redigerat denna dikt samling som
innehaller tidigare otryckta dikter. Många at- dem har
erotisk karaktar.
Fröding vill skapa en enhet mellan krcop och ande
men har svht med detta vilket de erotiska dikterna
belgser. De ar fr%n bordeller dar kallhamrade ekono-
miska intressen styr verksamheten ocn besöken ger
en obehaglig eftersmak.
24. Goethe, Jol1an.n Wolfgang von: 'Den unge Werthers lidan-
den. 151 s. 1970.
K5,rlekcsaga från den tyska romantiken, dar huvudpersonen
Werther ar en svgrmick d.uömare som njuter av
att frossa i sina egna känslor. Handlingen az enkel:
Werther träffar Lotte. Han åtr&r henne och tolkar i
hennes beteende aversion respektive inbjudan till
honom. Werther slits inellan djupaste sorg och största
glädje. Efter en rnellarsejour i en annan stad
Btervsnder han. D& stiger den erotiska känslan si%
att han överfaller henne med kyssar och därefter
skjuter sig.
Standsskilinaden kan delvi s förklara skeende t (liksom
det faktum att Lotte gifter sig med en a, 1zn an
man under handlingens @ng). Eftersom de ar av o-
lika stånd hindras Werther att, uppvakta Lotte och
d& flamar nans liaelse haftigare upp. Goethe p?aderar
för erotikens ratt att satta sig över sanihalleta
konventioner.
25. Soethe, Joharm Wolfgang von: Trogen mot sin vilja.
. Xrotiska dagboksblad. 59 s. 1962.
Bendlingen centreras kring ett sexuellt missöde i
en vardshussang. Plan kan säga att Goethes rnannisko-
syn lyser fram i berättelsen på det erotiska omra-
det: 148nnen tar emot kvinnan i siri upphö jdllet och
fcrkastar henne sedan.
26. Greenbu-rg, Dan: Spel över tre zoner. 194 s. 1975.
"Spel över tre zonertt beskriver utförligt en amzri-
kansk-judisk antihjiilta som har utseende, manér och

vacklande po+e:rs mot sig. Halls högs ta x%] s5i;tning
ET att utöva erotik med sa m%nga k-vinnor son möjligt.
Boken Kr fylla av erotisk silinatiofiskomik och aiverse
c?owm~uminer i sangen. Utövzr de e~otiska eskapaderna
har boken aven 8iv-r. varde som tids- och sarnhal
lsskildring.
27. Greene, Grahar;.,: Far vi l&na di.^ man och andra kome-
dier ur karlekslivet. 223 s. 1767.
I deriria novells am lin^ driver Greene tesen att erotiken
ar ett narrspel som river ner människans Potemkinkulisser
och &vslöj~r he:rnes egoism. Författaren
tar upp följande problem:
7. Titelnovellen berättar om nur två homosexuella
. engelsmän förför en nygift landsman.
2. hdrandets erotik.
5. "Billigt i augusti" redogör för en sexh~ngrig
akademi~er - och hennes erotiska eskapader.
28. Hallenstier~, Gustaf: Fina karleksa~er~tyr~ En dagbok
fr5n 1700-talet. 349 s. 1972.
29.
Tr~ts att boken ej publicerats förrän nu - det kravde
riksbibliotekariens tillstand - ar den viirdefull
som tidsskildring. Innehållet haller sig strarigt
till erotiken. Författaren var regeringsrfld octi miljöbeskrivningen
fran borgarkisssen cch adeln. Dagboken
avslöjar att författarens tankar sedan wiga
år kretsat kring erotik under varje ledig stund.
Han Suyin: Kärlek. Två romaner. 300 s. 196j.
Dessa tv8 roxaner behandlar olika problem. Den första
romanen 'iVinterkarlek" utspelar sig i London på ett
flickcollege under andra världskriget. Tv% kvinnor
inleder en lesbisk förbindelse: En rik kvinna och
en fattig. Förbindelsen slits sönder i slutet p5
grund av att en man kommer emellan. Den andrz rorna-
, nen "En enda skugga" har sin miljo förlagd till In-
dokina under krigrt. Den redogör b1.a. för hm en
flicka slites nellm syskonkärlek och annan kiirlek.
30. Harning, Anderz: Ds maktlösa. 167 s. 1964.
Arbetaren Jan känner sig ;tanfi;r samhället trcts att
han materiellt inte lider någon nöd. Han ser socialdemokraterna
i tacklöreningsr6relsen som förra2are.
I stallet för att gå p& ett lackmote hinner Jzr med
tv6 samlag och e tt homosexuel l. t förh~lI.andc?. iiaxilingen
utspelas iinde? ett dy@ i ett s%perkssz~rihSile i

31. Holmsen, Egil: Solblot. 182 s. 1962.
Bokrns handling ar förlagd till &rons%ldern då mat-
riarkatet ärmu var rådande. Huvudpersonen utses att;
fungera som rna. åt ättemodern. doken ar full av frakt-
barhe tsri ter.
32. Jensen, Axel: Joacim. 241 s. 1963.
rtJoacim'q ar en k5nsligt och malaride skriven bohemo-
man. Huvudpersonen Joacim är en gift karaktärssvag
reklamtecknare med konstnärsdrömmar som, efter att
ha tröttnat på Norges faoda tirygghet, ger sig ivag
till Grekland. Där träffar han ett kosnopolitiskt
konstnarsgang raed b1.a. en viril neger. En dalsk
professorsdotter kryper i säng med honom samtidigt
som hans hustru sysslar med erotik ;lema. i Norge.
Nar hustrun komer ner till honom, väljer han till
slut välfard och trygghet i Norge med sin hustru.
illan har ett intryck av att författaren ibland vill
driva med sina figurer som t.ex. en rolig skildring
av en erotisk lek under ett &skvader.
33. Kawabata, Yasunari: Snöns rike. 184 s. 1957.
Romanen behandlar geishasystemet och en p& ytan fru-
sen karlek och erotik. Geishan inleder erotiska för-
bindelser ned en affärsman. Eftersom en geishas upp.-
gift ar att tillfredsställa man erotiskt, får hon
svårigheter d$ hon engagerar sig alltför starkt pea-
soriligt i förhhllandet.
34. Kihlman, Christer: Plar~niskan som skalv. 218 s. 1971.
35.
Förutom familjeproblem och alkohol-robiem diskuterar
Kihlman i denna bok aven homosexualitet. Han nienar
att de homosexuella miste acaeptera sig sjalva sam-
tidigt som de p& ett aktivt satt deltar i samhalls-
debatten. I motsats till många homosexuella havaar
han att man inte föds med nagon speciell sexuell
laggning, utan att denna förvärvas.
Kärlek. bvudred. Bengt Anderberg. i 965-
Antologiserien syftar till att vara ett alternativ
till boulevardtidningarna med glad och folklig sexua-
litet. Inga moraliska tabi;n eller hamingzr fZr fin-
a

36.
Kas. I denna antologiiserie finns atskilliga av vira
ii.nga författare som Bengt Martir,, Annakarin Svedberg
etc.
Kärlekshistorj~ fran när och fjarrzn. Red. Mårten
Edlund. 310 s. 1962.
Behandlar alla aspekter fr&n skygg karlek till haf-
tig erotik. Även den besvikna kärleken är med. Tv&
av historierna skiijer sig fran de övriga genom en
mer 'djupg&ende znalys av två människors förhållande
till varmdra. Romanovs "Hatten till kurlek" behand-
lar den erotiska glöd som uppstår hos en -uritansk
kvinna. Brochs "Zerlines berat te1 se" är diiremo t mer
en uridersökning av kärlekens vasen. TvE svenska för-
fattare ar med i antologin: Hjalmar Sergman och Wal-
ter Ljungquist.
37. Lagrup, Knut: Avvikelser. 202 s. 1965.
Lagrup försöker utifrån sina personliga erfarenheter
diskutera en homosexuells problem. Kan redogör för
en känslokall barndom med modern som enda &rdnadshavare.
I skolan kallas han f'ör prinsessan darför
att han ar vek och känslig. Hemô ar han ovälkommen.
Endast i fantasins och bockernas värld känner ha?
sig trygg. I tonåren upptäcker han sin homosaxuella
laggning och komrnor i kontakt med den homosexu.ella
viislden. Dar ar allting ödsligt och känslokal-lt med
klappjakt på part~ers på bekvacilighetsinrattnirigar
och i parker. Sexualbehovet tillfredsst5lles i smutsiga
kyffen och buskage. Den manniska som fray~trader
i romanen ar en inåtvänd människa, en neurotiker.
Man får koma ihåg att Lagrus skildrar en man som
har det svårt ned relationer och därför ar hans romanfigur
knappast representativ för homosexuella i
allmänhet. Jag tror man kan säga att namns egen syn
p% sig sjalv speglar hans syn på sina partners och
. sin omgivning.
30. . Lambert, Lars: Klåda. Notiser från ett borgerligt
själsliv. 185 s. 1973.
En historiker på licentiandstadiet, som upplever
sitt arbete som meningslöst, har svgrighcter med
erotiken. Bet ar en mörk och neurotisk skildring
där huvuupersonen gräver sig in i sina egna problem
med erotiska katastrofer i förgrunden. Han har 31.a.
problem med sin hustru som hotar lanuza honom.

39. Lawrerice David I.ierbe.rt: Lady Cfiat; terleys älskare.
342 s. 1961.
iiomanen ar ett uttryck för Lawrences u1;pfatCning om
den sexuella kkirlekenc lyckobsincande möilighcter
och ha,ns avsky föx* konveritlorier och klas. tanitaride
Frobl emet i boken ar ett hus tru-make-al-skare-fijrhal-
3 ande med ~ppf'att~nirigen att ett &dant förhallande
km f& psga sá ienga det inte stör kcnventionerca.
40. Lidman, Sarn: Syndabocken. 237 s. 1970.
I novellsamlingen "Syndabocken" tar Lidman upp ero-
tiska problem i tre zv novellerria:
1. 1 "Kastcinjejakten" behandlas han p& e tt ömsint
sätt barnsexualiteten. Titeln betingas av att kas-
tanjefrukterna ger erotiska associationer för bar-
nen Lidman, något som fadern avskydde. Troligtvis
%r berattelsen sjai~bio~grafisk.
2. "Frigörel se". Tesen i denna. novell ar att ex-
tremt frireligiösa predikanter anvarider erotiska
stamiingar p& möten för att n3 der, effekt du öns-
kar uppn%. Eftersom de erotiska stämningarna inte
utlöses g&r alla darifr-in otiiifredctällda - alla
utom predikanten som i sin predikan fatt den utlös-
ning han behöver, d6 han ofta dr i avsaknad nv ero-
tiska förbindelser.
En kvinna beslutar sig att hamnas p2 en maranata-
predikant för att denne anvandsr erotiken p% sina
möten. Hon förför honom men släpper inte till sig
sjalv i det avgörancie ögonblicket.
). "Guds gröna ängar" behandlar förhal-landet mel-
lan hus tru-man-al. skare.
41. Lo-Johansson, Ivar: Lyckan, En roman um kärleken
. p& jorden. 368 s. 1952.
42.
Problematiken i denna roman ar statarsonen som för-
söker knyta ikos sitt nuvarande liv med sitt förflut-
na - statarlivet. Till hjälp har han en kvinna som
han älskar. Till samnans upptazker de det forna slak-
tet. I erotiken förenas hans önokan med smhcrighet
mellan det davarande och nuvarande och kommande slak-
t'et - det cfödda bzrne t. Längtan efter barn har gjort
de erotiska upplevelserna svindlande. Det kommande
barnet iii- a.lltid srva varande i erotiken, menar Ivar
Lo. Nk3n barnet sedan I'öds dödfött svalnar kiinslorfia.
Ivar Lo menar att den stora drivkraften för erotik
%r langtan eftzr barn - önskan att föra människo-
släktet vidare.
50-Johsnsm, Ivar: Xassionema. Alskog. 208 s. 196%.
t

I denna novellsamling uppehaller sig författaren ner
vid kikrlekens psykiska sida an vid den fysiska. Passion
Ueficierar. han som "all2 stadier zv het-ta och
lidelse". Vtirje novell Sr vävd med ett effektivt urval
av sensu~.! :.t $+dgliga detaljer. Iljur spelar
symbolroller. Jag har valt att grznska tre av ncvel-
1 er~ia:
?. 'i3102skam". I d.enna novell finns incestförhallande
med.
2. "Flickan med björnen". Filminspelfiing som skildrar
en flicka som has samlag med en björn.
3. "Lysmaskarnas karl.ekl'. I denna novell pl&derar
Ivar Lo för de gzmlas ratt %F11 erotik,
43. Lo-Johansson, lvar: Vällustingarna. 275 s. 1970.
Boken tycks mig djupt pessimistisk. Det ma,teriella
välst&nd som finns i dverige räcker inte utan vi
måste, enligt bokens huvudtema, f& en moral, som
svarar mot de behov som fincs hos människorna.
Irrar Lo menar vidare att de liberzla idéerna om
frihet i erotiken ar illi~soriska. Orsaken finner
har i samhället: Alla samhällsklasser ar aliecera-
de. Det vilar ett sjabbigt ljus över do eskapader
två direktörer roar sig mrd i Köpenhamn, och en
akta vrede nar han skildrar arbetaremiljöns psy-v
kiskt och fysiskt utarmande effekt.
44. Lundberg, Kerstin: Psykodrama. 30 s. 1966.
,
I denna diktsaml ing kanner Lundberg varmt f ör sexuelitets-
och jamlikhetsproblem. Hon menar att man
inte kan uppna frihet enbart genom erotiska relationer,
utan d& blir gemenskapen en pseudogemenskap.
Därför upplever hon inte motparten i sina erotiska
dikter som en verklig människa utsn bara som ett
objekt.
45. Lundqvist., Erik: Dullah och hans kvinnor. 243 s. 1966.
Dennz bok behandlar det erotiska liv som fmns u-nder
kolonialtiien i Indonesien. Den kan öka vår förstkel-
se för frarmande folks sätt att uppfatta sitt liv och
sin ornvarld.
46. Lansberg, Olle: Käre John. 295 s. 1959.
I ett skånesemhalle traffar en sjöman en servitris.
Lansberg u~ildssr hur de bada ihngcarnt kan frigora
sig från sin.a tidigare erfarenheter och minnen och
tina up?. lic;ma?en gr en bra studie i sökande efter

gemenskap.
47. Marceau, F'élicien: Creezy. 168 s. 1971.
I denna roman behandlar författuen erotiken ?r%n en
ovanlig synvinkel. Ban skildrar namligen en kvinna
som har de egenskaper som reklanen anser Önskvärda.
Hon har erotiska förbindelser med en politiker, men
ar oföraogen att ta och ge ömhet. Hon upplever ero-
tiken endast som en njutning,
48. Martin, Bengt: Finnas till. 233 s. 1970.
Eomanen behandlar de problem en ung homosexuell upplever
under efterkrigstiden tillsa:?mans med sin alskade.
Denne v%gar inte visa sig offentligt med honom.
Så srnihingom kom~er huvudpersonen in på teatern dar
han kan finna sig själv. I slutet av boken aterges
en del av de brev som författaren fick efter ett TVprogram
1968. Breven pekar p& att den bedörning de
homosexuella utsattes för för tjugo &r sedan inte
har genomg2tt nagra förändringar. Kvar ar intoleransen,
rädslan etc*
49. Martin, Bengt: Langsamvakenramser?'. 214 s. ? 954.
I handlingens centrum star tv% manniskor, en tredje
klassens skiidespelare ocn en skillptris, som lever i
ett isolerat förhållande. Som h:atalysator i $eras
förhållande fungerar tv%. av der1as vänner, en lesbisk
skadespelare och en manlig konstnär, liomanen söker
behandla människans ctillracklighet i-.bl.a, eroti-
ken och hur hon i misstro och självupptagenhet sa-
rar och stöter bort dem som star henne nara.
50. Martin, Bengt: Den mjuka klon. 212 s. 1966.
En kvinna Sefinner sig i kris. Beror det p% sexuell
undernärdhet, d& heLmes m m inte sr kapabel till
mer p8,tagliga erotiska handlingar? Kvinnan drCmmer
om erotik tills hon träffar en ung man som förlöser
henne, hd5 ar det maken hon tycker om och i Janta-
sin omfamnar då hon har sexuella förbindelser med
älskaren. Romanen staller problenet: Löser utomak-
tenskaplip. förbindelser kriser av denna art?

l Martin, Uengt: Sodoms&pplet. 245 s. 1368.
Varför känner vissa poj1c:ir ackel inför beröringen
ned i'li.ckor? 0. dc t t,- probi en1 handlar ''Sodomsii~p-
le t". Homosexu~.ll a fiirbindelser ar inte, meilsr 31ngt
Iiartin, i huvudsak ett erotiskt förhaliaride utan liksom
~ndra ar len sociala. rel atiol;en vikti gzre.
Iiuvudpersonen i boken ar en pojke som befinncr sig
i tonaren. liai; blir s2 si?i

Beratptaren i. "Plexss" är ans tiilld vid et t te1 cgraf -
bolag och Eone, hiuis hustru, arbetar p& teai.=.xn. De
komner överens act hon ska försörtja honom och dari-
genom BE horiom tillZ&li: till att forfatta p% heltid.
Förutom hustrun her berattarer! erotiska upplevelser
med andra kvinnor. lian lever två slags liv: dels hHn-
ger han sig St erotiska kventyr, dels at filoscfiska
spekulationer.
57. Miller, Henry: Sexus 1. 315 s. 1957.
Med mhgn utvikningar skildras en passionerad kar-
lekshistoriu mel.lan författaren och en kvinna. Bada
har aven andra älskare. Homanens sexuella realism
kan kaiaktariserau som en nyfikenhet att uta ham-
ningar pröva på alla dimensioner av erotik mellan
man och kvinna. Samtidigt ger romanen en bild av
en person1i~;hetsutveckling inramad av traffsgkra
bilder från en inhumzi storstad.
56. Mil-ler, Henry: Sti1l.a dagar i Clichy. 95 s. 1966.
I "Stilla dagar i Clichy" döljer sig tv% noveller
frkri trettiotalet med utmärkta miljöskildringar
från Paris, glupsk sinnlighet cch frän sexualitet..
Elgr finns inte nggot av Killers tunga filosofiska
spekulationer, utan han har bara hoppat ur l:!$jerna
tillsammans med ett stort antal villiga kvinnor.
Erotik ar enligt Miller enbart mderbart ocn dei
ar battre ju svarare övningarna ar. Boken käilrie-
tecknas av total frihet frän sociála konventioner.
59. Moravia, Alberto: Jag och han. 310 s. 1972.
Problemi~omplexet i denna roman ar personlighetsklyvning
hos en man. "Jag" ar nans yttre normala
människa niedan "han" ar uttryck för hans undernedyetna
- konkretiserat i hans penis. Moravia ser
sitt beteencie som en kamp meil~n det undermedvetria
och det sociala jaget. Iblend tar "han" öuerhaqden
och viker "jaget1' från scenen. Exensel
p& en s&dsn sit:laticn nier,ar I'1:oravia skulle vara
da mannen far en erotisk signal. från en kvinna. DB
avstannar allt intellektuellt tankande tills beggrct
ar tillf redsstallt. Kvinnorna som mannen
traffar s ~ genom s hans kom~lexfylld~ syn 1% sig
s jalv. IIm kan inte ha merlingsfulla förbinde3 ser
rned intellektuell t jamstallda kvinnor utan eridast
hans hustru %m tillfredsstalla honom. Renne Sving~
han att delta i erotiska lekar p& hans villkor
s8 att han kan kanna sin overla~senhet.

60. Moravia, Alberto: Paradise t. 232 s. 1971.
I trettiofyra si.tuationsanalyser, som lagts i munnen
p& italiensk? kvirinor frhn den övre rncdelK3assen,
driver författaren idén om kerlekens omKjligiet i
vart samhiille. Kvinnorna är improduktiva och olyck-
ligt gifta. De har sv&fL xed sin verklighetekontakt.
E'ör att fördriva tiden sysslar de med mer e!lsr mind-
re meningslösa erctiskd övningar. De kvin~icr Moravia
skildyar tycks basa sysselsatta sig med sina kiinslor
och halvhjärtade begär i en livsfientlig rytm.
61. Murdoch, Iris: Den svarte prinsen. 383 s. 1374.
Ka~*lekshistorien i denna ronan är en lovshg till
karlek och erotik och en mycket trovärdig skildring
av karlekens vasen. jamtidigt vill boken föraedla
förstiielse for kärleken som känsla.
62. Piykle, Agnar: 1;asso kring fru Luna. 457 s. ci956.
Efter studentexamen får en oerfaren man pl-ats p&
en skola. Han inleder erotiska förbindelser med tvii
kvinnor som bada blir gravida.
63. Mykle, Agnar: Shgen om den röda rubinei?. 491 s: 1958.
Denna roman behandlar inte enbart erotiska fr%gor
utan ger dessutom en ganska fin skildring av norsk
studentmiljö under kriget. Erotiskt redogö~ boken
för en ung mans syn p% sina partners. Han s~Ker hela
tiden en kvinna som inte enbart ar erotiskt och
sexuellt stimuleranae. Darf5r vandrar han frtm den
ena till den andra tills han finner en kvinna som
motsvarar hans ideal.
De erotiska partierna i boken kännetecknas av friskhet
och franhet med en verklighetsanknytning som
ar troviirdig.
64. Mbtensson, Jm: 32 om kärlek. 40 s. 7970.
Tvh. m2.lande beskrivningar av karleksupyl evelser med
starka erotiska inslag och naturstainningar. Dikt-
smlj.ngen böl jôr frm ömsint pa ett intensivt sinn-
ligt sätf,.
65. Eabokov, Vladimir: Lolita. 326 s. ?96u.
$cken axa en kterbliuk och p~escnteras delvis i dag-

oksform. Den behandlar en erotisk historia mellari
en 40-årig rnsn och en flicka i förpuberteten, Lolita.
Mannen f&r erotisk kontakt med Lolita genom att gif-
ta sig med hennes mr. D% modern dott i en t.räfiko-
lycka ökas den erotiska intensiteten. Mannen bevakar
flickan svartsju:ct; dr ger sig ut på en längre resa.
Efter en tid flyr Loiita fr%n honom till en annan man.
Den centrala tesen i boken ar att ett erotiskt för-
hallande med en rnincier3rig inte behöver betráktas
som tecken på psykisk sjukdom.
66. Nabokov, Yladimir: Skratt i mörkret. 167 s. 1969.
En berattelse om ec högborgerlig kritiker, som ar
förblindad av erotisk dragning till en halvprosti-
tuerad flicka. Hm besvarar inte hans passion vil-
ken gör honom ol:ansli,n; för förh&ll.andet till den
egna fanil jen. F] ickan bedrar honom med en f .d. als-
kare och de leker ka'it och råtta med kritikern. !J-
la tre ar kompletta fullblodsegoister, vilket blot-
tas hos kritikern aven i hans förhallande till flic-
kan.
Boken har skarpa iakttagelser av det invecklade so-
ciala och emotionella spelet mkrmiskor emellan osh
ar en utmärkt studie i mänsklig egoism.
67. Neruda, Pablo: 20 kärleksdikter och en f5rtvivlad
&ng. 41 s. 1965.
Dessa dikter utkom 1928 p% origtnalspri%ket, men har
oversatts till svenska först 7968. Dikterna ar en
sinnlig och konkret beskrivning av begär och erotik.
Kvinnan i dikterna ar inte bara en karlekspartner
utan representerar aven naturen, Nerudas barridomslandskap,
arstiderna m.m. Om man vill kan man se
m2nga av dikterna som allegorl l er.
68. Mewman, Andrea: Tv% slar den treaje. 250 s. 1971.
.Ngwman lyfter i denna roman fram två vanliga människor
och diskuierar deras samlevnads~.~roblem. Makarna
lever i ett barnlöst aktenskap. Aktenskape2 ar utifrh
sett som det skall vara, men inifrån ekande
tomt. Hustrun ar trogen i konsekvens med sin upp-.
fostran, medax- mannen har erotiska förbindelser u-
tanför äktenskapet - något som for honom ar självklart
och nöd~iindigt. Allt .fortsatter sin gillr* gång
tills mannen tráffar en ung kvinna som inte iöljer
de erotiska reglerna. Hon anklagar honom för horbock.
Hon km inte först& hur han kan 1 juga sig i'rarn
p$ det erotiska omradet nedan han p5 andra livsonraden
haller på uppriktighet och fair-play.
Maq kan se romanen som ett ifrsgasattuzde av hela

trohetsbegrespet ocn av det bsrgerliga konvenanstiin-
kmdet.
69. Nox;&n, Tore Eåns: Stl~dier i aiskandets dilema. 136 s.
l Yb6.
I versnovellens form -Lir författaren upp problem såsom
utomaktens;ka~~liga f ö rbindelser och homosexualitet.
Tillsamnans bi! dcr dc sju versnovellerna en cverkllghet
dar manni skor viklar i en f öranderl.ig omgiv~ing.
MZnniskorna betr~ktzs som varor av bokens iakttagande
"j ag" .
70. Nyn~in, Valdemar: Osmund Xgresons ungdom. 214 s, 1972.
Författaren lgter en munk beriitta om sitt liv i Sör-
jan av 1U00-talet. MiljC- och iaänniskoskildrjnga~na
ar utmarkta. Problemet för munken ar erotiken. Han
drivs mellan sin egen livsbejakelse och kyrkzns ciog-
mer. F& ett nyanserat satt berhttar han om hedningar-
nas viirfest. De sexuella lekar som förekom dar fiade
ju trosgrunder* Under denna varfest inleder han en
Intensiv erotisk Iijrbiiidelse ined er, kvinna som ar
stiilïföretradande för gudinnxc Preja.
Den förkristna romerska kulturens erotiska syn fram-
kommer aven då inunken b1.a. har ett homosexuellt Tör-
hallande med en pojke.
71. O'Brien, Edna: Augusti ar en farlig manad. 222 s.
1966.
Boken handlar om en kvinna, son efter ett al:tenskap
ned en sexuellt ointresserad man, ger sig av E;& en
turistresa till Hiv5erafi. Hennes erotiskô erfereri-
heter blir nedslaende b1.a. p& grund av att hon Kom-
mer i ltonlakt ned filnkretsar. O'Brien ger en öllpen
skildring sv en kvinna pk vag mot de trettio som
blivit intensivt rnedveien om sina sexuella behov.
Skildringen känns uppriktig och kvinnan ar patagligt
. Sroppslig.
72. Peterson, Hms: Alskaren. 214 s, 1966.
Fvterson söker sliildra ntvecicli-nger, hos en ung man
som inte F& en ghg vill bindrt sig utur1 wtiindigt sö-
ksr ilyl kontakbr. Jag trvr att alsksrens erotiska
eskapader kottnar djupast i osäkerheten om hans egen
identitet och roll. Boken rymcei- m&n.ga erc!ti.ska, ?sy-
koioglsh~ ncH sociala probleme

73, Reage, Pzuline: B~rSttelsen om 0. 143 s. 1966,
berattelsen om O ar en 'berättelse om en modern slavinria
ocn hitn~~a -Ir;ri:r I ex absurd ~iar1.d. E4Hl.siittningen
ar att. uppri& den fulls tandiga njutningea. Fös
atk få 0 .till mtal uritie.rkastelse utsiitts hon för
to?tyr vid varje försnk til.1. uppror. %ir hon kuvats
a:r O bercdd att satta undra kvinnor i motsvarande
beroende. Boker, verkar först; neningslös med sj Lt
~rBbd. och likgiltighet för lidande. Jag tror dock.
att m+ i boken kan se eta försök till belysning av
den manlighutskul%, "machismott, som finns i medelhavsländerna.
Detta manlighetsideal kraver att varje
man bevisar sj.r, &.I.:! lsk~et sexue1l.t , framför allt
genom sin penis. Kvinnan blir d& ett erotiskit objekt
för denna koncentrerade niindom.
74. Hochefort, Christiace: Vår p& parkeringsplatsen.
190 s. 1970.
Eri arbetargrabb i puber.tets8,ldern kommer i kon+akt
med studentkretsar. En student, som han har ett hcmo-
sexuellt föshiillande med, lär honurn att den riorinala
mttnniskan inte fii1n.s utar; en statistisk stccrhei.
örf fatta ren menar att den fria sexua.1.i teten hin.dra s
och i stallet p6.prackas vi en förl. jugen porr- 0~1i
sexkul. t e
75. Rcmán, Jan-Olof: Kring Lim acli Hen?. 174 e. 1974.
Efter fernton ar träffas n&ma före detta skolk3rn~~ater.
I centrum befinner sig en kvinna och runt herde
grupperar sig fem man. Vi.d sarnr~anträff andet redogör
de för sina erotiska erfaenheter,
76. Roth, Fhilip: Portnoys besvär. 245 s. 1374.
homanen tar upp de svgrigheter som km u.ppst,t% om mm
vaxer upp i en ortodox judisk medelklassfamilj i USA.
Det blir en koriflikt mellan medelkl-assideal och den
juciiak~ religionen. Komtlnens huvudperson kommer in i
eji st?xaell Lyis. Yenna. ansätter honom så att hrin n&-
tan helt =&r upp i sina fantasier on att eröv~i:. medel-
hlass-USA sa~gvagec.
7 7 -- Sade, de: Markis de Sade. I urval a-c Per Magnus I(jel.1ström.
206 s. 196r1.
Uer, fllosof'iska gmn;l:

utan relation till. något mal. Oversatt till det pcyko;ogiska
planet rk~lle teorin beiigc,-a egoicr?.,~:is betydel
se och miin~isknns l us t att domineni. Ear.ifr;"w
in steget inte i5z,yt till sexuell aktivitet i sadistisk
form.
Det svenska urvalet onfattar b1.a. delar av ",juctineu
och brev frhn fangelsetiden.
78. Sacd,o;l.en, Gustav: . . .som havets nakna vind. 233 s.
1955.
Ronanen utspel st; p& ex so~~aarö, dit en ung rfi.3.n skickats
av sin lärare för att han fatt sexuella prcblem.
Ilar blir han omhändertagen av diverse kvinn~r inklusive
systern. Kärleken mellan syster och bror skildrus
bra och inces5en beskrivs hade ömsint och aptitligt
eggande utan neuroti ska övertoner. $verkxviudtaget
agcr människorna i denna bok en niirlig kunskap
om hur farliga och fanigz skamkiinslor kan vörz. Forutom
systern bestar h~qc alskogskvinnor av fyra semestrande
högskoleflickor och ett hemhitrhde. Xfter
sommaren kan han ateruppta sina studier. Hari har blivi
t man.
79. Schutt, Bertil: Den feta nöden. 178 s. 1964.
SchiiVt vill i denna roman göra ett satiriskt inlagg
i sexualdebatten. Boken angriper shväl översyand sex-
kult som det puritanska k~ckleriet. Enligt Schiitt ar
vhrt land sexuel.lt underutvecklat och för act' rhda
bot p2 detta startas ett sexlotteri med frivilliga
vinster. Förslaget benandlas i riksdagen och en ae-
batt bryter ut...
80. Seeberg, Staffan: Lungfisken. En framtidsroman.
157 s. 1971.
Ronanens sociala problem ar ett ni~ltlnationellt företag
som Iramctiilier nervgassr. I företaget arbetar
en marxist, Denne grips av sanvetsnöd, avslöjar företagets
verksamhet och fEr sparken. Huvudtemat i boken
ar den intellektuelles dilemma i en kspit;ilistisk
samhiilisstruktur. Erotiskt söker huvudpersonen efter
ständigt nya forh5llanden. Hustrun ar hzn bacden
vid men beroendet ar fsrenat med förakt, Han löser
sins erotiska grohlem gencm att odla sin sexi~alitet
och trëdggrd och svika de irnrxistiska idéerria.
81. Sjöblom, Jarl: Fabeln cm den harlösa kon. "974.
En ung kvinnlig Casanova predikar don fria arl leken,

nggot soin hennes orngivriing ogillar. Kvinnm inser siil
sn&~i~;g!:om at t e;i g.enensh:2p, som enbhit bygger p5
sexualitet, ar en illusion.
82. Snith, hrr,: Koinrnuniknt.ioner. Hesedikter. 84 s. 1964.
I denna 2iktsmling finns erotiken 6verull t, aven i
författarens geografiska angivelser. Lasaren mas te
nog möta Smith pk halva vägen, annars kan di kusainlln-
gen förefalla blek.
83. Smith, Ann: Två i stjärnan. 87 s. 1963.
Ann Smith har i denna diktsamling velat skildra hui-
lycklig rn&~ blir av jordisk, jordnära karlek, och
hur tva i sangen kan bli tv& i stjärnan.
84. Stark, Ulf: Sophämtarna. 52 s. 1945.
Diktsamlingen är en anklagelse not vastvarldens sZtS
att leva. Det ar syndigt att älska nar andra i de
underutvecklade länderna lider. dent tekniskt varieras
mellan erotik och förtryck. Samlagsskildringarlia
i boken s~ildras inte mad vällust ~tan det frgnstötands
draget framhäves.
85. Steinbeck, John: Buss p5vilIouägar. 288 s. 1947.
Steinbeck vill i denna roman skildra problem och
kansloförveckliagar som uppstår dg en grupp nannis-
kor isoleras. depresentanter för olika sa;i.ihall.sklas-
ser demaskerar sig. Erotiken spelar en stor roll i
dessa avslöjanden'
86. Svedberg, Asznakarin: Din egen. 21 1 s, 1966.
Ett 1esbidk.t verdagsförhållan5e skildras i dema ro-
man på ett intensivt och öppet satt. De bada kvimor-
na ger varundra ömhet och smeker varandras kroppar
på ett sinnligt och odrdmatiskt vis. Förfzttascn
verkar veta mer an de flesta cm hur d2 elementara
eroti sk& processerna känns.
,kLcol;o~:.ado skildrar i denna beriittslve den iC;rtiirande

lidelse son u?psU&r hos en ncnna nar hennes sublime-
ring i religic\nen ir; s yr sig vara o tillrackli g. XJurinan
slits mellan sin ,~,~cistro och den njutning hon upplever
hos en man.
88. Söder~ren, Nina: Lust och fägring. Bikter Irh Oland.
53 s. 19773.
Erotiken ths u ~ i s avsni~tet "So~mardygrr", dar den
inledande sviten karleksdikter blandar sinn1 lg lekfullhet
med lyhördhe: för tilldragelserna i naturen
kring de alskande.
89. Thor-gall, Kerstin: Pien &ta dig s5 att du inte blir
kar, 45 s. 1973.
Dikterna ger en g03 inblick i den flyktiga karlekens
problem. En kärlek som km rymma en tillfiillig iriten-
siv erotisk ~ppleveise, men lika cfta snarla nar re-
lationen slocknar. I.iloswall vill i denna diktsaniling
ta vara på de tillfiiii,en son livet erbjuder, samtidigt
som hennes glädje ofta ar ladGud xed angest. Bortom
den sinnliga upplevelsen av kroppar i förening films
sökandet efter en sirpnvarc dar ingen ar utstztt och
där människans kapacitet komner till sin fulls ratt.
90. 14ahlgren P~ldt, Anna: Bilder fran lustgården, 130 s.
1969.
Titeln syftar p& ett sterilt samhälle dar kärlek inte
kan fungera, dvs ett srniborgerligt Svcrigc av
tristaste slag. Har finns erotiska manniskor, nrn
ock& de som sublimerar sina kansior i mzteriella
tirig. Gemensamt för riovellernas kdrlelisp~r Rr att
de inte passar ihop. I sin kanske basta novell "Tv
och stenarna" tar hon upp ett aktenskap som domineras
av leda och tristess. För att makarna ska n%
kontakt ned varandra gör de sig av med sin TV. ilesultatet
>lir en förfarlig tystnad.
I
91. Valtiala, Nalle: Lotus. 135 s. 1973.
Bandlingen ar för'egd till ett litet samhälle i
Sverige och romanens tv5 humdperson~r utgörs av
tvii lesbiska kvinnor, en industriarbetare och ett
batiksbitrade, son lar kjmd varandra per aanons .
och inleder ett förhallande. Det ar ur den aktlva
kvinnans synvinkel vi f&r se skeendet. Eon beskriver
dera; .f'öri?iillsr:ds' son vilket fim1.1 jeiiv :;om helst.
G3 %v$, kvinnorna onges av en mur av ovilja, förtal
act4 skvalleraktig nyfik~nhet . I slutet av romanen

kommer en ung man in, och derkis f crh8llancie &.r i siir.
Kama ;;utra ar en gcd analys av forntida indiskt karleksliv.
Dessutom ger boken en god inblick i överklassens
liv och manneris m~toder for att nå en E:rAvard
kvinna.
Beratteisen om unga svenska "valutasvin" i Polen med
starka erotiska inslag. Huvudpersonen flyr till Polen
för att bl.2. uppleva nya erotiska dimensioner som
hustrm inte kal ge honom.
Widerberg, Bo: Erotikon. 298 s. 1957.
Handlingen i denna roman ar ett triangeldrma mellan
hi~stril-man-alskarimla. Pknner., som ur f abrikar, nar
en svag personlighc t. Alskarinnan utnyt t ja^ honom
erotiskt medan hustrun på avsthd ovilligt iakttar
deras förhallande. För att f% till sthd ett ~vgöran-
de försöker hustrun be& sjkilvmord och tvirigar diiri-
genom fabrikören till ett val,
Personerna skildras p& ett övertygande siitt och det
erotiska karislospelet mellan de tre ger ett t~ovhr-
digt intryck,
Wikner, Pontusr Psjrkologiska s jSlvbekannelser. 11 9 s.
1y/1 e
Detta verk har enligt författarens vilja varit hemligstamplat
i över femtio år av hansyn till hustru
och övriga anf orvôn ter. Ysykologiska s ja1 vbekannelser
handlar enbart om hur det ar att vara humosexuell
i ett samhL1i.e som fördbmde och bestrafladc zllt "av-
.vikandef' beteende som kmde betraktas som onaturligt.
Wikner skrov troligen boken for att f&. ett slut p&
riternu kring de homosexueila ock b'idra till deras
kamp for likaberättigande. Miljön kring honon försvarade
hans ctrávande - en zchurtauansk onigi-mine
dar al1 sexualitet var skuldbelagd. Som religiös
asattes lian dessutom av u-ctulanden i Bibeln som ser
homosrxua!itet sox onaturligt och sm Guds straff.
Sin hustrus erotiska böjelser kunde han inte dela
och efter en inte~siv kamp med sig själv Ifisag har,
det orimliga i 3i5elns: samhë.ilets och religionens
iicm9 sexsxn.

96. Triziiiczeyi, Stephen: Till den mogna kvi~nans lov. 189 s.
1967 -
6 Ltd.. \.*,,c
Romanens risvuuFe-l'sur! ar en ung m a som har föga fram-
ghg hos jämn&rlca flickur. Darför vänder han sin ero-
tiska lust mot nedelalders kvinnor och finner njut-
riing hos den.
97. \qastberg, Per: Luftburen. 33: s. 1/69.
Fris taende fortsattning på "Vattenslo ttet" . I,uf tburen
behandlar bl.a, de erotiska förbindelser som huvud-
permsoiien har med en annan kvinna. Tillsammans med
kvinnan upplever Lin flera samlag som skildras b8de
öppenhjärtigt och ömsint. Den genornggende tesen i
boken ar: M jut av det nuvarande utan att snegla på
framtiden.
98. Wastberg, Per: Vattenslottet. 207 s. 1968.
Karlekssaga mellan tva syskon som kompletterar va-
randra genom minnen och den trygghet de kan ge va-
randra. Som symbol för borgerlig trygghet star Vgi-
tenslottet, en sekelskiltesvilla, som utgör derds
bostad. De hotas av en mari som fått reda p& deras
förnållande och incest. Han utsatller Uem för utpress-
ning.
9 . Zola, Emile: Eana. 253 s. 1969.
Efter att Nara levt som gatflicka nggra år slar hennes
skönhet ut i full blom vid 1% 8rs %Ider. Hon 50rjar
göra karriiir i det erotiska spelet därför att
hon vkcker och tillfredsstiiller m5,nnens strå,. Nana
söker efter ett tryggt borgerligt liv, men blir ut-
_kastad av den tilltiinkte. Efter den episoden invecklar
hon sig i den ena erotiska förbindelseg el'ter
den andra. Hennes skonhet och attraktionsförmhga
minskas gradvis och hon går s% sni&ning~m under i
.fattigdom, dvs hon kastas till-baka till sin sociala
utgångsposition.
109. Zola, Emile: Therese Haquin. 195, s. 1969.
Thérese gifter sig med sin sjuklige kusin, men mel-
lan henne och en av mannens vanner uppstår det wo7
ticka laddningar och de teslutur sig för att döda
makeri. Problemet &r att ae sedan ser den döde fram-
för sig i sina erotiska lekar. Den dödes moder blir
s& srnäningom pa det klara med dådet. Hon forglftar
xtterligare derds erotiska liv. Rressade av situdtio
nen beslutar do atet bega sjiilvrnord.

Arvedel 6.
lilig~~~ti är en farlig manad
Avvikelser
71
37
Berattelsen om O
Berattelser om kärlek
Bilder fran luslgZrden
brant barn
Russ,, på villovägar
Cseesy 47
Decamerone
Denna sista somnas
Din egen
Dullah och bans kvinnor
Egyptisk kärlekslyrik .
Emmanuelle och kärleken
Ero ticon
Ero t ikon
l;'abeln om den harlösa kon
Fanny Hill
Den feta nöden
Final för otrogna
Finnas till
Firmaf es ter1
Fröken Ur ville inte komna
FBr vi lina din man
Födelseboken
Jag och h m .
Joacim
Kama Suba 92.
Kliida 38
Koxm~unikationer 82,
Kring Linn och Her~ry
K&re J ~hn
Kärlek
Karlek i giljotinens skugga
75
46
35
53
Kärlek. Tv5 rorn?aer,
Karlekens rniing8 armar
29 0
54 c
Karleksd%rar:!a cc11 uridra fievel; er ?O.
En - k3,rlekshie tori a 12.
Kkrlekshistorier fran n&r och fjiirran 36.
Lady Cfiat terleys älskare 39
Lasso kring fru Lu.nz 62.
Lolita 65
Lktus * 91

C
1,u.f tburen
Lungfisken
Lus t och f agring
Lyckan
L$ngsanvakenramsan
De maktlösa
PIarLis de .;@.e
Men akta dig s& at.t du inte blir kar
Mina karleksaventyr
Den mjuka klon
Nul;or och dricks
Manniskan som skalv
N ana
Om det skulle brinna
Osmund Karesons ungdom
Parediset
Passionerna
Peter-Peter
Plexus 1.
Portnc's besviir
Y sykod rama
Psykologi ska Y jalvbekiinnelser
Hesor i det sinnliga
deturbiljett l'olen
Sandkorrie t
Sexus 1.
Skratt i mörkret
Snöns rike
Sodoms5pple t
Solblot
. . . som havets nakna vind
Sopham tarna
Spel över tre zoner
Stilla dagar i Clickiy
Studier i iilskandets dileinma
Der1 parte prinsen
Syndabo cken
Syster Marianas kärleksbrev
Sbgen om den röda r~binen
Ta en flicka som du
ThGrese daquin
Till den mogna kvinnans lov
Trogen xot sir] vi1 ja
Två i stjärnan
:I,& si5,r den tredje
Den -ge Iv'erthers iirianden
Vattenslottet
V&r p& pzrkeringsplatsen
Vii1Lus tingarna
I

Återkomsten och andra okhda dikter 26
Over skaklarna . fi e
20 ktirleksdikter och en förtvivlad s&ng $7.
32 om karlek 64

Akademi sk mil j ö
Barnse-nali tet
Brunds tation
Broiis5lder
Egypten
E'irmarni l j ö
Franska revolutionen
Fröding
Goethe
Homosexualitet
Incest
Indien
Indone sien
Japan
Lesbisk kärlek
Neruda
Pedoiili
Prostitution
Pubertet
Sadism
Shakespeare
S jukhusmil jö
Sjömansliv
Studentniljö
Svartsjuka
Tidelag..

9
.
9 2
Gunnar Brolin; 100 böcker 04 erotik. Era kommenterad urv~lslista.
I
I Specialarbete inom iime t lit teraturorien
bibliotekshögskolan. bras vt 1975.
-
Uppsatsen utgörs av en kommentera1 litteraturlista, som for-
tecknar ett urval skönlitterära 38cker om erotik. Litte~aturlistan
innehjller 100 titlar och syftar till att vdra en lantagarvagled-
ning i, denna genre. Urval et ba~erar sig1 f ri4m~t p& sköriii tterära
vesk, Utgivna el1 er nyutgika 19554934. af abetiskt register
loch sakregister kompletterar.
l
\
1 i
1
:
\
I
l
i
l
I
j

BADA – BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV
Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid
Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen
mellan åren 1974 och 1996.
Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har
använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick.
De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA),
som är högskolans system för digital publicering. http://bada.hb.se
Upphovsrätten tillhör författarna.
Publiceringsår i BADA: 2011