Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1400 KB) - Åbo Akademi

More documents

Recommendations

Info

06 foRSkNiNg fÖrETAgETS orgANISATIoN ocH LEDNINg företagens olika strategier för att bygga sina varumärken och sin synlighet är föremål för hur mycket forskning som helst. Men det finns ingen forskning alls på hur ägare förhåller sig till medier och synlighet. varför vill företagsägare undvika offentlighet? Efter en tid som journalist jobbade Lennart Bernhardtson bland annat inom bankvärlden där han först var anställd av SEB. Hos SEB jobbade han med finansiell analys och företagsaffärer. – Sammanlagt var jag verksam som rådgivare till företagsledare och ägare under 20 år, säger Bernhardtson. – Men för ungefär tio år sedan bestämde jag mig för att lämna näringslivet. Jag kände att jag helt enkelt tröttnat och funderade på vad jag skulle göra när jag blivit stor. Då gav jag mig in i den akademiska forskningen. Att Lennart Bernhardtson doktorerar vid Åbo Akademi beror på att han kom i kontakt med professor Bengt Kristensson Uggla, Amos Anderson professor vid ÅA. – Samtalen med Bengt Kristensson Uggla ledde in på den väg jag är nu. Min doktorsavhandling är ett exempel på hur saker och ting händer tack vare sammanträffanden och möten med uppmuntrande personer. I sin forskning har Bernhardtson kunnat knyta ihop erfarenheterna från företagsvärlden och journalistiken. – Tar man det i beaktande framstår min väg kanske ändå inte som så slumpmässig – avhandlingen är en kombination av de saker jag hållit på med hittills. Om bakgrundsarbetet till sin Meddelanden från åbo akadeMi nr 3 2013
forskning säger Lennart Bernhardtson: – Jag har diskuterat med ägare till företag i många år. En central fråga är: varför vill företagsägare så ofta undvika medier och offentlighet? – Företagen själva syns ju i offentligheten, de bygger varumärken och strävar efter en hög profil, och det har forskats hur mycket som helst i alla områden som relaterar. Däremot syns ägarna väldigt lite. Det finns ingen forskning alls på frågan om hur ägare förhåller sig till medier och offentlighet. – Och då är det ändå ägarna som styr, det är de som har den yttersta makten i företagen de äger. Bernhardtson intervjuade ett antal av näringslivets största privata ägare i Sverige och började med att fråga om vad de är beredda att prata om i media. – Det som de är villiga att prata om är styrelsen, ledningsförändringar, stora affärer, men bara den här typen av frågor. – Däremot är de väldigt angelägna om att inte prata offentligt om det privata livet, familj, bostäder, vem som ska ta över, förmögenhet, och så vidare. – Att man vill vara osynlig beror i hög grad på att man är rädd för sin säkerhet, man är till exempel rädd för kidnappare. – Den här tystnaden innebär ett spännande dilemma. Viktiga delar av ägandet utövas ju i familjelivet, till exempel besluten om och när barnen ska ta över. Även förmögenheten ligger utanför företagets kontroll. Det betyder att de allra mest väsentliga delarna gällande ägandet av företaget inte är något man pratar om i offentligheten. Vilka anser du att är de viktiga frågor man inte diskuterar? – Till exempel: hur tänker sig ägarna framtiden, hur ser de på familjens framtid, vad tänker man sig med barnen, vad vill man med sitt ägande på längre sikt? – En annan relevant fråga är också hur man hanterar det faktum att man genom företaget blivit väldigt förmögen. Att ägarna håller sig utanför grundmurar en bild av ägandet som något som står utanför samhället. – Håller man till exempel på att träna barnen för att de ska kunna ta över? Barnen och nästa generation pratar man nästan inte alls om. Ofta nästan smygs barnen in i styrelse och ledning. Bernhardtson gör en parallell till monarkin: där är det giftermål och barnen som syns mest. Och den viktiga likheten mellan monarkin och ägandet inom näringslivet är ärftligheten. Många nya framgångsrika företag är just nu inne i ett generationsskifte där den andra generationen håller på att ta över. – Legitimitetsmässigt, om man tänker på samhället i övrigt, kan det framstå som ett problem att man inte är transparent, eftersom trenden annars är den motsatta. Bland ägarna av de största företagen är man nuförtiden ofta till och med ännu mera tyst nu än tidigare. Det innebär att de yttersta besluten i näringslivet är något vi vet väldigt lite om. – Det kommer kanske inte att vara möjligt att i framtiden att hålla sig undan på det sätt som är vanligt att ägarna gör nu, det kan hända att man undergräver sin egen position. Å andra sidan menar Bernhardtson att det faktum att vi vet så lite om ägarna också vittnar om en framgångsrik styrning av den egna offentligheten. – Att ägarna håller sig utanför grundmurar en bild av ägandet som något som står utanför samhället, vilket nog grundmurar bilden av ägandet som något särskilt och avskilt. Ägarna framstår också som trovärdiga då de inte viker ut sig. – Det är fråga om en framgångsrik iscensättning. Det finns en ägandets opacitet, det vill säga ogenomskinlighet som ändå är till fördel för de stora ägarna. TexT marcus prest foTo åke guNNarssoN Meddelanden från åbo akadeMi nr 3 2013 07
Page 1 and 2: MfÅA 15.2.2013 7.5.2012 www.abo.fi
Page 3 and 4: AkTuellT DoKTorANDUTBILDNINg De nat
Page 5: den viktigaste konfliktdimensionen
Page 9 and 10: NoTErAT fyra kompositörer, ett ver
Page 11 and 12: Flytande bröd Meddelanden från å
Page 13 and 14: sen av akademiskt intresse. Han ser
Page 15 and 16: minner om Tarkovskij, som till exem
Page 17 and 18: preventionstekniker, något som är
Page 19 and 20: diversitet och ekosystemfunktioner
Page 21 and 22: dare) är positivt för förståels
Page 23 and 24: forSKNINg ocH INNovATIoNEr Rådgiva

Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1400 KB) - Åbo Akademi

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?