Den moderna människan som ett simulacrum i historisk film - Theseus
Den moderna människan som ett simulacrum i historisk film - Theseus
Den moderna människan som ett simulacrum i historisk film - Theseus
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Om man ser på figur 1 hittar man fyra tillitsmiljöer och tre riskmiljöer i det för<strong>moderna</strong><br />
samhället. På motsvarande sätt finns det tre tillitsmiljöer och tre riskmiljöer i det mo-<br />
derna. Härefter går jag djupare in på de olika formerna av tillit och risk enligt Giddens.<br />
I det för<strong>moderna</strong> samhället hör släktskapsrelationer till de viktigaste och mest stabila<br />
tillitssammanhangen. Relationer i släkten kan också orsaka spänningar och konflikter<br />
men är pålitliga band vid struktureringen av samhället. Man kan lita på att släktingar<br />
uppfyller sina förpliktelser oberoende av om man har sympatier för varandra eller inte.<br />
(Giddens 1996: 98)<br />
Ett motsvarande fenomen är lokalsamhället <strong>som</strong> likaså fungerar <strong>som</strong> en trygghet och<br />
en pelare. Trots folkvandringar och nomadism var majoriteten av befolkningen orörlig<br />
och isolerad under för<strong>moderna</strong> tider. D<strong>ett</strong>a ledde till att lokalisering blev en viktig form<br />
av tillit. Alla har sina egna roller för att samhället skall fungera. (Giddens 1996: 98,<br />
100)<br />
En tredje tillitsmiljö är religiösa kosmologier. Saker <strong>som</strong> händer, händer på grund av<br />
att gudarna så vill. D<strong>ett</strong>a litar man på och d<strong>ett</strong>a skapar en slags trygghet. Man litar på att<br />
få lycka om man följer de religiösa makternas råd och regler. (Giddens 1996: 100)<br />
Religioner hör också till riskmiljöer men det återkommer jag till senare.<br />
<strong>Den</strong> fjärde centrala tillitsrelationen är traditioner. D<strong>ett</strong>a handlar inte om religion och<br />
bruk utan om hur religion och bruk organiseras, särskilt i förhållande till tiden. Det för-<br />
flutna blir <strong>ett</strong> medel för att organisera framtiden. Man vet vad <strong>som</strong> fungerar och hur det<br />
fungerar, så varför ändra på någonting? Det här betyder också att människor har förut-<br />
bestämda platser inom samhället. En son till en bonde blir automatiskt en bonde. En son<br />
till en förrädare anses likaså vara en förrädare. Individen i sig själv är inte viktig, det är<br />
individens ställning i samhället <strong>som</strong> är viktig. (Giddens 1996: 101)<br />
Naturen och moder jord var en av riskmiljöerna i de för<strong>moderna</strong> kulturerna. I och med<br />
att samhällen var mera isolerade och orörliga var man mera beroende av den konkreta<br />
omgivningen. Saker <strong>som</strong> stormar och jordbävningar kunde ha katastrofala följder för <strong>ett</strong><br />
samhälle. (Giddens 1996: 102-103)<br />
Hot om våld var en annan riskmiljö speciellt i och med uppkomsten av arméer och väp-<br />
nad krigsföring. Flera stater var direkt baserade på en militärmakt. Faror <strong>som</strong> invade-<br />
22