INBESPARINGAR med flisvärmetork - SmartPage
INBESPARINGAR med flisvärmetork - SmartPage
INBESPARINGAR med flisvärmetork - SmartPage
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
inbesparingar på många sätt<br />
Man har också tänkt på andra energiinbesparingar<br />
på gården. Vi har till<br />
exempel funderat på uppvärmning av<br />
tilluften i torken <strong>med</strong> solvärme, men<br />
vi har inte ännu byggt något egentligt<br />
system <strong>med</strong> dubbla tak. Men ändå<br />
finns möjligheten kvar att t.ex. leda<br />
in varm luft från torkens skulle och<br />
pannrum som tilluft.<br />
– Det var till exempel en överraskning<br />
hur mycket huvudfläktens<br />
elförbrukning minskar <strong>med</strong> frekvenstransformator.<br />
På traktorsidan<br />
jämför man bränsleförbrukningen<br />
noggrant och den påverkar investeringsbesluten.<br />
Det finns märkbara<br />
skillnader mellan märken och modeller.<br />
Körsättet påverkar också förbrukningen<br />
i hög grad, säger Mika<br />
Suomi.<br />
fliset minskar kolfotspåret<br />
Då man bedömer miljönyttan av att<br />
använda flis <strong>med</strong> Raisios CCC-koncept<br />
är den viktigaste faktorn de utsläpp<br />
som uppstår vid förbränningen<br />
och som påverkar HiiliPlus-indexet.<br />
Enligt nuvarande teori beräknas koldioxidutsläppen<br />
från träbränsle som<br />
noll. Det behövs lika mycket energi<br />
då man använder flis, eller till och<br />
<strong>med</strong> lite mera, om man beaktar nyttoförhållandet,<br />
som då man använder<br />
olja.<br />
Det fanns inga beräkningar att<br />
tillgå på Suomis gård om hur mycket<br />
energi det går åt till att producera<br />
flis, och därför använde vi fakta som<br />
erhållits från finländsk forskning. För<br />
flisets del upsptår växthusgaser då<br />
fliset tillverkas och då det transporteras<br />
till gården.<br />
Flisanvändningens inverkan på<br />
kolfotspåret från gårdens spannmål<br />
undersöktes <strong>med</strong> hjälp av ett rågskifte.<br />
På skiftet fanns rågsorten Palazzo<br />
och skördenivån var mycket god, dvs.<br />
6500 kilo per hektar. Tröskningsfuktigheten<br />
i den höstsådda rågen var<br />
19 % och därför var torkningsenergibehovet<br />
måttligt. Rågen torkades än<br />
i år i oljeuppvärmd tork. I och <strong>med</strong><br />
den nya flisuppvärmda torken kommer<br />
kolfotspåret från Palazzo-rågen<br />
på Suomis går i framtiden att vara 6<br />
procent lägre <strong>med</strong> motsvarande odlingssatsning<br />
och skördenivå.<br />
Yara N-Sensor-försöket<br />
på Suomis gård intresserade<br />
TEXT OCH FOTO Jaakko Laurinen<br />
Som en del av Yara Suomi Oy:s<br />
och Raisio-koncernens samarbetsprojekt<br />
Sadon ja ympäristön<br />
parhaaksi (för skördens och miljöns<br />
bästa) tilläggsgödslades ett<br />
veteskifte <strong>med</strong> kväve i somras på<br />
Suomis gård <strong>med</strong> hjälp av Yara N-<br />
Sensorn. Man hade redan tidigare<br />
märkt att det var omöjligt att se<br />
skillnader i växtbestånden <strong>med</strong><br />
blotta ögat.<br />
På gården följde man <strong>med</strong><br />
intresse <strong>med</strong> de biomassa- och<br />
gödslingkartor som N-Sensorn<br />
ritade. Nästa skördetröska som<br />
Suomis skaffar har de tänkt ut-<br />
Blir du den nya ägaren<br />
till en Yara N-Sensor?<br />
rusta <strong>med</strong> skördekartläggningsinstrument<br />
som kan kartlägga<br />
struktur-, närings- och fuktproblem.<br />
Problemen skulle kunna<br />
åtgärdas <strong>med</strong> markförbättring.<br />
Suomis har t.ex. kontinuerligt dikat<br />
problemområden. Tunga fordon<br />
kör ofta på åkrarna och därför<br />
skulle det vara bra att övergå<br />
till permanenta körstråk.<br />
– Då man plogar märker man<br />
hur packad jorden är där maskiner<br />
kört och därför skulle det<br />
vara bäst om alla körningar skulle<br />
gå i samma spår år efter år,<br />
säger Juhani Suomi.<br />
Som en del av Yara Suomi Oy:s och Raisio-koncernens samarbetsprojekt<br />
Sadon ja ympäristön parhaaksi (för skördens och<br />
miljöns bästa) söker vi en ägare till projektets egna Yara N-<br />
Sensor, ett instrument för exakt odling. Om du är intresserad<br />
av exakt odling och projekt och äger utrustning för ytspridning<br />
som kan ställas in för N-Sensorn, ta kontakt så berättar vi mer<br />
om denna möjlighet: jaakko.laurinen@raisio.com. Titta också<br />
på videon på Raisioagros webbplats www.raisioargo.com där<br />
man använder N-Sensorn.<br />
15
Change language