03.08.2013 Views

DELAKTIGA I KRISTUS - Sakasti

DELAKTIGA I KRISTUS - Sakasti

DELAKTIGA I KRISTUS - Sakasti

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

ningen uttryckligen är rättfärdiggörelse, avser de inte längre med detta det<br />

samma som lutherdomen avsåg under Zinzendorfs tid. Då lutheranerna talar<br />

enligt den terminologi som används efter dokumentet Gemensamma deklarationen<br />

om rättfärdiggörelsen, innefattar de även i rättfärdiggörelsen det nya liv<br />

som gemenskapen i Kristus skapar.<br />

2.5 ”Att växa i rättfärdiggörelse”<br />

53 Då de terminologiska klargörandena ovan är gjorda kan vi vara eniga om att<br />

rättfärdigheten å ena sidan är en ovillkorlig verklighet som inte beror av den<br />

kristna människans eget tillstånd (förlåtelse-aspekten), å andra sidan en förnyelse<br />

som är närvarande i den kristna människan (nytt liv i Kristus-aspekten),<br />

som hela tiden skall utvecklas och bli bättre. Metodisterna anser att rättfärdiggörelsen<br />

är ”frälsningens början” och allt som följer efter det är ”helgelse”,<br />

vilket betyder tillväxt i tron och i att känna Kristi nåd.<br />

54 Lutheraner och metodister lär gemensamt att den kristna människan växer i<br />

rättfärdiggörande tro när hon tar sin tillflykt till Kristus. Enligt lutheranerna<br />

hör den så kallade partim iustus, partim peccator-aspekten till rättfärdiggörelsen.<br />

Metodisternas lära om att den kristna växer i att äga frälsningen och knyts<br />

till Kristus allt fastare, är en fråga som lutheranerna kan godkänna, även om<br />

den har behandlats i ringa mån. Den så kallade spiritualitet som under de senaste<br />

decennierna väckt intresse i den lutherska kyrkan talar om en längtan efter<br />

en sådan självupplevd och allt djupare medvetenhet om Kristus och hans<br />

Andes närvaro som metodisterna avser när de talar om att växa i tron.<br />

2.6 Att helgas och att växa i helgelsen som följd av rättfärdiggörelsen<br />

55 Båda kyrkosamfunden lär att också den helgelse som följer på rättfärdiggörelsen<br />

hör till den kristna människans liv, dvs. att det i hennes sinne, tankar, motiv,<br />

känslor och handlingar sker en förändring till det bättre. Som en följd av<br />

rättfärdiggörelsen (syndernas förlåtelse och det nya livet i Kristus) börjar den<br />

kristna i allt högre grad avsky synden och istället älska Gud och hans vilja.<br />

Detta får sitt uttryck i nya kärleksgärningar i förhållande till hennes nästa och i<br />

en ny lydnad och kärlek i förhållande till Gud och hans vilja (helgelse).<br />

56 Båda kyrkosamfunden anser att helgelsen är en naturlig följd av rättfärdiggörelsen.<br />

Båda framhåller vi goda gärningar och ”en ny lydnad”. Även om lutheraner<br />

och metodister är av samma åsikt om detta finns det skillnader i deras<br />

teologiska terminologi när de vardera strukturerar förhållandet mellan rättfärdiggörelse<br />

och helgelse. För att värna om rättfärdiggörelsen som en Guds gåva<br />

har lutheranerna betonat att den helgelse som följer av rättfärdiggörelsen inte<br />

är en del av den frälsande tron; för att understryka den kristnas förnyelse har<br />

metodisterna betonat att helgelsen är en väsentlig del av frälsningen som helhet.<br />

Dessa betoningar stiger ur respektive olika synvinklar och utesluter inte<br />

varandra. Båda samfunden anser att helgelsen hör samman med den frälsande<br />

tron.<br />

57 Båda kyrkosamfunden är samtidigt ense om att helgelsen inte får betonas på<br />

ett sådant sätt att man strävar efter att själv förtjäna rättfärdiggörelse genom att<br />

göra goda gärningar. Rättfärdiggörelsen är Guds verk, i vilket han gör männi-<br />

16

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!