Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1600 KB) - Åbo Akademi

MfÅA 20.5.2011 7.5.2012 www.abo.fi/meddelanden NR 09 08 

studiekamra- 

lars Hassel 

blir ter mottog 

rektor 

i törngren-pris 

umeå 

Anniina En lång ÅA-karriär Pirttimaa och avslutas Otto 

Andersson när professorn fick i Törngren- 

redovisning 

priset tar över för Handelshögskolan 

sina insatser för 

studentkåren vid Umeå universitet. och ÅA. 

AKtuellt | ForsKning | studier & undervisning | internAtionellt | orgAnisAtion 

Arga spritgener 

Ada Johansson har hittat genvariant som gör berusade människor aggressiva 

Nu Över vill hundra han tillbaka män deltog för att i laboratorietesterna lära sig språket vid Åbo Akademi 

riktlinjer teknisk service för 

sociala i vasa får medier jobba 

På Hårt det sociala planet slog 

anklagelserna 

De omfattande 

mot 

saneringarna 

studerande 

och reparationerna 

Henrik Eolenius 

har 

och 

satt 

professor 

ökad press 

Martin 

också 

Stodius 

på den 

hårt. 

tekniska personalen.

02 

START MfÅA 

Meddelanden från Åbo Akademi ges 

ut av Åbo Akademi. Tidningen utkommer 

under terminerna 

varannan fredag och sänds till huvuddelen 

av akademins anställda samt 

bl.a. till massmedia, till universitet och 

högskolor i Norden, till kommuner, 

bibliotek och gymnasier i Svenskfinland, 

till medlemmar i Akademiföreningen 

Åbo Akademiker r.f. och till vissa 

personer verksamma inom politik, 

förvaltning och näringsliv. 

rEDAKTIoN 

Peter Sandström, chefred. (tj.l.) 

Nicklas Hägen, red. (vikarie) 

tfn (02) 215 4693 

e-post: nicklas.hagen@abo.fi 

Marcus Prest, red. (vikarie) 

tfn (02) 215 4715 

e-post: marcus.prest@abo.fi 

WEBBrEDAKTÖr 

Peter Siegfrids 

tfn (02) 215 4882 

e-post: peter.siegfrids@abo.fi 

rEDAKTÖr I VAsA 

Ari Nykvist 

tfn (06) 324 7452 

e-post: ari.nykvist@abo.fi 

ADrEss 

Åbo Akademi, 

Domkyrkotorget 3, 

20500 Åbo. 

Telefax: (02) 251 7553 

E-PosT 

meddelanden@abo.fi 

WWW 

www.abo.fi/meddelanden 

ANsVArIg UTgIVArE 

Kommunikationschef 

Thurid Eriksson 

tfn (02) 215 4124 

e-post: thurid.eriksson@abo.fi 

Tidningen trycks av Tammerprint 

och upplagan är 4 800 ex. 

ISSN 0359-8632 Åbo 2012 

441 878 

Trycksak 

Meddelanden från åbo akadeMi nr 8 2012 

INNEHÅLL Nr 8/2012 

tentAmen hålls i etern 

folkloristisk grundkurs låter de 

studerande vara experter i radio. 

Läs mer på sidan 12 

Nytt nätverk för biomassa 3 

Ilska i den genetiska cocktailen? 4 

Umeå lockar Hassel 6 

Ingen teknisk knockout i Vasa 8 

frÅgor & sVAr 

Hur firade du Valborg? 

Valborg har firats 

och Akademikvarteren 

i Åbo är litet lugnare 

och tröttare än 

vanligt. I Arkens bibliotek, 

djupt inne bland 

den humanistiska litteraturen, 

ertappar 

MfÅA Erik Hallstensson,filosofistuderande 

från Dalarna. 

Erik, hur gick vappen? 

– Jaha, det är du. Nej, Valborg... hur 

säger man; örveltää, örveltänyt? 

Antagligen örveltänyt. Vad betyder 

det? 

– Det är ett ord som magister 

Siekkinen har lärt mig. Jag har för mig 

att ordet härstammar från Mellersta 

Österbotten. 

Tveksamt. Var skedde detta, ör- 

Rättsvetarna lanserar filmer 10 

Nya tider, nya strategier 10 

Anställda analyserades 11 

Veckans skribent: Torbjörn Anderssén 14 

veltäminen? 

– I Åbo. Så skulle man kunna sammanfatta 

det. 

Vad skedde annat? Har du något att 

tillägga? 

– Ja... få se nu. Som alltid tycker jag 

att den finlandssvenska samlingen på 

Vårdberget är en fin institution. 

text & foto Marcus prest

AkTuellT INTErNATIoNELLT sAMArBETE 

Åbo och sao Paulo utbyter expertis och kontakter. 

NyA TEkNologiEr ocH 

MArkNAdEr för bioMASSA 

Institutionen för kemiteknik vid Åbo 

Akademi har varit med om att skapa ett 

omfattande nätverk för expertis i biomassa 

och förnybar energi. Nätverket heter NO- 

BRE (Network of Excellence in Biomass and 

Renewable Energy). Nätverket koordineras 

från Åbo Akademi och Universidade de São 

Paulo i Brasilien. 

– Många toppförmågor från båda länderna 

ingår i programmet, säger professor 

Pedro Fardim, vid kemiteknik vid ÅA. 

– I februari organiserade vi ett möte i Sao 

Paulo där både ÅA:s rektor Jorma Mattinen 

och Finlands premiärminister Jyrki 

Katainen närvarade. 

ÅA och institutionen för kemiteknik 

har varit mycket aktiva i byggandet av de 

grundläggande elementen för en ekonomi 

baserad på handel och utvecklandet av 

biomassabaserade produkter. 

– Vi använder bara en bråkdel, 3,5 procent 

av den biomassa som årligen produceras 

på planeten. 

Med "produceras på planeten" menar du 

allt det som växer i naturen? 

– Ja. Men en viktigt poäng när man pratar 

om biomassa och förnybar energi, är att 

cellulosa, det vill säga det vi är intresserade 

av, inte tävlar med livsmedel. 

Biomassa och förnybar energi är viktiga 

forskningsområden både för Brasilien 

och Finland. Framsteg i forskningen är just 

nu beroende av samarbete mellan universitet, 

statliga intressenter och den privata 

sektorn. 

– Det finns flera möjligheter till ömsesidigt 

fördelaktiga arrangemang i samarbetet 

mellan finländska och brasilianska institutioner. 

Men personliga kontakter är 

nödvändiga för att man ska kunna bygga 

trovärdiga projekt. 

Nätverket är en bro för att hålla experter 

i båda länderna sammankopplade. Ur 

businessperspektiv kan helt nya marknader 

öppna sig. 

– Men det behövs en kritisk massa för att 

få fart på användningen av biomassa och 

andra hållbara utvecklingsprojekt. 

– Och till det hör nya studieprogram och 

nya proffs för en ny ekonomi. 

– Klimatpolitiskt handlar det om nya 

lösningar för att tackla klimatförändringen. 

text Marcus prest 

Enligt prognosEn nobrE hänvisar till kommer de biomassabaserade materialens användning 

att öka kraftigt inom den närmaste 15 åren. 

NoTErAT 

Björn Pundars 

från Wärtsilä till 

ÅA:s Datacentral 

FM Björn Pundars 

har valts till ny direktör 

för Datacentralen 

vid Åbo Akademi. 

För närvarande är 

han Business IM Manager 

for Support 

Functions vid Wärtsilä 

i Vasa. 

Pundars är filosofie 

magister från Åbo 

Akademi med administrativ 

ADB (IT) och 

beslutsplanering som 

huvudämne. Han är 

numera inskriven 

som doktorand vid 

ÅA inom IAMSR vid 

institutionen för informationsteknologi. 

sistonen och 

Johnson finansieras 

av fA 

Åbo Akademis 

professor i cellbiologi 

Lea Sistonen och 

professor i biokemi 

Mark Johnson hör 

till de 32 som beviljats 

understöd för sitt 

akademiprojekt av 

Finlands Akademi. 

Sistonen får 

678 318 euro för projektet”Stress-inducerbartranskriptionsreglering 

under 

cellcykeln” för tiden 

1.9.2012–31.8.2016. 

Johnson får 

549 999 euro för projektet”Itsejärjestäyvät 

proteiinit nanoteknologiaan” 

för 

samma tid. 


03

04 

pSykologi ALKoHoL ocH AggrEssIoN 

Det finns genetiska orsaker till hur människor reagerar på alkohol. 

Ada Johansson har i arbetet med sin doktorsavhandling identifierat en 

gen som gör människor arga och aggressiva när de dricker. 

Ilska i den genetiska 

cocktailen? 

Du kanske känner honom? Killen man 

inte vill ha med ut på bar för att kvällen slutar 

med att han står och grälar med någon i 

grillkön? Du har kanske funderat på vad det 

är som gör att det blir så gång på gång? 

Ada Johanssons doktorsavhandling i psykologi 

visar att generna förklarar en del. 

– Vi har hittat två genvarianter som verkar 

interagera med alkohol. Människor med 

den ena varianten blir mer sannolikt aggressiva 

och ilskna när de dricker, medan människor 

med den andra varianten inte blir 

det, säger Johansson. 

– Människor som blir aggressiva när de är 

fulla blir lättare arga också när de är nyktra. 

Genvarianten påverkar inte känslokontrollen. 

– Det är med andra ord inte så att människor 

med den här varianten är lika arga som 

förut, men tappar kontrollen över ilskan när de dricker. 

De blir helt enkelt argare när de dricker än när de är 

nyktra. 

Johanssons forskning är av en sällsynt art. För det 

mesta har forskningen kring hur människor påverkas 

av alkohol byggt på studier av generella beteendemönster 

utan att ta genetiska effekter i beaktande. Eftersom 

alkohol är en miljöfaktor, placerar det dessutom hennes 

forskning i det smala fack av studier som granskar samspelet 

mellan miljö och gener. 

Detta var de facto den första studie som experimentellt 

visar ett samband mellan individens genetiska uppsättning 

och aggressivt beteende under påverkan av alkohol. 

– Jag är mycket tacksam till alla som ställde upp. Det 

är bara tack vare dem som man kan göra forskning av 

det här slaget. 


Människors gener ser i hög grad 

likadana ut men det finns små variationer 

i dem som skiljer oss åt. 

Variationerna som Johansson har 

iakttagit sitter i den gen som kodar 

för oxytocinets receptorer. 

– Det här är grundforskning. 

Vilka mekanismer som ligger 

bakom denna effekt, till exempel 

i hjärnan, kräver ännu mycket 

efterforskning, säger Johansson. 

i sin forskning 

studerar Ada Johanssonförhållandet 

mellan alkohol 

och aggression, 

vilket i ett bredare 

perspektiv aktualiserar 

frågor om 

förhållandet mellan 

gener och miljö. 

generna är ingen ursäkt 

Det är mycket sällsynt att en viss genvariant skulle dominera 

individens beteende så totalt att det inte går att 

åtgärda. De enskilda genernas effekt i individens totala 

genuppsättning är svinnande liten, och när det gäller de 

oxytocinreceptorgenvarianter Johansson studerat för

klarar de mindre än fem procent av variationen mellan 

människor i hur aggressiva de blir när de är berusade. 

Det går alltså inte att ringa upp kompisarna dagen efter 

och ursäkta sig med att man bär på den oturliga varianten 

av oxytocinreceptorgenen. 

– När vi pratar om gener pratar vi alltid på en gruppnivå, 

inte om enskilda individer. Det finns många andra 

gener som inverkar, men om du har den ena variationen 

ökar sannolikheten lite att du blir aggressiv när du 

dricker, säger Johansson. 

– Idén om att beteende skulle dikteras av endera genetiska 

faktorer eller miljöfaktorer är föråldrad. I dag anses 

människan vara en biopsykosocial helhet, och man 

vet att samspelet mellan gener och omgivningsmässiga 

faktorer är viktigt. Kort sagt så kan gener påverka hur vi 

reagerar på omgivningen, och omgivningen kan påverka 

hur våra gener tar sig uttryck. 

Tanken är att en ökad förståelse av förhållandet mellan 

gener och alkohol ska kunna användas till att minska 

på de sociala problem som alkoholen orsakar. 

METoD 

Sammanlagt testades 116 män. De 

delades slumpmässigt in i två grupper 

där den ena bjöds på alkohol och den 

andra trodde sig bli bjuden på alkohol 

under testets gång. 

Testet antog skenbart formen av ett 

spel. Åt försökspersonerna sade man 

att de spelade mot en motståndare 

i ett annat rum, medan de i självaste 

verket spelade mot en på förhand programmerad 

dator. För att försökspersonerna 

inte skulle hålla tillbaka, sade 

man inte att man mätte aggression 

utan reaktionshastighet. När spelets 

lampa slocknar skulle man släppa en 

knapp så snabbt som möjligt. 

Efter varje test gavs sedan försökspersonen 

ett val: han kunde straffa 

motståndaren genom att spela upp 

ett irriterande ljud åt honom på en volym 

mellan ett och tio, eller låta bli. 

– Det finns studier som visar att 

samma mekanismer är i rörelse, och 

att man till viss del kan generalisera 

att män som är aggressiva i laboratorietester 

är aggressiva också utanför 

labbet, säger Ada Johansson. 

Försökspersonernas DNA analyserades 

sedan genom ett salivprov. 

– Bärare av en viss genvariant gav 

högre ljudnivåer åt sin fiktiva motståndare. 

På de som inte hade denna genvariant 

hade alkoholen däremot ingen 

effekt. 

Resultaten jämfördes sedan med 

de självuppskattningar som gjorts av 

över tusen tvillingar i ÅA-psykologernas 

stora tvillingundersökning. Det visade 

sig att även här var sambandet 

mellan alkohol och aggressivitet starkare 

för de som bar på samma genvariant 

som de som uppvisade mera ag- 

– Med alzheimer och diabetes finns det tester man kan 

ta som visar om ens genetiska uppsättning gör att man 

är i riskzonen för att drabbas, och något liknande kunde 

eftersträvas här. 

– När det gäller alkohol diskuterar man också om det 

lönar sig att testa en sådan sak, när man vet att det inte 

är bra för någon. 

Att forskningen skulle användas medicinskt tror Johansson 

inte. För den som vet att han eller hon blir aggressiv 

av alkohol finns bara ett tips: att sluta dricka. 

– Tanken är att vetskapen om ens genetiska förutsättningar 

kunde få människor att ändra sitt beteende för 

att förebygga besvär. Däremot finns det studier som visar 

att vetskapen om att man är i riskzonen inte betyder 

att man ändrar sitt beteende, säger Johansson. 

– Jag tycker ämnet är intressant för att det bättre hjälper 

oss förstå hur generna samverkar med omgivningen 

och hur det tar sig uttryck. 

text & foto Nicklas HägeN 

gressivitet under testet. 

Testen tog mycket tid i anspråk, då 

försökspersonerna var tvungna att 

stanna kvar i laboratoriet tills de nyktrat 

till. 

– Vi hade två kvinnliga försöksledare 

på plats och det märktes att vissa av 

männen började prata mera. Och vi hade 

några filmer de fick titta på medan de 

nyktrade till. De flesta ville se Top Gun. 

Endast tre personer i kontrollgruppen 

märkte att glasets kant bara fuktats 

med vodka och att de egentligen 

inte bjöds på alkohol. Den genomsnittliga 

berusningsgraden låg runt 0,5– 

0,6 promille. 

– De flesta i kontrollgruppen, alltså 

de som inte fått alkohol, var övertygade 

om att de druckit. Somliga till och 

med rodnade i ansiktet och hade svårt 

att uttala vissa ord. 


05

06 

peRSoN rEDoVIsNINg 

Efter att i fyrtio år ha varit Åbo Akademi trogen, flyttar lars Hassel nu 

västerut. Han blir rektor för Handelshögskolan vid umeå universitet, ett 

universitet som är honom bekant sedan tidigare. 

Umeå lockar Hassel 

Lars Hassel, professor i redovisning vid 

Åbo Akademi, blir från och med augusti 

rektor för Handelshögskolan vid Umeå universitet. 

Handelshögskolan har genomgått 

stora förändringar och kommer inom den 

närmaste framtiden att växa med flera nya 

professurer. 

Att sörja för en bra rekrytering är en av utmaningarna 

som väntar den blivande rektorn. 

– Man behöver kunna rekrytera nyckelresurser 

på professorsnivå. Det är en utmaning 

för många handelshögskolor i Sverige, 

och kommer säkert också att bli det vid Åbo 

Akademi . Så gott som alla redovisningsstolar 

blir vakanta i Svenskfinland inom fem 

år. Arbetsmarknaden är bra för företagsekonomer 

och det kan vara svårt att få folk att 

stanna vid universitetet, säger Hassel. 

– Man tvekar lite att byta tjänst, men det 

är nu eller aldrig. I det här skedet varvar 

man ner eller går in på slutspurten. 

Hassel hade möjligheten att bli rektor för 

Handelshögskolan vid Umeå universitet 

också tidigare. Han var professor vid universitetet 

1998–1999 och erbjöds jobbet redan 

då. 

– Med barn i skola passade det inte in i ritningarna 

då. Dessutom var den nya ekonomutbildningen 

vid Åbo Akademi i uppbyggnadsstadiet 

och jag tyckte att jag 

behövdes här. 

Handelshögskolan vid Umeå universitet 

består av tre institutioner – företagsekonomi, 

nationalekonomi och statistik. Den har cirka 

200 anställda och runt 2000 studerande. 

I valet av ny rektor sökte man vid någon 

som inte sedan tidigare var knuten till bestämda 

grupperingar inom universitetet. 


Med sin erfarenhet av universitetet, ett stort 

kontaktnät inom Sverige och starka resultat 

inom forskningsfinansiering, föll valet 

på Hassel. 

– Det är inte för att komma bort från Åbo 

som jag söker mig till Umeå. Jag kommer att 

vara tjänstledig från Åbo Akademi, men bor 

kvar i Åbo och har dessutom några doktorander, 

anställda sådana, som jag kommer 

att fortsätta handleda. 

Han säger sig inte längta efter klimatet 

och vintermörkret uppe i norr men har annars 

– bland annat genom att vara programchef 

i Mistra, stiftelsen för miljöstrategisk 

forskning i Sverige – goda kontakter till staden. 

Universitetet är internationellt och staden, 

som ska vara kulturhuvudstad 2014, en 

av de snabbast växande städerna i Sverige. 

Förutom kortare visiter i Sverige, USA och 

Nya Zeeland har Hassel varit vid Åbo Akade- 

nya korridorEr 

väntar. Från och 

med augusti blir 

lars Hassel rektor 

för Handelshögskolan 

vid umeå 

universitet.

mi sedan han började studera 1971. Han involverades 

i forskning i nationalekonomi av 

professor Heimer Björkqvist, och vägen har 

sedan gått via assistent, lektor och överassistent 

till professor. 

Han har med andra ord sett HHÅA i både 

vått och torrt. 

– Den här enheten har alltid jobbat i motvind, 

även om diskussionen nu inte är akut. 

Under trettio år har det med jämna mellanrum 

ifrågasatts om handelshögskolan här 

ska finnas eller inte. Nu är det lugnt och bra, 

man förstår vid ÅA att universitetet behöver 

en handelshögskola. Det behöver alla universitet. 

Hållbarhet större i sverige 

För Hassels forskning i hållbarhetsfrågor 

och ekonomi är Sverige ett bra land att verka 

i. Hållbarhetsfrågor är viktiga för svenskarna, 

och företagen satsar på dem – till exempel 

med donationsprofessurer. 

Den svenska högskolevärlden verkar inte 

heller stå inför några ekonomiska nedskärningar. 

Tvärtom satsar man på den. 

Hur förhåller du dig till den svenska beslutskulturen? 

– Svenskarna har en hög social kompetens 

och man är måna om att ge saker ett 

mänskligt ansikte, men det kan vara tungt 

att hela tiden behöva ta konsensusfrågor i 

beaktande. 

Finns det något du kan ta med dig från 

Finland? 

– Kanske att man snabbare får igenom saker. 

Jag har inte svårt att ta beslut, men de 

måste samtidigt förankras. 

Slutligen, som Karlebybördig: GBK eller 

KPV? 

– GBK. Absolut, ingen fråga om saken, det 

var där jag spelade som junior i tiderna. Och 

av Åbolagen är det FC Inter och inte TPS som 

gäller, efter att två av mina söner spelat där 

som juniorer. 


forsKNINg 

Var fjärde styrelsemedlem dömd 

I sin senaste forskning har Lars Hassel undersökt brottshistorien bland 

svenska börsbolags styrelsemedlemmar. Det visade sig att hela 25 procent 

av börsbolagens styrelsemedlemmar är brottsdömda. 

– Det kan vara bra med brottsdömda styrelsemedlemmar om det ger 

styrelsen en större diversitet. Men det finns bolag där alla styrelsemedlemmar 

är brottsdömda och då finns det risker för att det får en slagsida. 

Vanliga domar är allvarliga trafikförseelser, konkursbrott och betalningsanmärkningar, 

men också våldsbrott. Smärre förseelser som till exempel 

parkeringsbot har inte tagits med i undersökningen. 

– Om man har sådana förseelser i sitt förflutna kan det hända att riskbenägenheten 

är en personlighetsfaktor. När sådana personligheter får 

en stor andel i kollektiva beslut kan det göra att man tar större risker och 

inte tar hänsyn till affärsmöjligheter på lång sikt. 

För investerarna är ledarnas personlighetsdrag av intresse. 

– De beslut man tar diskuteras i grupp, och då kan man se på vem som 

styr diskussionen. Riskbenägna personer har ofta starka personligheter, 

de kan vara lite narcissistiska, och stärks i kollektiva sammanhang. 

Forskningen visar också bland annat att styrelser med en större andel 

kvinnor inte tar lika stora miljörisker och att ju större andel av företaget 

som styrelsen själv äger, desto större är riskerna och kortsiktigare är 

planeringen. 

Det kan vara bra 

med brottsdömda 

styrelsemedlemmar 

om det ger styrelsen 

en större diversitet. 


07

08 

TekNiSk SeRvice rENoVErINg 

omfattande saneringar och reparationer ger extra arbete men: 

Ingen teknisk 

knockout i Vasa 

Det har varit tuffa tider inte minst för teknisk service 

på ÅA i Vasa de två senaste åren. När Roland ”Rolli” Nylund 

för drygt två år sedan blev ny överexpeditionsmästare 

på Academill, anade han inte vad som var på gång. 

Före det hade han bland annat arbetat som marknadsförare 

och ungdomsledare. 

— De två första veckorna hösten 2009 hann jag redan 

fundera på om jag missat något eftersom jag bra hann 

med allt som skulle göras. Men senast efter att golvrenoveringen 

och en del väggsaneringar inleddes, har vi på 

teknisk service haft bråda tider, säger Nylund. 

När flera hundra anställda tillfälligt ska byta arbetsrum 

och när undervisningsutrymmen och andra allmänna 

utrymmen ska tömmas och sedan igen tas i bruk 

efter saneringen, blir det en massa extra arbete för Nylund, 

de två andra expeditionsmästarna Nils Gästgivar 

och Jarl-Erik Lundberg, laboratoriemästaren Ralf Vestberg 

samt de andra på teknisk service. Det vill säga tekniska 

amanuensen Michael Borg och byråsekreterarna 

Gun Hinders och Nina Beijar. 

— Utan våra två civiltjänstgörares och hjälpsamma 

byggkarlars hjälp, skulle vi inte klara av det här jätteprojektet. 

Men inte heller utan personalen som snällt har 

packat ner alla sina saker då de i tur och ordning har flyttat 

till tillfälliga arbetsutrymmen och sedan tio veckor 

senare igen lika snällt på nytt packat ihop sina saker för 

att flytta tillbaka till de sanerade arbetsrummen. 

Många av de som i början var oroliga inför att tillfälligt 

flytta ihop med sina kolleger i gemensamma och aningen 

trånga utrymmen i våning G2 och G5, tycker numera 

att det var ganska så trevligt att ett tag också rent fysiskt 

få arbeta nära de andra arbetskamraterna och få 

har enligt Nylund klagat. Ett nära samarbete med både 

fastighetsägarna och med direktör Timo Bäckman på ÅA 

i Vasa underlättar också expeditionsmästarnas arbete så 

länge saneringsarbetena pågår. 

— Tur i oturen är att vi på grund av saneringen inte har 

kunnat ha lika många externa tillställningar som tidigare. 

Det betyder mycket mindre arbete med bords- och 


tack varE En bra stämning bland personalen har allt gått vägen, 

säger Roland Nylund (till vänster). i mitten sitter Nils gästgivars 

och till höger står Jarl-erik lundberg.

stolplaceringar och andra arrangemang inför varje tillställning. 

Och våra studerande och anställda uppskattar 

säkert att det därför nu finns mer plats för dem här 

i huset. 

Kunden nöjd 

Vissa veckor då arbetsbördan för teknisk service har 

varit exceptionellt stor, har Nylund varit oroad över 

sina kollegers ork och hälsa. Bland annat har många 

kaffepauser hoppats över eller förkortats för att alla 

ska hinna med allt. Men hittills har alla på teknisk 

service ändå orkat med allt extra arbete saneringarna 

fört med sig. 

— Ibland har jag nog sett trötta och nedsänkta axlar 

och mungipor, men tack vare en bra stämning bland 

personalen här på ÅA och att vi ofta skojar och har kul 

tillsammans, har det ändå gått vägen, påpekar Nylund 

som själv försöker höra till den uppmuntrande och positiva 

sortens arbetsledare. 

Och med glimten i ögat citerar han sedan kollegan Jalle 

Lundberg: Kunden nöjd – våran fröjd! 

Ursprungligen var det meningen att golvsaneringen 

skulle ha slutförts i slutet av det här året, men nu räknar 

man med att arbetet pågår fram till sommaren 2014. 

Då borde alla skrymslen och vrår i huset äntligen vara 

i skick. Just nu saneras våning F4 och i sommar är det 

dags för F5 och en del undervisningsutrymmen, korridorer 

och andra allmänna utrymmen. Det blir alltså en 

intensiv sommar på ÅA i Vasa med stora omflyttningar 

under sommaren. Men byggnaden och utrymmena i 

sig är Nylund ändå nöjd med. Gäster som besöker Academill 

brukar vara mäkta imponerade och som anställd 

har det på sista tiden varit lätt att glömma bort hur fint 

huset egentligen är. Men alltid finns det något att förbättra 

och utveckla. 

— Om jag till exempel fritt skulle få välja en julklapp 

åt oss, kunde den önskeklappen vara en anställd till här 

på teknisk service i Vasa. En del har nämligen så smått 

börjat fundera på deltidspensionering och det börjar va- 

ra dags att ta in någon ny att skola upp i tid tills de första 

deltidsarbetsarrangemangen blir av. 

17 kameler i tre delar 

Som ÅA:s säkerhetschef för Academill, är Roland 

”Rolli” Nylund lite bekymrad över att en del flyktvägar 

just nu är svåra att använda på grund av saneringsarbetena 

och han vill snart ordna en ny stor 

evakuerings- och brandövning med både personal 

och studerande eftersom det börjar vara något år sedan 

den senaste övningen. Något han tillsammans 

med beredskapsarbetsgruppen i Vasa nu ska fundera 

vidare på. 

För en tid sedan skickade Nylund följande finurliga epost 

åt alla ÅA-anställda i Vasa: 

Hej! 

Med anledning av den pågående renoveringen vill jag 

återge en berättelse från Arabien: ”Tre söner ärvde 17 kameler 

efter sin far. Enligt testamentet skulle den äldsta 

sonen få hälften av kamelerna. Den andra sonen skulle få 

en tredje del och den tredje sonen en nionde del. Men det 

gick ju inte att dela kamelerna rättvist så bröderna gick 

till byns visa tant. Hon sa: "Men jag har en kamel, ni får ta 

den". Då hade sönerna 18 kameler. Den första fick 9 kameler, 

hälften. Den andra 6 st, en tredje del. Yngsta sonen 

fick 2 och hade då fått sin nionde del. Och gumman 

fick tillbaka sin kamel som blev över. Så, kan du som anställd 

på något sätt erbjuda en kamel går renoveringen 

riktigt bra den också för oss alla på ÅA.” 

text & foto ari Nykvist 


09

10 

NoTeRAT 

räTTSVETArNA lANSErAr filMEr 

Rättsvetenskapliga institutionen 

vid ÅA lanserar två reklamfilmer 

som båda har premiär den 11 maj. 

– Avsikten är att använda dem för 

att rekrytera nya studeranden, säger 

Rebecka Karlsson, amanuens 

vid RVI. 

– Det är hankenstuderande som 

lagt upp en marknadsföringsstrate- 

NyA TidEr, NyA STrATEgiEr 

Eftersom det finländska forskningssystemet 

genomgått grundläggande 

förändringar som kommer 

att tillämpas från och med nästa 

år har Turku Center for Computer 

Science (TUCS) gjort ändringar i sin 

forskningsstrategi. 

– Vi har gått in och tittat på verksamheten 

och reagerat på förändringarna, 

säger Johan Lilius, professor 

i inbyggda datorsystem vid Åbo 

Akademi. 

– Vi har bland annat organiserat 

17 forskningsprojekt i fyra större 

forskningsgrupper för att uppnå 


gi för oss som en del av en kurs. Att 

göra film var en del av rekommendationen 

de kom med. 

– För den första filmen brainstormade 

vi kring vad rättsvetenskapliga 

institutionen står för. 

Den andra filmen marknadsför 

institutionen för mänskliga rättigheters 

magisterprogram. 

en större kritisk massa. 

Vad betyder att ”uppnå kritisk 

massa” i det här sammanhanget? 

– Det betyder att olika forskare 

som forskar inom samma område 

har lättare att ta kontakt och komma 

i kontakt med varandra då de så 

att säga befinner sig i ”samma rör”. 

Grupperna och projekten har inte 

organiserats över huvudet på forskarna, 

de har samarbetat i alla fall 

men nu är förutsättningarna ännu 

bättre. 

– De fyra grupperna är: datateknikens 

matematik, datavetenskap, 

– Vi har försökt ge en tydligare 

profil på vad det är man studerar när 

man studerar mänskliga rättigheter. 

– Vi hoppas att filmerna ska ha en 

bra effekt, säger Karlsson. 


informationssystem, och IT kopplat 

till bio- och hälsovetenskap. 

– Vi har folk från både Åbo Akademi 

och Åbo universitet i båda programmen 

och det är vi glada över, 

samarbetet fungerar. 

Föregångaren till TUCS startades 

under 80-talet av Åbo Akademi och 

Åbo universitet som en forskningsinstitution 

i informationsteknologi. 

Institutets starkaste funktion är 

enligt Lilius forskarskolan. 

text Marcus prest

ÅA vASA KroPPsANALys 

Detaljerad data ger motionären motivation och klar vägledning 

om träningen bör utformas. 

Anställda analyserades 

Att anställda på ÅA i Vasa är intresserade 

av hälsa och välbefinnande 

syntes tydligt när idrottsfysiologen 

Mika Lehtonen med sin bioimpedansvåg 

besökte Academill i slutet 

av april. Kön till kroppsanalysen var 

tidvis lång och cirka 20 lyckliga ÅAanställda 

hann få sin dom. 

— Förutom tyngd och längd, mäter 

och analyserar vågen hela kroppens 

sammansättning och berättar 

till exempel om din midje-höftkvot, 

hur mycket muskelmassa och hur 

mycket buk- eller bålfett du har. En 

vanlig våg berättar ingenting om 

innehållet men på det här sättet får 

du veta vad just din kropp egentligen 

består av. Och det är något helt 

annat än ett enkelt BMI-värde, påpekar 

Mika Lehtonen. 

En person med stor muskelmassa 

kan enligt BMI-värdet ha övervikt, 

men i själva verket alltså bara 

ha en annorlunda kroppsbyggnad 

än många andra. Och just det visade 

värdena för studiotekniker Mentor 

Dreshaj, en av de ÅA-anställda som 

vågade sig på bioimpedansvågen. 

—Eftersom jag tydligen har en 

stor muskelmassa, är min övervikt 

mycket mindre än jag trott. 

De få kilona får jag lätt bort under 

sommaren nu när jag vet hur jag 

ska motionera och träna med just 

min kroppssammansättning, säger 

Mentor. 

För Mentor och många andra 

handlar det förutom motion och 

träning också om minskat intag 

av kolhydrater men ökat intag av 

proteiner och vätska. För Mentor 

var det inga problem att stå barfota 

på vågen och få kalla fakta på hur 

kroppen ser ut. 

studiotEknikEr mEntor drEshaj får reda på vad han är gjord av. 

— Det gick snabbt och lätt och var 

mycket intressant. Nu har jag svart 

på vitt något att gå efter och känner 

mig mer motiverad än tidigare att 

konkret göra något för att må bättre. 

Det är just den motivationsförhöjande 

effekten idrottsfysiolog Mika 

Lehtonen understryker. Många tror 

de är i skick och saknar redan därför 

motivation för att motionera mera. 

— Andra har igen på känn att de 

borde motionera och ändra sina 

matvanor. Men först när de får hård 

data och entydiga siffror framför sig 

gör de något också i praktiken för 

att må bättre. Det är bekvämt att tro 

och hoppas allt är ok, men med till 

exempel bioimpedansvågens resultat 

framför ögonen är det inte längre 

lika lätt att lura sig själv. 

Mika Lehtonen påpekar samtidigt 

att vågen endast gör en kroppsanalys 

där till exempel den allmänna 

konditionen inte mäts. I höst 

kommer Mika vid behov gärna på 

nytt till ÅA med sin bioimpedansvåg. 

Men att promenera, cykla, 

simma, att alltså ofta motionera på 

olika sätt i synnerhet nu i sommar 

är enligt Mika något alla, oberoende 

av om man stått på vågen eller inte, 

ändå borde hålla på med. 

text & foto ari Nykvist 


11

12 

STudieR foLKLorIsTIK 

I en folkloristisk grundkurs får de studerande pröva på att 

jobba med radio. Serien handlar om festseder och högtider 

och sänds i Radio vega under våren och hösten. 

studerande är 

experter i etern 

Första årets folkloristikstuderande 

Johan Bergman har nyss pratat 

om kristnandet av Irland, att fånga 

gröna tomtar, plocka fyrklöver och 

dricka öl. Han har intervjuats till radio 

YLE Vega Åboland i egenskap av 

expert på St. Patrick’s Day. 

Intervjun, och förberedelserna 

inför den, gjordes som en del av 

kursen ”Det rituella livet och livets 

högtider”, en av de obligatoriska 

kurserna i folkloristik på grundstudienivå. 

– Jag tycker det var roligt, men jag 

märkte att jag stampade med foten 

i golvet och det ska man inte göra i 

radio, säger Bergman, som tidigare 

studerat radiojournalistik två år 

på Vara folkhögskolan i Skaraborg, 

Sverige. 

– Förberedelserna krävde en del 

jobb, för när man ska bli intervjuad 

i radio är det viktigt att kunna 

det ämne man talar om. Nu har jag 

funderat på att göra presentationen 

lättförstådd i stället för att akademisera 

och dra upp svåra funderingar 

som diskurser och liknande. 

Mediekunskap behövs 

Kursen ordnas för andra året i rad 

som ett samarbete mellan Åbo Akademi 

och YLE. Det är ett samarbete 

som båda parter drar nytta av: de 

unga folkloristerna får träna exper- 


trollen och radion får material för sina 

sändningar. 

– En gång om året slår det oss 

journalister att ”det är ju första maj i 

morgon” och sedan rusar vi på första 

bästa folklorist för kommentarer. 

Det spelar ingen roll vad de är 

specialiserade på, vi förväntar oss 

att de ska vara specialister på allt, 

säger redaktör Maud Stolpe. 

– Jag har själv läst folkloristik och 

pratade med Lena Marander-Eklund, 

som kom på idén att vi kunde 

slå två flugor i en smäll. 

Medias intresse gör att folklorister 

behöver veta en del om festseder 

och traditioner, säger universitets- 

johan bErgman är en av elva folkloristikstuderande 

som under våren 

besökt yles studior invid salutorget 

i Åbo för intervju. 

lärare Johanna Björkholm. Det är en 

orsak till att man sökt ett lite annorlunda 

upplägg på kursen. 

– De studerande har fått i uppgift 

att ta fram och popularisera material 

om livets och årets fester, säger 

Björkholm. 

– Nån kanske förundrar sig över 

det akademiska i att kunna festseder, 

men de ska också skriva en

mera akademisk uppsats. De studerande 

ska alltså inte bara kunna uttala 

sig om tjugo sätt att fira jul, utan 

också hitta ett större teoretiskt ramverk 

att sätta in dem i, säger Björkholm. 

Erfarenheterna har varit positiva. 

– Jag är glad över samarbetet med 

Vega. Det är positivt att vi har fått en 

så intresserad och kunnig redaktör 

som Maud med oss, som är intresserad 

av att arbeta med kursen och 

inte bara av att få inslag till sina program, 

säger Björkholm. 

– Vi har fått mycket positiv feedback 

på kursen och de studerande 

upplever att de gör något viktigt. 

Det finns inte för många praktiskt 

inriktade kurser inom humanistiska 

fakulteten så de vi har är vi måna 

om att hålla kvar. 

Serien om festseder och högtider 

är redan igång i Radio Vega 

Åboland. Inslag om Valborg och 

första maj, kräftskivor, St. Patrick’s 

Day och aprilskämt har redan sänts, 

men den 7 maj kommer ett inslag 

om namnsdagar och den 8 maj ett 

inslag om möhippor och svensexor. 

Under hösten kommer dessutom 

inslag om forneldarnas natt, Lucia, 

jul- och Tomaskors, Kekri samt 

nyårsfirande. 


NoTErAT 

Arkivportalen sPEgELN öppnas 23.5.2012. 

För första gången ges forskarna och allmänheten nu möjlighet att via den gemensamma 

arkivportalen SPEGELN stifta bekantskap med alla kulturhistoriska 

arkivsamlingar vid Åbo Akademi. En del av samlingarna är digitaliserade och blir 

nu tillgängliga över webben. Via Spegeln kan man bläddra i materialet och klicka 

runt i arkiven och samlingarna. Spegeln ger också möjlighet till samsökning i alla 

arkiv. Besök portalen på spegeln.abo.fi. 

Spegeln är en samlingsplats för en stor del av Åbo Akademis samlingar och ett 

samarbetsprojekt mellan etnologiska samlingarna, folkloristiska samlingarna, 

konstvetenskapliga arkivet, kyrkohistoriska arkivet, Ranckens samling, Sibeliusmuseum, 

Sjöhistoriska institutet och Åbo Akademis bibliotek. 

Projektet Spegeln startade 2008 och avsikten var att långsiktigt stärka arkivens 

och museernas synlighet och tillgänglighet. Målet var redan från starten att 

sprida information om arkivens och museernas rika innehåll till forskarsamfundet, 

studerande och till den stora allmänheten, samt att skapa en sökportal. Portalen 

stärker Åbo Akademis utåtriktade verksamhet samtidigt som kommunikationen 

med alla användargrupper underlättas. Projektet har möjliggjorts genom medel 

från Undervisnings- och kulturministeriet och Svenska Kulturfonden. 

Spegeln har engagerat arkiven, museerna och biblioteket under perioden 

2008–2012. Via projektet har getts möjlighet att digitalisera material, mata in och 

uppdatera databaser. Genom projektet har arkivpersonalen i samarbete med ITplanerare 

utarbetat nya sätt för forskarna att lätt få tillgång till de kulturhistoriskt 

intressanta samlingarna vid Åbo Akademi. 

Arbetet med arkivportalen Spegeln fortsätter och databaserna kommer att 

uppdateras kontinuerligt. Välkomna på arkivbesök den 23 maj! 

Spegeln finns på http://spegeln.abo.fi. För mer information: Åbo Akademis arkiv 

och museer http://www.abo.fi/public/arkiv_o_museer. 

text iNger JakobssoN-WärN 

Barnkonsert med Tubahumlan i sibeliusmuseum 11.5. kl. 14 

Tubatrollkarlen Harri Lidsle och pianomagikern Miikka Kallio besöker Sibeliusmuseum 

den 11 maj. Barnkonserten Tubahumlan är skoj och musiktrolleri, där publiken 

får delta! Man får stifta bekantskap med bleckblåsinstrument och kanske 

själv spela något instrument och alla får sjunga med! De modigaste i publiken får 

komma upp på scen, där det också kan bli trolleri. 

Tubahumlan har sedan år 2004 gjort 375 barnkonserter. Tubahumlan görs på 

finska. Konserten passar förskolebarn och barn i dagisåldern. Den börjar kl. 14 och 

är ungefär 40 minuter lång. Konsertbiljetten kostar 3 euro för både barn och vuxna, 

barn under 2 år är gratis. 

Konserten börjar kl. 14.00. Inträde är 3 euro, men barn under 2 år går gratis. 

foLK & fä 

Med stöd av JPÅA har universitetslärare Ann-Sofi Röj-Lindberg deltagit i symposiet 

”Nordic research in didactics of mathematics, past, present and future”. 

Symposiet anordnades av Universitetet i Agder, Norge, den 19–20 april för att 

uppmärksamma professor emerita Barbro Grevholms väsentliga insatser inom 

det nordiska matematikdidaktiska forskningsfältet. 


13

14 

veckANS SkRibeNT TorBJÖrN ANDErsséN 

Att studietiden går mot sitt slut och ett osäkert arbetsliv hägrar, får 

veckans skribent Torbjörn Anderssén att reflektera över framtiden, sin 

identitet och sina år i Åbo. 

HOPP MOT DET OKÄNDA 

- tankar inför arbetslivet 

Min studietid går 

mot sitt slut. Jag 

tog ut min magistersexamen 

vid TF 

ifjol, och har sedan 

dess ägnat mig åt kompletterande 

språkstudier inför framtiden. 

I ljuset av de förändringar jag står 

inför tar jag mig friheten att konstatera: 

förändring gör ont, oavsett alla 

påståenden om att förändring är att 

betrakta som någonting positivt. Jag 

tror mig avgjort inte vara den enda 

människan som känner eller känt 

rädsla för att bryta upp. Säkert delar 

jag samma känsla med miljoner 

andra före och med mig. Visst känner 

jag hopp, men också tvekan. En 

naiv önskan om att saker helt enkelt 

kunde vara enklare. Att jag inte vore 

född i en generation som ständigt 

tycks behöva vara stadd mot kontinuerlig 

omprövning av sina livsmål. 

Hopp och tvekan tillsammans 

med vemodet. 

Jag har vandrat 

vid Domkyrkobron, 

vid TF, genom Studentbyn, 

förbi Kåren; tagit mig tid 

att återse bekanta platser. Känt 

doften av gräs nära Nummisback- 


en i vars närhet jag bodde ett studieår. 

Jag minns trädens spretande 

grenar mot höstgrå himmel. Finsk 

–och svenskspråkiga studeranden 

som färdades till och från stan, med 

buss, till fots eller med cykel. Allt 

förblev en grå gröt tills det kläddes 

i vinterdräkt som på nytt avkläddes 

till våren. 

Studieåren igenom finns rösterna, 

leendena, musiken, skämten. Seminarier, 

filmkvällar, partyn med 

teatralisk och mindre teatralisk utgång; 

Åbos gator, de givna samlingsplatserna; 

Bristol, Dynamo, 

Bremer; vännerna jag inte längre vet 

vart de stuckit. En del jobbar, andra 

forskar; några har gift sig, vissa rest 

utomlands, kanske byggt hus och 

bildat familj. 

Jag har länge varit medveten om 

att studierna måste gå framåt, ta 

slut; någongång kanske, men inte 

i morgon. Eller i övermorgon. Men 

snart! Likt en röd tråd mina studieår 

igenom finns ovissheten där, enad 

med en längtan för stor att rymmas 

i en verklighetsanpassad ram. 

Jag har vandrat med, sökt och gripit 

efter svar på frågan huruvida någon 

kunde ge mig fristad undan materialismen 

i samhället. Låta mig glöm- 

ma studie -och framtidsplanerna en 

stund; ta en paus i mitt sällskap och 

förklara för mig vart vi är på väg, och 

varför! 

Varför är vi här, vi -70, -80, sedermera 

90-talister; samlade samman 

med företrädare för äldre generationer 

som utgör amanuenser, 

handledare och professorer? Vad 

har format oss? Varför är vi dödliga? 

Hur mycket tid har jag på mig? 

När ska livet börja på allvar, eller 

har det redan hunnit börja och rusat 

förbi utan att jag märkt det? Varför 

känns vissa dagar bara så oändligt 

betydelsefulla medan andra bara 

utgörs av samma, grå gröt man nästan 

dras ner i? 

Jag försöker hitta min motivation 

i kontrasten genom 

viljan att gå framåt i strid 

med en orealistisk längtan 

tillbaka. Är jag lättad? Ja, 

jag ser slutet på mödan som tagit tio 

år, närmare bestämt en tredjedel av 

mitt liv. Är jag rädd? Absolut, för att 

jag vet att det inte finns några garantier. 

Ingen kvalitetsstyrning i världen 

kan förutsäga hur ens liv ska bli. 

Bortom gränsen till världen utanför 

akademin, börjar själva världen ut-

anför akademin. Världen som jag, 

all spelad eller verklig verbal slagfärdighet 

till trots, vet mycket lite 

om. Eftersom jag, under all tillgjordhet 

och rollspel i grund och 

botten är en vanlig kille som inte 

vågade gå över gränsen. Länge töjde 

jag på denna gräns. Medvetet eller 

omedvetet försökte jag undgå steget 

från studieliv ut i vuxenlivet. Jag 

ville fly med hjälp av myter, illusioner, 

konst. Hellre än att möta världen 

utanför, drömde jag om att göra 

ett ensamt framsteg. Ingen hjälp; 

sådan behövde jag inte, ansåg jag. 

Jag hade ju visioner! Jag skulle vara 

The Lonely Rider, äventyraren som 

tog sig fram på egen hand. Jag skulle 

bli författare och leva bohemliv 

i Sverige, samtidigt som jag skulle 

skapa Den perfekta kroppen – på 

något förunderligt sätt. Jag skulle bli 

Vardagen, sådan 

den är, har blivit 

min livsnödvändighet. 

Paradoxalt nog har dess 

stiltje och skenbara 

monotonitet lett till 

mindre kaos i mitt liv. 

etablerad estradpoet, skådespelare 

och varför inte filmstjärna (på något 

annat förunderligt sätt). 

Slutligen kom verkligheten emot, 

planerna rämnade; jag störtade till 

jorden och tvingades omorientera 

mig. Inga Ikarosvingar bar mig 

längre. Inga portar till lugn, bara 

hårt arbete. Bryta upp, släppa taget, 

låna ljus, be om ljus; med vänners 

hjälp leta sig tillbaka till vardagen, 

få fatt om den, gripa den, stanna 

i den. En i mängden, inte mer. 

Vardagen, sådan den 

är, har blivit min livsnödvändighet.Paradoxalt 

nog har dess 

stiltje och skenbara 

monotonitet lett till mindre kaos 

i mitt liv. Jag vet inte vart jag är på 

väg, eller vad jag kommer att möta. 

Men jag hoppas att det ska klarna 

småningom. 

Nu. 

Den sista våren jag ser som studerande 

här i Åbo träder fram. Isen 

har försvunnit, vatten flyter under 

Tomasbron framför den blekgröna 

järnvägsbron ett stycke bakåt. Växter 

har på nytt skjutit upp bland stenarna 

invid det grumliga vattnet i 

Aura å där ankorna simmar. Buskarna 

vid biblioteket blir gröna. Till synes 

tomma fabriksbyggnader 

i rödtegel skymtar 

nära kullen vid Biskopskorset 

på andra sidan ån. 

Jag har mina papper, min 

väska och tomma händer, 

ungefär som när jag kom 

hit till Åbo år 2002. Snart 

lämnar jag staden i söder. 

Slutet kapitel. 

Det som underminastudieår 

blev sagt 

och gjort, 

får glänsa i en mosaik av 

färgglada minnen. Ljusa 

som mörka färger. Det 

som inte blev sagt eller 

gjort, lär aldrig bli det. 

Är jag rädd? Ja. 

Fritt fall ut i det okända. 

vEckans 

skribEnt 

är Torbjörn 

Anderssén, 

teologie 

magister i 

judaistik. 

Likt Ikaros utan vingar, kastar jag 

mig ut. 

Jag är rädd men förhoppningsfull. 

Aningen splittrad. 

Och ganska hel. 


15

16 

diSpuTATioNeR 

NorDIsK HIsTorIA 

FL Jennica Thylin-Klaus disputerar i nordisk historia 

fredagen den 11 maj på avhandlingen ”Den finländska 

svenskan” 1860–1920. Tidig svensk språkplanering i Finland 

ur ett idéhistoriskt perspektiv. 

Disputationen äger 

rum kl. 13.15 i aud. Salin, 

Axelia. Opponent 

är dr. art. ruth hemstad, 

Universitetet i 

Oslo, och som kustos 

fungerar prof. nils 

erik villstrand. 

Så här sammanfattar 

Jennica Thylin-Klaus själv sin avhandling: 

”I min avhandling studerar jag två 

språkdiskussioner, varav den ena 

berör stavningen och den andra särdragen 

(finlandismerna) i svenskan 

i Finland. Att perspektivet är idéhistoriskt 

innebär att de idéer och ideologier 

som påverkade språkplaneringen 

är i fokus. Dessa ideologier 

utgörs främst av skandinavism, purism, 

traditionalism och funktionalism. 

Då det gäller särdragsdiskussionen, 

som inleddes på 1880-talet, 

undersöker jag särskilt på vilket sätt 

den kan förstås mot bakgrund av 

den svensknationella mobiliseringen 

och konstruktionen av en finlandssvensk 

identitet. 

I avhandlingen strävar jag efter 

att lyfta fram olika ståndpunkter 

och tolka dem utgående från en 

ideologisk kontext. I fråga om finlandismerna 

handlar det å ena sidan 

om en överlevnadsstrategi, som 

betonade vikten av att svenskan i 

Finland följde samma normer som 

svenskan i Sverige, å andra sidan om 

s.k. national-liberala synpunkter. 

Överlevnadsstrategin, representerad 

av bland annat Hugo Bergroth, 

dominerar i materialet. Någon mer 

renodlad strategi för språklig självständighet 

gentemot Sverige fanns 

det inte, även om några personer 


hävdade att språkrensningen 

under den senare 

delen av 1910-talet gick 

för långt. 

I rättstavningsdebatten 

framträder å sin sida 

ett tydligt funktionalistiskt 

perspektiv, kopplat 

till ett slags demokratisering 

av språket. Genom en förenklad 

stavning skulle varje medborgare 

kunna ta del av den bildning som 

krävdes i det moderna samhället. 

Rättstavningsdebatten inleddes tidigare 

än diskussionen om särdragen, 

och av allt att döma bidrog den 

till att öka intresset för språket överlag, 

och kanske också för förhållandet 

mellan svenskan i Finland och 

svenskan i Sverige. 

Aktörerna, det vill säga de som 

deltog i diskussionen om språket, 

ges en framträdande plats i min diskussion. 

Detsamma gäller kontakterna 

mellan aktörerna och spridningen 

av idéer – det är tydligt att 

Uppsala spelade en viktig roll i etableringen 

av nätverk som innefattade 

såväl finländska som svenska 

filologer. Dessutom studerar jag 

vilken betydelse folkskolan och teatern 

tillmättes i den språkliga diskussionen. 

Då det gäller skolan lyfter 

jag fram pedagogiskt inriktade 

argument, och för teaterns del diskuterar 

jag bland annat synen på teaterspråkets 

roll som en språklig förebild.” 

PsyKoLogI 

PsM Ada Johansson disputerar 

i psykologi måndagen den 

14 maj på avhandlingen 

Interactions between genes and 

alcohol on aggressive behavior 

and anger related traits: The 

oxytocin receptor gene as a 

candidate. 

Disputationen äger rum kl. 10.15 i 

aud. Armfelt, Arken. Opponent är prof. 

henrik anckarsäter, Sahlgrenska 

akademin vid Göteborgs universitet, 

och som kustos fungerar prof. pekka 

santtila. 

Så här sammanfattar Ada Johansson 

själv sin avhandling: 

”Alkoholberusning är en av de starkaste 

riskfaktorerna för aggressivt 

beteende. Alla individer blir dock inte 

aggressiva under alkoholberusning. 

Syftet med denna avhandling var 

att undersöka ifall individens genetiska 

uppsättning kan förklara skillnader i 

vem som reagerar på alkohol med ökat 

aggressivt beteende och ilska och vem 

som inte gör det. 

Resultaten visade att individer som 

är bärare av en viss variant av genen 

som kodar för oxytocinets receptorer 

i högre grad är benägna att uppvisa 

aggressivt beteende än andra när de 

är alkoholberusade. Sambandet mellan 

alkohol och ilska påverkades även 

av individens genetiska uppsättning 

av två oxytocinreceptorgenvarianter, 

vilket antyder att dessa genvarianter 

även påverkar benägenheten att känna 

ilska under alkoholberusning. Oxy-

tocinet, som fungerar både som ett 

hormon och en neurotransmittor, har 

i tidigare studier visats ha breda effekter 

på sociala förmågor hos människan, 

såsom förmåga till igenkännande av 

andras känslouttryck. Resultaten är de 

första att hos människan experimentellt 

påvisa att vissa individer beter sig 

mer aggressivt än andra när de är berusade, 

beroende på individens genetiska 

uppsättning. Det är dock viktigt 

att komma ihåg att genens effekt 

i det här fallet inte är av en sådan natur 

att den direkt och ofrånkomligen orsakar 

ett visst beteende. Med andra ord 

är det orimligt i detta fall att tänka att 

en individ skulle tillmätas ansvarsfrihet 

i exempelvis ett våldsbrottmål om hon 

bär på en viss variant av denna gen. 

Oxytocinreceptorgenens effekter 

analyserades i två olika urval. I ett experimentellt 

upplägg indelades 116 män 

slumpässigt i två grupper: en grupp 

som tilldelades alkoholhaltiga drycker, 

och en kontrollgrupp som tilldelades alkoholfria 

drycker. Aggressivt beteende 

mättes med ett laboratorietest där 

försökspersonerna fick bestraffa en 

fiktiv motspelare genom att spela upp 

motbjudande ljud för denne. Resultaten 

replikerades i ett populationsbaserat 

urval av män och kvinnor (n = 3755) 

vilka besvarat frågor om deras aggressiva 

beteenden, ilska och alkoholanvändning.” 

ALLMäN HIsTorIA 

fM Kalle Kananoja disputerar i allmän historia fredagen den 18 

maj på avhandlingen Central African Identities and Religiosity in 

Colonial Minas Gerais. 

Disputationen äger 

rum kl. 12.15 i aud. Armfelt, 

Arken. Opponent är 

prof. JoHN tHorNtoN, 

Boston University och 

som kustos fungerade 

prof. Holger Weiss. 


Kalle Kananoja själv sin 

avhandling: 

”Denna studie behandlar slavimport 

från västra Centralafrika och slavarnas 

religiösa praktiker i sjuttonhundratalets 

Brasilien. Minas Gerais i det 

brasilianska inlandet utvecklades till 

världens största område för guldproduktion 

i början av sjuttonhundratalet. 

Brytning av guld i stor skala var möjligt 

bara genom en massiv import av slavar 

från Afrika. 

Studiens första del handlar om slavhandeln 

i den södra delen av den atlantiska 

världen. Upptäckten av guld 

ledde till en ökad efterfrågan på slavar 

i Brasilien, en efterfrågan som till 

stor del täcktes av utbudet i Angola. 

Slavidentiteter eller afrikanska ”nationer” 

har ofta betraktats som något 

som slavägarna skapade för sina syften. 

I kontrast till detta tolkar jag viktiga 

centralafrikanska ”nationer” såsom 

angola och congo som uttryck för regionala 

identiteter med förbindelser till 

slavarnas ursprung i Afrika. Genom att 

analysera faserna i identitetsbildningen 

under processen som förde dem 

från Afrika till Nya Världen placerar studien 

den brasilianska historien i en djupare 

afrikansk kontext. 

Studiens andra del koncentrerar sig 

på centralafrikanernas religiösa universum. 

Efter portugisernas ankomst 

till kungadömet Kongo under fjortonhundratalets 

senare del påverkades 

centralafrikanska samhällen 

av processer av kulturell 

kreolisering. Det kulturella 

utbytet gällde både portugiser 

och afrikaner. Spridningen 

av katolicismen i Centralafrika 

påverkade det 

religiösa livet särkilt i kungadömet 

Kongo, i staden Luanda 

och i kolonin Angola. Detta ledde 

till synkretistiska former av dyrkan, 

där inhemska gudabilder och figurer 

som representerade förfäderna var 

närvarande tillsammans med kristna 

föremål. 

Kreoliseringsprocesserna var en integrerad 

del av den kulturella utvecklingen 

även i det brasilianska gruvdistriktet. 

I denna studie betraktas den 

södra atlantiska världen som ett kulturellt 

enhetlig rum. I det kulturella universum 

som den södra Atlanten utgjorde, 

uppvisade centralafrikanerna 

en stor öppenhet och beredskap att 

anpassa sig till nya förhållanden.” 


17

18 

diSpuTATioNeR 

orgANIsK KEMI 

DI Tiina Saloranta disputerar i organisk kemi fredagen den 

25 maj på avhandlingen Development of Simple and Efficient 

Synthetic Strategies for Production of Fine Chemicals of 

Pharmaceutical Relevance – Metal-Mediated Allylation 

Combined with Applied Catalysis. 

Disputationen 

äger rum kl. 12 i aud. 

Salin, Axelia II. Opponent 

är prof. shŪ kobayashi, 

The University 

of Tokyo, och som 

kustos fungerar prof. 

reko leino. 


Tiina Saloranta själv sin avhandling: 

"Avhandlingens svenska titel är 

Utveckling av enkla och effektiva 

syntesmetoder för produktion av 

finkemikalier med farmaceutisk relevans 

– metallförmedlad allylering 

kombinerad med tillämpad katalys. 

Den snart 200 år gamla vetenskapsgrenen 

organisk synteskemi 

har starkt bidragit till moderna 

samhällens välfärd. Ett av flaggskeppen 

för den organiska synteskemin 

är utvecklingen och produktionen 

av nya läkemedel och 

speciellt de aktiva substanserna däri. 

Därmed är det viktigt att utveckla 

nya syntesmetoder, som kan tillämpas 

vid framställningen av farmaceutiskt 

relevanta målstrukturer. I 

detta sammanhang är den ultimata 

målsättningen dock inte endast 

en lyckad syntes av målmolekylen, 

utan det är allt viktigare att utveckla 

syntesrutter som uppfyller kriterierna 

för den hållbara utvecklingen. 

Ett av de centralaste verktygen som 

en organisk kemist har till förfogande 

i detta sammanhang är katalys, 

eller mera specifikt möjligheten att 

tillämpa olika katalytiska reaktioner 

vid framställning av komplexa målstrukturer. 

I denna doktorsavhandling har 


nya syntesrutter för produktion 

av finkemikalier 

med farmaceutisk 

relevans utvecklats genom 

att kombinera förhållandevis 

enkla transformationer 

till nya 

reaktionssekvenser. Alla 

reaktionssekvenser som 

diskuteras i denna avhandling påbörjades 

med en metallförmedlad 

allylering av utvalda aldehyder eller 

aldiminer. De erhållna produkterna 

innehållende en kol-koldubbelbindning 

med en närliggande hydroxyl- 

eller aminogrupp modifierades 

sedan vidare genom att tillämpa 

välkända katalytiska reaktioner såsom 

hydroformylering, ringslutningsmetates 

samt enzymatisk kinetisk 

resolvering. 

Syntesvägarna som utvecklades 

i denna doktorsavhandling ledde till 

flera nya molekyler som kan grupperas 

i tre familjer: polyhydroxylerade 

laktolprodukter, estradiolderivat 

med ökad vattenlöslighet samt 

kväveheterocykliska föreningar inklusive 

två naturligt förekommande 

alkaloider (±)-anatabin och (±)-anabasin. 

Alla dessa molekyler kan karakteriseras 

som finkemikalier med 

hög potential vid farmaceutiska tilllämpningar. 

Sammanfattningsvis 

kan ännu konstateras att en mängd 

olika katalytiska reaktioner tillämpades 

framgångsrikt vid syntes av 

dessa molekyler, vilket i sin tur förstärker 

betydelsen av de katalytiska 

verktygen i organiska kemins verktygslåda." 

fysIK 

fM Daniel Tobjörk disputerar 

i fysik fredagen den 25 maj på 

avhandlingen Printed Low- 

Voltage Organic Transistors on 

Plastics and Paper. 

Disputationen äger rum kl. 12 i aud. 

Ekwall, Gadolinia. Opponent är prof. 

ananth dodabalapur, The University 

of Texas at Austin, och som kustos 

fungerar prof. ronald österbacka. 

Så här sammanfattar Daniel Tobjörk 

själv sin avhandling: 

"I princip all elektronik idag bygger på 

kiselbaserade transistorer. Det finns 

dock intressanta potentiella tillämpningar 

där de konventionella transistorerna 

inte är optimala. Så är fallet för 

billiga och böjbara elektroniska applikationer 

som t.ex. displayer, sensorer 

och smarta etiketter. Plaster är billiga, 

flexibla och har oerhört stora användningsområden, 

men inom elektronik 

används dessa polymerbaserade material 

främst för isolering. Upptäckten 

att vissa konjugerade polymerer faktiskt 

kan leda ström har dock gjort det 

möjligt att även tillverka polymerbaserade 

transistorer. Till skillnad från konventionella 

oorganiska transistorer 

kan dessa billiga och flexibla organiska 

transistorer tillverkas utgående från 

lösningar och vid låga temperaturer, vilket 

i princip möjliggör en snabb och billig 

masstillverkningsprocess på stora 

flexibla plast- och pappersubstrat 

genom att använda olika trycktekniker. 

Jämfört med grafisk tryckning stäl

ler dock tryckning av plastelektronik 

helt nya krav på tryckprocessen. I avhandlingen 

visar jag att det trots allt är 

möjligt att enbart med hjälp av trycktekniker 

tillverka polymerbaserade 

transistorer med liknande prestanda 

som uppnås vid tillverkning med laboratorietekniker. 

Eftersom de flesta tillämpningarna är 

tänkta att drivas av batterier eller solceller, 

alternativt genom elektromagnetisk 

induktion, bör transistorerna 

dessutom fungera vid låga spänningar, 

vilket är en stor utmaning för organiska 

transistorer. Den typ av transistor 

som jag har arbetat med är jonmodulerad, 

och kan drivas vid låga spänningar 

tack vare att isolatorlagret mellan 

gate-kontakten och halvledaren består 

av en hygroskopisk polymer som 

fungerar som en elektrolyt i normal 

luftfuktighet, vilket resulterar i en hög 

kapacitans genom de elektriska dubbellager 

som bildas vid gränsskikten. I 

avhandlingen visar jag också att dessa 

jonmodulerade organiska transistorer 

inte bara är lämpliga för tryckning, utan 

dessutom förhållandevis okänsliga för 

ojämnheter på plastsubstraten, och till 

och med kan tillverkas direkt på papperssubstrat." 

PEDAgogIK 

Hovedfagskandidat Mari rorgemoen disputerar i pedagogik 

onsdagen den 30 maj på avhandlingen Mellom tradisjon og spel. 

Didaktikk for tekstil folkekunst. 

Disputationen ägde 

rum kl. 12 i Auditorium 

Salin, Axelia. Opponent 

var prof. PETri kAro- 

NEN och som kustos 

fungerade prof. NilS 

Erik VillSTrANd. 


Jääskeläinen sin avhandling: 

”Avhandlinga er ei undersøking av 

dialogar og læring frå praksisprosessar 

som ei gruppe personar har hatt i møte 

med tekstile artefaktar. Prosessane 

er grunnlaget for ei vitskapleg underbyggjing 

av ein didaktikk for tekstil 

folkekunst i ei konkret utdanning. Avhandlinga 

er bygd opp som ei samanleggingsavhandling 

med tre artiklar og 

ein overbygnad (kappa). 

Forskingsresultata er tolka og drøfta 

ut frå tre tema: 

1) Kommunikasjon og dialog ved vidareføring 

av tekstil folkekunst 

2) Vidareføring av tradisjonelt visuelt 

formspråk 

3) Arbeidsmåte og erfaring frå vidareføring 

av tekstile tradisjonar 

Dialogar og læring frå praksisprosessane 

handlar om det sosiale og det 

estetiske aspektet, der det teoretiske 

og praktiske aspektet er integrert. Det 

sosiale aspektet er kunnskap om lokal 

identitet og eit nasjonalt og overnasjonalt 

perspektiv når det gjeld bruk 

av formelement. Møte med tekstil folkekunst 

handlar om kunnskap knytt 

til konkrete fysiske og målbare artefaktar, 

men det handlar også om kva 

artefaktar utløyser av tankar og assosiasjonar 

og i somme høve går personar 

vidare og skaper eller improviserer 

som fylgje av kva dei forstår er 

essensen i tradisjonen der 

den materielle og immateriell 

komponenten utgjer ein 

heilskap. Prosessane kan 

oppsummerast i omgrepa 

kontemplasjon, korrespondens 

og imaginasjon. 

Tekstil folkekunst er verka 

som utfordrar mottakaren 

til å spele med, som er ei eiga form for 

forståing. Gadamers og Huizingas teori 

om spel/leik er sentral. Prosessane 

gjer til at personane opnar opp for tradisjonsuttrykka, 

forstår spelereglane 

og gjer dei i stand til å spele med. Spelereglane 

vert i stor grad herre over dei 

som spelar innom avgrensa spelerom. 

Der det handlar om å utøve folkekunst 

i samsvar med tradisjonen, vert samspel 

og spatialitet, spelerom og spelereglar 

sentrale didaktiske omgrep. 

Didaktikken kan vera eit grunnlag 

for drøfting og vurdering av om den 

har overføringsverdi til andre materialområde 

og til andre studium der det 

handlar om utøving og formidling av 

tradisjonskunnskap.” 


19

20 

FoRSkNiNg ocH iNNovATioNeR 

forsKNINg ocH INNoVATIoNEr rEKrEATIoN & MoTIoN 

FA:s aprilutlysning 

2012, ansökningsstatistik 

Spetsforskningsenheter 2014– 

2019 fick totalt 128 ansökningar i utlysningens 

första steg. Evalueringen 

pågår under sommaren och hösten 

2012, Finlands Akademis styrelse fattar 

beslut för de ansökningar som fortsätter 

till andra steget den 6.11.2012. 

Totalt lämnades 463 ansökningar 

in till Finlands Akademis aprilutlysning, 

varav 106 var till SHOK-utlysningen, 

11 till Antarktisforskning och 42 

till forskningsprogrammet SKIDI-KIDS. 

Klimatförändringsutlysningen fick 35 

ansökningar och FA:s nya forskningsprogram 

Det mänskliga medvetandet 

fick 139 ansökningar. Resultat från 

Det mänskliga medvetandets första 

steg kommer att publiceras redan i juni 

2012 och deadlinen för det andra 

stegets ansökningar kommer att vara 

17.9.2012. Finansieringsbesluten fattas 

i december 2012. 

Tekes FiDiPro- 

finansiering 

Tekes kommer i fortsättningen 

att öppna ansökningstiden för FiDi- 

Pro Professors och Fellows endast en 

gång per år, inte två gånger som de 

har gjort hittills. I fortsättningen blir det 

också viktigare att projekten passar in 

i Tekes strategiområden. 

tiiNa HeiNistö 

BID Business and 

Innovation Development 

at University 

of Turku 

BID proudly presents a new initiative 

with a series of inspiring and distinguished 

speakers. Welcome to the se- 


cond lecture of the Innovator Speaker 

Series on Monday, May 21st, at 12.15– 

14.00 in lecture room 16 (at TSE) held 

by Aleksandra Karimaa – Management 

and Innovation in Software and 

Service Technologies. 

Content of the open lecture: innovation 

in product and service world; 

how management practices can enable 

innovation; how to support innovation: 

organization, practices, product/ 

service creation processes, product/ 

service value definition, defining strategy; 

lesson learnt, practices overview, 

challenges. 

Aleksandra Karimaa is a manager 

with several years of experience in 

creating and managing software and 

service offerings for IP and mobile environments. 

She holds MBA degree 

from TSE’s Innovation and Growth 

program where she was the first graduate 

of the program. Her interests 

are focused on challenges of innovative 

product creation and management 

in software industries. Subjects of research 

(PhD in Communication Systems) 

also include video solutions in 

multi-technology environments, management 

systems, software security 

and complexity. 

The Innovator Speaker Series consists 

of open lectures on current and 

interesting topics in the field of innovation 

and business development. 

The innovator speakers are selected, 

front-row representatives of both business 

and academia, from Finland and 

abroad. 

BID will run a series of innovator 

speakers each month in 2012. The lectures 

are open and for free for the personnel 

and students of the University 

of Turku and Åbo Akademi. For further 

information, please contact Kaisu Paasio 

(kaisu.paasio@utu.fi). 

olle lagerroos 

MoTioNSkAMPANJEN för PEr- 

SoNAlEN MArS–APril 2012 

Kampanjen är nu slut, minns att 

skicka in kortet senast den 10 maj så 

hinner du med i utlottningen av priser. 

foTboll PÅ SoMMArEN 

ÅA har anmält ett lag till sommarens 

Kuntoliiga. Intresserade spelare skall 

anmäla sig till idrottskansliet. Matcherna 

är i maj–juni och augusti–september. 

Spelare i division fyra eller högre 

får inte delta. 

ViNdSUrfiNg 

Arrangeras i Hangö den 12 maj (reservdatum 

den 13 maj ifall av dåligt väder 

den 12 maj). Start från Domus kl. 

8.00, tillbaka i Åbo cirka kl. 18.30. Anmälningar 

till idrottskansliet senast 

den 8 maj kl. 16.00. Deltagaravgiften är 

30 euro/person. 

VollEyboll, UTE 

Onsdagar i Idrottsparken (plan 2) 

kl. 20.00–21.30. Första gången den 9 

maj. Alla är välkomna med att spela! 

ridNiNg, grUNdkUrS 

Arrangeras vecka 21 (den 21 maj 

framåt), mera info inom kort. 

PErSoNAlENS gÅNgTEST ocH 

cooPErTEST 

Arrangeras vecka 23 (den 4 juni 

framåt), mera info inom kort. 

VAsA 

MoTioNSkAMPANJEN 

Era motionskort får ni skicka in till 

Anki Stenkull-Aura A114, senast den 

10 maj så har ni möjlighet att delta i utlottning 

av fina priser. 

rEkrEATioNSdAg 

En rekreationsdag för personalen 

planeras till den 14 juni, så boka in det i 

era kalendrar. Mera info kommer i nästa 

upplaga! 

NicE 

Nice kommer att gå av stapeln i Jakobstad 

12.6 och i Vasa 13.6. Ifall det ännu 

är någon som är intresserad av att delta, 

hör av er till Anki Stenkull-Aura i Vasa eller 

till Tiina Cederström i Jakobstad.

iNFoTillFälle 

VAD ÄR 

DJURVÄLFÄRDS- 

FORSKNING OCH 

VAD KUNDE DET 

VARA? 

Suomen soveltavan etologian seura SSES 

rf. och Yhteiskunnallisen ja kulttuurisen eläintutkimuksen 

seura YKES rf. ordnar informationstillfälle. 

Tid: Torsdagen den 10.5.2012, 

kl. 17.00–20.00 plats: Aud. 

Armfelt, Arken, Åbo Akademi, 

Fabriksgatan 2, Åbo 

Program: 

17.00–17.20 Välkomsthälsning 

17.20–17.50 Hästen och tolkningen 

av dess välbefinnande. Forskare Nora 

Schuurman, Östra Finlands universitet. 

17.50–18.20 Tjuvjakt av stora rovdjur. 

Forskare Outi Ratamäki, Östra Finlands 

universitet. 

18.20–18.50 Välfärdsforskning om pälsdjur 

och pälsdjurens välbefinnande. Professor 

Jaakko Mononen, Östra Finlands universitet. 

18.50–19.20 Beteende och välbefinnande 

hos svin. Forskare Helena Telkänranta, 

Helsingfors universitet. 

19.20–19.50 Djurs rättsliga välbefinnande. 

Forskare Birgitta Wahlberg, Åbo Akademi. 

19.50–20.00 Avslutningsord. 

TILLFÄLLET ÄR ÖPPET FÖR ALLA OCH 

AVGIFTSFRITT. VÄLKOMNA! 

Tilläggsinformation fås av SSES ordförande 

Birgitta Wahlberg birgitta.wahlberg@ 

abo.fi och YKES ordförande Outi Ratamäki 

outi.ratamaki@uef.fi 

> 10 °C 

Gado 

Terrass 

Kårkaféernas Sommaröppethållningstider 

2012 

Öppet hela sommaren ☺ 

Sommaröppet 28.05-31.08. 

Måndag-torsdag 08.00-14.30, lunch 11.00-14.00 

Fredag 08.00-14.00, lunch 11.00-13.30 

Sommarstängt 22.06. - 05.08. 

Sommaröppet 28.05.-21.06. & 06.08.-31.08. 

Måndag-torsdag 08.00-15.15, lunch 11.00-15.00 

Fredag 08.00-14.45, lunch 11.00-14.30 


Sommaröppet 28.05-01.06 &27.08-31.08 

Måndag-fredag 08.00-14.00, lunch 11.00-14.00 

Fredag 08.00-14.00, lunch 11.00-13.30 


Sommaröppet 04.06.-08.06 

Måndag-fredag lunch 11.00-14.00 

(Kårens gatuplan) Sommarstängt 30.04. - 26.08. 

Sommaröppet 02.05.-01.06 

Måndag-fredag kaffeförsäljning 9.00-11.00 



uTHyReS MöbleRAT 

Uthyres 1–2 rum i en större lägenhet, även kortare eller övernattning. Eget bad. Lugnt läge. 

100m till bussen till Akademin (4 km). Tillgång till cykel. 

Tel 046 580 7358, kl 12-21. 


21

22 

diveRSe 

Vi söker medarbetare 

Två till fem stipendier ur Harry Elvings legat 

2012 förklaras lediga att söka av lärare 

och forskare vid Åbo Akademi som önskar 

förkovra sig utomlands. Till ansökan fogas 

en kortfattad resplan av vilken framgår resemål 

och vilken verksamhet som avses. 

Kostnadskalkyl för utlandsvistelsen, samt 

rekommendation och inbjudningsbrev från 

värduniversitetet kan med fördel bifogas 

Åbo Akademi är ett framgångsrikt 

universitet med 7 000 studerande 

och 1 300 anställda. Arbetsmiljön är 

trivsam och dynamisk. 

Lektor i matematik och fysik eller kemi, företrädesvis i 

åk 7–9 

från 1.8.2012 

Timlärare i huvudsyssla i studiehandledning (åk 7–9) 

från 1.8.2012 

Lektor i modersmål och litteratur 

för tiden 1.8.2012–30.6.2013 

till Vasa övningsskola 

Universitetslärare i engelska 

för tiden 1.8.2012–31.7.2013 

till Humanistiska fakulteten 

En akademilektor i informationssystem 

från 1.8.2012 

till institutionen för informationsteknologi 

Planerings- och utvecklingschef 

från 1.6.2012 

Ekonomisekreterare, med placering i Vasa 

från 21.5.2012 

till förvaltningen 

Läs mera på www.abo.fi/jobb eller kontakta universitetets registratur, e-post: 

registrator@abo.fi, tfn: (02) 215 4106. 

STipeNdiuM 

HARRY ELVINGS LEGAT 2012 


www.abo.fi 

ansökan. Understöd för konferensdeltagande 

utges inte ur legatet. 

Det sammanlagda stipendiebeloppet uppgår 

till ca 10 000 . Ansökan, som kan göras 

på Akademins blankett för ansökan om 

stipendium eller understöd bör vara Internationella 

enheten tillhanda senast den 25 

maj 2012. 

Jobb 

donnerska institutet för 

religionshistorisk och 

kulturhistorisk forskning, 

Åbo, Finland, söker en 

Föreståndare för 

Donnerska institutet 

Till föreståndarens uppgifter hör att ansvara 

för och leda verksamheten vid institutet och 

fungera som institutsstyrelsens sekreterare. 

Föreståndaren bedriver forskning 50 % 

av arbetstiden. Arbetsspråket vid institutet 

är svenska. Den som utses till befattningen 

bör ha utmärkta kunskaper i något skandinaviskt 

språk. 

Vi förutsätter 

– Minst docentkompetens eller motsvarande 

i religionsvetenskap eller religionshistoria 

– Ett brett kontaktnät inom den internationella 

religionsvetenskapliga forskningen 

– God samarbets- och organisationsförmåga 

Befattningen tillsätts 1.1.2013. 

För närmare information, se “Befattningsbeskrivning” 

på Donnerska institutets 

webbplats, web.abo.fi/instut/di. 

Ansökningshandlingarna (som kan skickas 

med e-post) bör vara institutets sekretariat 

tillhanda senast 31.5.2012. 

Kontaktuppgifter 

E-post: donner.institute@abo.fi 

Post: PB 70, 20501 Åbo, Finland 

Telefon: +358 207 861 451 

Förfrågningar om tjänsten kan göras hos 

institutets föreståndare dr Tore Ahlbäck, epost 

Tore.Ahlback@abo.fi, tel. +358 400 

333 901.* 

Ärendet bereds av ledande koordinator för 

Internationella ärenden Harriet Klåvus, tel. 

(215) 4510, e-post: hklavus@abo.fi. 

Blankett för ansökan finns på adressen 

https://www.abo.fi/student/media/3800/stipblanforsk2012.pdf

24 

Det kan vara bra med brottsdömda styrelse- 

S06 

medlemmar om det ger styrelsen större diversitet. 

AKtuellt | ForsKning | studier & undervisning | internAtionellt | orgAnisAtion 

brAHEloPPET i fiNT VÅrVädEr 

Startskottet för den andra upplagan 

av Braheloppet sköts klockan 12 

söndagen den 22 april. MfÅA:s utsände 

arbetade med nummerlapp 

på bröstet och gav sig ut på 9 kilometers 

banan för att dofta på svetten, 

linimenten och den vaknande 

naturen. 

Dagen började med en motgång 

då Carl Myrberg, idrottsansvarig vid 

Åbo Akademi, informerade MfÅA:s 

reporter att banan ingalunda är 9,2 

eller 9,3 kilometer lång, som samme 

reporter hävdade i MfÅA 4/2012. 

Myrberg insisterade på att banan var 

9080 meter och inte längre. MfÅA:s 

reporter hade i testsyfte tagit sig 

runt banan och klockat en tämligen 

usel tid åt sig själv. Om banan varit 

ett par hundra meter längre skulle 

det betyda en bättre genomsnittsfart, 

men så icke. 

Loppet rullade igång. Första kilometern 

gick på strax över 3.20 varpå 

farten, som vanligt, lugnade ner 

sig betydligt. Pekka Stenholm från 

Turun Urheiluliitto sprang ryckande 

medan MfÅA:s utsände löpte 

jämnt och fint, konverserade med 

fjolårsvinnaren Nicklas Wihlman 

från Pargas IF. Samtalsämnena var 

löpning och skidåkning. MfÅA:s 

utsände samt redan nämnda Stenholm, 

Wihlman samt Tero Salonen 

från Liedon Luja utgjorde täten fram 

till cirka tre kilometer sprungna då 

Stenholm tycket att han fått igång 


dEn andra upplagan av braheloppet. Startskottet har precis avfyrats. 

blodcirkulationen och därför envisades 

med att höja farten. 

MfÅA:s utsände följde trion på avstånd 

och var ibland nära att komma 

ifatt men blev slutgiltigt avhängd 

någonstans kring markeringen för 

fem kilometer. När rutten dök mot 

ån, över fotgängarbron och uppför 

åbankenbefann sig MfÅA:s reporter 

i ett tunneltillstånd där få saker var 

synliga och också alla andra sinnen 

dominerades av signaler som tydde 

på akut syrebrist. Senare lättade 

trycket och reportern kunde skönja 

tättrion 200 meter framför honom. 

När trion nådde Hallisforsen gjorde 

Wihlman ett aggressivt ryck och 

sprang ifrån Salonen och Stenholm. 

Salonen lyckades höja farten, om än 

inte tillräckligt för att hålla Wihlman 

men nog tillräckligt för att få Stenholm 

att släppa. Stenholms ryggtavla 

var i någon minut ett möjligt 

byte för den löpande reportern, men 

sedan lyckades även Stenholm höja 

farten, vilket MfÅA:s reporter inte 

klarade av att svara på. 

I mål: Wihlman guld, Salonen silver 

och Stenholm brons. 

Bakom ryggen på MfÅA:s utsände 

utspelade sig kampen om placeringarna 

i de andra klasserna. 

Snabbaste dam var Malin Johansson 

(Pargas IF) åtföljd av Mari Iljina 

(Åbo) och Pia-Maria Grandell (Åbo 

Akademi). Johansson berättade att 

hon hade siktet inställt på en medelfart 

kring strax över 4 minuter kilometern 

och det var också vad hon 

levererade. Om man förvandlar farten 

till Coopertest betyder det att 

hon sprang tre stycken Coopertest 

på strax under 3 kilometer i följd. 

Braheloppet arrangeras av ÅA och 

ÅIFK. 109 deltagare kom imål. 


Bild MaleNa bJörkgreN 

M2 Itella 

Posti oy 

Itella green

Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1600 KB) - Åbo Akademi

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?