Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1600 KB) - Åbo Akademi

More documents

Recommendations

Info

16 diSpuTATioNeR NorDIsK HIsTorIA FL Jennica Thylin-Klaus disputerar i nordisk historia fredagen den 11 maj på avhandlingen ”Den finländska svenskan” 1860–1920. Tidig svensk språkplanering i Finland ur ett idéhistoriskt perspektiv. Disputationen äger rum kl. 13.15 i aud. Salin, Axelia. Opponent är dr. art. ruth hemstad, Universitetet i Oslo, och som kustos fungerar prof. nils erik villstrand. Så här sammanfattar Jennica Thylin-Klaus själv sin avhandling: ”I min avhandling studerar jag två språkdiskussioner, varav den ena berör stavningen och den andra särdragen (finlandismerna) i svenskan i Finland. Att perspektivet är idéhistoriskt innebär att de idéer och ideologier som påverkade språkplaneringen är i fokus. Dessa ideologier utgörs främst av skandinavism, purism, traditionalism och funktionalism. Då det gäller särdragsdiskussionen, som inleddes på 1880-talet, undersöker jag särskilt på vilket sätt den kan förstås mot bakgrund av den svensknationella mobiliseringen och konstruktionen av en finlandssvensk identitet. I avhandlingen strävar jag efter att lyfta fram olika ståndpunkter och tolka dem utgående från en ideologisk kontext. I fråga om finlandismerna handlar det å ena sidan om en överlevnadsstrategi, som betonade vikten av att svenskan i Finland följde samma normer som svenskan i Sverige, å andra sidan om s.k. national-liberala synpunkter. Överlevnadsstrategin, representerad av bland annat Hugo Bergroth, dominerar i materialet. Någon mer renodlad strategi för språklig självständighet gentemot Sverige fanns det inte, även om några personer Meddelanden från åbo akadeMi nr 8 2012 hävdade att språkrensningen under den senare delen av 1910-talet gick för långt. I rättstavningsdebatten framträder å sin sida ett tydligt funktionalistiskt perspektiv, kopplat till ett slags demokratisering av språket. Genom en förenklad stavning skulle varje medborgare kunna ta del av den bildning som krävdes i det moderna samhället. Rättstavningsdebatten inleddes tidigare än diskussionen om särdragen, och av allt att döma bidrog den till att öka intresset för språket överlag, och kanske också för förhållandet mellan svenskan i Finland och svenskan i Sverige. Aktörerna, det vill säga de som deltog i diskussionen om språket, ges en framträdande plats i min diskussion. Detsamma gäller kontakterna mellan aktörerna och spridningen av idéer – det är tydligt att Uppsala spelade en viktig roll i etableringen av nätverk som innefattade såväl finländska som svenska filologer. Dessutom studerar jag vilken betydelse folkskolan och teatern tillmättes i den språkliga diskussionen. Då det gäller skolan lyfter jag fram pedagogiskt inriktade argument, och för teaterns del diskuterar jag bland annat synen på teaterspråkets roll som en språklig förebild.” PsyKoLogI PsM Ada Johansson disputerar i psykologi måndagen den 14 maj på avhandlingen Interactions between genes and alcohol on aggressive behavior and anger related traits: The oxytocin receptor gene as a candidate. Disputationen äger rum kl. 10.15 i aud. Armfelt, Arken. Opponent är prof. henrik anckarsäter, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och som kustos fungerar prof. pekka santtila. Så här sammanfattar Ada Johansson själv sin avhandling: ”Alkoholberusning är en av de starkaste riskfaktorerna för aggressivt beteende. Alla individer blir dock inte aggressiva under alkoholberusning. Syftet med denna avhandling var att undersöka ifall individens genetiska uppsättning kan förklara skillnader i vem som reagerar på alkohol med ökat aggressivt beteende och ilska och vem som inte gör det. Resultaten visade att individer som är bärare av en viss variant av genen som kodar för oxytocinets receptorer i högre grad är benägna att uppvisa aggressivt beteende än andra när de är alkoholberusade. Sambandet mellan alkohol och ilska påverkades även av individens genetiska uppsättning av två oxytocinreceptorgenvarianter, vilket antyder att dessa genvarianter även påverkar benägenheten att känna ilska under alkoholberusning. Oxy-
tocinet, som fungerar både som ett hormon och en neurotransmittor, har i tidigare studier visats ha breda effekter på sociala förmågor hos människan, såsom förmåga till igenkännande av andras känslouttryck. Resultaten är de första att hos människan experimentellt påvisa att vissa individer beter sig mer aggressivt än andra när de är berusade, beroende på individens genetiska uppsättning. Det är dock viktigt att komma ihåg att genens effekt i det här fallet inte är av en sådan natur att den direkt och ofrånkomligen orsakar ett visst beteende. Med andra ord är det orimligt i detta fall att tänka att en individ skulle tillmätas ansvarsfrihet i exempelvis ett våldsbrottmål om hon bär på en viss variant av denna gen. Oxytocinreceptorgenens effekter analyserades i två olika urval. I ett experimentellt upplägg indelades 116 män slumpässigt i två grupper: en grupp som tilldelades alkoholhaltiga drycker, och en kontrollgrupp som tilldelades alkoholfria drycker. Aggressivt beteende mättes med ett laboratorietest där försökspersonerna fick bestraffa en fiktiv motspelare genom att spela upp motbjudande ljud för denne. Resultaten replikerades i ett populationsbaserat urval av män och kvinnor (n = 3755) vilka besvarat frågor om deras aggressiva beteenden, ilska och alkoholanvändning.” ALLMäN HIsTorIA fM Kalle Kananoja disputerar i allmän historia fredagen den 18 maj på avhandlingen Central African Identities and Religiosity in Colonial Minas Gerais. Disputationen äger rum kl. 12.15 i aud. Armfelt, Arken. Opponent är prof. JoHN tHorNtoN, Boston University och som kustos fungerade prof. Holger Weiss. Så här sammanfattar Kalle Kananoja själv sin avhandling: ”Denna studie behandlar slavimport från västra Centralafrika och slavarnas religiösa praktiker i sjuttonhundratalets Brasilien. Minas Gerais i det brasilianska inlandet utvecklades till världens största område för guldproduktion i början av sjuttonhundratalet. Brytning av guld i stor skala var möjligt bara genom en massiv import av slavar från Afrika. Studiens första del handlar om slavhandeln i den södra delen av den atlantiska världen. Upptäckten av guld ledde till en ökad efterfrågan på slavar i Brasilien, en efterfrågan som till stor del täcktes av utbudet i Angola. Slavidentiteter eller afrikanska ”nationer” har ofta betraktats som något som slavägarna skapade för sina syften. I kontrast till detta tolkar jag viktiga centralafrikanska ”nationer” såsom angola och congo som uttryck för regionala identiteter med förbindelser till slavarnas ursprung i Afrika. Genom att analysera faserna i identitetsbildningen under processen som förde dem från Afrika till Nya Världen placerar studien den brasilianska historien i en djupare afrikansk kontext. Studiens andra del koncentrerar sig på centralafrikanernas religiösa universum. Efter portugisernas ankomst till kungadömet Kongo under fjortonhundratalets senare del påverkades centralafrikanska samhällen av processer av kulturell kreolisering. Det kulturella utbytet gällde både portugiser och afrikaner. Spridningen av katolicismen i Centralafrika påverkade det religiösa livet särkilt i kungadömet Kongo, i staden Luanda och i kolonin Angola. Detta ledde till synkretistiska former av dyrkan, där inhemska gudabilder och figurer som representerade förfäderna var närvarande tillsammans med kristna föremål. Kreoliseringsprocesserna var en integrerad del av den kulturella utvecklingen även i det brasilianska gruvdistriktet. I denna studie betraktas den södra atlantiska världen som ett kulturellt enhetlig rum. I det kulturella universum som den södra Atlanten utgjorde, uppvisade centralafrikanerna en stor öppenhet och beredskap att anpassa sig till nya förhållanden.” Meddelanden från åbo akadeMi nr 8 2012 17
Page 1 and 2: MfÅA 20.5.2011 7.5.2012 www.abo.fi
Page 3 and 4: AkTuellT INTErNATIoNELLT sAMArBETE
Page 5 and 6: klarar de mindre än fem procent av
Page 7 and 8: mi sedan han började studera 1971.
Page 9 and 10: stolplaceringar och andra arrangema
Page 11 and 12: ÅA vASA KroPPsANALys Detaljerad da
Page 13 and 14: mera akademisk uppsats. De studeran
Page 15: anför akademin. Världen som jag,
Page 19 and 20: ler dock tryckning av plastelektron
Page 21 and 22: iNFoTillFälle VAD ÄR DJURVÄLFÄR
Page 24: 24 Det kan vara bra med brottsdömd

Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1600 KB) - Åbo Akademi

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?