03.08.2013 Views

Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1600 KB) - Åbo Akademi

Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1600 KB) - Åbo Akademi

Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1600 KB) - Åbo Akademi

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

ler dock tryckning av plastelektronik<br />

helt nya krav på tryckprocess<strong>en</strong>. I avhandling<strong>en</strong><br />

visar jag att det trots allt är<br />

möjligt att <strong>en</strong>bart med hjälp av trycktekniker<br />

tillverka polymerbaserade<br />

transistorer med liknande prestanda<br />

<strong>som</strong> uppnås vid tillverkning med laboratorietekniker.<br />

Efter<strong>som</strong> de flesta tillämpningarna är<br />

tänkta att drivas av batterier eller solceller,<br />

alternativt g<strong>en</strong>om elektromagnetisk<br />

induktion, bör transistorerna<br />

dessutom fungera vid låga spänningar,<br />

vilket är <strong>en</strong> stor utmaning för organiska<br />

transistorer. D<strong>en</strong> typ av transistor<br />

<strong>som</strong> jag har arbetat med är jonmodulerad,<br />

och kan drivas vid låga spänningar<br />

tack vare att isolatorlagret mellan<br />

gate-kontakt<strong>en</strong> och halvledar<strong>en</strong> består<br />

av <strong>en</strong> hygroskopisk polymer <strong>som</strong><br />

fungerar <strong>som</strong> <strong>en</strong> elektrolyt i normal<br />

luftfuktighet, vilket resulterar i <strong>en</strong> hög<br />

kapacitans g<strong>en</strong>om de elektriska dubbellager<br />

<strong>som</strong> bildas vid gränsskikt<strong>en</strong>. I<br />

avhandling<strong>en</strong> visar jag också att dessa<br />

jonmodulerade organiska transistorer<br />

inte bara är lämpliga för tryckning, utan<br />

dessutom förhållandevis okänsliga för<br />

ojämnheter på plastsubstrat<strong>en</strong>, och till<br />

och med kan tillverkas direkt på papperssubstrat."<br />

PEDAgogIK<br />

Hovedfagskandidat Mari rorgemo<strong>en</strong> disputerar i pedagogik<br />

onsdag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> 30 maj på avhandling<strong>en</strong> Mellom tradisjon og spel.<br />

Didaktikk for tekstil folkekunst.<br />

Disputation<strong>en</strong> ägde<br />

rum kl. 12 i Auditorium<br />

Salin, Axelia. Oppon<strong>en</strong>t<br />

var prof. PETri kAro-<br />

NEN och <strong>som</strong> kustos<br />

fungerade prof. NilS<br />

Erik VillSTrANd.<br />

Så här sammanfattar<br />

Jääskeläin<strong>en</strong> sin avhandling:<br />

”Avhandlinga er ei undersøking av<br />

dialogar og læring frå praksisprosessar<br />

<strong>som</strong> ei gruppe personar har hatt i møte<br />

med tekstile artefaktar. Prosessane<br />

er grunnlaget for ei vitskapleg underbyggjing<br />

av ein didaktikk for tekstil<br />

folkekunst i ei konkret utdanning. Avhandlinga<br />

er bygd opp <strong>som</strong> ei samanleggingsavhandling<br />

med tre artiklar og<br />

ein overbygnad (kappa).<br />

Forskingsresultata er tolka og drøfta<br />

ut frå tre tema:<br />

1) Kommunikasjon og dialog ved vidareføring<br />

av tekstil folkekunst<br />

2) Vidareføring av tradisjonelt visuelt<br />

formspråk<br />

3) Arbeidsmåte og erfaring frå vidareføring<br />

av tekstile tradisjonar<br />

Dialogar og læring frå praksisprosessane<br />

handlar om det sosiale og det<br />

estetiske aspektet, der det teoretiske<br />

og praktiske aspektet er integrert. Det<br />

sosiale aspektet er kunnskap om lokal<br />

i<strong>d<strong>en</strong></strong>titet og eit nasjonalt og overnasjonalt<br />

perspektiv når det gjeld bruk<br />

av formelem<strong>en</strong>t. Møte med tekstil folkekunst<br />

handlar om kunnskap knytt<br />

til konkrete fysiske og målbare artefaktar,<br />

m<strong>en</strong> det handlar også om kva<br />

artefaktar utløyser av tankar og assosiasjonar<br />

og i <strong>som</strong>me høve går personar<br />

vidare og skaper eller improviserer<br />

<strong>som</strong> fylgje av kva dei forstår er<br />

ess<strong>en</strong>s<strong>en</strong> i tradisjon<strong>en</strong> der<br />

<strong>d<strong>en</strong></strong> materielle og immateriell<br />

kompon<strong>en</strong>t<strong>en</strong> utgjer ein<br />

heilskap. Prosessane kan<br />

oppsummerast i omgrepa<br />

kontemplasjon, korrespon<strong>d<strong>en</strong></strong>s<br />

og imaginasjon.<br />

Tekstil folkekunst er verka<br />

<strong>som</strong> utfordrar mottakar<strong>en</strong><br />

til å spele med, <strong>som</strong> er ei eiga form for<br />

forståing. Gadamers og Huizingas teori<br />

om spel/leik er s<strong>en</strong>tral. Prosessane<br />

gjer til at personane opnar opp for tradisjonsuttrykka,<br />

forstår spelereglane<br />

og gjer dei i stand til å spele med. Spelereglane<br />

vert i stor grad herre over dei<br />

<strong>som</strong> spelar innom avgr<strong>en</strong>sa spelerom.<br />

Der det handlar om å utøve folkekunst<br />

i samsvar med tradisjon<strong>en</strong>, vert samspel<br />

og spatialitet, spelerom og spelereglar<br />

s<strong>en</strong>trale didaktiske omgrep.<br />

Didaktikk<strong>en</strong> kan vera eit grunnlag<br />

for drøfting og vurdering av om <strong>d<strong>en</strong></strong><br />

har overføringsverdi til andre materialområde<br />

og til andre studium der det<br />

handlar om utøving og formidling av<br />

tradisjonskunnskap.”<br />

Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 8 2012<br />

19

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!