Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1600 KB) - Åbo Akademi
Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1600 KB) - Åbo Akademi
Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1600 KB) - Åbo Akademi
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ler dock tryckning av plastelektronik<br />
helt nya krav på tryckprocess<strong>en</strong>. I avhandling<strong>en</strong><br />
visar jag att det trots allt är<br />
möjligt att <strong>en</strong>bart med hjälp av trycktekniker<br />
tillverka polymerbaserade<br />
transistorer med liknande prestanda<br />
<strong>som</strong> uppnås vid tillverkning med laboratorietekniker.<br />
Efter<strong>som</strong> de flesta tillämpningarna är<br />
tänkta att drivas av batterier eller solceller,<br />
alternativt g<strong>en</strong>om elektromagnetisk<br />
induktion, bör transistorerna<br />
dessutom fungera vid låga spänningar,<br />
vilket är <strong>en</strong> stor utmaning för organiska<br />
transistorer. D<strong>en</strong> typ av transistor<br />
<strong>som</strong> jag har arbetat med är jonmodulerad,<br />
och kan drivas vid låga spänningar<br />
tack vare att isolatorlagret mellan<br />
gate-kontakt<strong>en</strong> och halvledar<strong>en</strong> består<br />
av <strong>en</strong> hygroskopisk polymer <strong>som</strong><br />
fungerar <strong>som</strong> <strong>en</strong> elektrolyt i normal<br />
luftfuktighet, vilket resulterar i <strong>en</strong> hög<br />
kapacitans g<strong>en</strong>om de elektriska dubbellager<br />
<strong>som</strong> bildas vid gränsskikt<strong>en</strong>. I<br />
avhandling<strong>en</strong> visar jag också att dessa<br />
jonmodulerade organiska transistorer<br />
inte bara är lämpliga för tryckning, utan<br />
dessutom förhållandevis okänsliga för<br />
ojämnheter på plastsubstrat<strong>en</strong>, och till<br />
och med kan tillverkas direkt på papperssubstrat."<br />
PEDAgogIK<br />
Hovedfagskandidat Mari rorgemo<strong>en</strong> disputerar i pedagogik<br />
onsdag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> 30 maj på avhandling<strong>en</strong> Mellom tradisjon og spel.<br />
Didaktikk for tekstil folkekunst.<br />
Disputation<strong>en</strong> ägde<br />
rum kl. 12 i Auditorium<br />
Salin, Axelia. Oppon<strong>en</strong>t<br />
var prof. PETri kAro-<br />
NEN och <strong>som</strong> kustos<br />
fungerade prof. NilS<br />
Erik VillSTrANd.<br />
Så här sammanfattar<br />
Jääskeläin<strong>en</strong> sin avhandling:<br />
”Avhandlinga er ei undersøking av<br />
dialogar og læring frå praksisprosessar<br />
<strong>som</strong> ei gruppe personar har hatt i møte<br />
med tekstile artefaktar. Prosessane<br />
er grunnlaget for ei vitskapleg underbyggjing<br />
av ein didaktikk for tekstil<br />
folkekunst i ei konkret utdanning. Avhandlinga<br />
er bygd opp <strong>som</strong> ei samanleggingsavhandling<br />
med tre artiklar og<br />
ein overbygnad (kappa).<br />
Forskingsresultata er tolka og drøfta<br />
ut frå tre tema:<br />
1) Kommunikasjon og dialog ved vidareføring<br />
av tekstil folkekunst<br />
2) Vidareføring av tradisjonelt visuelt<br />
formspråk<br />
3) Arbeidsmåte og erfaring frå vidareføring<br />
av tekstile tradisjonar<br />
Dialogar og læring frå praksisprosessane<br />
handlar om det sosiale og det<br />
estetiske aspektet, der det teoretiske<br />
og praktiske aspektet er integrert. Det<br />
sosiale aspektet er kunnskap om lokal<br />
i<strong>d<strong>en</strong></strong>titet og eit nasjonalt og overnasjonalt<br />
perspektiv når det gjeld bruk<br />
av formelem<strong>en</strong>t. Møte med tekstil folkekunst<br />
handlar om kunnskap knytt<br />
til konkrete fysiske og målbare artefaktar,<br />
m<strong>en</strong> det handlar også om kva<br />
artefaktar utløyser av tankar og assosiasjonar<br />
og i <strong>som</strong>me høve går personar<br />
vidare og skaper eller improviserer<br />
<strong>som</strong> fylgje av kva dei forstår er<br />
ess<strong>en</strong>s<strong>en</strong> i tradisjon<strong>en</strong> der<br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> materielle og immateriell<br />
kompon<strong>en</strong>t<strong>en</strong> utgjer ein<br />
heilskap. Prosessane kan<br />
oppsummerast i omgrepa<br />
kontemplasjon, korrespon<strong>d<strong>en</strong></strong>s<br />
og imaginasjon.<br />
Tekstil folkekunst er verka<br />
<strong>som</strong> utfordrar mottakar<strong>en</strong><br />
til å spele med, <strong>som</strong> er ei eiga form for<br />
forståing. Gadamers og Huizingas teori<br />
om spel/leik er s<strong>en</strong>tral. Prosessane<br />
gjer til at personane opnar opp for tradisjonsuttrykka,<br />
forstår spelereglane<br />
og gjer dei i stand til å spele med. Spelereglane<br />
vert i stor grad herre over dei<br />
<strong>som</strong> spelar innom avgr<strong>en</strong>sa spelerom.<br />
Der det handlar om å utøve folkekunst<br />
i samsvar med tradisjon<strong>en</strong>, vert samspel<br />
og spatialitet, spelerom og spelereglar<br />
s<strong>en</strong>trale didaktiske omgrep.<br />
Didaktikk<strong>en</strong> kan vera eit grunnlag<br />
for drøfting og vurdering av om <strong>d<strong>en</strong></strong><br />
har overføringsverdi til andre materialområde<br />
og til andre studium der det<br />
handlar om utøving og formidling av<br />
tradisjonskunnskap.”<br />
Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 8 2012<br />
19