Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1600 KB) - Åbo Akademi

More documents

Recommendations

Info

06 peRSoN rEDoVIsNINg Efter att i fyrtio år ha varit Åbo Akademi trogen, flyttar lars Hassel nu västerut. Han blir rektor för Handelshögskolan vid umeå universitet, ett universitet som är honom bekant sedan tidigare. Umeå lockar Hassel Lars Hassel, professor i redovisning vid Åbo Akademi, blir från och med augusti rektor för Handelshögskolan vid Umeå universitet. Handelshögskolan har genomgått stora förändringar och kommer inom den närmaste framtiden att växa med flera nya professurer. Att sörja för en bra rekrytering är en av utmaningarna som väntar den blivande rektorn. – Man behöver kunna rekrytera nyckelresurser på professorsnivå. Det är en utmaning för många handelshögskolor i Sverige, och kommer säkert också att bli det vid Åbo Akademi . Så gott som alla redovisningsstolar blir vakanta i Svenskfinland inom fem år. Arbetsmarknaden är bra för företagsekonomer och det kan vara svårt att få folk att stanna vid universitetet, säger Hassel. – Man tvekar lite att byta tjänst, men det är nu eller aldrig. I det här skedet varvar man ner eller går in på slutspurten. Hassel hade möjligheten att bli rektor för Handelshögskolan vid Umeå universitet också tidigare. Han var professor vid universitetet 1998–1999 och erbjöds jobbet redan då. – Med barn i skola passade det inte in i ritningarna då. Dessutom var den nya ekonomutbildningen vid Åbo Akademi i uppbyggnadsstadiet och jag tyckte att jag behövdes här. Handelshögskolan vid Umeå universitet består av tre institutioner – företagsekonomi, nationalekonomi och statistik. Den har cirka 200 anställda och runt 2000 studerande. I valet av ny rektor sökte man vid någon som inte sedan tidigare var knuten till bestämda grupperingar inom universitetet. Meddelanden från åbo akadeMi nr 8 2012 Med sin erfarenhet av universitetet, ett stort kontaktnät inom Sverige och starka resultat inom forskningsfinansiering, föll valet på Hassel. – Det är inte för att komma bort från Åbo som jag söker mig till Umeå. Jag kommer att vara tjänstledig från Åbo Akademi, men bor kvar i Åbo och har dessutom några doktorander, anställda sådana, som jag kommer att fortsätta handleda. Han säger sig inte längta efter klimatet och vintermörkret uppe i norr men har annars – bland annat genom att vara programchef i Mistra, stiftelsen för miljöstrategisk forskning i Sverige – goda kontakter till staden. Universitetet är internationellt och staden, som ska vara kulturhuvudstad 2014, en av de snabbast växande städerna i Sverige. Förutom kortare visiter i Sverige, USA och Nya Zeeland har Hassel varit vid Åbo Akade- nya korridorEr väntar. Från och med augusti blir lars Hassel rektor för Handelshögskolan vid umeå universitet.
mi sedan han började studera 1971. Han involverades i forskning i nationalekonomi av professor Heimer Björkqvist, och vägen har sedan gått via assistent, lektor och överassistent till professor. Han har med andra ord sett HHÅA i både vått och torrt. – Den här enheten har alltid jobbat i motvind, även om diskussionen nu inte är akut. Under trettio år har det med jämna mellanrum ifrågasatts om handelshögskolan här ska finnas eller inte. Nu är det lugnt och bra, man förstår vid ÅA att universitetet behöver en handelshögskola. Det behöver alla universitet. Hållbarhet större i sverige För Hassels forskning i hållbarhetsfrågor och ekonomi är Sverige ett bra land att verka i. Hållbarhetsfrågor är viktiga för svenskarna, och företagen satsar på dem – till exempel med donationsprofessurer. Den svenska högskolevärlden verkar inte heller stå inför några ekonomiska nedskärningar. Tvärtom satsar man på den. Hur förhåller du dig till den svenska beslutskulturen? – Svenskarna har en hög social kompetens och man är måna om att ge saker ett mänskligt ansikte, men det kan vara tungt att hela tiden behöva ta konsensusfrågor i beaktande. Finns det något du kan ta med dig från Finland? – Kanske att man snabbare får igenom saker. Jag har inte svårt att ta beslut, men de måste samtidigt förankras. Slutligen, som Karlebybördig: GBK eller KPV? – GBK. Absolut, ingen fråga om saken, det var där jag spelade som junior i tiderna. Och av Åbolagen är det FC Inter och inte TPS som gäller, efter att två av mina söner spelat där som juniorer. text & foto Nicklas HägeN forsKNINg Var fjärde styrelsemedlem dömd I sin senaste forskning har Lars Hassel undersökt brottshistorien bland svenska börsbolags styrelsemedlemmar. Det visade sig att hela 25 procent av börsbolagens styrelsemedlemmar är brottsdömda. – Det kan vara bra med brottsdömda styrelsemedlemmar om det ger styrelsen en större diversitet. Men det finns bolag där alla styrelsemedlemmar är brottsdömda och då finns det risker för att det får en slagsida. Vanliga domar är allvarliga trafikförseelser, konkursbrott och betalningsanmärkningar, men också våldsbrott. Smärre förseelser som till exempel parkeringsbot har inte tagits med i undersökningen. – Om man har sådana förseelser i sitt förflutna kan det hända att riskbenägenheten är en personlighetsfaktor. När sådana personligheter får en stor andel i kollektiva beslut kan det göra att man tar större risker och inte tar hänsyn till affärsmöjligheter på lång sikt. För investerarna är ledarnas personlighetsdrag av intresse. – De beslut man tar diskuteras i grupp, och då kan man se på vem som styr diskussionen. Riskbenägna personer har ofta starka personligheter, de kan vara lite narcissistiska, och stärks i kollektiva sammanhang. Forskningen visar också bland annat att styrelser med en större andel kvinnor inte tar lika stora miljörisker och att ju större andel av företaget som styrelsen själv äger, desto större är riskerna och kortsiktigare är planeringen. Det kan vara bra med brottsdömda styrelsemedlemmar om det ger styrelsen en större diversitet. Meddelanden från åbo akadeMi nr 8 2012 07
Page 1 and 2: MfÅA 20.5.2011 7.5.2012 www.abo.fi
Page 3 and 4: AkTuellT INTErNATIoNELLT sAMArBETE
Page 5: klarar de mindre än fem procent av
Page 9 and 10: stolplaceringar och andra arrangema
Page 11 and 12: ÅA vASA KroPPsANALys Detaljerad da
Page 13 and 14: mera akademisk uppsats. De studeran
Page 15 and 16: anför akademin. Världen som jag,
Page 17 and 18: tocinet, som fungerar både som ett
Page 19 and 20: ler dock tryckning av plastelektron
Page 21 and 22: iNFoTillFälle VAD ÄR DJURVÄLFÄR
Page 24: 24 Det kan vara bra med brottsdömd

Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1600 KB) - Åbo Akademi

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?