Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1600 KB) - Åbo Akademi

More documents

Recommendations

Info

04 pSykologi ALKoHoL ocH AggrEssIoN Det finns genetiska orsaker till hur människor reagerar på alkohol. Ada Johansson har i arbetet med sin doktorsavhandling identifierat en gen som gör människor arga och aggressiva när de dricker. Ilska i den genetiska cocktailen? Du kanske känner honom? Killen man inte vill ha med ut på bar för att kvällen slutar med att han står och grälar med någon i grillkön? Du har kanske funderat på vad det är som gör att det blir så gång på gång? Ada Johanssons doktorsavhandling i psykologi visar att generna förklarar en del. – Vi har hittat två genvarianter som verkar interagera med alkohol. Människor med den ena varianten blir mer sannolikt aggressiva och ilskna när de dricker, medan människor med den andra varianten inte blir det, säger Johansson. – Människor som blir aggressiva när de är fulla blir lättare arga också när de är nyktra. Genvarianten påverkar inte känslokontrollen. – Det är med andra ord inte så att människor med den här varianten är lika arga som förut, men tappar kontrollen över ilskan när de dricker. De blir helt enkelt argare när de dricker än när de är nyktra. Johanssons forskning är av en sällsynt art. För det mesta har forskningen kring hur människor påverkas av alkohol byggt på studier av generella beteendemönster utan att ta genetiska effekter i beaktande. Eftersom alkohol är en miljöfaktor, placerar det dessutom hennes forskning i det smala fack av studier som granskar samspelet mellan miljö och gener. Detta var de facto den första studie som experimentellt visar ett samband mellan individens genetiska uppsättning och aggressivt beteende under påverkan av alkohol. – Jag är mycket tacksam till alla som ställde upp. Det är bara tack vare dem som man kan göra forskning av det här slaget. Meddelanden från åbo akadeMi nr 8 2012 Människors gener ser i hög grad likadana ut men det finns små variationer i dem som skiljer oss åt. Variationerna som Johansson har iakttagit sitter i den gen som kodar för oxytocinets receptorer. – Det här är grundforskning. Vilka mekanismer som ligger bakom denna effekt, till exempel i hjärnan, kräver ännu mycket efterforskning, säger Johansson. i sin forskning studerar Ada Johanssonförhållandet mellan alkohol och aggression, vilket i ett bredare perspektiv aktualiserar frågor om förhållandet mellan gener och miljö. generna är ingen ursäkt Det är mycket sällsynt att en viss genvariant skulle dominera individens beteende så totalt att det inte går att åtgärda. De enskilda genernas effekt i individens totala genuppsättning är svinnande liten, och när det gäller de oxytocinreceptorgenvarianter Johansson studerat för
klarar de mindre än fem procent av variationen mellan människor i hur aggressiva de blir när de är berusade. Det går alltså inte att ringa upp kompisarna dagen efter och ursäkta sig med att man bär på den oturliga varianten av oxytocinreceptorgenen. – När vi pratar om gener pratar vi alltid på en gruppnivå, inte om enskilda individer. Det finns många andra gener som inverkar, men om du har den ena variationen ökar sannolikheten lite att du blir aggressiv när du dricker, säger Johansson. – Idén om att beteende skulle dikteras av endera genetiska faktorer eller miljöfaktorer är föråldrad. I dag anses människan vara en biopsykosocial helhet, och man vet att samspelet mellan gener och omgivningsmässiga faktorer är viktigt. Kort sagt så kan gener påverka hur vi reagerar på omgivningen, och omgivningen kan påverka hur våra gener tar sig uttryck. Tanken är att en ökad förståelse av förhållandet mellan gener och alkohol ska kunna användas till att minska på de sociala problem som alkoholen orsakar. METoD Sammanlagt testades 116 män. De delades slumpmässigt in i två grupper där den ena bjöds på alkohol och den andra trodde sig bli bjuden på alkohol under testets gång. Testet antog skenbart formen av ett spel. Åt försökspersonerna sade man att de spelade mot en motståndare i ett annat rum, medan de i självaste verket spelade mot en på förhand programmerad dator. För att försökspersonerna inte skulle hålla tillbaka, sade man inte att man mätte aggression utan reaktionshastighet. När spelets lampa slocknar skulle man släppa en knapp så snabbt som möjligt. Efter varje test gavs sedan försökspersonen ett val: han kunde straffa motståndaren genom att spela upp ett irriterande ljud åt honom på en volym mellan ett och tio, eller låta bli. – Det finns studier som visar att samma mekanismer är i rörelse, och att man till viss del kan generalisera att män som är aggressiva i laboratorietester är aggressiva också utanför labbet, säger Ada Johansson. Försökspersonernas DNA analyserades sedan genom ett salivprov. – Bärare av en viss genvariant gav högre ljudnivåer åt sin fiktiva motståndare. På de som inte hade denna genvariant hade alkoholen däremot ingen effekt. Resultaten jämfördes sedan med de självuppskattningar som gjorts av över tusen tvillingar i ÅA-psykologernas stora tvillingundersökning. Det visade sig att även här var sambandet mellan alkohol och aggressivitet starkare för de som bar på samma genvariant som de som uppvisade mera ag- – Med alzheimer och diabetes finns det tester man kan ta som visar om ens genetiska uppsättning gör att man är i riskzonen för att drabbas, och något liknande kunde eftersträvas här. – När det gäller alkohol diskuterar man också om det lönar sig att testa en sådan sak, när man vet att det inte är bra för någon. Att forskningen skulle användas medicinskt tror Johansson inte. För den som vet att han eller hon blir aggressiv av alkohol finns bara ett tips: att sluta dricka. – Tanken är att vetskapen om ens genetiska förutsättningar kunde få människor att ändra sitt beteende för att förebygga besvär. Däremot finns det studier som visar att vetskapen om att man är i riskzonen inte betyder att man ändrar sitt beteende, säger Johansson. – Jag tycker ämnet är intressant för att det bättre hjälper oss förstå hur generna samverkar med omgivningen och hur det tar sig uttryck. text & foto Nicklas HägeN gressivitet under testet. Testen tog mycket tid i anspråk, då försökspersonerna var tvungna att stanna kvar i laboratoriet tills de nyktrat till. – Vi hade två kvinnliga försöksledare på plats och det märktes att vissa av männen började prata mera. Och vi hade några filmer de fick titta på medan de nyktrade till. De flesta ville se Top Gun. Endast tre personer i kontrollgruppen märkte att glasets kant bara fuktats med vodka och att de egentligen inte bjöds på alkohol. Den genomsnittliga berusningsgraden låg runt 0,5– 0,6 promille. – De flesta i kontrollgruppen, alltså de som inte fått alkohol, var övertygade om att de druckit. Somliga till och med rodnade i ansiktet och hade svårt att uttala vissa ord. Meddelanden från åbo akadeMi nr 8 2012 05
Page 1 and 2: MfÅA 20.5.2011 7.5.2012 www.abo.fi
Page 3: AkTuellT INTErNATIoNELLT sAMArBETE
Page 7 and 8: mi sedan han började studera 1971.
Page 9 and 10: stolplaceringar och andra arrangema
Page 11 and 12: ÅA vASA KroPPsANALys Detaljerad da
Page 13 and 14: mera akademisk uppsats. De studeran
Page 15 and 16: anför akademin. Världen som jag,
Page 17 and 18: tocinet, som fungerar både som ett
Page 19 and 20: ler dock tryckning av plastelektron
Page 21 and 22: iNFoTillFälle VAD ÄR DJURVÄLFÄR
Page 24: 24 Det kan vara bra med brottsdömd

Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1600 KB) - Åbo Akademi

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?