Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1600 KB) - Åbo Akademi
Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1600 KB) - Åbo Akademi
Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1600 KB) - Åbo Akademi
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
tocinet, <strong>som</strong> fungerar både <strong>som</strong> ett<br />
hormon och <strong>en</strong> neurotransmittor, har<br />
i tidigare studier visats ha breda effekter<br />
på sociala förmågor hos människan,<br />
så<strong>som</strong> förmåga till ig<strong>en</strong>kännande av<br />
andras känslouttryck. Resultat<strong>en</strong> är de<br />
första att hos människan experim<strong>en</strong>tellt<br />
påvisa att vissa individer beter sig<br />
mer aggressivt än andra när de är berusade,<br />
bero<strong>en</strong>de på indivi<strong>d<strong>en</strong></strong>s g<strong>en</strong>etiska<br />
uppsättning. Det är dock viktigt<br />
att komma ihåg att g<strong>en</strong><strong>en</strong>s effekt<br />
i det här fallet inte är av <strong>en</strong> sådan natur<br />
att <strong>d<strong>en</strong></strong> direkt och ofrånkomlig<strong>en</strong> orsakar<br />
ett visst bete<strong>en</strong>de. Med andra ord<br />
är det orimligt i detta fall att tänka att<br />
<strong>en</strong> individ skulle tillmätas ansvarsfrihet<br />
i exempelvis ett våldsbrottmål om hon<br />
bär på <strong>en</strong> viss variant av <strong>d<strong>en</strong></strong>na g<strong>en</strong>.<br />
Oxytocinreceptorg<strong>en</strong><strong>en</strong>s effekter<br />
analyserades i två olika urval. I ett experim<strong>en</strong>tellt<br />
upplägg indelades 116 män<br />
slumpässigt i två grupper: <strong>en</strong> grupp<br />
<strong>som</strong> tilldelades alkoholhaltiga drycker,<br />
och <strong>en</strong> kontrollgrupp <strong>som</strong> tilldelades alkoholfria<br />
drycker. Aggressivt bete<strong>en</strong>de<br />
mättes med ett laboratorietest där<br />
försökspersonerna fick bestraffa <strong>en</strong><br />
fiktiv motspelare g<strong>en</strong>om att spela upp<br />
motbjudande ljud för <strong>d<strong>en</strong></strong>ne. Resultat<strong>en</strong><br />
replikerades i ett populationsbaserat<br />
urval av män och kvinnor (n = 3755)<br />
vilka besvarat frågor om deras aggressiva<br />
bete<strong>en</strong><strong>d<strong>en</strong></strong>, ilska och alkoholanvändning.”<br />
ALLMäN HIsTorIA<br />
fM Kalle Kananoja disputerar i allmän historia fredag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> 18<br />
maj på avhandling<strong>en</strong> C<strong>en</strong>tral Afri<strong>ca</strong>n I<strong>d<strong>en</strong></strong>tities and Religiosity in<br />
Colonial Minas Gerais.<br />
Disputation<strong>en</strong> äger<br />
rum kl. 12.15 i aud. Armfelt,<br />
Ark<strong>en</strong>. Oppon<strong>en</strong>t är<br />
prof. JoHN tHorNtoN,<br />
Boston University och<br />
<strong>som</strong> kustos fungerade<br />
prof. Holger Weiss.<br />
Så här sammanfattar<br />
Kalle Kananoja själv sin<br />
avhandling:<br />
”D<strong>en</strong>na studie behandlar slavimport<br />
från västra C<strong>en</strong>tralafrika och slavarnas<br />
religiösa praktiker i sjuttonhundratalets<br />
Brasili<strong>en</strong>. Minas Gerais i det<br />
brasilianska inlandet utvecklades till<br />
värl<strong>d<strong>en</strong></strong>s största område för guldproduktion<br />
i början av sjuttonhundratalet.<br />
Brytning av guld i stor skala var möjligt<br />
bara g<strong>en</strong>om <strong>en</strong> massiv import av slavar<br />
från Afrika.<br />
Studi<strong>en</strong>s första del handlar om slavhandeln<br />
i <strong>d<strong>en</strong></strong> södra del<strong>en</strong> av <strong>d<strong>en</strong></strong> atlantiska<br />
värl<strong>d<strong>en</strong></strong>. Upptäckt<strong>en</strong> av guld<br />
ledde till <strong>en</strong> ökad efterfrågan på slavar<br />
i Brasili<strong>en</strong>, <strong>en</strong> efterfrågan <strong>som</strong> till<br />
stor del täcktes av utbudet i Angola.<br />
Slavi<strong>d<strong>en</strong></strong>titeter eller afrikanska ”nationer”<br />
har ofta betraktats <strong>som</strong> något<br />
<strong>som</strong> slavägarna skapade för sina syft<strong>en</strong>.<br />
I kontrast till detta tolkar jag viktiga<br />
c<strong>en</strong>tralafrikanska ”nationer” så<strong>som</strong><br />
angola och congo <strong>som</strong> uttryck för regionala<br />
i<strong>d<strong>en</strong></strong>titeter med förbindelser till<br />
slavarnas ursprung i Afrika. G<strong>en</strong>om att<br />
analysera faserna i i<strong>d<strong>en</strong></strong>titetsbildning<strong>en</strong><br />
under process<strong>en</strong> <strong>som</strong> förde dem<br />
från Afrika till Nya Värl<strong>d<strong>en</strong></strong> placerar studi<strong>en</strong><br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> brasilianska histori<strong>en</strong> i <strong>en</strong> djupare<br />
afrikansk kontext.<br />
Studi<strong>en</strong>s andra del konc<strong>en</strong>trerar sig<br />
på c<strong>en</strong>tralafrikanernas religiösa universum.<br />
Efter portugisernas ankomst<br />
till kungadömet Kongo under fjortonhundratalets<br />
s<strong>en</strong>are del påverkades<br />
c<strong>en</strong>tralafrikanska samhäll<strong>en</strong><br />
av processer av kulturell<br />
kreolisering. Det kulturella<br />
utbytet gällde både portugiser<br />
och afrikaner. Spridning<strong>en</strong><br />
av katolicism<strong>en</strong> i C<strong>en</strong>tralafrika<br />
påverkade det<br />
religiösa livet särkilt i kungadömet<br />
Kongo, i sta<strong>d<strong>en</strong></strong> Luanda<br />
och i kolonin Angola. Detta ledde<br />
till synkretistiska former av dyrkan,<br />
där inhemska gudabilder och figurer<br />
<strong>som</strong> repres<strong>en</strong>terade förfäderna var<br />
närvarande tillsammans med kristna<br />
föremål.<br />
Kreoliseringsprocesserna var <strong>en</strong> integrerad<br />
del av <strong>d<strong>en</strong></strong> kulturella utveckling<strong>en</strong><br />
äv<strong>en</strong> i det brasilianska gruvdistriktet.<br />
I <strong>d<strong>en</strong></strong>na studie betraktas <strong>d<strong>en</strong></strong><br />
södra atlantiska värl<strong>d<strong>en</strong></strong> <strong>som</strong> ett kulturellt<br />
<strong>en</strong>hetlig rum. I det kulturella universum<br />
<strong>som</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> södra Atlant<strong>en</strong> utgjorde,<br />
uppvisade c<strong>en</strong>tralafrikanerna<br />
<strong>en</strong> stor öpp<strong>en</strong>het och beredskap att<br />
anpassa sig till nya förhållan<strong>d<strong>en</strong></strong>.”<br />
Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 8 2012<br />
17