Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1600 KB) - Åbo Akademi
Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1600 KB) - Åbo Akademi
Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1600 KB) - Åbo Akademi
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
MfÅA 20.5.2011 7.5.2012 www.abo.fi/meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> NR 09 08<br />
studiekamra-<br />
lars Hassel<br />
blir ter mottog<br />
rektor<br />
i törngr<strong>en</strong>-pris<br />
umeå<br />
Anniina En lång ÅA-karriär Pirttimaa och avslutas Otto<br />
Andersson när professorn fick i Törngr<strong>en</strong>-<br />
redovisning<br />
priset tar över för Handelshögskolan<br />
sina insatser för<br />
stu<strong>d<strong>en</strong></strong>tkår<strong>en</strong> vid Umeå universitet. och ÅA.<br />
AKtuellt | ForsKning | studier & undervisning | internAtionellt | orgAnisAtion<br />
Arga spritg<strong>en</strong>er<br />
Ada Johansson har hittat g<strong>en</strong>variant <strong>som</strong> gör berusade människor aggressiva<br />
Nu Över vill hundra han tillbaka män deltog för att i laboratorietesterna lära sig språket vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong><br />
riktlinjer teknisk service för<br />
sociala i vasa får medier jobba<br />
På Hårt det sociala planet slog<br />
anklagelserna<br />
De omfattande<br />
mot<br />
saneringarna<br />
studerande<br />
och reparationerna<br />
H<strong>en</strong>rik Eol<strong>en</strong>ius<br />
har<br />
och<br />
satt<br />
professor<br />
ökad press<br />
Martin<br />
också<br />
Stodius<br />
på <strong>d<strong>en</strong></strong><br />
hårt.<br />
tekniska personal<strong>en</strong>.
02<br />
START MfÅA<br />
Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> ges<br />
ut av <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>. Tidning<strong>en</strong> utkommer<br />
under terminerna<br />
varannan fredag och sänds till huvuddel<strong>en</strong><br />
av akademins anställda samt<br />
bl.a. till massmedia, till universitet och<br />
högskolor i Nor<strong>d<strong>en</strong></strong>, till kommuner,<br />
bibliotek och gymnasier i Sv<strong>en</strong>skfinland,<br />
till medlemmar i <strong>Akademi</strong>för<strong>en</strong>ing<strong>en</strong><br />
<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>ker r.f. och till vissa<br />
personer verksamma inom politik,<br />
förvaltning och näringsliv.<br />
rEDAKTIoN<br />
Peter Sandström, chefred. (tj.l.)<br />
Nicklas Häg<strong>en</strong>, red. (vikarie)<br />
tfn (02) 215 4693<br />
e-post: nicklas.hag<strong>en</strong>@abo.fi<br />
Marcus Prest, red. (vikarie)<br />
tfn (02) 215 4715<br />
e-post: marcus.prest@abo.fi<br />
WEBBrEDAKTÖr<br />
Peter Siegfrids<br />
tfn (02) 215 4882<br />
e-post: peter.siegfrids@abo.fi<br />
rEDAKTÖr I VAsA<br />
Ari Nykvist<br />
tfn (06) 324 7452<br />
e-post: ari.nykvist@abo.fi<br />
ADrEss<br />
<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>,<br />
Domkyrkotorget 3,<br />
20500 <strong>Åbo</strong>.<br />
Telefax: (02) 251 7553<br />
E-PosT<br />
meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong>@abo.fi<br />
WWW<br />
www.abo.fi/meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong><br />
ANsVArIg UTgIVArE<br />
Kommunikationschef<br />
Thurid Eriksson<br />
tfn (02) 215 4124<br />
e-post: thurid.eriksson@abo.fi<br />
Tidning<strong>en</strong> trycks av Tammerprint<br />
och upplagan är 4 800 ex.<br />
ISSN 0359-8632 <strong>Åbo</strong> 2012<br />
441 878<br />
Trycksak<br />
Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 8 2012<br />
INNEHÅLL Nr 8/2012<br />
t<strong>en</strong>tAm<strong>en</strong> hålls i etern<br />
folkloristisk grundkurs låter de<br />
studerande vara experter i radio.<br />
Läs mer på sidan 12<br />
Nytt nätverk för biomassa 3<br />
Ilska i <strong>d<strong>en</strong></strong> g<strong>en</strong>etiska cocktail<strong>en</strong>? 4<br />
Umeå lockar Hassel 6<br />
Ing<strong>en</strong> teknisk knockout i Vasa 8<br />
frÅgor & sVAr<br />
Hur firade du Valborg?<br />
Valborg har firats<br />
och <strong>Akademi</strong>kvarter<strong>en</strong><br />
i <strong>Åbo</strong> är litet lugnare<br />
och tröttare än<br />
vanligt. I Ark<strong>en</strong>s bibliotek,<br />
djupt inne bland<br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> humanistiska litteratur<strong>en</strong>,<br />
ertappar<br />
MfÅA Erik Hallst<strong>en</strong>sson,<strong>fil</strong>osofistuderande<br />
från Dalarna.<br />
Erik, hur gick vapp<strong>en</strong>?<br />
– Jaha, det är du. Nej, Valborg... hur<br />
säger man; örveltää, örveltänyt?<br />
Antaglig<strong>en</strong> örveltänyt. Vad betyder<br />
det?<br />
– Det är ett ord <strong>som</strong> magister<br />
Siekkin<strong>en</strong> har lärt mig. Jag har för mig<br />
att ordet härstammar från Mellersta<br />
Österbott<strong>en</strong>.<br />
Tveksamt. Var skedde detta, ör-<br />
Rättsvetarna lanserar <strong>fil</strong>mer 10<br />
Nya tider, nya strategier 10<br />
Anställda analyserades 11<br />
Veckans skrib<strong>en</strong>t: Torbjörn Anderssén 14<br />
veltämin<strong>en</strong>?<br />
– I <strong>Åbo</strong>. Så skulle man kunna sammanfatta<br />
det.<br />
Vad skedde annat? Har du något att<br />
tillägga?<br />
– Ja... få se nu. Som alltid tycker jag<br />
att <strong>d<strong>en</strong></strong> finlandssv<strong>en</strong>ska samling<strong>en</strong> på<br />
Vårdberget är <strong>en</strong> fin institution.<br />
text & foto Marcus prest
AkTuellT INTErNATIoNELLT sAMArBETE<br />
<strong>Åbo</strong> och sao Paulo utbyter expertis och kontakter.<br />
NyA TEkNologiEr ocH<br />
MArkNAdEr för bioMASSA<br />
Institution<strong>en</strong> för kemiteknik vid <strong>Åbo</strong><br />
<strong>Akademi</strong> har varit med om att skapa ett<br />
omfattande nätverk för expertis i biomassa<br />
och förnybar <strong>en</strong>ergi. Nätverket heter NO-<br />
BRE (Network of Excell<strong>en</strong>ce in Biomass and<br />
R<strong>en</strong>ewable Energy). Nätverket koordineras<br />
från <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> och Universidade de São<br />
Paulo i Brasili<strong>en</strong>.<br />
– Många toppförmågor från båda länderna<br />
ingår i programmet, säger professor<br />
Pedro Fardim, vid kemiteknik vid ÅA.<br />
– I februari organiserade vi ett möte i Sao<br />
Paulo där både ÅA:s rektor Jorma Mattin<strong>en</strong><br />
och Finlands premiärminister Jyrki<br />
Katain<strong>en</strong> närvarade.<br />
ÅA och institution<strong>en</strong> för kemiteknik<br />
har varit mycket aktiva i byggandet av de<br />
grundläggande elem<strong>en</strong>t<strong>en</strong> för <strong>en</strong> ekonomi<br />
baserad på handel och utvecklandet av<br />
biomassabaserade produkter.<br />
– Vi använder bara <strong>en</strong> bråkdel, 3,5 proc<strong>en</strong>t<br />
av <strong>d<strong>en</strong></strong> biomassa <strong>som</strong> årlig<strong>en</strong> produceras<br />
på planet<strong>en</strong>.<br />
Med "produceras på planet<strong>en</strong>" m<strong>en</strong>ar du<br />
allt det <strong>som</strong> växer i natur<strong>en</strong>?<br />
– Ja. M<strong>en</strong> <strong>en</strong> viktigt poäng när man pratar<br />
om biomassa och förnybar <strong>en</strong>ergi, är att<br />
cellulosa, det vill säga det vi är intresserade<br />
av, inte tävlar med livsmedel.<br />
Biomassa och förnybar <strong>en</strong>ergi är viktiga<br />
forskning<strong>som</strong>rå<strong>d<strong>en</strong></strong> både för Brasili<strong>en</strong><br />
och Finland. Framsteg i forskning<strong>en</strong> är just<br />
nu bero<strong>en</strong>de av samarbete mellan universitet,<br />
statliga intress<strong>en</strong>ter och <strong>d<strong>en</strong></strong> privata<br />
sektorn.<br />
– Det finns flera möjligheter till ömsesidigt<br />
fördelaktiga arrangemang i samarbetet<br />
mellan finländska och brasilianska institutioner.<br />
M<strong>en</strong> personliga kontakter är<br />
nödvändiga för att man ska kunna bygga<br />
trovärdiga projekt.<br />
Nätverket är <strong>en</strong> bro för att hålla experter<br />
i båda länderna sammankopplade. Ur<br />
businessperspektiv kan helt nya marknader<br />
öppna sig.<br />
– M<strong>en</strong> det behövs <strong>en</strong> kritisk massa för att<br />
få fart på användning<strong>en</strong> av biomassa och<br />
andra hållbara utvecklingsprojekt.<br />
– Och till det hör nya studieprogram och<br />
nya proffs för <strong>en</strong> ny ekonomi.<br />
– Klimatpolitiskt handlar det om nya<br />
lösningar för att tackla klimatförändring<strong>en</strong>.<br />
text Marcus prest<br />
Enligt prognosEn nobrE hänvisar till kommer de biomassabaserade material<strong>en</strong>s användning<br />
att öka kraftigt inom <strong>d<strong>en</strong></strong> närmaste 15 år<strong>en</strong>.<br />
NoTErAT<br />
Björn Pundars<br />
från Wärtsilä till<br />
ÅA:s Datac<strong>en</strong>tral<br />
FM Björn Pundars<br />
har valts till ny direktör<br />
för Datac<strong>en</strong>tral<strong>en</strong><br />
vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>.<br />
För närvarande är<br />
han Business IM Manager<br />
for Support<br />
Functions vid Wärtsilä<br />
i Vasa.<br />
Pundars är <strong>fil</strong>osofie<br />
magister från <strong>Åbo</strong><br />
<strong>Akademi</strong> med administrativ<br />
ADB (IT) och<br />
beslutsplanering <strong>som</strong><br />
huvudämne. Han är<br />
numera inskriv<strong>en</strong><br />
<strong>som</strong> doktorand vid<br />
ÅA inom IAMSR vid<br />
institution<strong>en</strong> för informationsteknologi.<br />
siston<strong>en</strong> och<br />
Johnson finansieras<br />
av fA<br />
<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s<br />
professor i cellbiologi<br />
Lea Siston<strong>en</strong> och<br />
professor i biokemi<br />
Mark Johnson hör<br />
till de 32 <strong>som</strong> beviljats<br />
understöd för sitt<br />
akademiprojekt av<br />
Finlands <strong>Akademi</strong>.<br />
Siston<strong>en</strong> får<br />
678 318 euro för projektet”Stress-inducerbartranskriptionsreglering<br />
under<br />
cellcykeln” för ti<strong>d<strong>en</strong></strong><br />
1.9.2012–31.8.2016.<br />
Johnson får<br />
549 999 euro för projektet”Itsejärjestäyvät<br />
proteiinit nanoteknologiaan”<br />
för<br />
samma tid.<br />
Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 8 2012<br />
03
04<br />
pSykologi ALKoHoL ocH AggrEssIoN<br />
Det finns g<strong>en</strong>etiska orsaker till hur människor reagerar på alkohol.<br />
Ada Johansson har i arbetet med sin doktorsavhandling i<strong>d<strong>en</strong></strong>tifierat <strong>en</strong><br />
g<strong>en</strong> <strong>som</strong> gör människor arga och aggressiva när de dricker.<br />
Ilska i <strong>d<strong>en</strong></strong> g<strong>en</strong>etiska<br />
cocktail<strong>en</strong>?<br />
Du kanske känner honom? Kill<strong>en</strong> man<br />
inte vill ha med ut på bar för att kväll<strong>en</strong> slutar<br />
med att han står och grälar med någon i<br />
grillkön? Du har kanske funderat på vad det<br />
är <strong>som</strong> gör att det blir så gång på gång?<br />
Ada Johanssons doktorsavhandling i psykologi<br />
visar att g<strong>en</strong>erna förklarar <strong>en</strong> del.<br />
– Vi har hittat två g<strong>en</strong>varianter <strong>som</strong> verkar<br />
interagera med alkohol. Människor med<br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> <strong>en</strong>a variant<strong>en</strong> blir mer sannolikt aggressiva<br />
och ilskna när de dricker, medan människor<br />
med <strong>d<strong>en</strong></strong> andra variant<strong>en</strong> inte blir<br />
det, säger Johansson.<br />
– Människor <strong>som</strong> blir aggressiva när de är<br />
fulla blir lättare arga också när de är nyktra.<br />
G<strong>en</strong>variant<strong>en</strong> påverkar inte känslokontroll<strong>en</strong>.<br />
– Det är med andra ord inte så att människor<br />
med <strong>d<strong>en</strong></strong> här variant<strong>en</strong> är lika arga <strong>som</strong><br />
förut, m<strong>en</strong> tappar kontroll<strong>en</strong> över ilskan när de dricker.<br />
De blir helt <strong>en</strong>kelt argare när de dricker än när de är<br />
nyktra.<br />
Johanssons forskning är av <strong>en</strong> sällsynt art. För det<br />
mesta har forskning<strong>en</strong> kring hur människor påverkas<br />
av alkohol byggt på studier av g<strong>en</strong>erella bete<strong>en</strong>demönster<br />
utan att ta g<strong>en</strong>etiska effekter i beaktande. Efter<strong>som</strong><br />
alkohol är <strong>en</strong> miljöfaktor, placerar det dessutom h<strong>en</strong>nes<br />
forskning i det smala fack av studier <strong>som</strong> granskar samspelet<br />
mellan miljö och g<strong>en</strong>er.<br />
Detta var de facto <strong>d<strong>en</strong></strong> första studie <strong>som</strong> experim<strong>en</strong>tellt<br />
visar ett samband mellan indivi<strong>d<strong>en</strong></strong>s g<strong>en</strong>etiska uppsättning<br />
och aggressivt bete<strong>en</strong>de under påverkan av alkohol.<br />
– Jag är mycket tacksam till alla <strong>som</strong> ställde upp. Det<br />
är bara tack vare dem <strong>som</strong> man kan göra forskning av<br />
det här slaget.<br />
Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 8 2012<br />
Människors g<strong>en</strong>er ser i hög grad<br />
likadana ut m<strong>en</strong> det finns små variationer<br />
i dem <strong>som</strong> skiljer oss åt.<br />
Variationerna <strong>som</strong> Johansson har<br />
iakttagit sitter i <strong>d<strong>en</strong></strong> g<strong>en</strong> <strong>som</strong> kodar<br />
för oxytocinets receptorer.<br />
– Det här är grundforskning.<br />
Vilka mekanismer <strong>som</strong> ligger<br />
bakom <strong>d<strong>en</strong></strong>na effekt, till exempel<br />
i hjärnan, kräver ännu mycket<br />
efterforskning, säger Johansson.<br />
i sin forskning<br />
studerar Ada Johanssonförhållandet<br />
mellan alkohol<br />
och aggression,<br />
vilket i ett bredare<br />
perspektiv aktualiserar<br />
frågor om<br />
förhållandet mellan<br />
g<strong>en</strong>er och miljö.<br />
g<strong>en</strong>erna är ing<strong>en</strong> ursäkt<br />
Det är mycket sällsynt att <strong>en</strong> viss g<strong>en</strong>variant skulle dominera<br />
indivi<strong>d<strong>en</strong></strong>s bete<strong>en</strong>de så totalt att det inte går att<br />
åtgärda. De <strong>en</strong>skilda g<strong>en</strong>ernas effekt i indivi<strong>d<strong>en</strong></strong>s totala<br />
g<strong>en</strong>uppsättning är svinnande lit<strong>en</strong>, och när det gäller de<br />
oxytocinreceptorg<strong>en</strong>varianter Johansson studerat för
klarar de mindre än fem proc<strong>en</strong>t av variation<strong>en</strong> mellan<br />
människor i hur aggressiva de blir när de är berusade.<br />
Det går alltså inte att ringa upp kompisarna dag<strong>en</strong> efter<br />
och ursäkta sig med att man bär på <strong>d<strong>en</strong></strong> oturliga variant<strong>en</strong><br />
av oxytocinreceptorg<strong>en</strong><strong>en</strong>.<br />
– När vi pratar om g<strong>en</strong>er pratar vi alltid på <strong>en</strong> gruppnivå,<br />
inte om <strong>en</strong>skilda individer. Det finns många andra<br />
g<strong>en</strong>er <strong>som</strong> inverkar, m<strong>en</strong> om du har <strong>d<strong>en</strong></strong> <strong>en</strong>a variation<strong>en</strong><br />
ökar sannolikhet<strong>en</strong> lite att du blir aggressiv när du<br />
dricker, säger Johansson.<br />
– Idén om att bete<strong>en</strong>de skulle dikteras av <strong>en</strong>dera g<strong>en</strong>etiska<br />
faktorer eller miljöfaktorer är föråldrad. I dag anses<br />
människan vara <strong>en</strong> biopsykosocial helhet, och man<br />
vet att samspelet mellan g<strong>en</strong>er och omgivningsmässiga<br />
faktorer är viktigt. Kort sagt så kan g<strong>en</strong>er påverka hur vi<br />
reagerar på omgivning<strong>en</strong>, och omgivning<strong>en</strong> kan påverka<br />
hur våra g<strong>en</strong>er tar sig uttryck.<br />
Tank<strong>en</strong> är att <strong>en</strong> ökad förståelse av förhållandet mellan<br />
g<strong>en</strong>er och alkohol ska kunna användas till att minska<br />
på de sociala problem <strong>som</strong> alkohol<strong>en</strong> orsakar.<br />
METoD<br />
Sammanlagt testades 116 män. De<br />
delades slumpmässigt in i två grupper<br />
där <strong>d<strong>en</strong></strong> <strong>en</strong>a bjöds på alkohol och <strong>d<strong>en</strong></strong><br />
andra trodde sig bli bju<strong>d<strong>en</strong></strong> på alkohol<br />
under testets gång.<br />
Testet antog sk<strong>en</strong>bart form<strong>en</strong> av ett<br />
spel. Åt försökspersonerna sade man<br />
att de spelade mot <strong>en</strong> motståndare<br />
i ett annat rum, medan de i självaste<br />
verket spelade mot <strong>en</strong> på förhand programmerad<br />
dator. För att försökspersonerna<br />
inte skulle hålla tillbaka, sade<br />
man inte att man mätte aggression<br />
utan reaktionshastighet. När spelets<br />
lampa slocknar skulle man släppa <strong>en</strong><br />
knapp så snabbt <strong>som</strong> möjligt.<br />
Efter varje test gavs sedan försöksperson<strong>en</strong><br />
ett val: han kunde straffa<br />
motståndar<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om att spela upp<br />
ett irriterande ljud åt honom på <strong>en</strong> volym<br />
mellan ett och tio, eller låta bli.<br />
– Det finns studier <strong>som</strong> visar att<br />
samma mekanismer är i rörelse, och<br />
att man till viss del kan g<strong>en</strong>eralisera<br />
att män <strong>som</strong> är aggressiva i laboratorietester<br />
är aggressiva också utanför<br />
labbet, säger Ada Johansson.<br />
Försökspersonernas DNA analyserades<br />
sedan g<strong>en</strong>om ett salivprov.<br />
– Bärare av <strong>en</strong> viss g<strong>en</strong>variant gav<br />
högre ljudnivåer åt sin fiktiva motståndare.<br />
På de <strong>som</strong> inte hade <strong>d<strong>en</strong></strong>na g<strong>en</strong>variant<br />
hade alkohol<strong>en</strong> däremot ing<strong>en</strong><br />
effekt.<br />
Resultat<strong>en</strong> jämfördes sedan med<br />
de självuppskattningar <strong>som</strong> gjorts av<br />
över tus<strong>en</strong> tvillingar i ÅA-psykologernas<br />
stora tvillingundersökning. Det visade<br />
sig att äv<strong>en</strong> här var sambandet<br />
mellan alkohol och aggressivitet starkare<br />
för de <strong>som</strong> bar på samma g<strong>en</strong>variant<br />
<strong>som</strong> de <strong>som</strong> uppvisade mera ag-<br />
– Med alzheimer och diabetes finns det tester man kan<br />
ta <strong>som</strong> visar om <strong>en</strong>s g<strong>en</strong>etiska uppsättning gör att man<br />
är i riskzon<strong>en</strong> för att drabbas, och något liknande kunde<br />
eftersträvas här.<br />
– När det gäller alkohol diskuterar man också om det<br />
lönar sig att testa <strong>en</strong> sådan sak, när man vet att det inte<br />
är bra för någon.<br />
Att forskning<strong>en</strong> skulle användas medicinskt tror Johansson<br />
inte. För <strong>d<strong>en</strong></strong> <strong>som</strong> vet att han eller hon blir aggressiv<br />
av alkohol finns bara ett tips: att sluta dricka.<br />
– Tank<strong>en</strong> är att vetskap<strong>en</strong> om <strong>en</strong>s g<strong>en</strong>etiska förutsättningar<br />
kunde få människor att ändra sitt bete<strong>en</strong>de för<br />
att förebygga besvär. Däremot finns det studier <strong>som</strong> visar<br />
att vetskap<strong>en</strong> om att man är i riskzon<strong>en</strong> inte betyder<br />
att man ändrar sitt bete<strong>en</strong>de, säger Johansson.<br />
– Jag tycker ämnet är intressant för att det bättre hjälper<br />
oss förstå hur g<strong>en</strong>erna samverkar med omgivning<strong>en</strong><br />
och hur det tar sig uttryck.<br />
text & foto Nicklas HägeN<br />
gressivitet under testet.<br />
Test<strong>en</strong> tog mycket tid i anspråk, då<br />
försökspersonerna var tvungna att<br />
stanna kvar i laboratoriet tills de nyktrat<br />
till.<br />
– Vi hade två kvinnliga försöksledare<br />
på plats och det märktes att vissa av<br />
männ<strong>en</strong> började prata mera. Och vi hade<br />
några <strong>fil</strong>mer de fick titta på medan de<br />
nyktrade till. De flesta ville se Top Gun.<br />
Endast tre personer i kontrollgrupp<strong>en</strong><br />
märkte att glasets kant bara fuktats<br />
med vodka och att de eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong><br />
inte bjöds på alkohol. D<strong>en</strong> g<strong>en</strong>omsnittliga<br />
berusningsgra<strong>d<strong>en</strong></strong> låg runt 0,5–<br />
0,6 promille.<br />
– De flesta i kontrollgrupp<strong>en</strong>, alltså<br />
de <strong>som</strong> inte fått alkohol, var övertygade<br />
om att de druckit. Somliga till och<br />
med rodnade i ansiktet och hade svårt<br />
att uttala vissa ord.<br />
Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 8 2012<br />
05
06<br />
peRSoN rEDoVIsNINg<br />
Efter att i fyrtio år ha varit <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> trog<strong>en</strong>, flyttar lars Hassel nu<br />
västerut. Han blir rektor för Handelshögskolan vid umeå universitet, ett<br />
universitet <strong>som</strong> är honom bekant sedan tidigare.<br />
Umeå lockar Hassel<br />
Lars Hassel, professor i redovisning vid<br />
<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>, blir från och med augusti<br />
rektor för Handelshögskolan vid Umeå universitet.<br />
Handelshögskolan har g<strong>en</strong>omgått<br />
stora förändringar och kommer inom <strong>d<strong>en</strong></strong><br />
närmaste framti<strong>d<strong>en</strong></strong> att växa med flera nya<br />
professurer.<br />
Att sörja för <strong>en</strong> bra rekrytering är <strong>en</strong> av utmaningarna<br />
<strong>som</strong> väntar <strong>d<strong>en</strong></strong> blivande rektorn.<br />
– Man behöver kunna rekrytera nyckelresurser<br />
på professorsnivå. Det är <strong>en</strong> utmaning<br />
för många handelshögskolor i Sverige,<br />
och kommer säkert också att bli det vid <strong>Åbo</strong><br />
<strong>Akademi</strong> . Så gott <strong>som</strong> alla redovisningsstolar<br />
blir vakanta i Sv<strong>en</strong>skfinland inom fem<br />
år. Arbetsmarkna<strong>d<strong>en</strong></strong> är bra för företagsekonomer<br />
och det kan vara svårt att få folk att<br />
stanna vid universitetet, säger Hassel.<br />
– Man tvekar lite att byta tjänst, m<strong>en</strong> det<br />
är nu eller aldrig. I det här skedet varvar<br />
man ner eller går in på slutspurt<strong>en</strong>.<br />
Hassel hade möjlighet<strong>en</strong> att bli rektor för<br />
Handelshögskolan vid Umeå universitet<br />
också tidigare. Han var professor vid universitetet<br />
1998–1999 och erbjöds jobbet redan<br />
då.<br />
– Med barn i skola passade det inte in i ritningarna<br />
då. Dessutom var <strong>d<strong>en</strong></strong> nya ekonomutbildning<strong>en</strong><br />
vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> i uppbyggnadsstadiet<br />
och jag tyckte att jag<br />
behövdes här.<br />
Handelshögskolan vid Umeå universitet<br />
består av tre institutioner – företagsekonomi,<br />
nationalekonomi och statistik. D<strong>en</strong> har cirka<br />
200 anställda och runt 2000 studerande.<br />
I valet av ny rektor sökte man vid någon<br />
<strong>som</strong> inte sedan tidigare var knut<strong>en</strong> till bestämda<br />
grupperingar inom universitetet.<br />
Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 8 2012<br />
Med sin erfar<strong>en</strong>het av universitetet, ett stort<br />
kontaktnät inom Sverige och starka resultat<br />
inom forskningsfinansiering, föll valet<br />
på Hassel.<br />
– Det är inte för att komma bort från <strong>Åbo</strong><br />
<strong>som</strong> jag söker mig till Umeå. Jag kommer att<br />
vara tjänstledig från <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>, m<strong>en</strong> bor<br />
kvar i <strong>Åbo</strong> och har dessutom några doktorander,<br />
anställda sådana, <strong>som</strong> jag kommer<br />
att fortsätta handleda.<br />
Han säger sig inte längta efter klimatet<br />
och vintermörkret uppe i norr m<strong>en</strong> har annars<br />
– bland annat g<strong>en</strong>om att vara programchef<br />
i Mistra, stiftels<strong>en</strong> för miljöstrategisk<br />
forskning i Sverige – goda kontakter till sta<strong>d<strong>en</strong></strong>.<br />
Universitetet är internationellt och sta<strong>d<strong>en</strong></strong>,<br />
<strong>som</strong> ska vara kulturhuvudstad 2014, <strong>en</strong><br />
av de snabbast växande städerna i Sverige.<br />
Förutom kortare visiter i Sverige, USA och<br />
Nya Zeeland har Hassel varit vid <strong>Åbo</strong> Akade-<br />
nya korridorEr<br />
väntar. Från och<br />
med augusti blir<br />
lars Hassel rektor<br />
för Handelshögskolan<br />
vid umeå<br />
universitet.
mi sedan han började studera 1971. Han involverades<br />
i forskning i nationalekonomi av<br />
professor Heimer Björkqvist, och väg<strong>en</strong> har<br />
sedan gått via assist<strong>en</strong>t, lektor och överassist<strong>en</strong>t<br />
till professor.<br />
Han har med andra ord sett HHÅA i både<br />
vått och torrt.<br />
– D<strong>en</strong> här <strong>en</strong>het<strong>en</strong> har alltid jobbat i motvind,<br />
äv<strong>en</strong> om diskussion<strong>en</strong> nu inte är akut.<br />
Under trettio år har det med jämna mellanrum<br />
ifrågasatts om handelshögskolan här<br />
ska finnas eller inte. Nu är det lugnt och bra,<br />
man förstår vid ÅA att universitetet behöver<br />
<strong>en</strong> handelshögskola. Det behöver alla universitet.<br />
Hållbarhet större i sverige<br />
För Hassels forskning i hållbarhetsfrågor<br />
och ekonomi är Sverige ett bra land att verka<br />
i. Hållbarhetsfrågor är viktiga för sv<strong>en</strong>skarna,<br />
och företag<strong>en</strong> satsar på dem – till exempel<br />
med donationsprofessurer.<br />
D<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska högskolevärl<strong>d<strong>en</strong></strong> verkar inte<br />
heller stå inför några ekonomiska nedskärningar.<br />
Tvärtom satsar man på <strong>d<strong>en</strong></strong>.<br />
Hur förhåller du dig till <strong>d<strong>en</strong></strong> sv<strong>en</strong>ska beslutskultur<strong>en</strong>?<br />
– Sv<strong>en</strong>skarna har <strong>en</strong> hög social kompet<strong>en</strong>s<br />
och man är måna om att ge saker ett<br />
mänskligt ansikte, m<strong>en</strong> det kan vara tungt<br />
att hela ti<strong>d<strong>en</strong></strong> behöva ta kons<strong>en</strong>susfrågor i<br />
beaktande.<br />
Finns det något du kan ta med dig från<br />
Finland?<br />
– Kanske att man snabbare får ig<strong>en</strong>om saker.<br />
Jag har inte svårt att ta beslut, m<strong>en</strong> de<br />
måste samtidigt förankras.<br />
Slutlig<strong>en</strong>, <strong>som</strong> Karlebybördig: GBK eller<br />
KPV?<br />
– GBK. Absolut, ing<strong>en</strong> fråga om sak<strong>en</strong>, det<br />
var där jag spelade <strong>som</strong> junior i tiderna. Och<br />
av <strong>Åbo</strong>lag<strong>en</strong> är det FC Inter och inte TPS <strong>som</strong><br />
gäller, efter att två av mina söner spelat där<br />
<strong>som</strong> juniorer.<br />
text & foto Nicklas HägeN<br />
forsKNINg<br />
Var fjärde styrelsemedlem dömd<br />
I sin s<strong>en</strong>aste forskning har Lars Hassel undersökt brottshistori<strong>en</strong> bland<br />
sv<strong>en</strong>ska börsbolags styrelsemedlemmar. Det visade sig att hela 25 proc<strong>en</strong>t<br />
av börsbolag<strong>en</strong>s styrelsemedlemmar är brottsdömda.<br />
– Det kan vara bra med brottsdömda styrelsemedlemmar om det ger<br />
styrels<strong>en</strong> <strong>en</strong> större diversitet. M<strong>en</strong> det finns bolag där alla styrelsemedlemmar<br />
är brottsdömda och då finns det risker för att det får <strong>en</strong> slagsida.<br />
Vanliga domar är allvarliga trafikförseelser, konkursbrott och betalningsanmärkningar,<br />
m<strong>en</strong> också våldsbrott. Smärre förseelser <strong>som</strong> till exempel<br />
parkeringsbot har inte tagits med i undersökning<strong>en</strong>.<br />
– Om man har sådana förseelser i sitt förflutna kan det hända att riskb<strong>en</strong>äg<strong>en</strong>het<strong>en</strong><br />
är <strong>en</strong> personlighetsfaktor. När sådana personligheter får<br />
<strong>en</strong> stor andel i kollektiva beslut kan det göra att man tar större risker och<br />
inte tar hänsyn till affärsmöjligheter på lång sikt.<br />
För investerarna är ledarnas personlighetsdrag av intresse.<br />
– De beslut man tar diskuteras i grupp, och då kan man se på vem <strong>som</strong><br />
styr diskussion<strong>en</strong>. Riskb<strong>en</strong>ägna personer har ofta starka personligheter,<br />
de kan vara lite narcissistiska, och stärks i kollektiva sammanhang.<br />
Forskning<strong>en</strong> visar också bland annat att styrelser med <strong>en</strong> större andel<br />
kvinnor inte tar lika stora miljörisker och att ju större andel av företaget<br />
<strong>som</strong> styrels<strong>en</strong> själv äger, desto större är riskerna och kortsiktigare är<br />
planering<strong>en</strong>.<br />
Det kan vara bra<br />
med brottsdömda<br />
styrelsemedlemmar<br />
om det ger styrels<strong>en</strong><br />
<strong>en</strong> större diversitet.<br />
Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 8 2012<br />
07
08<br />
TekNiSk SeRvice rENoVErINg<br />
omfattande saneringar och reparationer ger extra arbete m<strong>en</strong>:<br />
Ing<strong>en</strong> teknisk<br />
knockout i Vasa<br />
Det har varit tuffa tider inte minst för teknisk service<br />
på ÅA i Vasa de två s<strong>en</strong>aste år<strong>en</strong>. När Roland ”Rolli” Nylund<br />
för drygt två år sedan blev ny överexpeditionsmästare<br />
på A<strong>ca</strong>demill, anade han inte vad <strong>som</strong> var på gång.<br />
Före det hade han bland annat arbetat <strong>som</strong> marknadsförare<br />
och ungdomsledare.<br />
— De två första veckorna höst<strong>en</strong> 2009 hann jag redan<br />
fundera på om jag missat något efter<strong>som</strong> jag bra hann<br />
med allt <strong>som</strong> skulle göras. M<strong>en</strong> s<strong>en</strong>ast efter att golvr<strong>en</strong>overing<strong>en</strong><br />
och <strong>en</strong> del väggsaneringar inleddes, har vi på<br />
teknisk service haft bråda tider, säger Nylund.<br />
När flera hundra anställda tillfälligt ska byta arbetsrum<br />
och när undervisningsutrymm<strong>en</strong> och andra allmänna<br />
utrymm<strong>en</strong> ska tömmas och sedan ig<strong>en</strong> tas i bruk<br />
efter sanering<strong>en</strong>, blir det <strong>en</strong> massa extra arbete för Nylund,<br />
de två andra expeditionsmästarna Nils Gästgivar<br />
och Jarl-Erik Lundberg, laboratoriemästar<strong>en</strong> Ralf Vestberg<br />
samt de andra på teknisk service. Det vill säga tekniska<br />
amanu<strong>en</strong>s<strong>en</strong> Michael Borg och byråsekreterarna<br />
Gun Hinders och Nina Beijar.<br />
— Utan våra två civiltjänstgörares och hjälpsamma<br />
byggkarlars hjälp, skulle vi inte klara av det här jätteprojektet.<br />
M<strong>en</strong> inte heller utan personal<strong>en</strong> <strong>som</strong> snällt har<br />
packat ner alla sina saker då de i tur och ordning har flyttat<br />
till tillfälliga arbetsutrymm<strong>en</strong> och sedan tio veckor<br />
s<strong>en</strong>are ig<strong>en</strong> lika snällt på nytt packat ihop sina saker för<br />
att flytta tillbaka till de sanerade arbetsrumm<strong>en</strong>.<br />
Många av de <strong>som</strong> i början var oroliga inför att tillfälligt<br />
flytta ihop med sina kolleger i gem<strong>en</strong>samma och aning<strong>en</strong><br />
trånga utrymm<strong>en</strong> i våning G2 och G5, tycker numera<br />
att det var ganska så trevligt att ett tag också r<strong>en</strong>t fysiskt<br />
få arbeta nära de andra arbetskamraterna och få<br />
har <strong>en</strong>ligt Nylund klagat. Ett nära samarbete med både<br />
fastighetsägarna och med direktör Timo Bäckman på ÅA<br />
i Vasa underlättar också expeditionsmästarnas arbete så<br />
länge saneringsarbet<strong>en</strong>a pågår.<br />
— Tur i otur<strong>en</strong> är att vi på grund av sanering<strong>en</strong> inte har<br />
kunnat ha lika många externa tillställningar <strong>som</strong> tidigare.<br />
Det betyder mycket mindre arbete med bords- och<br />
Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 8 2012<br />
tack varE En bra stämning bland personal<strong>en</strong> har allt gått väg<strong>en</strong>,<br />
säger Roland Nylund (till vänster). i mitt<strong>en</strong> sitter Nils gästgivars<br />
och till höger står Jarl-erik lundberg.
stolplaceringar och andra arrangemang inför varje tillställning.<br />
Och våra studerande och anställda uppskattar<br />
säkert att det därför nu finns mer plats för dem här<br />
i huset.<br />
Kun<strong>d<strong>en</strong></strong> nöjd<br />
Vissa veckor då arbetsbördan för teknisk service har<br />
varit exceptionellt stor, har Nylund varit oroad över<br />
sina kollegers ork och hälsa. Bland annat har många<br />
kaffepauser hoppats över eller förkortats för att alla<br />
ska hinna med allt. M<strong>en</strong> hittills har alla på teknisk<br />
service ändå orkat med allt extra arbete saneringarna<br />
fört med sig.<br />
— Ibland har jag nog sett trötta och nedsänkta axlar<br />
och mungipor, m<strong>en</strong> tack vare <strong>en</strong> bra stämning bland<br />
personal<strong>en</strong> här på ÅA och att vi ofta skojar och har kul<br />
tillsammans, har det ändå gått väg<strong>en</strong>, påpekar Nylund<br />
<strong>som</strong> själv försöker höra till <strong>d<strong>en</strong></strong> uppmuntrande och positiva<br />
sort<strong>en</strong>s arbetsledare.<br />
Och med glimt<strong>en</strong> i ögat citerar han sedan kollegan Jalle<br />
Lundberg: Kun<strong>d<strong>en</strong></strong> nöjd – våran fröjd!<br />
Ursprunglig<strong>en</strong> var det m<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> att golvsanering<strong>en</strong><br />
skulle ha slutförts i slutet av det här året, m<strong>en</strong> nu räknar<br />
man med att arbetet pågår fram till <strong>som</strong>mar<strong>en</strong> 2014.<br />
Då borde alla skrymsl<strong>en</strong> och vrår i huset äntlig<strong>en</strong> vara<br />
i skick. Just nu saneras våning F4 och i <strong>som</strong>mar är det<br />
dags för F5 och <strong>en</strong> del undervisningsutrymm<strong>en</strong>, korridorer<br />
och andra allmänna utrymm<strong>en</strong>. Det blir alltså <strong>en</strong><br />
int<strong>en</strong>siv <strong>som</strong>mar på ÅA i Vasa med stora omflyttningar<br />
under <strong>som</strong>mar<strong>en</strong>. M<strong>en</strong> byggna<strong>d<strong>en</strong></strong> och utrymm<strong>en</strong>a i<br />
sig är Nylund ändå nöjd med. Gäster <strong>som</strong> besöker A<strong>ca</strong>demill<br />
brukar vara mäkta imponerade och <strong>som</strong> anställd<br />
har det på sista ti<strong>d<strong>en</strong></strong> varit lätt att glömma bort hur fint<br />
huset eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> är. M<strong>en</strong> alltid finns det något att förbättra<br />
och utveckla.<br />
— Om jag till exempel fritt skulle få välja <strong>en</strong> julklapp<br />
åt oss, kunde <strong>d<strong>en</strong></strong> önskeklapp<strong>en</strong> vara <strong>en</strong> anställd till här<br />
på teknisk service i Vasa. En del har nämlig<strong>en</strong> så smått<br />
börjat fundera på deltidsp<strong>en</strong>sionering och det börjar va-<br />
ra dags att ta in någon ny att skola upp i tid tills de första<br />
deltidsarbetsarrangemang<strong>en</strong> blir av.<br />
17 kameler i tre delar<br />
Som ÅA:s säkerhetschef för A<strong>ca</strong>demill, är Roland<br />
”Rolli” Nylund lite bekymrad över att <strong>en</strong> del flyktvägar<br />
just nu är svåra att använda på grund av saneringsarbet<strong>en</strong>a<br />
och han vill snart ordna <strong>en</strong> ny stor<br />
evakuerings- och brandövning med både personal<br />
och studerande efter<strong>som</strong> det börjar vara något år sedan<br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> s<strong>en</strong>aste övning<strong>en</strong>. Något han tillsammans<br />
med beredskapsarbetsgrupp<strong>en</strong> i Vasa nu ska fundera<br />
vidare på.<br />
För <strong>en</strong> tid sedan skickade Nylund följande finurliga epost<br />
åt alla ÅA-anställda i Vasa:<br />
Hej!<br />
Med anledning av <strong>d<strong>en</strong></strong> pågå<strong>en</strong>de r<strong>en</strong>overing<strong>en</strong> vill jag<br />
återge <strong>en</strong> berättelse från Arabi<strong>en</strong>: ”Tre söner ärvde 17 kameler<br />
efter sin far. Enligt testam<strong>en</strong>tet skulle <strong>d<strong>en</strong></strong> äldsta<br />
son<strong>en</strong> få hälft<strong>en</strong> av kamelerna. D<strong>en</strong> andra son<strong>en</strong> skulle få<br />
<strong>en</strong> tredje del och <strong>d<strong>en</strong></strong> tredje son<strong>en</strong> <strong>en</strong> nionde del. M<strong>en</strong> det<br />
gick ju inte att dela kamelerna rättvist så bröderna gick<br />
till byns visa tant. Hon sa: "M<strong>en</strong> jag har <strong>en</strong> kamel, ni får ta<br />
<strong>d<strong>en</strong></strong>". Då hade sönerna 18 kameler. D<strong>en</strong> första fick 9 kameler,<br />
hälft<strong>en</strong>. D<strong>en</strong> andra 6 st, <strong>en</strong> tredje del. Yngsta son<strong>en</strong><br />
fick 2 och hade då fått sin nionde del. Och gumman<br />
fick tillbaka sin kamel <strong>som</strong> blev över. Så, kan du <strong>som</strong> anställd<br />
på något sätt erbjuda <strong>en</strong> kamel går r<strong>en</strong>overing<strong>en</strong><br />
riktigt bra <strong>d<strong>en</strong></strong> också för oss alla på ÅA.”<br />
text & foto ari Nykvist<br />
Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 8 2012<br />
09
10<br />
NoTeRAT<br />
räTTSVETArNA lANSErAr <strong>fil</strong>MEr<br />
Rättsvet<strong>en</strong>skapliga institution<strong>en</strong><br />
vid ÅA lanserar två reklam<strong>fil</strong>mer<br />
<strong>som</strong> båda har premiär <strong>d<strong>en</strong></strong> 11 maj.<br />
– Avsikt<strong>en</strong> är att använda dem för<br />
att rekrytera nya studeran<strong>d<strong>en</strong></strong>, säger<br />
Rebecka Karlsson, amanu<strong>en</strong>s<br />
vid RVI.<br />
– Det är hank<strong>en</strong>studerande <strong>som</strong><br />
lagt upp <strong>en</strong> marknadsföringsstrate-<br />
NyA TidEr, NyA STrATEgiEr<br />
Efter<strong>som</strong> det finländska forskningssystemet<br />
g<strong>en</strong>omgått grundläggande<br />
förändringar <strong>som</strong> kommer<br />
att tillämpas från och med nästa<br />
år har Turku C<strong>en</strong>ter for Computer<br />
Sci<strong>en</strong>ce (TUCS) gjort ändringar i sin<br />
forskningsstrategi.<br />
– Vi har gått in och tittat på verksamhet<strong>en</strong><br />
och reagerat på förändringarna,<br />
säger Johan Lilius, professor<br />
i inbyggda datorsystem vid <strong>Åbo</strong><br />
<strong>Akademi</strong>.<br />
– Vi har bland annat organiserat<br />
17 forskningsprojekt i fyra större<br />
forskningsgrupper för att uppnå<br />
Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 8 2012<br />
gi för oss <strong>som</strong> <strong>en</strong> del av <strong>en</strong> kurs. Att<br />
göra <strong>fil</strong>m var <strong>en</strong> del av rekomm<strong>en</strong>dation<strong>en</strong><br />
de kom med.<br />
– För <strong>d<strong>en</strong></strong> första <strong>fil</strong>m<strong>en</strong> brainstormade<br />
vi kring vad rättsvet<strong>en</strong>skapliga<br />
institution<strong>en</strong> står för.<br />
D<strong>en</strong> andra <strong>fil</strong>m<strong>en</strong> marknadsför<br />
institution<strong>en</strong> för mänskliga rättigheters<br />
magisterprogram.<br />
<strong>en</strong> större kritisk massa.<br />
Vad betyder att ”uppnå kritisk<br />
massa” i det här sammanhanget?<br />
– Det betyder att olika forskare<br />
<strong>som</strong> forskar inom samma område<br />
har lättare att ta kontakt och komma<br />
i kontakt med varandra då de så<br />
att säga befinner sig i ”samma rör”.<br />
Grupperna och projekt<strong>en</strong> har inte<br />
organiserats över huvudet på forskarna,<br />
de har samarbetat i alla fall<br />
m<strong>en</strong> nu är förutsättningarna ännu<br />
bättre.<br />
– De fyra grupperna är: datateknik<strong>en</strong>s<br />
matematik, datavet<strong>en</strong>skap,<br />
– Vi har försökt ge <strong>en</strong> tydligare<br />
pro<strong>fil</strong> på vad det är man studerar när<br />
man studerar mänskliga rättigheter.<br />
– Vi hoppas att <strong>fil</strong>merna ska ha <strong>en</strong><br />
bra effekt, säger Karlsson.<br />
text Marcus prest<br />
informationssystem, och IT kopplat<br />
till bio- och hälsovet<strong>en</strong>skap.<br />
– Vi har folk från både <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong><br />
och <strong>Åbo</strong> universitet i båda programm<strong>en</strong><br />
och det är vi glada över,<br />
samarbetet fungerar.<br />
Föregångar<strong>en</strong> till TUCS startades<br />
under 80-talet av <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> och<br />
<strong>Åbo</strong> universitet <strong>som</strong> <strong>en</strong> forskningsinstitution<br />
i informationsteknologi.<br />
Institutets starkaste funktion är<br />
<strong>en</strong>ligt Lilius forskarskolan.<br />
text Marcus prest
ÅA vASA KroPPsANALys<br />
Detaljerad data ger motionär<strong>en</strong> motivation och klar vägledning<br />
om träning<strong>en</strong> bör utformas.<br />
Anställda analyserades<br />
Att anställda på ÅA i Vasa är intresserade<br />
av hälsa och välbefinnande<br />
syntes tydligt när idrottsfysiolog<strong>en</strong><br />
Mika Lehton<strong>en</strong> med sin bioimpedansvåg<br />
besökte A<strong>ca</strong>demill i slutet<br />
av april. Kön till kroppsanalys<strong>en</strong> var<br />
tidvis lång och cirka 20 lyckliga ÅAanställda<br />
hann få sin dom.<br />
— Förutom tyngd och längd, mäter<br />
och analyserar våg<strong>en</strong> hela kropp<strong>en</strong>s<br />
sammansättning och berättar<br />
till exempel om din midje-höftkvot,<br />
hur mycket muskelmassa och hur<br />
mycket buk- eller bålfett du har. En<br />
vanlig våg berättar ing<strong>en</strong>ting om<br />
innehållet m<strong>en</strong> på det här sättet får<br />
du veta vad just din kropp eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong><br />
består av. Och det är något helt<br />
annat än ett <strong>en</strong>kelt BMI-värde, påpekar<br />
Mika Lehton<strong>en</strong>.<br />
En person med stor muskelmassa<br />
kan <strong>en</strong>ligt BMI-värdet ha övervikt,<br />
m<strong>en</strong> i själva verket alltså bara<br />
ha <strong>en</strong> annorlunda kroppsbyggnad<br />
än många andra. Och just det visade<br />
vär<strong>d<strong>en</strong></strong>a för studiotekniker M<strong>en</strong>tor<br />
Dreshaj, <strong>en</strong> av de ÅA-anställda <strong>som</strong><br />
vågade sig på bioimpedansvåg<strong>en</strong>.<br />
—Efter<strong>som</strong> jag tydlig<strong>en</strong> har <strong>en</strong><br />
stor muskelmassa, är min övervikt<br />
mycket mindre än jag trott.<br />
De få kilona får jag lätt bort under<br />
<strong>som</strong>mar<strong>en</strong> nu när jag vet hur jag<br />
ska motionera och träna med just<br />
min kroppssammansättning, säger<br />
M<strong>en</strong>tor.<br />
För M<strong>en</strong>tor och många andra<br />
handlar det förutom motion och<br />
träning också om minskat intag<br />
av kolhydrater m<strong>en</strong> ökat intag av<br />
proteiner och vätska. För M<strong>en</strong>tor<br />
var det inga problem att stå barfota<br />
på våg<strong>en</strong> och få kalla fakta på hur<br />
kropp<strong>en</strong> ser ut.<br />
studiotEknikEr mEntor drEshaj får reda på vad han är gjord av.<br />
— Det gick snabbt och lätt och var<br />
mycket intressant. Nu har jag svart<br />
på vitt något att gå efter och känner<br />
mig mer motiverad än tidigare att<br />
konkret göra något för att må bättre.<br />
Det är just <strong>d<strong>en</strong></strong> motivationsförhöjande<br />
effekt<strong>en</strong> idrottsfysiolog Mika<br />
Lehton<strong>en</strong> understryker. Många tror<br />
de är i skick och saknar redan därför<br />
motivation för att motionera mera.<br />
— Andra har ig<strong>en</strong> på känn att de<br />
borde motionera och ändra sina<br />
matvanor. M<strong>en</strong> först när de får hård<br />
data och <strong>en</strong>tydiga siffror framför sig<br />
gör de något också i praktik<strong>en</strong> för<br />
att må bättre. Det är bekvämt att tro<br />
och hoppas allt är ok, m<strong>en</strong> med till<br />
exempel bioimpedansvåg<strong>en</strong>s resultat<br />
framför ögon<strong>en</strong> är det inte längre<br />
lika lätt att lura sig själv.<br />
Mika Lehton<strong>en</strong> påpekar samtidigt<br />
att våg<strong>en</strong> <strong>en</strong>dast gör <strong>en</strong> kroppsanalys<br />
där till exempel <strong>d<strong>en</strong></strong> allmänna<br />
kondition<strong>en</strong> inte mäts. I höst<br />
kommer Mika vid behov gärna på<br />
nytt till ÅA med sin bioimpedansvåg.<br />
M<strong>en</strong> att prom<strong>en</strong>era, cykla,<br />
simma, att alltså ofta motionera på<br />
olika sätt i synnerhet nu i <strong>som</strong>mar<br />
är <strong>en</strong>ligt Mika något alla, obero<strong>en</strong>de<br />
av om man stått på våg<strong>en</strong> eller inte,<br />
ändå borde hålla på med.<br />
text & foto ari Nykvist<br />
Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 8 2012<br />
11
12<br />
STudieR foLKLorIsTIK<br />
I <strong>en</strong> folkloristisk grundkurs får de studerande pröva på att<br />
jobba med radio. Seri<strong>en</strong> handlar om festseder och högtider<br />
och sänds i Radio vega under vår<strong>en</strong> och höst<strong>en</strong>.<br />
studerande är<br />
experter i etern<br />
Första årets folkloristikstuderande<br />
Johan Bergman har nyss pratat<br />
om kristnandet av Irland, att fånga<br />
gröna tomtar, plocka fyrklöver och<br />
dricka öl. Han har intervjuats till radio<br />
YLE Vega <strong>Åbo</strong>land i eg<strong>en</strong>skap av<br />
expert på St. Patrick’s Day.<br />
Intervjun, och förberedelserna<br />
inför <strong>d<strong>en</strong></strong>, gjordes <strong>som</strong> <strong>en</strong> del av<br />
kurs<strong>en</strong> ”Det rituella livet och livets<br />
högtider”, <strong>en</strong> av de obligatoriska<br />
kurserna i folkloristik på grundstudi<strong>en</strong>ivå.<br />
– Jag tycker det var roligt, m<strong>en</strong> jag<br />
märkte att jag stampade med fot<strong>en</strong><br />
i golvet och det ska man inte göra i<br />
radio, säger Bergman, <strong>som</strong> tidigare<br />
studerat radiojournalistik två år<br />
på Vara folkhögskolan i Skaraborg,<br />
Sverige.<br />
– Förberedelserna krävde <strong>en</strong> del<br />
jobb, för när man ska bli intervjuad<br />
i radio är det viktigt att kunna<br />
det ämne man talar om. Nu har jag<br />
funderat på att göra pres<strong>en</strong>tation<strong>en</strong><br />
lättförstådd i stället för att akademisera<br />
och dra upp svåra funderingar<br />
<strong>som</strong> diskurser och liknande.<br />
Mediekunskap behövs<br />
Kurs<strong>en</strong> ordnas för andra året i rad<br />
<strong>som</strong> ett samarbete mellan <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong><br />
och YLE. Det är ett samarbete<br />
<strong>som</strong> båda parter drar nytta av: de<br />
unga folkloristerna får träna exper-<br />
Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 8 2012<br />
troll<strong>en</strong> och radion får material för sina<br />
sändningar.<br />
– En gång om året slår det oss<br />
journalister att ”det är ju första maj i<br />
morgon” och sedan rusar vi på första<br />
bästa folklorist för komm<strong>en</strong>tarer.<br />
Det spelar ing<strong>en</strong> roll vad de är<br />
specialiserade på, vi förväntar oss<br />
att de ska vara specialister på allt,<br />
säger redaktör Maud Stolpe.<br />
– Jag har själv läst folkloristik och<br />
pratade med L<strong>en</strong>a Marander-Eklund,<br />
<strong>som</strong> kom på idén att vi kunde<br />
slå två flugor i <strong>en</strong> smäll.<br />
Medias intresse gör att folklorister<br />
behöver veta <strong>en</strong> del om festseder<br />
och traditioner, säger universitets-<br />
johan bErgman är <strong>en</strong> av elva folkloristikstuderande<br />
<strong>som</strong> under vår<strong>en</strong><br />
besökt yles studior invid salutorget<br />
i <strong>Åbo</strong> för intervju.<br />
lärare Johanna Björkholm. Det är <strong>en</strong><br />
orsak till att man sökt ett lite annorlunda<br />
upplägg på kurs<strong>en</strong>.<br />
– De studerande har fått i uppgift<br />
att ta fram och popularisera material<br />
om livets och årets fester, säger<br />
Björkholm.<br />
– Nån kanske förundrar sig över<br />
det akademiska i att kunna festseder,<br />
m<strong>en</strong> de ska också skriva <strong>en</strong>
mera akademisk uppsats. De studerande<br />
ska alltså inte bara kunna uttala<br />
sig om tjugo sätt att fira jul, utan<br />
också hitta ett större teoretiskt ramverk<br />
att sätta in dem i, säger Björkholm.<br />
Erfar<strong>en</strong>heterna har varit positiva.<br />
– Jag är glad över samarbetet med<br />
Vega. Det är positivt att vi har fått <strong>en</strong><br />
så intresserad och kunnig redaktör<br />
<strong>som</strong> Maud med oss, <strong>som</strong> är intresserad<br />
av att arbeta med kurs<strong>en</strong> och<br />
inte bara av att få inslag till sina program,<br />
säger Björkholm.<br />
– Vi har fått mycket positiv feedback<br />
på kurs<strong>en</strong> och de studerande<br />
upplever att de gör något viktigt.<br />
Det finns inte för många praktiskt<br />
inriktade kurser inom humanistiska<br />
fakultet<strong>en</strong> så de vi har är vi måna<br />
om att hålla kvar.<br />
Seri<strong>en</strong> om festseder och högtider<br />
är redan igång i Radio Vega<br />
<strong>Åbo</strong>land. Inslag om Valborg och<br />
första maj, kräftskivor, St. Patrick’s<br />
Day och aprilskämt har redan sänts,<br />
m<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> 7 maj kommer ett inslag<br />
om namnsdagar och <strong>d<strong>en</strong></strong> 8 maj ett<br />
inslag om möhippor och sv<strong>en</strong>sexor.<br />
Under höst<strong>en</strong> kommer dessutom<br />
inslag om forneldarnas natt, Lucia,<br />
jul- och Tomaskors, Kekri samt<br />
nyårsfirande.<br />
text & foto Nicklas HägeN<br />
NoTErAT<br />
Arkivportal<strong>en</strong> sPEgELN öppnas 23.5.2012.<br />
För första gång<strong>en</strong> ges forskarna och allmänhet<strong>en</strong> nu möjlighet att via <strong>d<strong>en</strong></strong> gem<strong>en</strong>samma<br />
arkivportal<strong>en</strong> SPEGELN stifta bekantskap med alla kulturhistoriska<br />
arkivsamlingar vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>. En del av samlingarna är digitaliserade och blir<br />
nu tillgängliga över webb<strong>en</strong>. Via Spegeln kan man bläddra i materialet och klicka<br />
runt i arkiv<strong>en</strong> och samlingarna. Spegeln ger också möjlighet till samsökning i alla<br />
arkiv. Besök portal<strong>en</strong> på spegeln.abo.fi.<br />
Spegeln är <strong>en</strong> samlingsplats för <strong>en</strong> stor del av <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s samlingar och ett<br />
samarbetsprojekt mellan etnologiska samlingarna, folkloristiska samlingarna,<br />
konstvet<strong>en</strong>skapliga arkivet, kyrkohistoriska arkivet, Ranck<strong>en</strong>s samling, Sibeliusmuseum,<br />
Sjöhistoriska institutet och <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s bibliotek.<br />
Projektet Spegeln startade 2008 och avsikt<strong>en</strong> var att långsiktigt stärka arkiv<strong>en</strong>s<br />
och museernas synlighet och tillgänglighet. Målet var redan från start<strong>en</strong> att<br />
sprida information om arkiv<strong>en</strong>s och museernas rika innehåll till forskarsamfundet,<br />
studerande och till <strong>d<strong>en</strong></strong> stora allmänhet<strong>en</strong>, samt att skapa <strong>en</strong> sökportal. Portal<strong>en</strong><br />
stärker <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s utåtriktade verksamhet samtidigt <strong>som</strong> kommunikation<strong>en</strong><br />
med alla användargrupper underlättas. Projektet har möjliggjorts g<strong>en</strong>om medel<br />
från Undervisnings- och kulturministeriet och Sv<strong>en</strong>ska Kulturfon<strong>d<strong>en</strong></strong>.<br />
Spegeln har <strong>en</strong>gagerat arkiv<strong>en</strong>, museerna och biblioteket under perio<strong>d<strong>en</strong></strong><br />
2008–2012. Via projektet har getts möjlighet att digitalisera material, mata in och<br />
uppdatera databaser. G<strong>en</strong>om projektet har arkivpersonal<strong>en</strong> i samarbete med ITplanerare<br />
utarbetat nya sätt för forskarna att lätt få tillgång till de kulturhistoriskt<br />
intressanta samlingarna vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>.<br />
Arbetet med arkivportal<strong>en</strong> Spegeln fortsätter och databaserna kommer att<br />
uppdateras kontinuerligt. Välkomna på arkivbesök <strong>d<strong>en</strong></strong> 23 maj!<br />
Spegeln finns på http://spegeln.abo.fi. För mer information: <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s arkiv<br />
och museer http://www.abo.fi/public/arkiv_o_museer.<br />
text iNger JakobssoN-WärN<br />
Barnkonsert med Tubahumlan i sibeliusmuseum 11.5. kl. 14<br />
Tubatrollkarl<strong>en</strong> Harri Lidsle och pianomagikern Miikka Kallio besöker Sibeliusmuseum<br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> 11 maj. Barnkonsert<strong>en</strong> Tubahumlan är skoj och musiktrolleri, där publik<strong>en</strong><br />
får delta! Man får stifta bekantskap med bleckblåsinstrum<strong>en</strong>t och kanske<br />
själv spela något instrum<strong>en</strong>t och alla får sjunga med! De modigaste i publik<strong>en</strong> får<br />
komma upp på sc<strong>en</strong>, där det också kan bli trolleri.<br />
Tubahumlan har sedan år 2004 gjort 375 barnkonserter. Tubahumlan görs på<br />
finska. Konsert<strong>en</strong> passar förskolebarn och barn i dagisåldern. D<strong>en</strong> börjar kl. 14 och<br />
är ungefär 40 minuter lång. Konsertbiljett<strong>en</strong> kostar 3 euro för både barn och vuxna,<br />
barn under 2 år är gratis.<br />
Konsert<strong>en</strong> börjar kl. 14.00. Inträde är 3 euro, m<strong>en</strong> barn under 2 år går gratis.<br />
foLK & fä<br />
Med stöd av JPÅA har universitetslärare Ann-Sofi Röj-Lindberg deltagit i symposiet<br />
”Nordic research in didactics of mathematics, past, pres<strong>en</strong>t and future”.<br />
Symposiet anordnades av Universitetet i Agder, Norge, <strong>d<strong>en</strong></strong> 19–20 april för att<br />
uppmärksamma professor emerita Barbro Grevholms väs<strong>en</strong>tliga insatser inom<br />
det nordiska matematikdidaktiska forskningsfältet.<br />
Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 8 2012<br />
13
14<br />
veckANS SkRibeNT TorBJÖrN ANDErsséN<br />
Att studieti<strong>d<strong>en</strong></strong> går mot sitt slut och ett osäkert arbetsliv hägrar, får<br />
veckans skrib<strong>en</strong>t Torbjörn Anderssén att reflektera över framti<strong>d<strong>en</strong></strong>, sin<br />
i<strong>d<strong>en</strong></strong>titet och sina år i <strong>Åbo</strong>.<br />
HOPP MOT DET OKÄNDA<br />
- tankar inför arbetslivet<br />
Min studietid går<br />
mot sitt slut. Jag<br />
tog ut min magistersexam<strong>en</strong><br />
vid TF<br />
ifjol, och har sedan<br />
dess ägnat mig åt kompletterande<br />
språkstudier inför framti<strong>d<strong>en</strong></strong>.<br />
I ljuset av de förändringar jag står<br />
inför tar jag mig frihet<strong>en</strong> att konstatera:<br />
förändring gör ont, oavsett alla<br />
påstå<strong>en</strong><strong>d<strong>en</strong></strong> om att förändring är att<br />
betrakta <strong>som</strong> någonting positivt. Jag<br />
tror mig avgjort inte vara <strong>d<strong>en</strong></strong> <strong>en</strong>da<br />
människan <strong>som</strong> känner eller känt<br />
rädsla för att bryta upp. Säkert delar<br />
jag samma känsla med miljoner<br />
andra före och med mig. Visst känner<br />
jag hopp, m<strong>en</strong> också tvekan. En<br />
naiv önskan om att saker helt <strong>en</strong>kelt<br />
kunde vara <strong>en</strong>klare. Att jag inte vore<br />
född i <strong>en</strong> g<strong>en</strong>eration <strong>som</strong> ständigt<br />
tycks behöva vara stadd mot kontinuerlig<br />
omprövning av sina livsmål.<br />
Hopp och tvekan tillsammans<br />
med vemodet.<br />
Jag har vandrat<br />
vid Domkyrkobron,<br />
vid TF, g<strong>en</strong>om Stu<strong>d<strong>en</strong></strong>tbyn,<br />
förbi Kår<strong>en</strong>; tagit mig tid<br />
att återse bekanta platser. Känt<br />
doft<strong>en</strong> av gräs nära Nummisback-<br />
Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 8 2012<br />
<strong>en</strong> i vars närhet jag bodde ett studieår.<br />
Jag minns trä<strong>d<strong>en</strong></strong>s spretande<br />
gr<strong>en</strong>ar mot höstgrå himmel. Finsk<br />
–och sv<strong>en</strong>skspråkiga studeran<strong>d<strong>en</strong></strong><br />
<strong>som</strong> färdades till och från stan, med<br />
buss, till fots eller med cykel. Allt<br />
förblev <strong>en</strong> grå gröt tills det kläddes<br />
i vinterdräkt <strong>som</strong> på nytt avkläddes<br />
till vår<strong>en</strong>.<br />
Studieår<strong>en</strong> ig<strong>en</strong>om finns rösterna,<br />
le<strong>en</strong><strong>d<strong>en</strong></strong>a, musik<strong>en</strong>, skämt<strong>en</strong>. Seminarier,<br />
<strong>fil</strong>mkvällar, partyn med<br />
teatralisk och mindre teatralisk utgång;<br />
<strong>Åbo</strong>s gator, de givna samlingsplatserna;<br />
Bristol, Dynamo,<br />
Bremer; vännerna jag inte längre vet<br />
vart de stuckit. En del jobbar, andra<br />
forskar; några har gift sig, vissa rest<br />
utomlands, kanske byggt hus och<br />
bildat familj.<br />
Jag har länge varit medvet<strong>en</strong> om<br />
att studierna måste gå framåt, ta<br />
slut; någongång kanske, m<strong>en</strong> inte<br />
i morgon. Eller i övermorgon. M<strong>en</strong><br />
snart! Likt <strong>en</strong> röd tråd mina studieår<br />
ig<strong>en</strong>om finns ovisshet<strong>en</strong> där, <strong>en</strong>ad<br />
med <strong>en</strong> längtan för stor att rymmas<br />
i <strong>en</strong> verklighetsanpassad ram.<br />
Jag har vandrat med, sökt och gripit<br />
efter svar på frågan huruvida någon<br />
kunde ge mig fristad undan materialism<strong>en</strong><br />
i samhället. Låta mig glöm-<br />
ma studie -och framtidsplanerna <strong>en</strong><br />
stund; ta <strong>en</strong> paus i mitt sällskap och<br />
förklara för mig vart vi är på väg, och<br />
varför!<br />
Varför är vi här, vi -70, -80, sedermera<br />
90-talister; samlade samman<br />
med företrädare för äldre g<strong>en</strong>erationer<br />
<strong>som</strong> utgör amanu<strong>en</strong>ser,<br />
handledare och professorer? Vad<br />
har format oss? Varför är vi dödliga?<br />
Hur mycket tid har jag på mig?<br />
När ska livet börja på allvar, eller<br />
har det redan hunnit börja och rusat<br />
förbi utan att jag märkt det? Varför<br />
känns vissa dagar bara så oändligt<br />
betydelsefulla medan andra bara<br />
utgörs av samma, grå gröt man nästan<br />
dras ner i?<br />
Jag försöker hitta min motivation<br />
i kontrast<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om<br />
viljan att gå framåt i strid<br />
med <strong>en</strong> orealistisk längtan<br />
tillbaka. Är jag lättad? Ja,<br />
jag ser slutet på mödan <strong>som</strong> tagit tio<br />
år, närmare bestämt <strong>en</strong> tredjedel av<br />
mitt liv. Är jag rädd? Absolut, för att<br />
jag vet att det inte finns några garantier.<br />
Ing<strong>en</strong> kvalitetsstyrning i värl<strong>d<strong>en</strong></strong><br />
kan förutsäga hur <strong>en</strong>s liv ska bli.<br />
Bortom gräns<strong>en</strong> till värl<strong>d<strong>en</strong></strong> utanför<br />
akademin, börjar själva värl<strong>d<strong>en</strong></strong> ut-
anför akademin. Värl<strong>d<strong>en</strong></strong> <strong>som</strong> jag,<br />
all spelad eller verklig verbal slagfärdighet<br />
till trots, vet mycket lite<br />
om. Efter<strong>som</strong> jag, under all tillgjordhet<br />
och rollspel i grund och<br />
bott<strong>en</strong> är <strong>en</strong> vanlig kille <strong>som</strong> inte<br />
vågade gå över gräns<strong>en</strong>. Länge töjde<br />
jag på <strong>d<strong>en</strong></strong>na gräns. Medvetet eller<br />
omedvetet försökte jag undgå steget<br />
från studieliv ut i vux<strong>en</strong>livet. Jag<br />
ville fly med hjälp av myter, illusioner,<br />
konst. Hellre än att möta värl<strong>d<strong>en</strong></strong><br />
utanför, drömde jag om att göra<br />
ett <strong>en</strong>samt framsteg. Ing<strong>en</strong> hjälp;<br />
sådan behövde jag inte, ansåg jag.<br />
Jag hade ju visioner! Jag skulle vara<br />
The Lonely Rider, äv<strong>en</strong>tyrar<strong>en</strong> <strong>som</strong><br />
tog sig fram på eg<strong>en</strong> hand. Jag skulle<br />
bli författare och leva bohemliv<br />
i Sverige, samtidigt <strong>som</strong> jag skulle<br />
skapa D<strong>en</strong> perfekta kropp<strong>en</strong> – på<br />
något förunderligt sätt. Jag skulle bli<br />
Vardag<strong>en</strong>, sådan<br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> är, har blivit<br />
min livsnödvändighet.<br />
Paradoxalt nog har dess<br />
stiltje och sk<strong>en</strong>bara<br />
monotonitet lett till<br />
mindre kaos i mitt liv.<br />
etablerad estradpoet, skådespelare<br />
och varför inte <strong>fil</strong>mstjärna (på något<br />
annat förunderligt sätt).<br />
Slutlig<strong>en</strong> kom verklighet<strong>en</strong> emot,<br />
planerna rämnade; jag störtade till<br />
jor<strong>d<strong>en</strong></strong> och tvingades omori<strong>en</strong>tera<br />
mig. Inga Ikarosvingar bar mig<br />
längre. Inga portar till lugn, bara<br />
hårt arbete. Bryta upp, släppa taget,<br />
låna ljus, be om ljus; med vänners<br />
hjälp leta sig tillbaka till vardag<strong>en</strong>,<br />
få fatt om <strong>d<strong>en</strong></strong>, gripa <strong>d<strong>en</strong></strong>, stanna<br />
i <strong>d<strong>en</strong></strong>. En i mäng<strong>d<strong>en</strong></strong>, inte mer.<br />
Vardag<strong>en</strong>, sådan <strong>d<strong>en</strong></strong><br />
är, har blivit min livsnödvändighet.Paradoxalt<br />
nog har dess<br />
stiltje och sk<strong>en</strong>bara<br />
monotonitet lett till mindre kaos<br />
i mitt liv. Jag vet inte vart jag är på<br />
väg, eller vad jag kommer att möta.<br />
M<strong>en</strong> jag hoppas att det ska klarna<br />
småningom.<br />
Nu.<br />
D<strong>en</strong> sista vår<strong>en</strong> jag ser <strong>som</strong> studerande<br />
här i <strong>Åbo</strong> träder fram. Is<strong>en</strong><br />
har försvunnit, vatt<strong>en</strong> flyter under<br />
Tomasbron framför <strong>d<strong>en</strong></strong> blekgröna<br />
järnvägsbron ett stycke bakåt. Växter<br />
har på nytt skjutit upp bland st<strong>en</strong>arna<br />
invid det grumliga vattnet i<br />
Aura å där ankorna simmar. Buskarna<br />
vid biblioteket blir gröna. Till synes<br />
tomma fabriksbyggnader<br />
i rödtegel skymtar<br />
nära kull<strong>en</strong> vid Biskopskorset<br />
på andra sidan ån.<br />
Jag har mina papper, min<br />
väska och tomma händer,<br />
ungefär <strong>som</strong> när jag kom<br />
hit till <strong>Åbo</strong> år 2002. Snart<br />
lämnar jag sta<strong>d<strong>en</strong></strong> i söder.<br />
Slutet kapitel.<br />
Det <strong>som</strong> underminastudieår<br />
blev sagt<br />
och gjort,<br />
får glänsa i <strong>en</strong> mosaik av<br />
färgglada minn<strong>en</strong>. Ljusa<br />
<strong>som</strong> mörka färger. Det<br />
<strong>som</strong> inte blev sagt eller<br />
gjort, lär aldrig bli det.<br />
Är jag rädd? Ja.<br />
Fritt fall ut i det okända.<br />
vEckans<br />
skribEnt<br />
är Torbjörn<br />
Anderssén,<br />
teologie<br />
magister i<br />
judaistik.<br />
Likt Ikaros utan vingar, kastar jag<br />
mig ut.<br />
Jag är rädd m<strong>en</strong> förhoppningsfull.<br />
Aning<strong>en</strong> splittrad.<br />
Och ganska hel.<br />
Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 8 2012<br />
15
16<br />
diSpuTATioNeR<br />
NorDIsK HIsTorIA<br />
FL J<strong>en</strong>ni<strong>ca</strong> Thylin-Klaus disputerar i nordisk historia<br />
fredag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> 11 maj på avhandling<strong>en</strong> ”D<strong>en</strong> finländska<br />
sv<strong>en</strong>skan” 1860–1920. Tidig sv<strong>en</strong>sk språkplanering i Finland<br />
ur ett idéhistoriskt perspektiv.<br />
Disputation<strong>en</strong> äger<br />
rum kl. 13.15 i aud. Salin,<br />
Axelia. Oppon<strong>en</strong>t<br />
är dr. art. ruth hemstad,<br />
Universitetet i<br />
Oslo, och <strong>som</strong> kustos<br />
fungerar prof. nils<br />
erik villstrand.<br />
Så här sammanfattar<br />
J<strong>en</strong>ni<strong>ca</strong> Thylin-Klaus själv sin avhandling:<br />
”I min avhandling studerar jag två<br />
språkdiskussioner, varav <strong>d<strong>en</strong></strong> <strong>en</strong>a<br />
berör stavning<strong>en</strong> och <strong>d<strong>en</strong></strong> andra särdrag<strong>en</strong><br />
(finlandismerna) i sv<strong>en</strong>skan<br />
i Finland. Att perspektivet är idéhistoriskt<br />
innebär att de idéer och ideologier<br />
<strong>som</strong> påverkade språkplanering<strong>en</strong><br />
är i fokus. Dessa ideologier<br />
utgörs främst av skandinavism, purism,<br />
traditionalism och funktionalism.<br />
Då det gäller särdragsdiskussion<strong>en</strong>,<br />
<strong>som</strong> inleddes på 1880-talet,<br />
undersöker jag särskilt på vilket sätt<br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> kan förstås mot bakgrund av<br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> sv<strong>en</strong>sknationella mobilisering<strong>en</strong><br />
och konstruktion<strong>en</strong> av <strong>en</strong> finlandssv<strong>en</strong>sk<br />
i<strong>d<strong>en</strong></strong>titet.<br />
I avhandling<strong>en</strong> strävar jag efter<br />
att lyfta fram olika ståndpunkter<br />
och tolka dem utgå<strong>en</strong>de från <strong>en</strong><br />
ideologisk kontext. I fråga om finlandismerna<br />
handlar det å <strong>en</strong>a sidan<br />
om <strong>en</strong> överlevnadsstrategi, <strong>som</strong><br />
betonade vikt<strong>en</strong> av att sv<strong>en</strong>skan i<br />
Finland följde samma normer <strong>som</strong><br />
sv<strong>en</strong>skan i Sverige, å andra sidan om<br />
s.k. national-liberala synpunkter.<br />
Överlevnadsstrategin, repres<strong>en</strong>terad<br />
av bland annat Hugo Bergroth,<br />
dominerar i materialet. Någon mer<br />
r<strong>en</strong>odlad strategi för språklig självständighet<br />
g<strong>en</strong>temot Sverige fanns<br />
det inte, äv<strong>en</strong> om några personer<br />
Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 8 2012<br />
hävdade att språkr<strong>en</strong>sning<strong>en</strong><br />
under <strong>d<strong>en</strong></strong> s<strong>en</strong>are<br />
del<strong>en</strong> av 1910-talet gick<br />
för långt.<br />
I rättstavningsdebatt<strong>en</strong><br />
framträder å sin sida<br />
ett tydligt funktionalistiskt<br />
perspektiv, kopplat<br />
till ett slags demokratisering<br />
av språket. G<strong>en</strong>om <strong>en</strong> för<strong>en</strong>klad<br />
stavning skulle varje medborgare<br />
kunna ta del av <strong>d<strong>en</strong></strong> bildning <strong>som</strong><br />
krävdes i det moderna samhället.<br />
Rättstavningsdebatt<strong>en</strong> inleddes tidigare<br />
än diskussion<strong>en</strong> om särdrag<strong>en</strong>,<br />
och av allt att döma bidrog <strong>d<strong>en</strong></strong><br />
till att öka intresset för språket överlag,<br />
och kanske också för förhållandet<br />
mellan sv<strong>en</strong>skan i Finland och<br />
sv<strong>en</strong>skan i Sverige.<br />
Aktörerna, det vill säga de <strong>som</strong><br />
deltog i diskussion<strong>en</strong> om språket,<br />
ges <strong>en</strong> framträdande plats i min diskussion.<br />
Detsamma gäller kontakterna<br />
mellan aktörerna och spridning<strong>en</strong><br />
av idéer – det är tydligt att<br />
Uppsala spelade <strong>en</strong> viktig roll i etablering<strong>en</strong><br />
av nätverk <strong>som</strong> innefattade<br />
såväl finländska <strong>som</strong> sv<strong>en</strong>ska<br />
<strong>fil</strong>ologer. Dessutom studerar jag<br />
vilk<strong>en</strong> betydelse folkskolan och teatern<br />
tillmättes i <strong>d<strong>en</strong></strong> språkliga diskussion<strong>en</strong>.<br />
Då det gäller skolan lyfter<br />
jag fram pedagogiskt inriktade<br />
argum<strong>en</strong>t, och för teaterns del diskuterar<br />
jag bland annat syn<strong>en</strong> på teaterspråkets<br />
roll <strong>som</strong> <strong>en</strong> språklig förebild.”<br />
PsyKoLogI<br />
PsM Ada Johansson disputerar<br />
i psykologi måndag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong><br />
14 maj på avhandling<strong>en</strong><br />
Interactions betwe<strong>en</strong> g<strong>en</strong>es and<br />
alcohol on aggressive behavior<br />
and anger related traits: The<br />
oxytocin receptor g<strong>en</strong>e as a<br />
<strong>ca</strong>ndidate.<br />
Disputation<strong>en</strong> äger rum kl. 10.15 i<br />
aud. Armfelt, Ark<strong>en</strong>. Oppon<strong>en</strong>t är prof.<br />
h<strong>en</strong>rik anckarsäter, Sahlgr<strong>en</strong>ska<br />
akademin vid Göteborgs universitet,<br />
och <strong>som</strong> kustos fungerar prof. pekka<br />
santtila.<br />
Så här sammanfattar Ada Johansson<br />
själv sin avhandling:<br />
”Alkoholberusning är <strong>en</strong> av de starkaste<br />
riskfaktorerna för aggressivt<br />
bete<strong>en</strong>de. Alla individer blir dock inte<br />
aggressiva under alkoholberusning.<br />
Syftet med <strong>d<strong>en</strong></strong>na avhandling var<br />
att undersöka ifall indivi<strong>d<strong>en</strong></strong>s g<strong>en</strong>etiska<br />
uppsättning kan förklara skillnader i<br />
vem <strong>som</strong> reagerar på alkohol med ökat<br />
aggressivt bete<strong>en</strong>de och ilska och vem<br />
<strong>som</strong> inte gör det.<br />
Resultat<strong>en</strong> visade att individer <strong>som</strong><br />
är bärare av <strong>en</strong> viss variant av g<strong>en</strong><strong>en</strong><br />
<strong>som</strong> kodar för oxytocinets receptorer<br />
i högre grad är b<strong>en</strong>ägna att uppvisa<br />
aggressivt bete<strong>en</strong>de än andra när de<br />
är alkoholberusade. Sambandet mellan<br />
alkohol och ilska påverkades äv<strong>en</strong><br />
av indivi<strong>d<strong>en</strong></strong>s g<strong>en</strong>etiska uppsättning<br />
av två oxytocinreceptorg<strong>en</strong>varianter,<br />
vilket antyder att dessa g<strong>en</strong>varianter<br />
äv<strong>en</strong> påverkar b<strong>en</strong>äg<strong>en</strong>het<strong>en</strong> att känna<br />
ilska under alkoholberusning. Oxy-
tocinet, <strong>som</strong> fungerar både <strong>som</strong> ett<br />
hormon och <strong>en</strong> neurotransmittor, har<br />
i tidigare studier visats ha breda effekter<br />
på sociala förmågor hos människan,<br />
så<strong>som</strong> förmåga till ig<strong>en</strong>kännande av<br />
andras känslouttryck. Resultat<strong>en</strong> är de<br />
första att hos människan experim<strong>en</strong>tellt<br />
påvisa att vissa individer beter sig<br />
mer aggressivt än andra när de är berusade,<br />
bero<strong>en</strong>de på indivi<strong>d<strong>en</strong></strong>s g<strong>en</strong>etiska<br />
uppsättning. Det är dock viktigt<br />
att komma ihåg att g<strong>en</strong><strong>en</strong>s effekt<br />
i det här fallet inte är av <strong>en</strong> sådan natur<br />
att <strong>d<strong>en</strong></strong> direkt och ofrånkomlig<strong>en</strong> orsakar<br />
ett visst bete<strong>en</strong>de. Med andra ord<br />
är det orimligt i detta fall att tänka att<br />
<strong>en</strong> individ skulle tillmätas ansvarsfrihet<br />
i exempelvis ett våldsbrottmål om hon<br />
bär på <strong>en</strong> viss variant av <strong>d<strong>en</strong></strong>na g<strong>en</strong>.<br />
Oxytocinreceptorg<strong>en</strong><strong>en</strong>s effekter<br />
analyserades i två olika urval. I ett experim<strong>en</strong>tellt<br />
upplägg indelades 116 män<br />
slumpässigt i två grupper: <strong>en</strong> grupp<br />
<strong>som</strong> tilldelades alkoholhaltiga drycker,<br />
och <strong>en</strong> kontrollgrupp <strong>som</strong> tilldelades alkoholfria<br />
drycker. Aggressivt bete<strong>en</strong>de<br />
mättes med ett laboratorietest där<br />
försökspersonerna fick bestraffa <strong>en</strong><br />
fiktiv motspelare g<strong>en</strong>om att spela upp<br />
motbjudande ljud för <strong>d<strong>en</strong></strong>ne. Resultat<strong>en</strong><br />
replikerades i ett populationsbaserat<br />
urval av män och kvinnor (n = 3755)<br />
vilka besvarat frågor om deras aggressiva<br />
bete<strong>en</strong><strong>d<strong>en</strong></strong>, ilska och alkoholanvändning.”<br />
ALLMäN HIsTorIA<br />
fM Kalle Kananoja disputerar i allmän historia fredag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> 18<br />
maj på avhandling<strong>en</strong> C<strong>en</strong>tral Afri<strong>ca</strong>n I<strong>d<strong>en</strong></strong>tities and Religiosity in<br />
Colonial Minas Gerais.<br />
Disputation<strong>en</strong> äger<br />
rum kl. 12.15 i aud. Armfelt,<br />
Ark<strong>en</strong>. Oppon<strong>en</strong>t är<br />
prof. JoHN tHorNtoN,<br />
Boston University och<br />
<strong>som</strong> kustos fungerade<br />
prof. Holger Weiss.<br />
Så här sammanfattar<br />
Kalle Kananoja själv sin<br />
avhandling:<br />
”D<strong>en</strong>na studie behandlar slavimport<br />
från västra C<strong>en</strong>tralafrika och slavarnas<br />
religiösa praktiker i sjuttonhundratalets<br />
Brasili<strong>en</strong>. Minas Gerais i det<br />
brasilianska inlandet utvecklades till<br />
värl<strong>d<strong>en</strong></strong>s största område för guldproduktion<br />
i början av sjuttonhundratalet.<br />
Brytning av guld i stor skala var möjligt<br />
bara g<strong>en</strong>om <strong>en</strong> massiv import av slavar<br />
från Afrika.<br />
Studi<strong>en</strong>s första del handlar om slavhandeln<br />
i <strong>d<strong>en</strong></strong> södra del<strong>en</strong> av <strong>d<strong>en</strong></strong> atlantiska<br />
värl<strong>d<strong>en</strong></strong>. Upptäckt<strong>en</strong> av guld<br />
ledde till <strong>en</strong> ökad efterfrågan på slavar<br />
i Brasili<strong>en</strong>, <strong>en</strong> efterfrågan <strong>som</strong> till<br />
stor del täcktes av utbudet i Angola.<br />
Slavi<strong>d<strong>en</strong></strong>titeter eller afrikanska ”nationer”<br />
har ofta betraktats <strong>som</strong> något<br />
<strong>som</strong> slavägarna skapade för sina syft<strong>en</strong>.<br />
I kontrast till detta tolkar jag viktiga<br />
c<strong>en</strong>tralafrikanska ”nationer” så<strong>som</strong><br />
angola och congo <strong>som</strong> uttryck för regionala<br />
i<strong>d<strong>en</strong></strong>titeter med förbindelser till<br />
slavarnas ursprung i Afrika. G<strong>en</strong>om att<br />
analysera faserna i i<strong>d<strong>en</strong></strong>titetsbildning<strong>en</strong><br />
under process<strong>en</strong> <strong>som</strong> förde dem<br />
från Afrika till Nya Värl<strong>d<strong>en</strong></strong> placerar studi<strong>en</strong><br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> brasilianska histori<strong>en</strong> i <strong>en</strong> djupare<br />
afrikansk kontext.<br />
Studi<strong>en</strong>s andra del konc<strong>en</strong>trerar sig<br />
på c<strong>en</strong>tralafrikanernas religiösa universum.<br />
Efter portugisernas ankomst<br />
till kungadömet Kongo under fjortonhundratalets<br />
s<strong>en</strong>are del påverkades<br />
c<strong>en</strong>tralafrikanska samhäll<strong>en</strong><br />
av processer av kulturell<br />
kreolisering. Det kulturella<br />
utbytet gällde både portugiser<br />
och afrikaner. Spridning<strong>en</strong><br />
av katolicism<strong>en</strong> i C<strong>en</strong>tralafrika<br />
påverkade det<br />
religiösa livet särkilt i kungadömet<br />
Kongo, i sta<strong>d<strong>en</strong></strong> Luanda<br />
och i kolonin Angola. Detta ledde<br />
till synkretistiska former av dyrkan,<br />
där inhemska gudabilder och figurer<br />
<strong>som</strong> repres<strong>en</strong>terade förfäderna var<br />
närvarande tillsammans med kristna<br />
föremål.<br />
Kreoliseringsprocesserna var <strong>en</strong> integrerad<br />
del av <strong>d<strong>en</strong></strong> kulturella utveckling<strong>en</strong><br />
äv<strong>en</strong> i det brasilianska gruvdistriktet.<br />
I <strong>d<strong>en</strong></strong>na studie betraktas <strong>d<strong>en</strong></strong><br />
södra atlantiska värl<strong>d<strong>en</strong></strong> <strong>som</strong> ett kulturellt<br />
<strong>en</strong>hetlig rum. I det kulturella universum<br />
<strong>som</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> södra Atlant<strong>en</strong> utgjorde,<br />
uppvisade c<strong>en</strong>tralafrikanerna<br />
<strong>en</strong> stor öpp<strong>en</strong>het och beredskap att<br />
anpassa sig till nya förhållan<strong>d<strong>en</strong></strong>.”<br />
Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 8 2012<br />
17
18<br />
diSpuTATioNeR<br />
orgANIsK KEMI<br />
DI Tiina Saloranta disputerar i organisk kemi fredag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong><br />
25 maj på avhandling<strong>en</strong> Developm<strong>en</strong>t of Simple and Effici<strong>en</strong>t<br />
Synthetic Strategies for Production of Fine Chemi<strong>ca</strong>ls of<br />
Pharmaceuti<strong>ca</strong>l Relevance – Metal-Mediated Allylation<br />
Combined with Applied Catalysis.<br />
Disputation<strong>en</strong><br />
äger rum kl. 12 i aud.<br />
Salin, Axelia II. Oppon<strong>en</strong>t<br />
är prof. shŪ kobayashi,<br />
The University<br />
of Tokyo, och <strong>som</strong><br />
kustos fungerar prof.<br />
reko leino.<br />
Så här sammanfattar<br />
Tiina Saloranta själv sin avhandling:<br />
"Avhandling<strong>en</strong>s sv<strong>en</strong>ska titel är<br />
Utveckling av <strong>en</strong>kla och effektiva<br />
syntesmetoder för produktion av<br />
finkemikalier med farmaceutisk relevans<br />
– metallförmedlad allylering<br />
kombinerad med tillämpad katalys.<br />
D<strong>en</strong> snart 200 år gamla vet<strong>en</strong>skapsgr<strong>en</strong><strong>en</strong><br />
organisk synteskemi<br />
har starkt bidragit till moderna<br />
samhäll<strong>en</strong>s välfärd. Ett av flaggskepp<strong>en</strong><br />
för <strong>d<strong>en</strong></strong> organiska synteskemin<br />
är utveckling<strong>en</strong> och produktion<strong>en</strong><br />
av nya läkemedel och<br />
speciellt de aktiva substanserna däri.<br />
Därmed är det viktigt att utveckla<br />
nya syntesmetoder, <strong>som</strong> kan tillämpas<br />
vid framställning<strong>en</strong> av farmaceutiskt<br />
relevanta målstrukturer. I<br />
detta sammanhang är <strong>d<strong>en</strong></strong> ultimata<br />
målsättning<strong>en</strong> dock inte <strong>en</strong>dast<br />
<strong>en</strong> lyckad syntes av målmolekyl<strong>en</strong>,<br />
utan det är allt viktigare att utveckla<br />
syntesrutter <strong>som</strong> uppfyller kriterierna<br />
för <strong>d<strong>en</strong></strong> hållbara utveckling<strong>en</strong>.<br />
Ett av de c<strong>en</strong>tralaste verktyg<strong>en</strong> <strong>som</strong><br />
<strong>en</strong> organisk kemist har till förfogande<br />
i detta sammanhang är katalys,<br />
eller mera specifikt möjlighet<strong>en</strong> att<br />
tillämpa olika katalytiska reaktioner<br />
vid framställning av komplexa målstrukturer.<br />
I <strong>d<strong>en</strong></strong>na doktorsavhandling har<br />
Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 8 2012<br />
nya syntesrutter för produktion<br />
av finkemikalier<br />
med farmaceutisk<br />
relevans utvecklats g<strong>en</strong>om<br />
att kombinera förhållandevis<br />
<strong>en</strong>kla transformationer<br />
till nya<br />
reaktionssekv<strong>en</strong>ser. Alla<br />
reaktionssekv<strong>en</strong>ser <strong>som</strong><br />
diskuteras i <strong>d<strong>en</strong></strong>na avhandling påbörjades<br />
med <strong>en</strong> metallförmedlad<br />
allylering av utvalda aldehyder eller<br />
aldiminer. De erhållna produkterna<br />
innehåll<strong>en</strong>de <strong>en</strong> kol-koldubbelbindning<br />
med <strong>en</strong> närliggande hydroxyl-<br />
eller aminogrupp modifierades<br />
sedan vidare g<strong>en</strong>om att tillämpa<br />
välkända katalytiska reaktioner så<strong>som</strong><br />
hydroformylering, ringslutningsmetates<br />
samt <strong>en</strong>zymatisk kinetisk<br />
resolvering.<br />
Syntesvägarna <strong>som</strong> utvecklades<br />
i <strong>d<strong>en</strong></strong>na doktorsavhandling ledde till<br />
flera nya molekyler <strong>som</strong> kan grupperas<br />
i tre familjer: polyhydroxylerade<br />
laktolprodukter, estradiolderivat<br />
med ökad vatt<strong>en</strong>löslighet samt<br />
kväveheterocykliska för<strong>en</strong>ingar inklusive<br />
två naturligt förekommande<br />
alkaloider (±)-anatabin och (±)-anabasin.<br />
Alla dessa molekyler kan karakteriseras<br />
<strong>som</strong> finkemikalier med<br />
hög pot<strong>en</strong>tial vid farmaceutiska tilllämpningar.<br />
Sammanfattningsvis<br />
kan ännu konstateras att <strong>en</strong> mängd<br />
olika katalytiska reaktioner tillämpades<br />
framgångsrikt vid syntes av<br />
dessa molekyler, vilket i sin tur förstärker<br />
betydels<strong>en</strong> av de katalytiska<br />
verktyg<strong>en</strong> i organiska kemins verktygslåda."<br />
fysIK<br />
fM Daniel Tobjörk disputerar<br />
i fysik fredag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> 25 maj på<br />
avhandling<strong>en</strong> Printed Low-<br />
Voltage Organic Transistors on<br />
Plastics and Paper.<br />
Disputation<strong>en</strong> äger rum kl. 12 i aud.<br />
Ekwall, Gadolinia. Oppon<strong>en</strong>t är prof.<br />
ananth dodabalapur, The University<br />
of Texas at Austin, och <strong>som</strong> kustos<br />
fungerar prof. ronald österbacka.<br />
Så här sammanfattar Daniel Tobjörk<br />
själv sin avhandling:<br />
"I princip all elektronik idag bygger på<br />
kiselbaserade transistorer. Det finns<br />
dock intressanta pot<strong>en</strong>tiella tillämpningar<br />
där de konv<strong>en</strong>tionella transistorerna<br />
inte är optimala. Så är fallet för<br />
billiga och böjbara elektroniska applikationer<br />
<strong>som</strong> t.ex. displayer, s<strong>en</strong>sorer<br />
och smarta etiketter. Plaster är billiga,<br />
flexibla och har oerhört stora användning<strong>som</strong>rå<strong>d<strong>en</strong></strong>,<br />
m<strong>en</strong> inom elektronik<br />
används dessa polymerbaserade material<br />
främst för isolering. Upptäckt<strong>en</strong><br />
att vissa konjugerade polymerer faktiskt<br />
kan leda ström har dock gjort det<br />
möjligt att äv<strong>en</strong> tillverka polymerbaserade<br />
transistorer. Till skillnad från konv<strong>en</strong>tionella<br />
oorganiska transistorer<br />
kan dessa billiga och flexibla organiska<br />
transistorer tillverkas utgå<strong>en</strong>de från<br />
lösningar och vid låga temperaturer, vilket<br />
i princip möjliggör <strong>en</strong> snabb och billig<br />
masstillverkningsprocess på stora<br />
flexibla plast- och pappersubstrat<br />
g<strong>en</strong>om att använda olika trycktekniker.<br />
Jämfört med grafisk tryckning stäl
ler dock tryckning av plastelektronik<br />
helt nya krav på tryckprocess<strong>en</strong>. I avhandling<strong>en</strong><br />
visar jag att det trots allt är<br />
möjligt att <strong>en</strong>bart med hjälp av trycktekniker<br />
tillverka polymerbaserade<br />
transistorer med liknande prestanda<br />
<strong>som</strong> uppnås vid tillverkning med laboratorietekniker.<br />
Efter<strong>som</strong> de flesta tillämpningarna är<br />
tänkta att drivas av batterier eller solceller,<br />
alternativt g<strong>en</strong>om elektromagnetisk<br />
induktion, bör transistorerna<br />
dessutom fungera vid låga spänningar,<br />
vilket är <strong>en</strong> stor utmaning för organiska<br />
transistorer. D<strong>en</strong> typ av transistor<br />
<strong>som</strong> jag har arbetat med är jonmodulerad,<br />
och kan drivas vid låga spänningar<br />
tack vare att isolatorlagret mellan<br />
gate-kontakt<strong>en</strong> och halvledar<strong>en</strong> består<br />
av <strong>en</strong> hygroskopisk polymer <strong>som</strong><br />
fungerar <strong>som</strong> <strong>en</strong> elektrolyt i normal<br />
luftfuktighet, vilket resulterar i <strong>en</strong> hög<br />
kapacitans g<strong>en</strong>om de elektriska dubbellager<br />
<strong>som</strong> bildas vid gränsskikt<strong>en</strong>. I<br />
avhandling<strong>en</strong> visar jag också att dessa<br />
jonmodulerade organiska transistorer<br />
inte bara är lämpliga för tryckning, utan<br />
dessutom förhållandevis okänsliga för<br />
ojämnheter på plastsubstrat<strong>en</strong>, och till<br />
och med kan tillverkas direkt på papperssubstrat."<br />
PEDAgogIK<br />
Hovedfagskandidat Mari rorgemo<strong>en</strong> disputerar i pedagogik<br />
onsdag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> 30 maj på avhandling<strong>en</strong> Mellom tradisjon og spel.<br />
Didaktikk for tekstil folkekunst.<br />
Disputation<strong>en</strong> ägde<br />
rum kl. 12 i Auditorium<br />
Salin, Axelia. Oppon<strong>en</strong>t<br />
var prof. PETri kAro-<br />
NEN och <strong>som</strong> kustos<br />
fungerade prof. NilS<br />
Erik VillSTrANd.<br />
Så här sammanfattar<br />
Jääskeläin<strong>en</strong> sin avhandling:<br />
”Avhandlinga er ei undersøking av<br />
dialogar og læring frå praksisprosessar<br />
<strong>som</strong> ei gruppe personar har hatt i møte<br />
med tekstile artefaktar. Prosessane<br />
er grunnlaget for ei vitskapleg underbyggjing<br />
av ein didaktikk for tekstil<br />
folkekunst i ei konkret utdanning. Avhandlinga<br />
er bygd opp <strong>som</strong> ei samanleggingsavhandling<br />
med tre artiklar og<br />
ein overbygnad (kappa).<br />
Forskingsresultata er tolka og drøfta<br />
ut frå tre tema:<br />
1) Kommunikasjon og dialog ved vidareføring<br />
av tekstil folkekunst<br />
2) Vidareføring av tradisjonelt visuelt<br />
formspråk<br />
3) Arbeidsmåte og erfaring frå vidareføring<br />
av tekstile tradisjonar<br />
Dialogar og læring frå praksisprosessane<br />
handlar om det sosiale og det<br />
estetiske aspektet, der det teoretiske<br />
og praktiske aspektet er integrert. Det<br />
sosiale aspektet er kunnskap om lokal<br />
i<strong>d<strong>en</strong></strong>titet og eit nasjonalt og overnasjonalt<br />
perspektiv når det gjeld bruk<br />
av formelem<strong>en</strong>t. Møte med tekstil folkekunst<br />
handlar om kunnskap knytt<br />
til konkrete fysiske og målbare artefaktar,<br />
m<strong>en</strong> det handlar også om kva<br />
artefaktar utløyser av tankar og assosiasjonar<br />
og i <strong>som</strong>me høve går personar<br />
vidare og skaper eller improviserer<br />
<strong>som</strong> fylgje av kva dei forstår er<br />
ess<strong>en</strong>s<strong>en</strong> i tradisjon<strong>en</strong> der<br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> materielle og immateriell<br />
kompon<strong>en</strong>t<strong>en</strong> utgjer ein<br />
heilskap. Prosessane kan<br />
oppsummerast i omgrepa<br />
kontemplasjon, korrespon<strong>d<strong>en</strong></strong>s<br />
og imaginasjon.<br />
Tekstil folkekunst er verka<br />
<strong>som</strong> utfordrar mottakar<strong>en</strong><br />
til å spele med, <strong>som</strong> er ei eiga form for<br />
forståing. Gadamers og Huizingas teori<br />
om spel/leik er s<strong>en</strong>tral. Prosessane<br />
gjer til at personane opnar opp for tradisjonsuttrykka,<br />
forstår spelereglane<br />
og gjer dei i stand til å spele med. Spelereglane<br />
vert i stor grad herre over dei<br />
<strong>som</strong> spelar innom avgr<strong>en</strong>sa spelerom.<br />
Der det handlar om å utøve folkekunst<br />
i samsvar med tradisjon<strong>en</strong>, vert samspel<br />
og spatialitet, spelerom og spelereglar<br />
s<strong>en</strong>trale didaktiske omgrep.<br />
Didaktikk<strong>en</strong> kan vera eit grunnlag<br />
for drøfting og vurdering av om <strong>d<strong>en</strong></strong><br />
har overføringsverdi til andre materialområde<br />
og til andre studium der det<br />
handlar om utøving og formidling av<br />
tradisjonskunnskap.”<br />
Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 8 2012<br />
19
20<br />
FoRSkNiNg ocH iNNovATioNeR<br />
forsKNINg ocH INNoVATIoNEr rEKrEATIoN & MoTIoN<br />
FA:s aprilutlysning<br />
2012, ansökningsstatistik<br />
Spetsforsknings<strong>en</strong>heter 2014–<br />
2019 fick totalt 128 ansökningar i utlysning<strong>en</strong>s<br />
första steg. Evaluering<strong>en</strong><br />
pågår under <strong>som</strong>mar<strong>en</strong> och höst<strong>en</strong><br />
2012, Finlands <strong>Akademi</strong>s styrelse fattar<br />
beslut för de ansökningar <strong>som</strong> fortsätter<br />
till andra steget <strong>d<strong>en</strong></strong> 6.11.2012.<br />
Totalt lämnades 463 ansökningar<br />
in till Finlands <strong>Akademi</strong>s aprilutlysning,<br />
varav 106 var till SHOK-utlysning<strong>en</strong>,<br />
11 till Antarktisforskning och 42<br />
till forskningsprogrammet SKIDI-KIDS.<br />
Klimatförändringsutlysning<strong>en</strong> fick 35<br />
ansökningar och FA:s nya forskningsprogram<br />
Det mänskliga medvetandet<br />
fick 139 ansökningar. Resultat från<br />
Det mänskliga medvetandets första<br />
steg kommer att publiceras redan i juni<br />
2012 och deadlin<strong>en</strong> för det andra<br />
stegets ansökningar kommer att vara<br />
17.9.2012. Finansieringsbeslut<strong>en</strong> fattas<br />
i december 2012.<br />
Tekes FiDiPro-<br />
finansiering<br />
Tekes kommer i fortsättning<strong>en</strong><br />
att öppna ansökningsti<strong>d<strong>en</strong></strong> för FiDi-<br />
Pro Professors och Fellows <strong>en</strong>dast <strong>en</strong><br />
gång per år, inte två gånger <strong>som</strong> de<br />
har gjort hittills. I fortsättning<strong>en</strong> blir det<br />
också viktigare att projekt<strong>en</strong> passar in<br />
i Tekes strategiområ<strong>d<strong>en</strong></strong>.<br />
tiiNa HeiNistö<br />
BID Business and<br />
Innovation Developm<strong>en</strong>t<br />
at University<br />
of Turku<br />
BID proudly pres<strong>en</strong>ts a new initiative<br />
with a series of inspiring and distinguished<br />
speakers. Welcome to the se-<br />
Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 8 2012<br />
cond lecture of the Innovator Speaker<br />
Series on Monday, May 21st, at 12.15–<br />
14.00 in lecture room 16 (at TSE) held<br />
by Aleksandra Karimaa – Managem<strong>en</strong>t<br />
and Innovation in Software and<br />
Service Technologies.<br />
Cont<strong>en</strong>t of the op<strong>en</strong> lecture: innovation<br />
in product and service world;<br />
how managem<strong>en</strong>t practices <strong>ca</strong>n <strong>en</strong>able<br />
innovation; how to support innovation:<br />
organization, practices, product/<br />
service creation processes, product/<br />
service value definition, defining strategy;<br />
lesson learnt, practices overview,<br />
chall<strong>en</strong>ges.<br />
Aleksandra Karimaa is a manager<br />
with several years of experi<strong>en</strong>ce in<br />
creating and managing software and<br />
service offerings for IP and mobile <strong>en</strong>vironm<strong>en</strong>ts.<br />
She holds MBA degree<br />
from TSE’s Innovation and Growth<br />
program where she was the first graduate<br />
of the program. Her interests<br />
are focused on chall<strong>en</strong>ges of innovative<br />
product creation and managem<strong>en</strong>t<br />
in software industries. Subjects of research<br />
(PhD in Communi<strong>ca</strong>tion Systems)<br />
also include video solutions in<br />
multi-technology <strong>en</strong>vironm<strong>en</strong>ts, managem<strong>en</strong>t<br />
systems, software security<br />
and complexity.<br />
The Innovator Speaker Series consists<br />
of op<strong>en</strong> lectures on curr<strong>en</strong>t and<br />
interesting topics in the field of innovation<br />
and business developm<strong>en</strong>t.<br />
The innovator speakers are selected,<br />
front-row repres<strong>en</strong>tatives of both business<br />
and a<strong>ca</strong>demia, from Finland and<br />
abroad.<br />
BID will run a series of innovator<br />
speakers each month in 2012. The lectures<br />
are op<strong>en</strong> and for free for the personnel<br />
and stu<strong>d<strong>en</strong></strong>ts of the University<br />
of Turku and <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>. For further<br />
information, please contact Kaisu Paasio<br />
(kaisu.paasio@utu.fi).<br />
olle lagerroos<br />
MoTioNSkAMPANJEN för PEr-<br />
SoNAlEN MArS–APril 2012<br />
Kampanj<strong>en</strong> är nu slut, minns att<br />
skicka in kortet s<strong>en</strong>ast <strong>d<strong>en</strong></strong> 10 maj så<br />
hinner du med i utlottning<strong>en</strong> av priser.<br />
foTboll PÅ SoMMArEN<br />
ÅA har anmält ett lag till <strong>som</strong>mar<strong>en</strong>s<br />
Kuntoliiga. Intresserade spelare skall<br />
anmäla sig till idrottskansliet. Matcherna<br />
är i maj–juni och augusti–september.<br />
Spelare i division fyra eller högre<br />
får inte delta.<br />
ViNdSUrfiNg<br />
Arrangeras i Hangö <strong>d<strong>en</strong></strong> 12 maj (reservdatum<br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> 13 maj ifall av dåligt väder<br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> 12 maj). Start från Domus kl.<br />
8.00, tillbaka i <strong>Åbo</strong> cirka kl. 18.30. Anmälningar<br />
till idrottskansliet s<strong>en</strong>ast<br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> 8 maj kl. 16.00. Deltagaravgift<strong>en</strong> är<br />
30 euro/person.<br />
VollEyboll, UTE<br />
Onsdagar i Idrottspark<strong>en</strong> (plan 2)<br />
kl. 20.00–21.30. Första gång<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> 9<br />
maj. Alla är välkomna med att spela!<br />
ridNiNg, grUNdkUrS<br />
Arrangeras vecka 21 (<strong>d<strong>en</strong></strong> 21 maj<br />
framåt), mera info inom kort.<br />
PErSoNAlENS gÅNgTEST ocH<br />
cooPErTEST<br />
Arrangeras vecka 23 (<strong>d<strong>en</strong></strong> 4 juni<br />
framåt), mera info inom kort.<br />
VAsA<br />
MoTioNSkAMPANJEN<br />
Era motionskort får ni skicka in till<br />
Anki St<strong>en</strong>kull-Aura A114, s<strong>en</strong>ast <strong>d<strong>en</strong></strong><br />
10 maj så har ni möjlighet att delta i utlottning<br />
av fina priser.<br />
rEkrEATioNSdAg<br />
En rekreationsdag för personal<strong>en</strong><br />
planeras till <strong>d<strong>en</strong></strong> 14 juni, så boka in det i<br />
era kal<strong>en</strong>drar. Mera info kommer i nästa<br />
upplaga!<br />
NicE<br />
Nice kommer att gå av stapeln i Jakobstad<br />
12.6 och i Vasa 13.6. Ifall det ännu<br />
är någon <strong>som</strong> är intresserad av att delta,<br />
hör av er till Anki St<strong>en</strong>kull-Aura i Vasa eller<br />
till Tiina Cederström i Jakobstad.
iNFoTillFälle<br />
VAD ÄR<br />
DJURVÄLFÄRDS-<br />
FORSKNING OCH<br />
VAD KUNDE DET<br />
VARA?<br />
Suom<strong>en</strong> soveltavan etologian seura SSES<br />
rf. och Yhteiskunnallis<strong>en</strong> ja kulttuuris<strong>en</strong> eläintutkimuks<strong>en</strong><br />
seura YKES rf. ordnar informationstillfälle.<br />
Tid: Torsdag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> 10.5.2012,<br />
kl. 17.00–20.00 plats: Aud.<br />
Armfelt, Ark<strong>en</strong>, <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>,<br />
Fabriksgatan 2, <strong>Åbo</strong><br />
Program:<br />
17.00–17.20 Välkomsthälsning<br />
17.20–17.50 Häst<strong>en</strong> och tolkning<strong>en</strong><br />
av dess välbefinnande. Forskare Nora<br />
Schuurman, Östra Finlands universitet.<br />
17.50–18.20 Tjuvjakt av stora rovdjur.<br />
Forskare Outi Ratamäki, Östra Finlands<br />
universitet.<br />
18.20–18.50 Välfärdsforskning om pälsdjur<br />
och pälsdjur<strong>en</strong>s välbefinnande. Professor<br />
Jaakko Monon<strong>en</strong>, Östra Finlands universitet.<br />
18.50–19.20 Bete<strong>en</strong>de och välbefinnande<br />
hos svin. Forskare Hel<strong>en</strong>a Telkänranta,<br />
Helsingfors universitet.<br />
19.20–19.50 Djurs rättsliga välbefinnande.<br />
Forskare Birgitta Wahlberg, <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>.<br />
19.50–20.00 Avslutningsord.<br />
TILLFÄLLET ÄR ÖPPET FÖR ALLA OCH<br />
AVGIFTSFRITT. VÄLKOMNA!<br />
Tilläggsinformation fås av SSES ordförande<br />
Birgitta Wahlberg birgitta.wahlberg@<br />
abo.fi och YKES ordförande Outi Ratamäki<br />
outi.ratamaki@uef.fi<br />
> 10 °C<br />
Gado<br />
Terrass<br />
Kårkaféernas Sommaröppethållningstider<br />
2012<br />
Öppet hela <strong>som</strong>mar<strong>en</strong> ☺<br />
Sommaröppet 28.05-31.08.<br />
Måndag-torsdag 08.00-14.30, lunch 11.00-14.00<br />
Fredag 08.00-14.00, lunch 11.00-13.30<br />
Sommarstängt 22.06. - 05.08.<br />
Sommaröppet 28.05.-21.06. & 06.08.-31.08.<br />
Måndag-torsdag 08.00-15.15, lunch 11.00-15.00<br />
Fredag 08.00-14.45, lunch 11.00-14.30<br />
Sommarstängt 04.06. - 26.08.<br />
Sommaröppet 28.05-01.06 &27.08-31.08<br />
Måndag-fredag 08.00-14.00, lunch 11.00-14.00<br />
Fredag 08.00-14.00, lunch 11.00-13.30<br />
Sommarstängt 11.06. - 26.08.<br />
Sommaröppet 04.06.-08.06<br />
Måndag-fredag lunch 11.00-14.00<br />
(Kår<strong>en</strong>s gatuplan) Sommarstängt 30.04. - 26.08.<br />
Sommaröppet 02.05.-01.06<br />
Måndag-fredag kaffeförsäljning 9.00-11.00<br />
Sommarstängt 17.05. - 27.08.<br />
Sommarstängt 16.05. - 02.09.<br />
uTHyReS MöbleRAT<br />
Uthyres 1–2 rum i <strong>en</strong> större läg<strong>en</strong>het, äv<strong>en</strong> kortare eller övernattning. Eget bad. Lugnt läge.<br />
100m till buss<strong>en</strong> till <strong>Akademi</strong>n (4 km). Tillgång till cykel.<br />
Tel 046 580 7358, kl 12-21.<br />
Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 8 2012<br />
21
22<br />
diveRSe<br />
Vi söker medarbetare<br />
Två till fem stip<strong>en</strong>dier ur Harry Elvings legat<br />
2012 förklaras lediga att söka av lärare<br />
och forskare vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> <strong>som</strong> önskar<br />
förkovra sig utomlands. Till ansökan fogas<br />
<strong>en</strong> kortfattad resplan av vilk<strong>en</strong> framgår resemål<br />
och vilk<strong>en</strong> verksamhet <strong>som</strong> avses.<br />
Kostnadskalkyl för utlandsvistels<strong>en</strong>, samt<br />
rekomm<strong>en</strong>dation och inbjudningsbrev från<br />
värduniversitetet kan med fördel bifogas<br />
<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> är ett framgångsrikt<br />
universitet med 7 000 studerande<br />
och 1 300 anställda. Arbetsmiljön är<br />
trivsam och dynamisk.<br />
Lektor i matematik och fysik eller kemi, företrädesvis i<br />
åk 7–9<br />
från 1.8.2012<br />
Timlärare i huvudsyssla i studiehandledning (åk 7–9)<br />
från 1.8.2012<br />
Lektor i modersmål och litteratur<br />
för ti<strong>d<strong>en</strong></strong> 1.8.2012–30.6.2013<br />
till Vasa övningsskola<br />
Universitetslärare i <strong>en</strong>gelska<br />
för ti<strong>d<strong>en</strong></strong> 1.8.2012–31.7.2013<br />
till Humanistiska fakultet<strong>en</strong><br />
En akademilektor i informationssystem<br />
från 1.8.2012<br />
till institution<strong>en</strong> för informationsteknologi<br />
Planerings- och utvecklingschef<br />
från 1.6.2012<br />
Ekonomisekreterare, med placering i Vasa<br />
från 21.5.2012<br />
till förvaltning<strong>en</strong><br />
Läs mera på www.abo.fi/jobb eller kontakta universitetets registratur, e-post:<br />
registrator@abo.fi, tfn: (02) 215 4106.<br />
STipeNdiuM<br />
HARRY ELVINGS LEGAT 2012<br />
Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 8 2012<br />
www.abo.fi<br />
ansökan. Understöd för konfer<strong>en</strong>sdeltagande<br />
utges inte ur legatet.<br />
Det sammanlagda stip<strong>en</strong>diebeloppet uppgår<br />
till <strong>ca</strong> 10 000 . Ansökan, <strong>som</strong> kan göras<br />
på <strong>Akademi</strong>ns blankett för ansökan om<br />
stip<strong>en</strong>dium eller understöd bör vara Internationella<br />
<strong>en</strong>het<strong>en</strong> tillhanda s<strong>en</strong>ast <strong>d<strong>en</strong></strong> 25<br />
maj 2012.<br />
Jobb<br />
donnerska institutet för<br />
religionshistorisk och<br />
kulturhistorisk forskning,<br />
<strong>Åbo</strong>, Finland, söker <strong>en</strong><br />
Föreståndare för<br />
Donnerska institutet<br />
Till föreståndar<strong>en</strong>s uppgifter hör att ansvara<br />
för och leda verksamhet<strong>en</strong> vid institutet och<br />
fungera <strong>som</strong> institutsstyrels<strong>en</strong>s sekreterare.<br />
Föreståndar<strong>en</strong> bedriver forskning 50 %<br />
av arbetsti<strong>d<strong>en</strong></strong>. Arbetsspråket vid institutet<br />
är sv<strong>en</strong>ska. D<strong>en</strong> <strong>som</strong> utses till befattning<strong>en</strong><br />
bör ha utmärkta kunskaper i något skandinaviskt<br />
språk.<br />
Vi förutsätter<br />
– Minst doc<strong>en</strong>tkompet<strong>en</strong>s eller motsvarande<br />
i religionsvet<strong>en</strong>skap eller religionshistoria<br />
– Ett brett kontaktnät inom <strong>d<strong>en</strong></strong> internationella<br />
religionsvet<strong>en</strong>skapliga forskning<strong>en</strong><br />
– God samarbets- och organisationsförmåga<br />
Befattning<strong>en</strong> tillsätts 1.1.2013.<br />
För närmare information, se “Befattningsbeskrivning”<br />
på Donnerska institutets<br />
webbplats, web.abo.fi/instut/di.<br />
Ansökningshandlingarna (<strong>som</strong> kan skickas<br />
med e-post) bör vara institutets sekretariat<br />
tillhanda s<strong>en</strong>ast 31.5.2012.<br />
Kontaktuppgifter<br />
E-post: donner.institute@abo.fi<br />
Post: PB 70, 20501 <strong>Åbo</strong>, Finland<br />
Telefon: +358 207 861 451<br />
Förfrågningar om tjänst<strong>en</strong> kan göras hos<br />
institutets föreståndare dr Tore Ahlbäck, epost<br />
Tore.Ahlback@abo.fi, tel. +358 400<br />
333 901.*<br />
Är<strong>en</strong>det bereds av ledande koordinator för<br />
Internationella är<strong>en</strong><strong>d<strong>en</strong></strong> Harriet Klåvus, tel.<br />
(215) 4510, e-post: hklavus@abo.fi.<br />
Blankett för ansökan finns på adress<strong>en</strong><br />
https://www.abo.fi/stu<strong>d<strong>en</strong></strong>t/media/3800/stipblanforsk2012.<strong>pdf</strong>
24<br />
Det kan vara bra med brottsdömda styrelse-<br />
S06<br />
medlemmar om det ger styrels<strong>en</strong> större diversitet.<br />
AKtuellt | ForsKning | studier & undervisning | internAtionellt | orgAnisAtion<br />
brAHEloPPET i fiNT VÅrVädEr<br />
Startskottet för <strong>d<strong>en</strong></strong> andra upplagan<br />
av Braheloppet sköts klockan 12<br />
söndag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> 22 april. MfÅA:s utsände<br />
arbetade med nummerlapp<br />
på bröstet och gav sig ut på 9 kilometers<br />
banan för att dofta på svett<strong>en</strong>,<br />
linim<strong>en</strong>t<strong>en</strong> och <strong>d<strong>en</strong></strong> vaknande<br />
natur<strong>en</strong>.<br />
Dag<strong>en</strong> började med <strong>en</strong> motgång<br />
då Carl Myrberg, idrottsansvarig vid<br />
<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>, informerade MfÅA:s<br />
reporter att banan ingalunda är 9,2<br />
eller 9,3 kilometer lång, <strong>som</strong> samme<br />
reporter hävdade i MfÅA 4/2012.<br />
Myrberg insisterade på att banan var<br />
9080 meter och inte längre. MfÅA:s<br />
reporter hade i testsyfte tagit sig<br />
runt banan och klockat <strong>en</strong> tämlig<strong>en</strong><br />
usel tid åt sig själv. Om banan varit<br />
ett par hundra meter längre skulle<br />
det betyda <strong>en</strong> bättre g<strong>en</strong>omsnittsfart,<br />
m<strong>en</strong> så icke.<br />
Loppet rullade igång. Första kilometern<br />
gick på strax över 3.20 varpå<br />
fart<strong>en</strong>, <strong>som</strong> vanligt, lugnade ner<br />
sig betydligt. Pekka St<strong>en</strong>holm från<br />
Turun Urheiluliitto sprang ryckande<br />
medan MfÅA:s utsände löpte<br />
jämnt och fint, konverserade med<br />
fjolårsvinnar<strong>en</strong> Nicklas Wihlman<br />
från Pargas IF. Samtalsämn<strong>en</strong>a var<br />
löpning och skidåkning. MfÅA:s<br />
utsände samt redan nämnda St<strong>en</strong>holm,<br />
Wihlman samt Tero Salon<strong>en</strong><br />
från Liedon Luja utgjorde tät<strong>en</strong> fram<br />
till cirka tre kilometer sprungna då<br />
St<strong>en</strong>holm tycket att han fått igång<br />
Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från åbo akadeMi nr 8 2012<br />
dEn andra upplagan av braheloppet. Startskottet har precis avfyrats.<br />
blodcirkulation<strong>en</strong> och därför <strong>en</strong>visades<br />
med att höja fart<strong>en</strong>.<br />
MfÅA:s utsände följde trion på avstånd<br />
och var ibland nära att komma<br />
ifatt m<strong>en</strong> blev slutgiltigt avhängd<br />
någonstans kring markering<strong>en</strong> för<br />
fem kilometer. När rutt<strong>en</strong> dök mot<br />
ån, över fotgängarbron och uppför<br />
åbank<strong>en</strong>befann sig MfÅA:s reporter<br />
i ett tunneltillstånd där få saker var<br />
synliga och också alla andra sinn<strong>en</strong><br />
dominerades av signaler <strong>som</strong> tydde<br />
på akut syrebrist. S<strong>en</strong>are lättade<br />
trycket och reportern kunde skönja<br />
tättrion 200 meter framför honom.<br />
När trion nådde Hallisfors<strong>en</strong> gjorde<br />
Wihlman ett aggressivt ryck och<br />
sprang ifrån Salon<strong>en</strong> och St<strong>en</strong>holm.<br />
Salon<strong>en</strong> lyckades höja fart<strong>en</strong>, om än<br />
inte tillräckligt för att hålla Wihlman<br />
m<strong>en</strong> nog tillräckligt för att få St<strong>en</strong>holm<br />
att släppa. St<strong>en</strong>holms ryggtavla<br />
var i någon minut ett möjligt<br />
byte för <strong>d<strong>en</strong></strong> löpande reportern, m<strong>en</strong><br />
sedan lyckades äv<strong>en</strong> St<strong>en</strong>holm höja<br />
fart<strong>en</strong>, vilket MfÅA:s reporter inte<br />
klarade av att svara på.<br />
I mål: Wihlman guld, Salon<strong>en</strong> silver<br />
och St<strong>en</strong>holm brons.<br />
Bakom rygg<strong>en</strong> på MfÅA:s utsände<br />
utspelade sig kamp<strong>en</strong> om placeringarna<br />
i de andra klasserna.<br />
Snabbaste dam var Malin Johansson<br />
(Pargas IF) åtföljd av Mari Iljina<br />
(<strong>Åbo</strong>) och Pia-Maria Grandell (<strong>Åbo</strong><br />
<strong>Akademi</strong>). Johansson berättade att<br />
hon hade siktet inställt på <strong>en</strong> medelfart<br />
kring strax över 4 minuter kilometern<br />
och det var också vad hon<br />
levererade. Om man förvandlar fart<strong>en</strong><br />
till Coopertest betyder det att<br />
hon sprang tre styck<strong>en</strong> Coopertest<br />
på strax under 3 kilometer i följd.<br />
Braheloppet arrangeras av ÅA och<br />
ÅIFK. 109 deltagare kom imål.<br />
text Marcus prest<br />
Bild MaleNa bJörkgreN<br />
M2 Itella<br />
Posti oy<br />
Itella gre<strong>en</strong>