Handel, transporter och konsumtion - Kommerskollegium
Handel, transporter och konsumtion - Kommerskollegium
Handel, transporter och konsumtion - Kommerskollegium
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
4.1.2 Bortom enskilda varor<br />
Studier som tittar på ett större antal livsmedel<br />
bekräftar att produktionsledet kan ha en<br />
större betydelse än transportledet för att<br />
förklara varors klimatpåverkan<br />
Enskilda varuexempel kan vara illustrativa men i<br />
ett försök att få en mer samlad blick gick en studie,<br />
gjord på uppdrag av det brittiska ministeriet för<br />
miljö, livsmedel <strong>och</strong> landsbygd (Foster m.fl., 2006),<br />
igenom en mängd LCA:s på livsmedelsområdet.<br />
Transporternas klimatpåverkan var bara en av de<br />
faktorer som analyserades. Den övergripande slutsatsen<br />
från denna studie var att bevisen för att en<br />
mer lokal produktion skulle ha en mindre klimatpåverkan<br />
var svaga. Även om flygets klimatpåverkan<br />
är stor menade forskarna att det i ett relativt<br />
perspektiv är så pass få varor som <strong>transporter</strong>as<br />
med flyg. För de flesta varor studien analyserade var<br />
<strong>transporter</strong>nas andel i den totala klimatpåverkan<br />
bara några få procent.<br />
De huvudsakliga CO2-utsläppen från varor<br />
kommer alltså från produktionsledet, vilket visats i<br />
de ovan nämnda studierna. I produktionsprocessen<br />
sker inte bara direkt energianvändning, utan där<br />
ingår också insatsvaror. Livsmedel har i regel en<br />
lägre grad insatsvaror än tillverkade varor, men<br />
Edward-Jones m.fl. (2008) noterar efter en samlad<br />
läsning av LCA:s på odlade fältgrödor att tillverkningen<br />
av gödningsmedel är en av de insatsvaruprocesser<br />
till jordbruket som kräver mest energi<br />
<strong>och</strong> således bidrar mest till livsmedlens utsläpp av<br />
växthusgaser. De drar därför slutsatsen att avståndet<br />
som livsmedlen färdas är en dålig indikator på den<br />
klimatmässiga effekten av olika livsmedel.<br />
I en annan illustrativ studie jämför Morgan m.fl.<br />
(2006) två olika måltider som konsumeras i Seattle<br />
i USA – fisk, grönsaker <strong>och</strong> frukt som färdats korta<br />
avstånd jämfört med motsvarande måltid bestående<br />
av livsmedel som <strong>transporter</strong>ats från hela världen,<br />
exempelvis lax från Norge <strong>och</strong> sparris från Peru.<br />
Studien visar att den importerade tallriken står för<br />
mer utsläpp av CO2-ekvivalenter än den lokalt producerade<br />
men noterbart är att detta har väldigt lite<br />
med <strong>transporter</strong> att göra. Istället är det utsläppsintensiteten<br />
i produktionen av de olika livsmedlen som<br />
i detta fall är högre i den importerade tallriken. För<br />
den importerade tallriken står <strong>transporter</strong> för runt 6<br />
procent av måltidens totala klimatpåverkan. Tilläggas<br />
bör också att i dessa <strong>transporter</strong> är det bara en del<br />
som är internationella <strong>transporter</strong>. Övriga är distributionsrelaterade<br />
<strong>transporter</strong> som krävs oavsett om<br />
man konsumerar när- eller fjärrproducerade varor.<br />
Ett kortare avstånd innebär ibland att mindre<br />
resurseffektiva <strong>transporter</strong> används<br />
En i viss mån liknande jämförelse, men denna gång<br />
tillämpad på svenska förhållanden, görs av Wallgren<br />
(2006). Med hjälp av LCA:s på ett relativt stort antal<br />
varor jämför hon energiintensiteten hos varor som<br />
säljs av producenter själva på en lokal marknad i<br />
Stockholm med ett ”konventionellt” livsmedels-<br />
system med försäljning i dagligvaruhandel där<br />
varorna kommer från hela världen. Slutsatsen, med<br />
reservation för jämförbarheten i vissa data, blir att<br />
det inte finns några substantiella skillnader i klimatpåverkan<br />
mellan det ”lokala” <strong>och</strong> det ”konventionella”<br />
systemet, förutom för varor som <strong>transporter</strong>as<br />
med flygplan. Författaren menar att<br />
avstånd är en dålig parameter för energiåtgången,<br />
eftersom ett kortare avstånd i många fall motverkas<br />
av en mindre lastningsförmåga i transporten. Detta<br />
faktum betonas också i en brittisk rapport (Smith<br />
m.fl., 2005). Även Garnett (2003) drar en jämförbar<br />
slutsats efter att ha analyserat olika livsmedels-<br />
system i Storbritannien. Generellt sett finner hon<br />
23