Handel, transporter och konsumtion - Kommerskollegium

Sammanfattning
• Syftet med denna utredning är att belysa kopplingarna mellan internationell handel, transporter
och konsumtionens klimatpåverkan. Genom en litteraturöversikt illustrerar utredningen först
sambandet mellan internationell handel och olika transportslag och därefter i vilken utsträckning
transportsektorns klimatpåverkan kan härledas till internationell handel. Klimatpåverkan
från internationell handel sätts sedan i ett livscykelperspektiv och relateras till framför allt
produktionens och konsumentledets utsläppsintensitet.
• Handel och transporter har ett nära samband. Godstransportarbetet har varit nära sammankopplat
med handels- och BNP-tillväxt historiskt sett och detta gäller framför allt för sjöfarten,
som fraktar ungefär 90 procent av världshandeln mätt i volym. Olika transportslag fungerar
dock i nätverk och som komplement till varandra.
• Vägtransporter står för ca tre fjärdedelar av transportsektorns CO2-utsläpp globalt sett.
I EU orsakas runt två tredjedelar av denna andel av passagerartrafik. Sett till alla transportslag
är det sannolikt CO2-utsläppen från flyget som kommer att växa snabbast i framtiden. Den
övervägande majoriteten av flygets utsläpp är orsakade av passagerartrafik. Det är slutligen
mycket stor skillnad i utsläppsintensitet mellan olika transportslag. Generellt sett har flyget
överlägset högst CO2-utsläpp per tonkilometer och sjöfarten lägst.
• Transportledet är en av delarna som påverkar en varas totala klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv.
Hur stor denna andel är skiljer sig stort. I aggregerade studier varierar transportledets
växthusgasutsläpp i livsmedelssektorn mellan 2 och 15 procent av de totala växthusgasutsläppen
från transport- och produktionsleden (i enstaka av dessa studier är
analysvariabeln dock CO2-utsläpp eller energiåtgång istället för växthusgasutsläpp).
• I många fall har växthusgasutsläppen från produktionsledet en större effekt på en varas totala
klimatpåverkan än från transportledet. Dessutom skiljer sig utsläppsintensiteten markant
mellan varor av samma typ beroende på exempelvis produktionsmetod. Därför är det en
förenklad slutsats att dra att närproducerade varor skulle ha en mindre klimatpåverkan. Ur ett
livscykelperspektiv kan det dessutom finnas flera andra viktiga faktorer utöver produktionen
och transporterna som kan förklara klimatpåverkan, framför allt i konsumentledet.
• Ytterligare regleringar behövs dock för att undvika en kritisk ökning av växthusgasutsläppen
från frakttransporter. Teknologiska och operativa lösningar kan bidra och styrmedel kan ge
ytterligare incitament för minskad fossilbränsleanvändning. Överlag gäller att kostnaderna för
klimatet bör finnas med i priset i transporttjänster i en högre utsträckning. Detta bör
företrädesvis göras på en global nivå vilket är mest relevant för den internationella sjö-
och luftfarten.
• CO2-utsläppen från transporter som internationell handel genererar bör alltså åtgärdas direkt
vid utsläppens källa, företrädesvis genom koldioxidskatter. Handelspolitiken kan dock bidra till
att minska klimatpåverkan från produktion, transporter och konsumtion genom att exempelvis
främja teknologiöverföring och en ökad resurseffektivitet samt att stödja en utfasning av
klimatskadliga subventioner.
3