En studie om samarbete mellan arkiv, bibliotek och museer ANNA ...

MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP
VID BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN
2003:110
ABM:
En studie om samarbete mellan arkiv, bibliotek och museer
ANNA-LENA JOHANSSON
© Författaren/Författarna
Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats
– helt eller delvis – är förbjudet utan medgivande av författaren/författarna.

Svensk titel: ABM: En studie om samarbete mellan arkiv, bibliotek och museer
Engelsk titel: ALM: A study of co-operation between archives, libraries and museums
Författare: Anna-Lena Johansson
Kollegium: Kollegium 4
Färdigställt: 2003
Handledare: Arja Mäntykangas
Abstract: The subject of this master thesis is co-operation between archives, libraries and
museums. The purpose is twofold: 1) To map out activities within the area to get
an overall picture. The mapping is done by studies of documents and consists of
international outlooks and an overview of national and regional projects and
reports; 2) To investigate how leaders of the respective institutions within the
various regions of Sweden apprehend co-operation between the three sectors.
The empirical study is accomplished by inquiries and is mainly qualitative. An
intermediate purpose of this essay is to try using grounded theory to treat and
analyse the gathered material. Three questions are asked: What is essential
about a co-operation? What are the advantages or disadvantages? In what way
do the opinions about a co-operation differ between the institutions? The results
of my investigation indicate that the most essential point is to lay out general
outlines, develop common objectives and focus on the user. There are a lot of
impediments, and the people involved need to have a will to co-operate, which
then can lead to a positive professional interchange. Archives and museums are
more focused on their respective professional roles and its distinctive character,
than libraries, which can be due to the fact that libraries are more open to the
public and the librarian’s role is more extrovert. To create a fourth room, outside
the other three, seems to be a good idea for the realization of a lasting cooperation.
There they can meet in a mutual digital sphere.
Nyckelord: arkiv, bibliotek, museer, ABM-samarbete, ABM-aktiviteter, ABM-projekt,
grundad teori

Innehållsförteckning
1. INLEDNING....................................................................................................3
1.1 PROBLEMOMRÅDE........................................................................................................... 3
1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR .................................................................................... 4
1.3 AVGRÄNSNINGAR............................................................................................................. 4
1.4 DISPOSITION..................................................................................................................... 4
2. METOD ............................................................................................................5
2.1 KVALITATIV METOD ........................................................................................................ 5
2.2 GRUNDAD TEORI .............................................................................................................. 5
2.2.1 Influenser bakom GT .............................................................................................................5
2.2.2 Vägarna skiljs.........................................................................................................................6
2.2.3 Generellt om forskningsprocessen enligt GT.........................................................................7
2.2.3.1 Den öppna fasen..............................................................................................................7
2.2.3.2. Den axiala fasen.............................................................................................................8
2.2.3.3. Den selektiva fasen ........................................................................................................8
3. KARTLÄGGNING AV AKTIVITETER INOM ABM-OMRÅDET........9
3.1. INTERNATIONELLA UTBLICKAR ..................................................................................... 9
3.1.1. ABM i världen.......................................................................................................................9
3.1.2. ABM inom EU ......................................................................................................................9
3.1.3. ABM i England ...................................................................................................................10
3.1.4. ABM i Norge.......................................................................................................................11
3.2. RAPPORTER KRING ABM-FRÅGAN .............................................................................. 12
3.2.1. Seminarier och konferenser.................................................................................................12
3.2.1.1. ABM och samverkan i digital form .............................................................................12
3.2.1.2. ABM, IT och forskningen............................................................................................12
3.2.1.3. ABM-forum .................................................................................................................13
3.2.2. ABM ur kulturarvs- och demokratiperspektivet .................................................................15
3.2.3. Sammanfattning ..................................................................................................................17
3.3 NATIONELLA PROJEKT .................................................................................................. 19
3.3.1. ABM i Sverige ....................................................................................................................19
3.3.2. ABM – Samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer .....................................................20
3.3.3. Digitaliseringsprojekt inom ABM-området ........................................................................20
3.3.4. Auktoritetssamarbete mellan arkiv, bibliotek och museer ..................................................21
3.3.5. ABM-auktoriteter................................................................................................................22
3.3.6. Bilddatabaser och digitalisering – plattform för ABM-samverkan.....................................23
3.3.7. Nätbaserad IT-utbildning för bibliotekarier, fortsättning och utökning..............................23
3.4. REGIONALA PROJEKT ................................................................................................... 24
3.4.1. Minnets nätverk (Västerbotten)...........................................................................................24
3.4.2. IT-utbildning på arkiv- och kulturområdet (Västernorrland, Norrbotten, Värmland, Örebro)
.......................................................................................................................................................24
3.4.3. ABM Skåneprojektet...........................................................................................................24
3.4.4. ABM Västra Götaland.........................................................................................................26
3.4.5. ABM Y – Västernorrland....................................................................................................27
4. EMPIRISK UNDERSÖKNING PÅ REGIONAL NIVÅ ..........................29
4.1. GENOMFÖRANDE OCH RESULTAT ................................................................................ 29
4.1.1. Datainsamling .....................................................................................................................29
4.1.1.1. Enkätens utformning....................................................................................................29
4.1.1.2. Val av informationskällor ............................................................................................30
4.1.1.3. Svarsfrekvenser............................................................................................................31
4.1.2. Den öppna fasen..................................................................................................................32
4.1.2.1. Kodning av materialet..................................................................................................32

4.1.3. Den axiala fasen ..................................................................................................................34
4.1.3.1. Nya kategorier med nya subkategorier ........................................................................35
4.1.4. Den selektiva fasen .............................................................................................................36
4.1.4.1. Berättelse .....................................................................................................................36
4.1.4.2. Storyline.......................................................................................................................36
4.1.5. Teori....................................................................................................................................37
5. DISKUSSION OCH SLUTSATSER ...........................................................39
5.1. ÅTERKOPPLING TILL SYFTEN OCH FRÅGESTÄLLNINGAR............................................ 39
5.2. OM TEORIN ................................................................................................................... 42
5.3. TILLÄMPNINGEN AV GRUNDAD TEORI.......................................................................... 43
5.4. FRAMTIDSVISION .......................................................................................................... 44
5.5. AVSLUTANDE KOMMENTARER ..................................................................................... 44
6. SAMMANFATTNING..................................................................................45
7. KÄLLFÖRTECKNING ...............................................................................46
8. BILAGOR ......................................................................................................51
BILAGA 1 .............................................................................................................................. 51
BILAGA 2 .............................................................................................................................. 54
BILAGA 3 .............................................................................................................................. 55
BILAGA 4 .............................................................................................................................. 58

1. Inledning
1.1 Problemområde
När jag skulle välja uppsatsämne diskuterade min handledare och jag kring förslaget att skriva
om samarbete mellan arkiv, bibliotek och museer (ABM-samarbete). Jag fann ämnet
intressant då det är relativt nytt och outforskat och där jag skulle ges möjlighet att i
kombination med bibliotek även få en inblick i arkivens och museernas världar. Under min
utbildning i biblioteks- och informationsvetenskap har jag stött på artiklar i ämnet, vilka har
gjort mig nyfiken på ABM och därmed bidragit till lusten att fördjupa mig inom det. Kärnan i
min uppsats kretsar kring det som har med samarbete att göra. På initiativ av BIBSAM
(Kungliga bibliotekets avdelning för nationell samordning och utveckling) bildades redan
1992 ABM-gruppen (Arbetsgruppen för utökad samverkan mellan arkiv, bibliotek och
museum), vars primära mål var att öka tillgängligheten till det svenska kulturarvet.
Kulturutskottet ville se en utredning om samarbetet mellan institutionerna (Wikman 2001a)
efter bl.a. den motion till riksdagen som kristdemokraternas (och tillika Kulturutskottets
ordförande) Inger Davidson skrev om ABM-institutionerna och ett större samarbete dem
emellan (Davidson 2000a). Vad denna samverkan skulle innebära, förtydligar Davidson i en
senare motion där hon menar att de har flera gemensamma uppgifter, men att de för den
sakens skull inte är utbytbara. ”Deras ansvar ligger i att välja ut vad som ska bevaras,
systematisera materialet och sprida information till allmänheten.” (Davidson 2001)
Nationalencyklopedins definition av de tre institutionerna lyder:
Arkiv: samling av dokument och handlingar (arkivalier): termen används även för den lokal
där arkivhandlingar förvaras och för den institution som lagrar och vårdar dem (1989, s. 548).
Bibliotek: en på visst sätt ordnad samling av böcker, tidskrifter, handskrifter eller andra
dokument som i allmänhet förvaras i för ändamålet anpassade lokaler och sköts av speciell
personal; termen används även om själva lokalen (1990, s. 520).
Museum: offentlig eller privat institution som inrymmer en systematiskt åstadkommen
samling av föremål, bilder, arkivalier m.m. inom ett visst ämnesområde (1994, s. 513).
Definitionerna ger en bild av tre likartade verksamheter som alla innehåller ordnade
samlingar, förvarade inom respektive institution. Det är övergripande likheter vilka
riksarkivarien Erik Norberg menar endast motsvarar ett släktskap på ca femton av hundra
procent (Wikman 2001b). Det handlar om tre olika typer av institutioner vars traditioner och
arbetssätt skiljer sig åt. Hur ska de kunna mötas? Det som diskuteras mycket och som det
drivits flera projekt kring, är att samarbeta kring samlingarna och göra dem tillgängliga i
digital form. Det skulle öka tillgängligheten till kulturarvet om användarna kunde ges
möjlighet att söka i arkiv, bibliotek och museum samtidigt. Frågan om hur samlingar från de
olika institutionerna skall kunna kombineras, är ett av de centrala problemen inom ABM
eftersom det finns stora olikheter i organisationen av dem. Hur pass ”kompatibla” är
institutionerna? De liknar varandra i flera avseenden såsom att de t.ex. bevarar, samlar, vårdar
och dokumenterar. Men på vilket/vilka sätt skiljer de sig åt? Genom denna uppsats hoppas jag
kunna få reda på och definiera varje institutions egenart. Hur långt har arbetet med att
digitalisera de respektive samlingarna kommit och vilka är tankarna bakom hur de kan
kombineras? Finns det idéer kring detta inom de respektive institutionerna?
För att få svar på dessa frågor vände jag mig, med en enkät, till chefer inom de olika
institutionerna. Sven Nilsson (stadsbibliotekarie i Malmö 1989-1997) skriver inledningsvis i
artikeln ABM-institutionerna mellan evigheten och kundnyttan (2000, s. 61) följande:
3

”Drömmen om ett sammanhållet ABM-område har inte drömts i biblioteken, museerna eller
arkiven. Den har drömts på något departement, någon myndighet eller i långa
ämbetsmannakorridorer i en internationell byråkrati.”
Då jag läst detta, väcktes mitt intresse att undersöka om det är fler som har den inställningen
inom institutionerna. Hur ser cheferna på ett samarbete? Om de är negativt inställda, kan det
vara svårt att motivera ett samarbete.
1.2 Syfte och frågeställningar
Den här uppsatsen har två syften. Det ena är att kartlägga aktiviteter inom ABM-fältet för att
få ett helhetsgrepp om samarbete mellan arkiv, bibliotek och museer. Det andra är att närmare
undersöka hur dessa aktiviteter ser ut på regional nivå i Sverige genom att ta reda på hur
chefer (eller motsvarande), vid de enskilda institutionerna, uppfattar den pågående tendensen
att samarbeta över institutionsgränserna. Ett delsyfte är att använda grundad teori som metod
för bearbetning av materialet samt för teoribildning och därmed undersöka dess användbarhet
på detta nya och teorifattiga forskningsområde. Frågeställningarna lyder:
• Vad är centralt för ett samarbete?
• Vilka är för- och nackdelarna?
• På vilket/vilka sätt skiljer sig uppfattningarna om ett samarbete åt mellan
institutionerna?
1.3 Avgränsningar
Att i tid och rum avgränsa sig är en nödvändighet för att kunna slutföra en undersökning. Jag
har valt att göra ett nedslag i samtiden och belysa hur uppfattningen kring ABM-samarbete är
hos den utvalda gruppen, vilken representeras av chefer inom länsbibliotek, länsmuseer och
arkiv (se närmare beskrivning på s. 30) i hela Sverige. Eftersom ABM-samverkan nyligen har
börjat diskuteras på central nivå, har jag föredragit att fokusera på den regionala nivån. Jag
trodde att det då skulle bli mer givande eftersom jag läst om tidigare genomförda regionala
projekt, vilket visar att ämnet i alla fall på vissa håll i landet behandlats tidigare. En
kartläggande, regionalt heltäckande, undersökning av hur inställningen till ett samarbete är
just nu, var det jag ville göra. Cheferna har jag valt för att jag antog att de skulle ha en god
överblick över dagsläget. Jag är medveten om att de inte är de enda som bestämmer i en
organisation och att även andra grupper inom organisationerna berörs av detta ämne. Jag hade
t.ex. kunnat välja att intervjua personal från de olika institutionerna istället. Men jag var dock
tvungen att begränsa mig till en grupp för att få en hanterbar mängd material att arbeta med.
1.4 Disposition
Efter inledningen, där problemområdet beskrivs och syfte och frågeställningar presenteras,
kommer kapitlet Metod. Där diskuteras valet av kvalitativ metod, samt den analysmetodik
kallad grundad teori, vilken jag använder i den empiriska undersökningen och har som ett
delsyfte att studera. Efter metodavsnittet följer en kartläggning av de aktiviteter som både har
förekommit tidigare och/eller är pågående, inom ABM-området. Kapitlet omfattar
dokumentstudier och innehåller, förutom internationella utblickar, även redogörelser för
nationella och regionala utredningar och projekt inom fältet. På detta följer genomförande och
resultat av den undersökning jag har gjort på regional nivå. Uppsatsen avslutas med
diskussion och slutsatser.
4

2. Metod
2.1 Kvalitativ metod
Min ansats för denna uppsats har huvudsakligen varit kvalitativ. Avsikten har varit att
beskriva de aktiviteter som pågår inom ABM-området, att få en helhetsbild av det och en
insikt, eller förståelse, för hur samarbete mellan institutionerna uppfattas av chefer på regional
nivå. För att kunna kartlägga aktiviteter inom ABM-området, har jag gjort dokumentstudier.
Sökandet och insamlandet av relevant litteratur har haft en lång, krokig gång, eftersom ämnet
ABM är relativt nytt. Urvalet var inte stort, men via länkar och tips från DIK-förbundets (se s.
19) hemsida (DIK 2003) och Kungliga bibliotekets hemsida (KB 2003) kunde jag skapa en
bas av lämplig litteratur för denna uppsats. Universitetsbibliotek och folkbibliotek har utgjort
andra vägar jag tagit, liksom databaser som LISA, ERIC och Academic Search Elite. Även
sökningar på Internet har gett mig mycket – t.ex. tillgång till tidigare ABM-projekt.
Jag har även genomfört en enkätundersökning, där jag vill diskutera valet av metod utifrån
Sven G Hartmans resonemang om metodbegreppet i boken Handledning (1993, s. 43-44).
Han talar om olika aspekter av begreppet och att det är viktigt att klargöra hur man använder
det. Jag har för insamlandet av materialet använt en kvalitativ metod med kvantitativa inslag.
Holme & Solvang har i boken Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa metoder
(1997) listat utmärkande drag för respektive metod i en tabell på s. 78. Användandet av en
kvalitativ metod innebär bl.a. att intresset riktas mot att få ett sammanhang och en helhetsbild,
man vill beskriva och förstå ett fenomen. I min enkät lämnades öppna frågor utan
svarsalternativ, för att ge respondenten större möjlighet att uttrycka det för honom/henne mest
väsentliga i sammanhanget. För att kunna gå på bredden och utröna det gemensamma eller
representativa för respondenterna samt beskriva och förklara ett fenomen, har undersökningen
även haft ett kvantitativt inslag. Konkret uttryckt har mätbara frågor som t.ex. hur många som
deltagit i ABM-projekt, haft betydelse för förståelsen av de övriga frågorna. För bearbetning
och analys av det insamlade materialet har jag valt att använda grundad teori, vars
tillämpning, som nämnts tidigare, varit ett delsyfte att studera i min uppsats.
2.2 Grundad teori
I slutet av 1960-talet publicerade sociologerna Barney Glaser och Anselm Strauss The
Discovery of Grounded Theory: Strategies for qualitative research där de redogjorde för en
ny typ av teoribildning – grundad teori. Den skiljer sig från andra teorier genom att den inte är
formulerad från början, utan genereras ur empirin - den växer fram under undersökningens
gång. Grundad teori (betecknas fortsättningsvis GT) är applicerbar på olika vetenskapliga
områden och används gärna inom nya forskningsområden som ännu inte har en etablerat
teoribildning (Hartman 2001, s. 9). Då ABM är ett sådant område, ansåg jag detta vara ett
lämpligt tillvägagångssätt för mitt uppsatsarbete. I jakten på litteratur har jag till stor del
begagnat mig av den s.k. snöbollseffekten. Genom att utgå från referenslistor i arbeten gjorda
enligt, eller influerade av GT, har värdefulla litteraturkällor hittats, från vilka sedan fortsatta
sökningar i t.ex. bibliotek har kunnat utföras.
2.2.1 Influenser bakom GT
Glaser och Strauss kom från olika akademiska traditioner, vilka de kombinerade vid
utvecklandet av GT. Då de började samarbeta utgick de ifrån den symboliska
5

interaktionismen. Denna kvalitativa metodologiska inriktning fick 1938 sitt namn av
sociologen Herbert Blumer vid University of Chicago (Alvesson & Sköldberg 1994, s. 64),
som bl.a. menade att kvalitativa metoder skulle användas för att uppnå förståelse för det som
studeras. I Nationalencyklopedin (1995, s. 583) definieras symbolisk interaktionism
inledningsvis enligt följande: ”beteende- och samhällsvetenskaplig teorityp som härstammar
främst från pragmatisk filosofi. Symbolisk interaktionism studerar människan som språklig
varelse och hävdar att det är språket som ger människan hennes reflekterande medvetna
intelligens, liksom att den personliga identiteten är av socialt ursprung”.
Strauss var Blumers elev och influerades av honom (Hartman 2001, s. 28). Ursprunget i
symbolisk interaktionism kan i GT upptäckas genom följande drag: pragmatism, idiografisk
forskning, kvalitativ metod, exploration, sensiterande begrepp, social handling, kognitiva
symboler och empirinärhet (Alvesson & Sköldberg 1994, s. 65). Strauss har även bidragit
med jämförande analyser vilka har stor vikt i GT. Det är en metod som går ut på att jämföra
grupper och finna likheter mellan dem.
Glaser utbildades vid Colombia University i New York. Därifrån fick han med sig metoden
att analysera på induktiv väg. Att ha en induktiv ansats innebär att man förklarar något genom
att utgå ifrån en mängd enskilda fall och utifrån dem hittar ett samband så att ett generellt
antagande kan göras. Motsatsen är deduktiv ansats, vilken istället utgår från en generell regel
som ska kunna förklara enskilda fall (Alvesson & Sköldberg 1994, s. 41). Glaser blev senare
intresserad av textbearbetning, att noggrant läsa texter rad för rad och därifrån utveckla nya
begrepp. Han influerades av bl.a. Paul Lazarsfeld, vars indikatormodell han använde för att
komma fram till kärnkategorier. Glaser fick insikt i teoretisk kodning då han studerade
teorikonstruktion för Robert Merton och har sedan överfört det och gjort det till ett av
huvudmomenten i GT (Hartman 2001, s. 31-32).
GT är alltså en kombination av de influenser Glaser och Strauss fick under sin studietid. Den
har en kvalitativ ansats och består av olika moment som är systematiskt ordnade för att
resultera i en grundad teori. Det är en interaktiv process där en mindre mängd data först
samlas in och analyseras. Resultatet leder undersökningen vidare – nya data samlas in,
analyseras o.s.v. tills de skapade kategorierna blivit mättade – då är teorin färdig. På induktiv
väg leds arbetet fram till en grundad teori.
Lars Seldén, fil.dr. och forskare i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i
Borås och Göteborgs universitet, nämner i sin artikel En kontrovers om grundad teori några
förespråkare för GT inom biblioteks- och informationsvetenskapen (s. 26-29). En av dem är
Tom Wilson vid Sheffielduniversitetet, som menar att med hjälp av jämförande analyser
utförda enligt Glaser & Strauss’ olika steg, går det att betrakta involverade personer i en
undersökning som deltagare istället för objekt. En annan förgrundsfigur inom biblioteks- och
informationsvetenskapen är Johan Olaisen som förespråkar den närliggande, ovan nämnda,
symboliska interaktionismen.
2.2.2 Vägarna skiljs
Strauss och Glaser utvecklade senare grundad teori på olika vis. Då Strauss gav ut boken
Basics of Qualitative Research (1990) tillsammans med Juliet Corbin, riktade Glaser stark
kritik mot denna. Han anser att de på flera väsentliga punkter frångått den ursprungliga idén
med grundad teori. För att generera en teori, delas processen upp i tre olika faser; enligt
Strauss och Corbin i den öppna, den axiala och den fokuserade (eller selektiva). Glaser talar
6

istället om den öppna, den selektiva och den teoretiska fasen (Hartman 2001, s. 38) (se
förklaring på s. 7-8). Hartman har i sin bok Grundad Teori; Teorigenerering på empirisk
grund från 2001, på s.42-43, noterat fyra viktiga skillnader mellan Glasers och Strauss &
Corbins forskningsprocess. De två första skillnaderna handlar om när man ska göra vad i
processen. Strauss och Corbin menar att man skall finna relationer mellan kategorier i ett
tidigare skede än vad Glaser anser. Han, å andra sidan, förespråkar att kärnkategorin behöver
tas fram redan i den öppna fasen. Den tredje skillnaden består i att Strauss och Corbin har
utarbetat en paradigmmodell med förslag över vilka relationer kategorierna kan ha, vilken
Glaser är kritisk till eftersom han menar att den styr forskaren att använda på förhand givna
relationer. Paradigmmodellen tillämpas vid den axiala kodningen som enligt Glaser är ett
moment vilket kan strykas helt, eftersom idén med GT är just att det inte ska finnas något som
är förutbestämt. Det som kommer fram gör det för att forskaren anser sig se det i materialet
(Glaser 1992, s. 62-63). Slutligen betonar Strauss och Corbin verifiering, vilket Glaser menar
inte behövs och inte kan ske inom samma forskningsprojekt. Glaser gav 1992 ut boken Basics
of Grounded Theory Analysis: Emergence vs. Forcing där han bemöter och “rättar” Strauss &
Corbins bok kapitel för kapitel.
Glaser har bildat The Grounded Theory Institute (http://www.groundedtheory.com) och är
fortfarande drivande i utvecklingen av grundad teori (Hartman 2001, s. 31). Han förespråkar
en ”ortodox” version av GT där han värnar om den ursprungliga metodologin (Alvesson &
Sköldberg 1994, s. 94), vilken för mig framstår som mer fri än den version Strauss och Corbin
presenterar. De är å andra sidan tydliga i sin beskrivning av hur en undersökning enligt GT
kan utföras och de ger mängder med konkreta exempel. Därför har jag tagit till mig mycket av
deras tillvägagångssätt, men har antagit en kritisk ståndpunkt à la Glaser och hela tiden
parallellt läst hans kommentarer till varje moment, för att inte låta mig styras alltför mycket.
2.2.3 Generellt om forskningsprocessen enligt GT
För att på ett överskådligt vis illustrera vad som ingår i processen, inleder jag detta avsnitt
med att presentera de moment och begrepp som är centrala på vägen mot en grundad teori.
De olika faserna
Symbolisk interaktionism Jämförande analyser
Kvalitativ ansats Memos
Induktivt tillvägagångssätt Kategori (relationer, egenskaper,
Läsning rad för rad dimensioner)
Kodning Mättad kategori
Indikatorer Kärnkategori
Begreppsliggörande Storyline
Frågeställande till materialet Teoretiskt kodande
2.2.3.1 Den öppna fasen
Varje process kan delas in i planering, datainsamling och analys. Glaser anser att ett
forskningsproblem uppkommer då man studerar ett forskningsområde, det ska inte vara
formulerat från början. I planeringsstadiet bör alltså, enligt GT, en forskare vara väldigt öppen
inför ämnet och inte alltför insatt i det. Detta för att etablerade teorier och begrepp inte ska ge
förutfattade meningar som kan överskugga forskarens öppna blick. En frågeställning som
utgångspunkt är dock nödvändig och den induktiva ansatsen förutsätter en sådan. Enligt min
7

uppfattning är det dock svårt att inom ramen för en tidsbegränsad uppsats vara helt
förutsättningslös.
Vid datainsamlingen kan man använda antingen kvalitativ eller kvantitativ metod. Oftast
förknippas GT med kvalitativ metod, men det går även att använda en kvantitativ sådan.
Glaser menar att det är irrelevant vilken metod man använder, det viktiga är att vid analysen
generera begrepp och det är möjligt att göra ur alla slags data (Hartman 2001, s. 78). Jag har
för denna undersökning använt mig av en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod,
vilket har nämnts ovan.
När datamaterialet är insamlat ska det kodas, dvs. analyseras enligt en viss process. Det
innebär i den öppna fasen att all text gås igenom rad för rad. Ord eller hela meningar är
indikatorer som ersätts med koder, vilka skrivs ned i marginalen. I denna fas talas det om
faktiska (substantive) koder från vilka sedan kategorier bildas. Det går till så att under
textbearbetningen lär man känna texten och kan utifrån den identifiera fenomen, kring vilka
koderna/begreppen kan grupperas. Det är viktigt att i denna fas göra jämförelser, dvs. söka
efter likheter och skillnader samt ställa frågor till materialet för att kunna begreppsliggöra
data. En kategori ska innehålla både egenskaper och dimensioner. Egenskaper är, enligt
Strauss’ och Corbins definition på s.117 i andra upplagan av Basics of Qualitative Research
(1998), en kategoris attribut eller karaktäristika. För att klargöra var på en skala egenskaperna
befinner sig, används dimensioner.
2.2.3.2. Den axiala fasen
Enligt Hartman (1998, s. 264) kan denna fas ske parallellt med den öppna fasen, eller efter.
Det gäller här att upptäcka relationer mellan kategorier och subkategorier. Strauss och Corbin
har utarbetat en paradigmmodell, utifrån vilken frågor kan ställas till materialet. Den består av
orsak, fenomen, kontext, strategier, konsekvenser, resultat och mellanliggande variabler.
Glaser är kritisk till denna modell och menar att den inte passar till alla undersökningar
eftersom resultatet blir att data tvingas in i en färdig mall. Detta är, enligt honom, motsatsen
till det som GT går ut på - att undersökningens data ska generera analysen vidare. Glaser
säger istället att paradigmmodellen är en av de möjliga kodningsfamiljer som kan användas
(Glaser 1978, s. 74). Den axiala fasen innebär en djupdykning i materialet vilket medför att
nya kategorier kan uppstå eller gamla kan försvinna. Samma frågor ställs till alla kategorier.
2.2.3.3. Den selektiva fasen
Enligt Strauss och Corbins analysprocess föregås den selektiva fasen av axial kodning. Detta
moment finns inte med hos Glaser (se förklaring ovan). När det gäller den selektiva
kodningen innebär det för Strauss och Corbin processen att hitta kärnkategorin som är en
övergripande kategori till vilken de övriga kan relateras. Enligt Glaser ska kärnkategorin ha
hittats redan i den öppna processen. Den selektiva processen går istället ut på att undersöka
kategorierna grundligt, eventuellt samla in mer material, för att reda ut vilka egenskaper och
dimensioner kategorierna innehåller. För att hitta kärnkategorin krävs att kategorierna ånyo
utvärderas, de jämförs, analyseras och relateras till varandra i form av en s.k. storyline.
Meningen är att den sedan ska leda fram till ett begreppsliggörande och en teori. Strauss och
Corbin menar att begreppsliggörandet börjar här i den selektiva fasen, medan Glaser menar att
det görs redan från processens början. I sin senaste bok The Grounded Theory Perspective:
Conceptualization Contrasted with Description (2001) betonar Glaser vikten av att
begreppsliggöra istället för att beskriva.
8

3. Kartläggning av aktiviteter inom ABM-området
3.1. Internationella utblickar
I denna uppsats har jag undersökt samarbete mellan arkiv, bibliotek och museer närmare på
regional nivå. Jag vill dock belysa att ABM är ett begrepp vilket diskuteras även centralt och
internationellt, oftast i samband med det digitala kulturarvet. I Norge och England finns
samordnande organ för de tre sektorerna. Hur de har uppkommit och vilka visioner de har,
kommer jag i detta avsnitt att ge en kort redogörelse för.
3.1.1. ABM i världen
Globalt sett har utvecklingen av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) medfört
ett behov att skapa nätverk och samarbeta, framförallt kring elektroniskt material, för att
kunna säkra kulturarvet i denna form. Att samarbeta över sektorsgränserna är inget nytt
fenomen utan har varit känt i många länder under de senaste decennierna (Gram 2002, s.18).
För att nämna några exempel så har det i Kanada tagits centrala initiativ kring samarbete
mellan arkiv och bibliotek. En ny institution, Library and Archives of Canada, har i oktober
2002 tagit form efter ett sammangående mellan institutionerna (Swartz, 2002). I USA har ett
sjuttiotal organisationer gått ihop i National Inititative for a Networked Cultural Heritage
(NINCH), vilken startade 1993. Sammanslutningen har som mål att genom den nya tekniken
nå ut och göra kulturarvet tillgängligt för fler människor. Vid en världskongress i Peking
(1996) skapades ”The Beijing Agenda”. Det är ett protokoll bestående av nedskrivna tankar
kring ett samarbete mellan sektorerna. En av dess punkter handlar om att skapa internationella
standarder för elektroniskt material. Protokollet framarbetades av bibliotekariernas
världsorganisation International Federation for Library Associations and Institutions (IFLA)
och arkivariernas motsvarighet International Council on Archives (ICA) (Lindh 2000, s. 238).
3.1.2. ABM inom EU
Inom EU struktureras aktiviteter som rör forskning i s.k. ramprogram vilka löper fem år i
taget (det sista året överlappas av det nya programmets första). Det fanns tidigare ett speciellt
biblioteksprogram under det tredje och det fjärde ramprogrammet. Det utgjordes av ett
nätverk bestående av nationella kontaktorgan från alla medlemsländer. I Sverige var BIBSAM
ett sådant kontaktorgan. I och med det femte ramprogrammet (1998-2002) försvann detta och
ersattes av projektet Cultivate-EU, där bibliotek istället förekom tillsammans med arkiv och
museer. Cultivate-EU är ett nätverk vars uppgift är att främja det digitala kulturarvet i Europa.
Det består liksom tidigare av kontaktorgan, s.k. National Nodes, där BIBSAM fortfarande är
det för Sverige och Resource (se nedan) representerar det i England. Cultivate-EU går under
det s.k. IST-programmet vilket är en förkortning av Information Society Technologies.
(BIBSAM 2002a)
Det nu gällande ramprogrammet (2002-2006) är det sjätte i ordningen och det har
omstrukturerats en del i jämförelse med det femte. En anledning till detta var att inga
varaktiga resultat uppnåddes. I det nuvarande programmet har förutom en mer specificerad
struktur, även en mer detaljerad strategi tagit form. Programmet är uppdelat på sju tematiska
områden, vilka ska dela på en budget på 17,5 miljarder euro. Det område inom vilket ett
samarbete mellan arkiv, bibliotek och museer är aktuellt och det finns möjlighet att ansöka
9

om pengar inom, är Informationssamhällets teknik, som tilldelas 3 625 miljoner euro. Ämnen
som ingår i området är t.ex.:
• bevarande och skydd av kulturarvet
• digital förvaltning
• spridning av kunskap
• e-inlärning
BIBSAM har en EU-referensgrupp med representanter från de tre sektorerna arkiv, bibliotek
och museer. Deras uppgifter består av:
1. Samla upp och kanalisera synpunkter från arkiv, bibliotek och museer i Sverige beträffande
aktuella frågor inom IST-programmet i EU:s ramprogram för forskning och utveckling.
2. Sprida information om de delar av EU:s ramprogram som är relevanta för arkiv, bibliotek
och museer.
3. Inspirera svenska arkiv, bibliotek och museer till deltagande i EU:s ramprogram, gärna i
samarbete mellan sektorerna.
4. Bevaka och diskutera frågor av intresse för arkiv, bibliotek och museer i stort inom EU,
även utanför forskningsprogrammets ram. (BIBSAM 2002b).
3.1.3. ABM i England
“Our mission is to enable to collections and services of the museums, archives and libraries
sector to touch the lives of everyone.” Citatet är hämtat från det engelska Resource: The
Council for Museums, Archives and Libraries hemsida. Det är en myndighet som uppstod i
samband med regimskiftet i England 1997. Den nya regeringen ansåg att institutionerna av
olika anledningar inte längre var tillräckligt effektiva och att de behövde en ny struktur.
Orsakerna berodde huvudsakligen på tre faktorer (Mackay 2000, s. 8-9):
• omvärlden förändras hela tiden och institutionerna måste därmed anpassa sig till dessa
förändringar
• de existerande strukturerna var inte flexibla och de saknade politiskt inflytande
• en tro på fördelarna med att utveckla tätare band mellan arkiv, bibliotek och museer
I början av 1998 meddelade regeringen att Resource skulle etableras. Inledningsvis handlade
kritiken om att de respektive organisationerna skulle förlora sina identiteter och en tvekan
rådde ifråga om hur mycket de olika institutionerna egentligen har gemensamt. Efterhand som
samarbetet fortskred och det visade sig finnas ett behov av det, kom debatten istället mer att
handla om omfattningen av det. I april år 2000 etablerades Resource formellt. Neville
Mackay, chef för Resource 2000-2002, har i Rapport från ABM-forum 2000 (Almerud red.
2000a) sammanfattat att de stora gemensamma frågorna för de tre organisationerna har att
göra med det finansiella underhållet/stödet, med personalens kompetensutveckling och hur
informationsteknologin tillämpas. Det finns stora skillnader mellan hur de olika
organisationerna arbetar, men likheterna som förenar dem är fler, menar han. De består i att
de alla är uppbyggda kring någon typ av samling, vilken de hanterar och bevarar och att de
ger allmänheten service i form av tillgång till samlingarna. Fördelarna med ett samarbete är
t.ex. att användaren kan sättas mer i fokus och att ekonomiska fördelar gör att resurser bättre
och effektivare kan utnyttjas. Hela sektorn får mer politiskt inflytande och direktiv, behov och
prioriteringar kan klarare uttryckas. Ett nytt paradigm kan skapas.
10

På Resource´s hemsida finns mycket att läsa om dess olika roller, policy och mål. Eftersom
det är en relativt ny organisation är visionerna stora och det är svårt att se vad allting betyder
rent konkret. Det finns dock olika aktivitetsområden, några exempel är att det ska göras en
kartläggning av sektorernas samlingar, service och aktiviteter och en utvärdering av de
redskap de använder. I en internationell strategi ska Resource bl.a. bidra med att utveckla
internationella standarder.
3.1.4. ABM i Norge
I Rapport från ABM-forum 2000 (Almerud red. 2000a) skriver Magne Velure, tidigare
rådgivare på kulturdepartementet och utredare inom kulturområdet, på s. 17-23, om det
förslag om ABM-samarbete som lades fram i det norska Stortinget 1999. Regeringen byttes ut
året därpå, men förslaget accepterades även av den nästkommande regeringen och fr.o.m. år
2003 finns i Norge ABM-utvikling Statens senter for arkiv, bibliotek og museum. Det är en
sammanslagning av Norsk museumsutvikling (NMU), Riksbibliotektjenesten (RBT) och
Statens bibliotektilsyn (SB). Liksom i England har samarbetet primärt inletts mellan bibliotek
och museer. Arkiv-sektorn har inkluderas i och med sammanslagningen. Det var inte
självklart från början att det skulle skrivas ett gemensamt politiskt dokument för arkiv,
bibliotek och museer utan många förväntade sig den traditionella uppdelningen. I Velures text
finns en del citat ur det nämnda förslaget där bl.a. anledningar till sammanslagningen anges.
Ett skäl är att man vill placera verksamheterna i en bredare samhällskontext - de är t.ex. alla
källor till kunskap och information, skillnaden är att de har olika organisatoriska lösningar.
Ett annat skäl anses vara att i och med att hantering av digitalt material ökar, kan det medföra
att arbetssätten blir mer likartade.
Centrala satsningsområden för ABM-utvikling är utveckling och utförande av kulturpolitiken,
utarbetning och uppdatering av nödvändig kunskap för planläggning och förvaltning,
uppbyggandet av samlingar, forskning och utbildning, förmedling, bevaring av källmaterial,
minoritetskulturer, internationalisering samt kompetensutveckling för de anställda inom
ABM-utvikling (ABM-utvikling 2003). Mer ingående information finns att hämta på
hemsidan.
11

3.2. Rapporter kring ABM-frågan
3.2.1. Seminarier och konferenser
I följande avsnitt inleder jag med att ta upp de seminarier och konferenser kring ABMområdet
vilka hållits sedan 1999. De har haft varierande inriktningar och ABM har diskuterats
utifrån olika perspektiv. Yrkesverksamma personer från alla tre sektorer har funnits
representerade. Kulturarvs- och demokratiperspektivet blir därefter belyst och hela kapitlet
avslutas med en sammanfattning av det som jag utifrån litteraturen har uppfattat vara det mest
väsentliga kring frågan om ABM-samarbete.
3.2.1.1. ABM och samverkan i digital form
I skriften Möjligheter och hinder i utvecklingen av samarbete mellan arkiv, bibliotek och
museer har texter från ett seminarium i Utsteins kloster 1999 ställts samman. Fokus ligger
huvudsakligen på ABM-samverkan i digital form och oftast utifrån arkivens perspektiv. Inom
arkivområdet har det satsats mycket på att digitalisera arkivinformation. Göran Kristiansson,
förste arkivarie vid Landsarkivet i Lund, redogör för några sådana projektsatsningar som t.ex.
En Nationell Arkivdatabas (NAD), Dataelementkatalog, ARKIS I, NAD på CD, ARKIS IIprojektet
och Auktoritetsprojektet (se nedan) (s. 33-39).
Jan Erik Røed är biblioteksdirektör vid Universitetsbiblioteket i Oslo. Han beskriver i sin text,
vilken har samma namn som bokens titel, skillnader och likheter mellan de tre institutionerna
(s. 41-45). Han menar att ett samarbete endast kan bli fruktbart om det växer fram nerifrån
utifrån gemensamma intressen. Det måste finnas en vilja och medföra vinster för alla parter.
En vision som delas av alla och en fastlagd ekonomi är förutsättningar för ett lyckat
samarbete. Vad som kan stå i vägen för ett samarbete är att institutionerna har olika
prioriteringar och att det kan finnas revirtänkande. Frågan är då vad samarbetet ska bestå i,
vilka möjligheter finns för det? Utgångspunkt kan tas i en definition av gemensamma
områden såsom bevaring och förmedling. Samarbetet skulle då kunna bestå i att utveckla
planer för hur material ska registreras och säkert bevaras samt hur materialet ska samlas och
presenteras i digital form.
3.2.1.2. ABM, IT och forskningen
1999 hölls även en konferens på KB som resulterade i rapporten ABM, IT och forskningen.
Tomas Lidman är riksbibliotekarie och skriver här om Tillgänglighetsperspektivet där han
ställer frågan vad vi vill uppnå med digitaliseringsarbetet. Han menar att det saknas en
gemensam vision där målsättningen bör vara att skapa ett gemensamt informationssystem för
arkivalier, böcker och föremål. En början skulle kunna vara att enas kring definitioner av
begrepp, kvalitet, standarder och tekniska förutsättningar.
Ett av nyckelbegreppen i konferensen tycks vara långsiktighet. Flera diskuterar kring att
långsiktig bevaring av digital information blir allt viktigare. En av dem är Keith Wijkander,
överintendent på Statens Sjöhistoriska Museer, som deltar med ett bidrag gällande hur ITutvecklingen
påverkar verksamheten. Han ställer frågor som hur ska vi bevara den nya
digitala informationen och hur vi ska göra med den analoga informationen som vi överför till
digital form. Anna Christina Ulfsparre som är professor vid Stockholms universitet, menar att
12

det också är nödvändigt med långsiktighet i planerandet av ekonomin för hantering av
digitalisering. Drift och underhåll av digitala verktyg är mycket viktigt.
Hans Rengman är IT-chef på Bohusläns museum. Han beskriver i sin text med rubriken
Auktoriteter, termer och standard hur komplicerat det är att standardisera
dokumentationssystem, att det på vägen dit uppstår en mängd frågetecken som måste redas ut.
Förutom själva dokumentationsaspekten handlar det också om återvinningen av
informationen, dvs. både om innehåll och om form. Eftersom arkiv, bibliotek och museer har
olika material, vilket de använder på skilda vis, är det viktigt att hitta vad som är gemensamt
och lämpar sig att standardisera. Det kan vara t.ex. tekniska uppgifter som material, teknik,
mått, namn, tid (periodnamn) och geografi. I ett ABM-samarbete menar han att museer kan
dra nytta av arkiven översiktliga synsätt och överföra det på t.ex. sina bildsamlingar.
Biblioteken har regelverk som både arkiv och museer kan använda och museerna kan bidra
med sitt system för ämnesklassifikation - Outline of Cultural Materials (OCM).
3.2.1.3. ABM-forum
Användaren och samhällsperspektivet
Sedan år 2000 har det anordnats tre konferenser med ABM i fokus. Det första ABM-forum
som hölls hade rubriken ABM = arkiv + bibliotek + museer. Det arrangerades av DIK,
Kungliga biblioteket och Statens kulturråd. Samarbete kring informations- och
kommunikationsteknologin hade dittills förekommit i form av olika projekt, men nu insåg
man att det krävdes samverkan på djupare nivå för att utveckla ABM, t.ex. fastare
samarbetsstrukturer. Syftet med konferensen var att diskutera möjligheter och hinder i
samband med ABM-samarbete samt konsekvenserna av det. Fokus skulle hållas på
användaren och på ABM:s samhällsuppgift. I Arkiv, bibliotek och museer: Rapport från
ABM-forum 2000 (Almerud red. 2000a) finns en mängd artiklar från konferensen
sammanställda och jag kommer, genom ett urval, att redogöra för åt vilka håll åsikterna går.
I texterna tycker jag mig ana att det finns ett försiktigt motstånd till att satsa alltför seriöst på
ABM-samarbete. Detta kan bero på ämnets ungdom och visa på en sund skepsis. Genom att
starta med mindre projekt, kommunala och regionala, kan ett samarbete växa fram underifrån
istället för att påtvingas uppifrån.
Den ovan nämnde Keith Wijkander skriver här i sin text ABM – avvaktande på central nivå
att som det är nu, har ABM-samverkan kommit att bli liktydigt med ett
informationsteknologiskt och medieorienterat samarbete. Man bör avvakta eftersom ett
samarbete ännu inte kopplats ihop med det samhällsuppdrag som kulturarvsinstitutionerna
har. Först när det är klargjort kan hållningen på central nivå förändras. Han skriver att det
visst behövs kultursamverkan, men man måste vara medveten om att det finns grundläggande
skillnader mellan institutionerna som handlar om skillnaden mellan vittnesbörd, budskap och
förmedling/tolkning (s. 28). De likheter man upptäcker kan därför vara ytliga.
Är det då tre olika kulturer? Karin Åström, 1:e arkivarie på Krigsarkivet, refererar till vad
Ulla Brohed vid Malmö stadsbibliotek hade att berätta under workshopen Tre kulturer?
Brohed var projektledare för ABM-Skåne projektet (se nedan s. 24) och hon fokuserade här
på skillnader och likheter mellan institutionerna i en jämförelse av samlingarna,
tillgängliggörandet, personalen och användarna. Trots olikheter inom alla de nämnda
områdena är det, enligt Brohed, möjligt att samarbeta. Kravet för att det ska fungera är
13

kunskap om varandras verksamheter, vilket kan ges i form av t.ex. seminarier, gemensamma
projekt och studiebesök.
Inger Davidson, ordförande i riksdagens kulturutskott, resonerar bl.a. kring de möjligheter
tekniken erbjuder. Tillgängligheten ökar och det ges t.ex. möjlighet att, via webben, ladda ner
känsliga och unika föremål vilka man annars inte hade kunnat få se. Det är därför viktigt att
utforma standardiserade system för att underlätta sökandet. Ett annat förslag är att
institutionerna gemensamt skulle utforma studiematerial för att på den vägen fördjupa
respekten för historiska kunskaper (Davidson 2000b, s. 43). Men Davidson håller samtidigt
med bl.a. Wijkander om att tekniken inte är det mest väsentliga för ett ABM-samarbete, utan
det måste ske på ett djupare plan. Särdragen i institutionerna får inte försvinna men de ska ha
kunskaper om varandras material och verksamheter (ibid.).
Thomas Lidman återkommer här och klargör i sin titel att Vi är inte mogna för institutionell
samordning. Han grundar det på att det finns fundamentala skillnader mellan institutionerna
som att alla har olika uppdrag och menar därför att samarbete endast behövs inom vissa
områden. De är t.ex. digitaliseringen av kataloger, förteckningar och register, bildområdet och
bevarandet av material som är i upplösningstillstånd p.g.a. användning.
Magdalena Gram är chef för den enhet vid Kungliga biblioteket som har hand om kartor,
bilder och musiktryck. Hon beskriver i sin artikel bl.a. komplexiteten kring digitalisering och
registreringsproblematik. Hon menar att nödvändiga förutsättningar för ett ABM-samarbete är
en god förankring i den egna identiteten, en vilja att mötas och respekt för olikheterna (Gram
2000, s. 39). Som en teoretisk utgångspunkt för ABM-samarbete håller Gram med Wijkander
om att kulturarvsbegreppet skulle kunna användas.
Bildningsperspektivet
År 2001 hölls nästa konferens, nu med namnet Livslångt lärande – ny uppgift eller nytt
argument? Denna gång var syftet att reda ut vilken roll arkiv, bibliotek och museer, som
kunskapsinstitutioner, har i det livslånga lärandet. Ett urval av föredragen finns samlade i en
skrift som bär konferensens namn och underrubriken rapport från ABM-forum 2001
(Almerud red. 2002). Inledningsvis reds innebörden av begreppet ”livslångt lärande” ut.
Därefter följer texter skrivna av representanter från respektive institution där de förhåller sig
till begreppet och beskriver hur de arbetar med det. Några exempel som speglar vad de har
fokuserat på: biblioteket och de vuxnas lärande, arkiven och konsten att förena nytta med nöje
i arkivens publika verksamhet samt museet och lärarna – om Vasamuseets samarbete med
lärarutbildningen.
Aspekten att ABM har en viktig funktion att fylla i det livslånga lärandet berördes redan i
föregående konferens. Frågor som ställdes handlade om vilket utbyte den som studerar kan ha
av att arkiv, bibliotek och museer samverkar. I rapporten skriver Bibbi Olson om ABM som
läromedel och kunskapssystem. Hon menar att ABM-institutionerna är viktiga kunskapskällor
för skolan, vilket skolan behöver inse, men att de bättre behöver anpassa förmedlingsnivån till
elevernas (s. 48).
Dåtid och framtid
Den utredning som Inger Davidson efterlyste, genomfördes och presenterades våren 2002 (se
nedan s. 19-20). Den var därefter i fokus på den senaste ABM-konferensen som hade titeln
14

Erfarenheter och vägval 2002. Redovisning av vilka lärdomar och erfarenheter som gjorts på
olika nivåer - internationell, nationell, regional och lokal - samt diskussioner kring framtidens
behov, var innehållet i konferensen. Då det hittills inte getts ut någon rapport från
konferensen, kan jag inte redogöra mer detaljerat för innehållet.
3.2.2. ABM ur kulturarvs- och demokratiperspektivet
Skriften Kunskapens källor – om samarbete mellan arkiv, bibliotek och museer (Almerud red.
2000b) gavs ut år 2000 och har producerats med bidrag från Statens kulturråd. Den innehåller
artiklar skrivna av yrkesverksamma inom arkiv, bibliotek och museer och är ett bidrag till
diskussionen kring ABM-samarbete. Här fokuseras till stor del på kulturarvsperspektivet och
demokratiperspektivet, vilket nedanstående urval är avsett att spegla.
Kulturarv – ABM:s minsta gemensamma nämnare! Detta är titeln på Stefan Bohmans inlägg i
diskussionen där han reder ut hur begreppet kulturarv kan definieras. Han är fil.dr. i etnologi,
docent i museologi och just nu chef för Musikmuseet. Kulturarvet utgör grunden för det som
förenar arkiv, bibliotek och museer, men det behövs forskning och undervisning kring det han
kallar kulturarvsvetenskap för att ett samarbete ska fungera. Kulturarv är ett brett begrepp,
men Bohman avgränsar det genom att definiera det utifrån tre huvudbetydelser, nämligen:
• den föredömliga - där urvalet bestäms utifrån värderingar om vad som är ideologiskt,
politiskt eller socialt positivt
• den allomfattande
• den analytiska
De är alla exempel på att kulturarvet består av subjektiva urval. Kulturarv kan också
definieras utifrån tidsfaser, dvs. hur förhållandet till kulturarvet är, beror på hur lång tid som
gått sedan den aktuella förändringen. Förhållningssättet till något som nyligen har förändrats
har historiskt sett varit att förstöra det, t.ex. kulturuttryck som representerar en ond tid. Har
det däremot gått en viss tid efter en förändring har man velat bevara kulturarvet med det
ursprungliga symbolinnehållet (så långt som möjligt) som en bildningsgrund och påminnelse.
Om en lång tid efter en förändring har gått kan kulturuttrycken glömmas bort eller få ett helt
nytt symbolinnehåll (s. 33-35).
Gunnar Wetterberg är historiker och diplomat och reflekterar över De bortglömda
institutionerna - demokratin och det livslånga lärandet. Begreppet ”det livslånga lärandet”
har utvecklats ur det snävare ”den återkommande utbildningen” vilket Wetterberg anser vara
ett lämpligare begrepp i samband med diskussionen kring den av regeringen (vid denna tid, år
2000) tillsatta utredning om individuella utbildningskonton. Det nya lärandet fortsätter, efter
ungdomsutbildningen, i form av ett självständigt sökande och det är i detta behov som ABMinstitutionerna
kommer att få nya roller och uppgifter (Wetterberg 2000, s. 9). ABMinstitutionerna
spelar en viktig roll för demokratin i samhället med all den kunskap som finns
att hämta där. Tekniken kan nu hjälpa t.ex. elever att via Internet integrera institutionerna
nerifrån, men det behövs diskussioner och forskning kring hur ABM-institutionernas material
ska bli mer tillgängligt och hur de olika materialen ska kunna kombineras med varandra.
Sven Nilsson (se s. 3) visar att det är svårt att betrakta frågan om ett ABM-samarbete ur ett
långsiktigt perspektiv. Han betonar i ABM-institutionerna mellan evigheten och kundnyttan
att omvärlden har förändrats och hela tiden förändras vilket gör det omöjligt att säga hur
ABM-samarbete kommer att utvecklas i framtiden. De krav som ställs idag förutsätter att
15

institutionerna blir snabbare, lättare, rörligare och smartare (s. 68). Det som kommer att få
stor betydelse är förmågan att navigera i den nya världen och erbjuda rätt information vid rätt
tidpunkt. Han anser att utgångspunkten för ett samarbete ligger i att fokusera på användaren.
Några punkter kring vilka institutionerna kan lära sig av varandra är t.ex.:
• Långsiktighet - tidsperspektivet skiftar
• Kund- och användarfokus - folkbiblioteken är de som tydligast sätter användaren i
fokus
• Kunskapsteater: levandegörandet av kunskap - museerna har varit mest framgångsrika
inom detta, det krävs standardiserade verktyg för presentationerna
• Multimedia - här har de lättast att mötas, men det krävs standardiserade verktyg
• Den heuristiska hållningen: allt börjar med en fråga - från folkbiblioteken kan ABMinstitutionerna
lära sig en undersökande hållning
Peter Almerud, som arbetat länge inom det kulturpolitiska området som journalist, informatör
och utredare, har skrivit artikeln ABM eller A, B och M? Låt innehållet avgöra. Han visar hur
strukturen på samlingarna skiljer sig åt och att det därför är mer rimligt att utgå från innehållet
då man talar om samarbete. Övriga förutsättningar för ett samarbete är tid, pengar, nätverk
och en gemensam vision. Han föreslår att man ska arbeta tillsammans kring olika utvalda
teman. (Detta har gjorts i t.ex. ABM-Skåneprojektet, se s. 24-25). Han går igenom varje
institution för sig, hur de styrs och vilka perspektiv deras verksamhet ska utgå ifrån. Det visar
sig tydligt att perspektiven i stort sätt är desamma men att tyngdpunkterna varierar.
Arkiven ska arbeta utifrån:
• ett kulturarvsperspektiv
• ett demokratiperspektiv
• ett bildningsperspektiv
• ett bevarandeperspektiv och
• ett förmedlingsperspektiv
(s. 17)
Biblioteken arbetar främst från:
• ett förmedlingsperspektiv
• ett bildningsperspektiv och
• ett demokratiperspektiv
men i viss utsträckning också från:
• ett bevarandeperspektiv och
• ett kulturarvsperspektiv
(s. 19)
Museerna arbetar utifrån:
• ett bevarandeperspektiv
• ett förmedlingsperspektiv
• ett bildningsperspektiv
• ett kulturarvsperspektiv och
• ett demokratiperspektiv
(s. 20)
16

Sammanställningen ovan belyser åt vilka håll prioriteringarna går, vilket perspektiv som är
viktigast för varje verksamhet. Den politik som bedrivs i kulturarvsfrågor pekar, enligt
Almerud, på att kulturarvsinstitutionerna ska arbeta med:
• ett bevarandeperspektiv
• ett förmedlingsperspektiv
• ett bildningsperspektiv
• ett tolkande perspektiv och
• ett demokratiperspektiv
(s. 21)
3.2.3. Sammanfattning
I den litteratur jag har läst varierar åsikterna angående vilken utgångspunkt man ska ha vid ett
samarbete. Det talas mycket om likheter och skillnader mellan verksamheterna och om vad
som anses viktigt i ett ABM-samarbete. För att få en överblick av de för denna uppsats,
relevanta begrepp, har jag från litteraturen samlat och grupperat dem som jag anser vara
centrala i sammanhanget. Jag kommer i kapitlet Diskussion och slutsatser att, i samband med
frågeställningarna, jämföra resultatet från min undersökning med dessa nyckelbegrepp.
Skillnader uppdragen är olika och därmed prioriteringarna
olika institutionskulturer
olika styrformer
uppdragen ges av olika politiska strukturer
olika stor betydelse för forskningsmiljöerna
olika politiska uppdrag
historiskt sett olika framväxt
är i olika stor utsträckning integrerade i nationella
eller regionala nätverk
har kommit olika långt i användningen av IT
olika uppdrag
samlingar och professioner (hur de arbetar med innehållet)
olika professionskulturer
olika struktur på samlingarna
museer är kollektivorienterade medier
arkiv och bibliotek är individorienterade medier
vissa är bevarandeinstitutioner och andra är
förmedlingsinstitutioner
olika ämnesprofiler
organiserar och registrerar materialet på olika sätt
i vilken utsträckning de arbetar med att levandegöra
samlingarna varierar
de arbetar med olika material
långt ifrån alla arbetar med tolkning av materialet
urval sker i olika utsträckning och utifrån olika
grunder
Likheter likheter i arbetssätt
de både kompletterar och överlappar varandra
gränserna mellan dem är flytande ur användarens
perspektiv
17

de gör urval
lagrar
tillhandahåller
IT får allt större betydelse i verksamheten
systematiserar
de organiserar och registrerar information för att den
ska bli möjlig att återfinna och återvinna
de är kulturinstitutioner
institutionerna har stor betydelse ur ett demokratiskt
perspektiv
de har stor betydelse för utbildning och forskning
de har rötter i folkbildningssträvanden
de är kulturarvsinstitutioner eller minnesinstitutioner
villkoren för verksamheten bestäms i stor
utsträckning genom kultur- och utbildningspolitiska
beslut
de är förmedlingsinstitutioner
de är bevarandeinstitutioner
Förutsättningar för samarbete
pengar
tid
kund- och användarfokus
användarkrav
långsiktighet
gemensam vision
Standardiserade system
multimedia
digitalisering av kataloger, förteckningar och
register, bildområdet och bevarandet av livligt
frekventerat material i upplösningstillstånd
ny teknisk utveckling
standardisering av alla produkter
standardiserade system
arbeta kring gemensamma teman
en samverkanstjänst på nätet – fråga ABM
kommersiellt exploateringsbara lagringsmedier
Vinster med ett samarbete
institutionerna får ökad slagkraft
de befintliga resurserna utnyttjas effektivare genom
gemensamma satsningar
gemensamma utbildningar leder till breda
kontaktytor vilket underlättar ytterligare samarbete
de traditionella gränserna mellan institutionerna blir
mindre viktiga för användaren
tillgängligheten till samlingarna ökar
Hinder för ett samarbete
olika professionskulturer
olika traditioner
olika politiska uppdrag
brist på pengar
18

3.3 Nationella projekt
Innan jag går in på enskilda projekt följer en beskrivning av några olika sammanhang där
ABM-begreppet är etablerat i Sverige.
3.3.1. ABM i Sverige
I inledningen av denna uppsats nämndes ABM-gruppen, vilken bildades 1992 på BIBSAM:s
initiativ. I gruppen ingår representanter för bl.a. Kungliga biblioteket, Riksarkivet,
Kulturrådet, Nordiska museet, Språk- och folkminnesinstitutet, Statens ljud- och bildarkiv
m.fl. Representanterna från de olika sektorerna träffas för att informera varandra om sina
respektive områden och försöker identifiera gemensamma intresseområden. Ett primärt mål är
att göra institutionernas samlingar mer tillgängliga för allmänheten, vilket är möjligt genom
att använda dagens informationsteknologi. De arbetar utifrån ett nationellt perspektiv och
genomför inga egna projekt, men uppmärksammar pågående sådana, stödjer dem och initierar
nya. Ett sådant exempel är Auktoritetssamarbete mellan arkiv, bibliotek och museer, vilket
startade 1994 och vars mål var att skapa gemensamma krav för auktoritetsregister. Genom att
beskriva person- och institutionsnamn på samma sätt inom de olika institutionerna, underlättar
det för användaren att göra sökningar oberoende av om det är i en arkiv- eller
biblioteksdatabas. Att sätta användaren i centrum för att underlätta tillgängligheten till
kulturarvet är en viktig utgångspunkt för ABM-gruppens arbete (BIBSAM 2002c).
Vid Uppsala universitet har man samlat ämnen som arkivvetenskap, biblioteks- och
informationsvetenskap, museologi, estetik, kulturstudier och kulturförmedling vid en egen
institution - institutionen för ABM, estetik och kulturstudier. Den har bl.a. fått i uppdrag av
KK-stiftelsen (Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling) att genom distanskurser
som ABM som pedagogisk resurs och Internet för ABM ge möjlighet till vidareutbildning för
yrkesverksamma inom arkiv, bibliotek och museer. Även Linköpings universitet har en kurs
(inom Informatik/Informations- och medievetenskap) som kallas BAM och står för bibliotek,
arkiv och museer där deras samlingar och traditionella informationsresurser och -tjänster
behandlas.
Fackförbundet DIK, vilket står för dokumentation, information och kultur, organiserar den
personal som finns inom ABM-området, dvs. arkivarier, biblioteksanställda och
museianställda. De har under flera år arbetat med ABM som begrepp och bl.a. drivit projekt
och ordnat konferenser i dess namn, vilka finns beskrivna ovan, s. 13-15.
I Kulturutskottets betänkande 2000/01:KrU5 föreslogs att en översyn skulle göras av ABMområdet,
en kartläggning och utvärdering över vad som hittills gjorts och vilka förutsättningar
det finns för framtiden. Frågan om ifall institutionerna själva ska fortsätta vara initiativtagare
eller om det ska finnas statliga direktiv bör också behandlas, står det i betänkandet. Det
hänvisas till tre motioner som handlar om ABM-samverkan, där två av dem begär en sådan
utredning. Motionärerna menar att teknikutvecklingen och den ökade betoningen på
användarperspektivet utgör goda grunder för samverkansprojekt. Utredningen gjordes sedan
på uppdrag av regeringen och beskrivs närmare nedan.
19

3.3.2. ABM – Samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer
Under första kvartalet av år 2002 sammanställde Magdalena Gram den lägesrapport om ABM
– Samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer som Kungliga biblioteket, Riksarkivet,
Statens kulturråd och Riksantikvarieämbetet utfört på uppdrag av regeringen. Rapporten är
uppbyggd kring tre olika delar: inledning, bakgrund och framtidsperspektiv i vilka bl.a.
landets ABM-samarbete kartläggs. I uppdraget ingick t.ex. att undersöka hur de lyckade
ABM-projekten uppnått sina resultat samt varför arbetet med digitalisering ibland har brustit.
I projekt på central nivå visar det sig att man har koncentrerat sig på problem kring
gemensamma principer och riktlinjer för registrering, teknisk kvalitet och standard samt
långvarigt bevarande. På regional nivå har man däremot haft ett bredare, mer praktiskt
angreppssätt, vilket ofta varit tematiskt. Utredningen tar upp definitioner av t.ex. kulturarv,
digitalisering, lärande och IKT och menar att ABM inte är liktydigt med dessa begrepp utan
blir ABM först när de gemensamt arbetar kring en uppgift. Samverkan kring vissa frågor som
berör kulturarv och lärande kan vara motiverat utifrån ekonomiska och kvalitativa skäl. Alla
tre - arkiv, bibliotek och museer - ska vara involverade för att det ska vara ett äkta ABMsamarbete,
därför faller projekt som t.ex. Kulturarvs-IT utanför ramen eftersom det endast
inbegriper museer.
3.3.3. Digitaliseringsprojekt inom ABM-området
På uppdrag av Kulturnät Sverige sammanställde Kristina Berg 1999 alla (med reservation för
att inte vara fullständig) digitaliseringsprojekt som dittills genomförts inom arkiv, bibliotek
och museer. Syftet var att visa Internets roll i att tillgängliggöra samlingarna. Det redogörs för
projekt inom varje enskild sektor, alltså inte för några gemensamma projekt. Jag vill ändå ta
med denna sammanställning då den ger en bild av hur mycket som satsats på att digitalisera
samlingarna. Motiveringen till vilka projekt som valts ut lyder: ”Digitalisering av samlingarna
är kartläggningens ämne och därför har inte andra Internetprojekt som länkkataloger och
virtuella utställningar tagits med. Vi har i första hand valt projekt där det insamlade
materialet, samlingarna i sig, digitaliseras. Digitaliseringar av sökregister till arkivmaterial
och litteraturreferenser är med, men bara i undantagsfall digitaliserade beståndsförteckningar
och kataloger.”(Berg, 1999)
De olika projekten har ställts samman utifrån samlingarnas karaktär och grupperats i sju
kategorier: 1) arkiv, 2) bilder, 3) böcker och annat tryck, 4) föremål, 5) kartor, kulturmiljöer
och byggnader, 6) ljud och rörliga bilder, 7) övriga projekt.
1) Under arkiv nämns Nationell Arkiv Databas / NAD, vilken innehåller sökingångar till 165
000 arkiv, samt:
Arkivförteckningar och arkivregister från:
• institutioner (ex. Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lunds (DAL:s) register, Stockholms
stadsarkivs kart- och ritningssamling)
• föreningar, företag, kommuner, privatpersoner (ex. Födelseboksregister för Getterön
1700-1864)
Arkivmaterial från:
• institutioner (ex. Albert Liljas blekingska samling, Bilregistret, Digitalisering av
handskrifter)
• föreningar, företag, kommuner, privatpersoner (ex. Folkrörelsearkivet 1881-1950,
Småländsk bygdehistoria)
20

2) Även följande kategorier har delats in under antingen institutioner eller föreningar, företag,
kommuner, privatpersoner. Exempel från bilder:
• institutioner (ex. Bilddatabank över svensk medeltidskonst, Digitaliserade svenska
affischer online)
• föreningar, företag, kommuner, privatpersoner (ex. Småländsk bygdehistoria, Visby
förr i tiden)
3) Bland böcker och annat tryckt material nämns först BURK/BURK-sök och LIBRIS
Databas och därefter Bibliografiska databaser sorterade under institutioner (ex. Artikelsök
online, Swemed). Fulltextprojekt presenteras under:
• institutioner (ex. C. J. L. Almqvists samlade verk, Digitalisering av handskrifter)
• föreningar, företag, kommuner, privatpersoner (ex. Affärsdata, Mediearkivet)
4) Kategorin föremål består huvudsakligen av museers samlingar, ordnade efter:
• institutioner (ex. Kulturarvs-IT, Spårvägsmuseets föremålsdatabas)
• föreningar, företag, kommuner, privatpersoner (ex. Det agrara Sverige)
5) Exempel från kartor, kulturmiljöer och byggnader är:
• institutioner (ex. Byggnadsregister, Kulturarvsdatabas Östergötland)
• föreningar, företag, kommuner, privatpersoner (ex. Runstenar i Sörmland, Skånska
slott och herresäten)
6) Ljud och rörlig bild:
• institutioner (ex. Databasen Film och video, De svenska dialekternas fonetik och
fonologi år 2000 / SWEDIA 2000)
• föreningar, företag, kommuner, privatpersoner (ex. Dialekter)
7) Under övriga projekt återfinns:
• institutioner (ex. Den virtuella svampboken, Sveriges nationalparker)
• föreningar, företag, kommuner, privatpersoner (ex. Svenska ortnamn)
3.3.4. Auktoritetssamarbete mellan arkiv, bibliotek och museer
Med stöd från BIBSAM och Riksarkivet, startade 1994 representanter från respektive
verksamhet projektet Auktoritetssamarbete mellan arkiv, bibliotek och museer. 1997
redovisades resultatet av det i rapporten Namn på nätet. Auktoritetsregistret består i detta fall
av namn på personer och institutioner. Informationen struktureras så ett sätt som gör det
möjligt att återfinna den på ett effektivt vis. Projektets uppdrag var att utarbeta ett för alla tre
verksamheter fungerande regelverk för hur ett auktoritetsregister ska läggas upp med
standardiserade termer och registreringsregler. ”Termen auktoritetskontroll har sitt ursprung
inom biblioteksvärlden och betecknar kontrollen av standardiserade eller godkända termer
inklusive namn på t.ex. personer, organisationer och orter, som används som sökingångar i
datoriserade register.” (Kristiansson 1997)
Arkiv, bibliotek och museer har olika regler och tillvägagångssätt vid registrering av sina
material. De har var för sig tidigare genomfört projekt kring auktoritetsregister. Men redan
1986-1989 drevs ett utvecklingsarbete i syfte att verksamheterna skulle kunna utbyta
katalogposter, vilket i förlängningen har möjliggjort ett fortsatt samarbete. Syftet med att
skapa ett auktoritetssamarbete är framförallt att det sparar tid för användarna, det ökar
21

datakvaliteten och möjligheterna till återvinning av informationen förbättras. Om alla
institutioner har samma tillvägagångssätt vid registreringen av en post och den sedan läggs ut
online, kan detta syfte uppnås. I och med teknikens utveckling i form av relationsdatabaser,
har arbetet med auktoritetsregister underlättats. En auktoritetspost är en virtuell enhet
uppbyggd av flera register som är länkade till varandra.
I slutrapporten om projektet återfinns en redogörelse av de uppnådda resultaten. T.ex. har
förslag på vilka dataelement (= en odelbar dataenhet som kan vara t.ex. identitetskod, typ av
auktoritetspost, auktoriserad form, tidsangivelse) som bör ingå i gemensamma
auktoritetsregister och vilka regler som ska gälla för dess värden (eng.data values), arbetats
fram. Värden är det som representerar materialet och regler för dem kan exempelvis vara hur
en auktoriserad form ska konstrueras, eller att för typen av auktoritetspost ska det anges om
det rör en juridisk eller fysisk person eller en familj. Förslaget som läggs fram innehåller
dataelement som anses vara gemensamma. Det består därför av kompletteringar till de
dataelement som används i LIBRIS och NAD. Sedan 1990 har International Council on
Archives (ICA) arbetat med att ta fram riktlinjer och standarder för arkivinformation. Ett
resultat av det är International Standard Archival Authority Record for Corporate Bodies,
Persons and Families (ISAAR (CTF)) och det är dataelementnamn hämtade härifrån som
används i förslaget.
För att upprätthålla kvaliteten på de gemensamma auktoritetsregistren, krävs rutiner för hur
det ska gå till eftersom det är omöjligt att kontrollera alla nya eller förändrade poster. Ett
förslag som anges i slutrapporten, är att utforma ett gemensamt regelverk, utbilda personal
och fördela uppgiften att auktorisera på olika organisatoriska nivåer.
3.3.5. ABM-auktoriteter
Från 1998 till 2001 pågick ett fortsättningsprojekt av det ovanstående, med stöd av KKstiftelsen.
Projektet fick namnet ABM-auktoriteter och tilldelades 1,5 miljoner kronor. Målet
med enhetlig registrering och samsökning av information över sektorgränserna uppnåddes
inte helt, enligt slutrapporten (Ottosson 2001). Om det hade gjort det, skulle en samsökning
på t.ex. August Strindberg kunnat resultera i att man hittade information om litteratur både av
och om honom, arkivmaterial där hans namn förekom samt museiföremål, t.ex. tavlor gjorda
av honom (KK-stiftelsen 2003a). Det praktiska arbetet blev försenat och samordning med
museisektorn uteblev p.g.a. ”avsaknad av ett representativt samordnande organ”. Projektet
resulterade dock i att arkiv och biblioteksinformation samordnades. Vad detta innebär rent
konkret går att utläsa i resultatöversikten där en sammanfattning av de delmoment som ingick
i projektet återfinns:
• Analys av data och registervård
• Regler och handbok för auktoritetsregister (har framställts)
• Ämnesord- och kategoritermer (beslut om att Kungliga Bibliotekets Svenska
Ämnesord lämpar sig även i arkivsammanhang)
• Utvärdering ARKIS II auktoritetsmodul och topografimodul
• Tillgängliggörande av auktoritetsregister
• Riktlinjer för nationellt och regionalt auktoriseringsarbete
• Internationellt samarbete.
22

3.3.6. Bilddatabaser och digitalisering – plattform för ABM-samverkan
Ett samarbetsprojekt, kallat Bilddatabaser och digitalisering – plattform för ABM-samverkan,
pågick under 22 månader, år 2001-2002, mellan Kungliga biblioteket (KB), Nationalmuseum
(NM), Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och Riksarkivet (RA). Det finansierades med 3 miljoner
kronor av Riksbankens jubileumsfond. Man kan läsa om projektet via KB:s hemsida. I
projektbeskrivningen står att syftet var "att bygga en gemensam plattform för ABMsamverkan
där standarder, normer och regelverk för digital bildhantering kan utvecklas".
Projektet delades upp i fyra olika aktivitetsområden: sammanställning och dokumentation av
redan uppnådda resultat inom ABM-området, definiera begrepp, registreringsprinciper samt
kvalitet och standard.
Projektet avgränsades till att behandla endast vissa material – t.ex. kartor, grafiska blad och
fotografier. Aktivitet 1 gick ut på att kartlägga vilka registreringssystem, termkataloger,
tesaurer och auktoriteter inom ABM-sektorn som var befintliga för dessa material. Syftet med
denna aktivitet var att resultatet av den skulle utgöra ett internt underlag för det fortsatta
arbetet.
Aktivitet 2 handlade om att definiera begrepp. Det var en tidskrävande uppgift eftersom
begreppen ibland visade sig ha skilda innebörder inom de olika institutionerna. Uppgiften var
att enas och komma fram till en gemensam terminologi. För detta användes digitala och
tryckta källor samt termlistor från Terminologicentrum (TNC), Svenska datatermgruppens
lista, svensk och utländsk standard (SS, ISO). Den slutliga, gemensamma termlistan bestod av
43 termer med definitioner. Några exempel är: analogt fotografi, auktoritetspost, bild, data,
digital bild, digitalt fotografi, fotografi, kategoriindela, klassifikationssystem, metadata,
motiv, objekt, samlingar, term, upphovsman.
Aktivitet 3 delades upp i fyra olika registreringsprinciper: objektkategorier, personer och
namnformer, obligatoriska dataelement och motivindexering. Vid genomförandet definierades
vad som är gemensamt för de olika verksamheterna och utifrån det arbetades nya eller redan
befintliga registreringsprinciper fram.
Aktivitet 4 behandlade kvalitet och standard. Det indelades i mindre arbetsområden som
filformat, produktionstekniska metadata, kvalitet på bildfiler, färghantering, autenticitet, att
bevara digital information – på lång och kort sikt och guider. Genom litteraturstudier,
seminarier, informationssökning, provdigitaliseringar och diskussioner kom de olika
arbetsgrupperna fram till sina respektive resultat. I bilagan Bästa tillvägagångssätt vid digital
bildhantering ges utförlig information om resultat och utförande inom varje område.
Viktiga resultat, som stämmer överens med den vision man hade för projektet, var att
kontaktnät mellan institutionerna bildades och att samarbetet medförde en ökad förståelse för
varandras verksamheter och yrken.
3.3.7. Nätbaserad IT-utbildning för bibliotekarier, fortsättning och utökning
Projektet Nätets verktyg pågick 1998-2001 och gick ut på att uppdatera ett redan befintligt
läromedel vilket skapats för att vara tillgängligt via Internet. Det var tidigare avsett för
bibliotekarier men skulle nu breddas så att även personal inom arkiv och museer kunde ta del
av materialet. KK-stiftelsen beviljade 1 miljon kronor till projektet, vars resultat går att ta del
av på http://dub.abm.uu.se.
23

3.4. Regionala projekt
Den av staten bildade KK-stiftelsen har finansierat åtskilliga ABM-projekt, av de följande alla
utom ett. Flera av dem har inriktats på IT och drivits på regional nivå för att öka ITkompetensen
hos personal inom arkiv, bibliotek och museer. Att arbeta tillsammans och att
med hjälp av tekniken sammanföra sina verksamheter har utgjort kärnan i projekten. År 1998
riktades mycket av kultursatsningarna på IT-utbildning, vilket är förklaringen till att alla de
följande beskrivna projekten genomfördes, med små variationer, under tiden 1998-2001.
3.4.1. Minnets nätverk (Västerbotten)
I Västerbotten genomfördes projektet under åtta månader, juni 1998 - januari 1999, med 300
000 kr från KK-stiftelsen. Syftet var att skapa ett kulturnät mellan arkiv, bibliotek och museer
i regionen och stimulera till gemensamma produktioner och projekt. Avsikten var även att öka
personalens IT-kunskaper och insikter om varandras kompetenser, samt öka tillgången till
ABM-samlingarna för allmänheten. För att uppnå allt detta framställdes en distanskurs via
webben, en seminarieserie och en workshop. I sammanfattningen av projektet skriver
projektledare Gunni Öberg att resultatet var ökade kunskaper men att ett nätverk inte ännu
uppnåtts. Ett stort hinder visade sig vara tidsbrist. De flesta hann inte ta till sig det omfattande
materialet då de inte fått arbetstid avsatt för kursen utan fick arbeta med det på fritiden (Öberg
1999).
3.4.2. IT-utbildning på arkiv- och kulturområdet (Västernorrland, Norrbotten,
Värmland, Örebro)
I Västernorrland ansöktes det 1998 om projektpengar för IT-utbildning av personal inom
arkiv, bibliotek och museer. I projektansökan anges huvudmålen vara att förbättra
användarnas tillgänglighet till samlingarna samt att göra kulturarvet mer levande genom att
visa hur materialen från arkiv, bibliotek och museer kan komplettera varandra. Rent konkret
skulle detta åstadkommas bl.a. genom fördjupad IT-utbildning för personalen. Med hjälp av
de nyförvärvade kunskaperna skulle de kunna nå ut till nya användargrupper och även vara
bättre rustade för att förbättra kvaliteten på samverkan mellan institutionerna och på de
respektive institutionernas informationstjänster (utdrag ur projektansökan). KK-stiftelsen
beviljade 480 000 kr till projektet.
Flera liknande projekt genomfördes under tiden 1998-2000, t.ex. i Norrbotten tilldelades
Kunskap i rörelse 200 000 kr. och Värmland fick 375 000 kr. för att driva VAMBIT-projektet.
I Örebro län omfattade projektet Västernärke på nätet endast museer och arkiv (KK-stiftelsen
2003b).
3.4.3. ABM Skåneprojektet
ABM Skåneprojektet genomfördes under tiden 1998-09-01 till 2000-04-30 efter beviljade
projektmedel på 500 000 kr från KK-stiftelsen. Deltagarna bestod av representanter från
institutionerna Landsarkivet i Lund, Kulturen i Lund, Malmö Museer, Regionmuseet i Skåne
och Helsingborgs Museum, Lunds Universitetsbibliotek, Malmö stadsbibliotek, Länsbibliotek
Skåne och Etnologiska institutionen vid Lunds Universitet. Motiven för ett regionalt
samarbete är t.ex. att resurserna kan öka genom att gemensamma ansökningar om
projektmedel görs, kompetensutveckling för personalen genom ömsesidig information mellan
24

sektorerna, att arbeta tillsammans ger ökad slagkraft för institutionerna och ökar
tillgängligheten till kulturarvet (Brohed 1999, s. 21).
Projektet har en hemsida (ABM Skåne-projektet 1998) där bl.a. slutrapporten går att ta del av.
Den är sammanställd av projektledaren Ulla Brohed som formulerat syftet i följande fem
punkter:
1. Att bilda ett regionalt nätverk inom ABM-sektorn i Skåne
2. Att få en samlad kunskap om de samlingar som de olika institutionerna har
3. Att utbyta kunskap om metoderna att elektroniskt presentera arkiv, föremål,
monografier, artiklar, bildsamlingar och dylikt.
4. Utgångspunkten skall vara att presentera materialet ur ett användarperspektiv.
Metoder och arbetssätt skall vara mönsterbildande och kunna appliceras på andra
liknande projekt.
5. Att analysera, upprätta och anpassa strukturen i den regionala länksamlingen
”Kunskapsporten Skåne” så att denna kan fungera som en gemensam ingång till
material och institutioner inom kulturområdet såväl på den regionala som den lokala
nivån
Brohed har även skrivit artiklar om projektet, vilka jag tillsammans med slutrapporten
refererar till här. Enligt punkt 1 bildades i samband med projektet en regional ABM-grupp i
Skåne som fick namnet ABM-Skåne. Gruppen etablerade ett nätverk mellan chefer från de tre
sektorerna vilka planerade att träffas fyra gånger/år. Det visade sig att ABM-gruppen betydde
mycket för att samordna kompetensutvecklingen, möjligheten att agera gemensamt kring
kulturarvsfrågor och att ge ökad slagkraft åt frågorna samt genom det aktuella projektet öka
tillgängligheten till kulturarvet (Brohed 2000).
För att uppnå syfte 2 och 3 deltog arbetsgruppen, som bildades för projektet, i föreläsningar
och workshops. Fyra olika workshops anordnades kring ämnena struktur, bild, text och
databasintegration med webben. Deltagarna diskuterade även fram ett tema – kommunikation
- kring vilket de sedan arbetade konkret i ett gemensamt multimediaprojekt. Ämnet för temat
blev ”att resa i Skåne förr”. Innehållet kom att bestå av två delar - dels en berättande del med
reseberättelser, olika färdsätt och resandet i olika samhällsgrupper och dels en referensdel
med länkar och litteraturlistor – ungefär som ett uppslagsverk. Material från respektive
institution lades ut under ett gemensamt gränssnitt, en fastställd struktur. I och med detta
skulle det bli möjligt att fylla på med nytt material även i framtiden. Meningen var att få de
olika materialen att integrera med varandra. Projektarbetet återfinns på den ovan nämnda
hemsidan.
I projektets avslutande konferens framhölls det att det behövs fortsatt arbete för gemensamma
standarder, både internationellt och nationellt, när det gäller att satsa på långsiktig
digitalisering.
25

3.4.4. ABM Västra Götaland
En vision om ABM-verksamhet utvecklades då personal på västsvenska ABM-arbetsplatser
deltog i ett utbildningsprojekt som förutom en baskurs i webbproduktion även innehöll
diskussioner om ABM-perspektiven. Visionen var att låta ABM fungera som ”det fjärde
rummet”, dvs. som ett rum liggande utanför arkiv, bibliotek och museum och fungerar som en
mötesplats för samverkan dem emellan.
Projektet ABM-program för västsvenskt virtuellt kunskapsrum är ett av flera delprojekt inom
Virtuellt kunskapsrum i Västsverige och genomfördes under år 2000. Det finansierades med
bidrag från Stiftelsen framtidens kultur, 350 000 kr. Det var ett idéprojekt som skulle ligga till
grund för fortsatt arbete. Styrgruppen bestod av förvaltningschefen för Regionbiblioteket
Lena Skoglund, chefen för Regionmuseum Västra Götaland Karin Rex Svensson, chefen för
Region- och stadsarkivet i Göteborg Bo Tahlén, förstearkivarien vid Landsarkivet Ulf
Andersson och projektledaren vid Regionbiblioteket Bengt Källgren. De bestämde tidigt att
ABM-projektet, förutom att sammanfatta det dåvarande läget, skulle baseras på konkreta
exempel. Detta var möjligt genom de utvecklingsarbeten som redan pågick på lokal nivå, i
flera av de 49 kommunerna inom regionen. En kort beskrivning följer av de lokala projektens
status då slutrapporten, kallad ABM- det fjärde rummet: rapport från ett idéprojekt, skrevs år
2001:
I Stenstorp håller ett virtuellt kunskapscentrum på att utvecklas. Det ska bl.a. bestå av det
befintliga Gustav Dalénmuséet, bibliotek och arkiv, vilka ska integreras med varandra och
vara sökbara via Internet.
ABM-Dalsland – Åmål är en huvudort i Dalsland med långvarig erfarenhet av samarbete
mellan institutioner. Redan 1989 integrerades arkiv med bibliotek här. 1997 bekostade
kommunen en ombyggnad av kulturhuset för att underlätta samarbete mellan arkiv, bibliotek
och konsthall. Delar av bildarkivet håller på att digitaliseras i ett ABM-projekt.
Skara – Biblioteket här är lite av en ABM-instans då samlingarna består av material som lika
gärna kan ses som musei- eller arkivmaterial.
Ekomuseum Gränsen – I detta projekt är ABM ett naturligt tankesätt eftersom projektet går ut
på att vara gränsöverskridande. Det visar sig t.ex. i att de geografiska gränserna mellan
landskap, län och nationalstater överskridits, liksom dem mellan kultur-, samhälls- och
näringslivsplanering.
Forsvik - Man har satsat på medeltidshistoria i Västergötland i form av ett arrangemang kring
temat ”I Arns fotspår”. Olika parter går samman så att allmänhet och turister kan se de i
böckerna omnämnda miljöerna. Forsvik förekommer främst i romantrilogins sista del.
ABM-Trollhättan - Ett lokalt samarbete inleddes mellan Innovatum Kunskapens hus och
Trollhättans bibliotek för att skapa en demoversion för Internet kring sluss- och fallområdet i
Trollhättan. Samarbetet har lett till att gemensamma intressen uppdagats och planer finns nu
på att koppla samman bibliotekskataloger, arkivförteckningar och databaser.
ABM-Sjuhärad - Det finns goda förutsättningar för ABM-arbete i Borås kommun. Biblioseum
i Tranemo är ännu på idéstadiet, men visionen är att integrera museiverksamheten i
biblioteket och på sikt även arkiv.
26

Byggnadsvård Nääs – ABM kan ses som en arbetsmetod inom byggnadsvård, vilket
informations- och kunskapscentrum Byggnadsvård Nääs är ett exempel på. Det är ett
samarbete mellan Regionbibliotek Västra Götaland, Regionmuseum Västra Götaland och
August Abrahamsons Stiftelse (AAS) som startade 1990. Personalen består av en antikvarie,
en informatör, en bibliotekarie samt en byggnadsingenjör. De har olika arbetsgivare vilket har
visat sig befrämja verksamheten.
Under projektets gång hölls fyra seminarier där en del av de ovanstående lokala projekten
togs upp som inspirationskällor. Vid seminarierna föddes och utvecklades tankar kring ABMsamarbete
och om vad som krävs för en mer organiserad verksamhet inom ABM-området.
Detta sammanställdes i ett antal punkter – en programförklaring för fortsatt arbete:
• analysera och beskriv institutionernas ABM – potential
• profilera ABM i samverkan med universitet och högskolor
• utveckla ABM i skolan
• ABM i folkbildningens tjänst
• styr och administrera en gemensam ABM – satsning
• öka samverkan mellan regionens arkiv - och kulturverksamheter
• samordna regionens verksamheter med statliga institutioner
• skapa beståndsöversikter
• stöd lokala goda exempel
• utveckla medievärlden som publikt ABM-gränssnitt
3.4.5. ABM Y – Västernorrland
ABM Grupp-Y är inte ett projekt i sig utan ett samverkansorgan för arkiv, bibliotek och
museer. Det etablerades i Västernorrland och deras uppgift var att arbeta med
sektorsövergripande frågor samt att ansöka om och planera ABM-utbildningar som vid
beviljade medel från KK-stiftelsen skulle genomföras. Arbetsområden:
• informationsspridning – nyhetsbrev skickas ut till alla abm-institutioner i länet, oavsett
om de är kommunala, privata eller statliga
• omvärldsbevakning
• omvärldsanalys
• nätverksbyggande
• projekthamn
• kompetensutveckling
• lyhörd metodutveckling
• samarbetsutveckling regionalt, nationellt, interregionalt inom EU och globalt
(ABM-Y 2002)
På ABM Grupp-Y:s hemsida står vidare att läsa att en arbetsgrupp bestående av fyra personer
arbetar, under 2003 års första halva, med ett förankrings- och analysprojekt som ska ligga till
grund för en fortsatt treårig försöksverksamhet. Målen för de sex månadernas arbete har
formulerats enligt följande:
• att etablera lokal ABM-samverkan i länets alla kommuner
• att genomföra fortbildningsinsatser för personer på de lokala ABM-institutionerna
27

• att i form av en förstudie beskriva förutsättningarna för ett långsiktigt ABM-samarbete
i länet och
• att utarbeta dokument som kan ligga till grund för fortsatt verksamhet.
Den fortsatta verksamheten är tänkt att utgöras av ett länsövergripande resurscenter för ABM.
De olika yrkeskategorierna ska kunna få professionsstöd där och det ska kunna bistå med
nätverksarbete, fortbildnings- och utbildningsinsatser samt analys, forskning och
metodutveckling kring framför allt ABM-samverkan.
Via ovanstående hemsida kan man se att flera ABM-projekt har drivits i regionen. Förutom
det ovan nämnda IT-utbildning på arkiv- och kulturområdet är några exempel Ådalen i
förändring (start 2001), Sundsvallsminnen (2000-2002) och Det skrivna kulturarvet som
resurs för utbildning och forskning (start 2001).
28

4. Empirisk undersökning på regional nivå
4.1. Genomförande och resultat
4.1.1. Datainsamling
Det har tidigare genomförts ABM-projekt på regional nivå i Sverige (se s. 24-28). Dessa
projekt är spridda över landet och jag tyckte att det skulle vara intressant att ta reda på hur
chefer i samtliga regioner i landet ställer sig till ett samarbete mellan institutionerna arkiv,
bibliotek och museer. För att kunna förverkliga en undersökning med sådan geografisk
spridning, har jag byggt denna uppsats på enkäter. Jag skrev i avsnittet Metod att min ansats
var kvalitativ. En kvalitativ undersökning kan utföras på olika sätt. Min undersökning består
av intervjuer gjorda i enkätform. Avsikten med enkäten är att få fram en helhetsbild, vilket i
detta fall förutsätter en del kvantitativa inslag. Eljertsson tar, i Enkäten i praktiken s. 10-12,
upp för- och nackdelar med enkäter. En viktig fördel är att respondenten i lugn och ro kan
besvara frågorna, men när det uppstår oklarheter finns det inte möjlighet att direkt fråga
intervjuaren, vilket är en nackdel. En annan fördel är, att arbetsinsatsen är mindre innan
materialbearbetningen påbörjas.
Frågorna i en enkät kan vara antingen öppna eller slutna. I metodböcker rekommenderas i
regel inte öppna frågor eftersom de är tidsödande att handskas med då längden på svaren och
deras innehåll kan variera mycket. En annan nackdel är att de kan orsaka många bortfall p.g.a.
att det är lättare att hoppa över en sådan fråga eller att respondenten har svårt för att uttrycka
sig i skrift (Trost 2001, s. 72). Min enkät bestod enbart av öppna frågor, sammanlagt 15
stycken. Anledningen till det var att jag ville ha övergripande frågor där respondenterna med
egna ord skulle kunna formulera svaren. På så vis hade jag möjlighet att närma mig
undersökningen mer förutsättningslöst än om frågorna hade varit slutna. Förhoppningen är,
vid användandet av öppna frågor, att eftersom svaren inte blivit alltför styrda ska de kunna
förmedla en djupare förståelse av informanternas inställning.
För bearbetning och analys av det insamlade materialet har jag använt grundad teori. Den
beskrivs av Barney Glaser (en av upphovsmännen) som en generell analysmetodik som är
länkad till datainsamlingen. För att inte påverkas av tidigare teorier och färdiga begrepp, bör,
enligt grundad teori, en forskare vara väldigt öppen och gärna inte veta alltför mycket om det
han/hon ämnar undersöka. Under arbetets gång blir studien mer inriktad och ska slutligen
resultera i en teori. Det måste dock finnas ett syfte med övergripande frågeställningar att utgå
ifrån, samt såpass mycket förkunskaper att relevanta data kan samlas in.
4.1.1.1. Enkätens utformning
Enkäten går att studera i sin helhet i bilaga 1 (s. 52) där även en del av enkätsvaren redovisas.
Jag inledde med frågor om ABM-projekt – har de deltagit, eller planerar delta, i något sådant
projekt och i så fall vilka erfarenheter det gav. Då de flesta projekt hittills har kretsat kring ITsamarbete
och digitala samlingar ställde jag därför en fråga om hur långt de har kommit i
länet med digitaliseringen. Frågan kunde ha formulerats annorlunda då det visade sig att flera
uppfattade den som om jag avsåg alla tre institutioners samlingar. Jag syftade dock endast på
den ”egna” institutionens samlingar. Alla de inblandade institutionerna har hemsidor – de
utnyttjar den elektroniska vägen – vilket var en av anledningarna till att jag valde att skicka ut
enkäten med e-post.
29

I den lilla mängd skrivna litteratur som hittills finns om ämnet ABM, diskuteras ofta likheter
och skillnader mellan institutionerna. Vad anser de om ett samarbete? Det går att se både föroch
nackdelar men vilka är det (om några)? Frågan ställdes som två olika frågor i enkäten.
Hur skulle det kunna se ut och vad är centralt för ett samarbete? Känner institutionerna till
varandras samlingar? Jag tyckte det skulle vara intressant att få reda på och bad därför
respondenterna fylla i följande ofullständiga meningar: arkivens samlingar består av,
bibliotekens samlingar består av och museernas samlingar består av. För att se lite hur lika
eller olika institutionerna är frågade jag om verksamhetens övergripande mål. Något som
också intresserar mig är bevaringsfrågorna. Hur kommer samlingarna att bevaras, speciellt nu
när så mycket material digitaliseras? Jag ställde en fråga om bevaringsskyldighet – har de
någon sådan och vad säger deras måldokument om saken?
Nästa fråga handlade om framtiden – kunde de föreställa sig ett ABM-samarbete i framtiden
eller såg de bara den egna institutionens utveckling? Eftersom det har utvecklats ett organ för
ABM i England och Norge, ansåg jag det relevant att ställa en fråga om vad de anser om det,
skulle det vara önskvärt här i Sverige också? I så fall varför? Avslutningsvis frågade jag om
deras ålder, befattning och hur länge de haft sin nuvarande post.
4.1.1.2. Val av informationskällor
Min tanke var att skicka tre enkäter till varje län i Sverige – en till ett arkiv, en till
länsbiblioteket och en till länsmuseet. E-post-adresser till de tänkta respondenterna, chefer
(eller annan ansvarig), hittade jag på Kulturnät Sveriges hemsida. Chansen att få enkäten
besvarad beräknade jag vara stor, eftersom respondenterna fick enkäten skickad med e-post
till sin arbetsplats och i sin egenskap av chef. Dessutom var min förhoppning att ämnet skulle
vara av intresse för dem. Till länsbibliotek och länsmuseer i Sverige skickade jag sammanlagt
40 enkäter. Det saknas 2 institutioner då antalet län är 21, och anledningen till det är att
Länsmuseum Sydost inkluderar både Blekinge och Kronobergs län samt att jag inte, via
Kulturnät Sveriges hemsida, kunde hitta något länsmuseum för Södermanlands län. Eftersom
det inte finns något som heter länsarkiv, försökte jag hitta regionalt övergripande arkiv som i
organisationsnivå motsvarar länsmuseer och länsbibliotek. Det var inte lätt och jag lyckades
inte helt med detta. De valdes ut enligt följande: Vi har landsarkiv i Sverige. De är endast 7
stycken och av dem valde jag att sända enkäten till 5 av dem. Anledningen till att jag valde
bort två av dem var att det fanns andra intressanta alternativ att tillgå för de länen. Istället för
landsarkivet i Lund valde jag Arkivförbund Skåne och landsarkivet i Visby ersattes med
Arkion, vilket organisatoriskt är en enhet i Riksarkivet. Administration och ledningskontor är
beläget i Sollefteå, och därifrån leds projekt på olika platser i landet. Jag fann adresser till
Arkion-projektledare i 7 olika län. Alla dessa 7 fick jag dessvärre hitta nya respondenter till
efter ett samtal från en av projektledarna. Hon klargjorde för mig att de som deltar i Arkionprojekt
inte själva innehar några samlingar, vilket gör att de inte kan besvara mina frågor på
ett relevant sätt. De 7 ersattes då av arkiv med lite skiftande karaktär; 2 folkrörelsearkiv, 1
kommunarkiv, Landstinget Halland, Arkivdepån i Gävleborgs län, Arkiv för svensk
formgivning i Kalmar län, Arkiv Västmanland. Arkivförbund fanns förutom i Skåne i
ytterligare 1 län och Arkivcentrum i 3 län. 3 stadsarkiv tog jag med - Stockholms, Uppsalas
och Eskilstunas. Sammanlagt skickades totalt 61 enkäter ut, varav 21 till arkiv. Av dessa
returnerades 2 omedelbart – adresserna var otillgängliga.
Första omgången enkäter skickades ut den 1 oktober 2002. Därefter, den 10 oktober, sände
jag iväg ytterligare 7 enkäter till arkiv (se förklaring ovan). Jag gav dem endast en vecka på
30

sig att svara, vilket grundar sig på mina tidigare erfarenheter av e-post. Det är lätt att glömma
bort att besvara e-post om datumet ligger för långt fram i tiden. Efter sista svarsdatum,
väntade jag ytterligare en vecka innan jag skickade ut en påminnelse. Då även den hade
passerat sista-datum, hade jag slutligen fått in 36 svar. De var ganska jämnt fördelade på de
olika institutionerna, 13 från bibliotek, 11 från arkiv och 12 från museer. De var även
fördelade så att det kom svar från någon institution i varje län – förutom Norrbottens län. De
uteblev helt, vilket var synd eftersom de enligt KB:s lägesrapport (se s. 19) är ett av de län där
ABM-satsningar har gjorts.
Svaren visade att 8 län inte deltagit i något ABM-projekt. Resterande 12 län hade varit
involverade, eller planerade att delta i något ABM-projekt. För mer utförliga svarsfrekvenser
se bilaga 1, s. 52.
Från 2 län hade alla tre verksamheter svarat, det var då i län som hade bedrivit, eller höll på
med, ABM-projekt. Två andra län hade deltagit i AM-projekt, dvs. samarbete mellan museum
och arkiv, men det räknas inte i detta sammanhang där alla tre institutioner arkiv, bibliotek
och museer ska ingå.
4.1.1.3. Svarsfrekvenser
Genom ett diagram vill jag visa hur många, samt vilka, frågor som besvarades av
respondenterna. För att kunna illustrera och göra en rättvisande jämförelse av de tre
verksamheterna räknade jag antal svar på varje fråga och dividerade det därefter med det
totala antalet svar inom den verksamheten. Staplarna i diagrammet visar alltså hur många
procent som besvarat varje fråga. Exempelvis kom det totalt in 12 svar från museerna. Visade
det sig t.ex. att 9 stycken hade svarat på en viss fråga blev svarsfrekvensen på den 75 %.
Resultaten redovisas i tre olika serier (se diagrammet på nästa sida).
Jag hade sammanlagt 15 frågor i min enkät. I diagrammet ser det dock ut som om det vore 16
stycken. Detta beror på att fråga 2 är uppdelad i 2a respektive 2b i enkäten, vilket visas som
två olika frågor i diagrammet. Svaren från fråga 1 har jag delat upp i de som har deltagit i
något projekt, respektive de som inte har gjort det eftersom de tre följande frågorna är
avhängigt svaret på första frågan (detta visas inte i diagrammet). För att mäta hur många som
svarade på fråga 2a och 2b har jag utgått från det antal som svarade ja på första frågan, det är
det som blir utgångspunkten och som här representerar 100 %. I fråga 3 utgör de som svarade
nej på första frågan det som står för 100 %. Det är likadant med fråga 13, att frågan innan,
dvs. fråga 12, är utgångspunkten och endast de som svarade ja på den behöver besvara denna.
Antalet ja-svar i fråga 12 är måttstocken för svaren i 13.
Det visade sig tydligt att de frågor som är enkla och hade karaktär av rena faktafrågor
besvarades av de allra flesta. I ett fall gjorde jag misstaget att anteckna svaren via telefon och
följde då inte de givna frågorna. Detta medförde att flera frågor från denna respondent blev
utelämnade vilket drar ner svarsfrekvensen.
31

Antal svar i procent
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16
Fråga
32
Bibliotek
Arkiv
Museer
Figur 1. Svarsfrekvenser från enkäten. En förskjutning inträder efter fråga 2 eftersom den är uppdelad i
2a och 2b. Fråga 3 i diagrammet motsvarar alltså fråga 2b i enkäten, fråga 4 i diagrammet motsvarar
fråga 3 i enkäten osv.
Överlag var svarsfrekvensen mycket hög och de tre verksamheterna följs åt. Den fråga som
fick lägst svarsfrekvens var fråga 3 (fråga 4 i diagrammet). Den handlade om att de som
svarade nej på första frågan skulle motivera varför de inte deltagit, eller planerar delta i något
ABM-projekt. Jag inser nu att frågan var ganska irrelevant och borde ha utelämnats eftersom
detta kan vara svårt att svara på om man inte alls varit involverad eller kanske aldrig tänkt i
banor av ABM-samarbete.
4.1.2. Den öppna fasen
4.1.2.1. Kodning av materialet
Jag fick in sammanlagt 36 enkäter som jag skulle analysera. Svaren kom, vilket nämnts
tidigare, från 13 länsbibliotek, 12 länsmuseer och 11 arkiv. Enkäten innehöll en del rena
faktafrågor, t.ex. om institutionen i fråga deltagit eller planerar delta i något ABM-projekt och
i så fall vilket samt frågor kring respondenten själv (ålder, befattning och hur länge han/hon
har haft sin nuvarande post). Dessa frågor, liksom fråga 3 (se ovan), kräver inte någon
närmare analys så jag redogör för dem endast i en bilaga (se bilaga 1). Övriga frågor (2 b, 4,

5, 6, 7, 11, 12, 13) har jag däremot gått igenom rad för rad i en öppen kodning. De koder man
får fram i de inledande faserna (enligt Glaser öppen fas, selektiv fas) kallas faktiska (eng.
substantive) koder och kan stå för kategorier eller egenskaper. Man skiljer på faktiska och
teoretiska koder. Enligt Hartman 2001, s. 80, som här utgår från Glaser, görs teoretiskt
kodande i den avslutande teoretiska fasen då relationer mellan de faktiska koderna ska
upptäckas. Följer man däremot Strauss & Corbins forskningsprocess, vilket jag till största
delen har gjort, så går detta in i vartannat. Den teoretiska kodningen påbörjas redan i den
axiala fasen där relationer skall upptäckas.
Via Umeå universitets hemsida (http://www.umu.se) hittade jag ett gratis dataprogram –
OpenCode - vilket jag haft stor användning av. Programmet skapar uppställningar över
koderna och frekvenserna av dem. När jag mottog enkäterna lade jag in alla svar i Worddokument.
Dessa var jag sedan tvungen att omvandla till rena textfiler för att kunna importera
dem till OpenCode. Vid kodandet sökte jag i materialet efter indikatorer, dvs. ord eller hela
fraser som beskrev eller pekade mot enskilda fenomen. De koder jag skrev i marginalen, som
OpenCode behandlade, kunde alltså antingen motsvara exakt det ord som respondenten
använt, eller bestå av ett av mig sammanfattande ord som representerade ett avsnitt.
Kodningen är en subjektiv tolkningsprocess (Guvå, 1998 s.18) och min avsikt är därför att
redogöra för den så tydligt som möjligt. Under kodningen ställde jag hela tiden frågor till
materialet och skrev ner funderingar i en separat bok. Dessa s.k. memos kom till användning
senare i forskningsprocessen.
När kodningen var klar, dvs. inga fler begrepp gick att upptäcka, skrev jag ut samtliga koder.
Jag var noga med att hålla isär svaren från de olika institutionerna, vilket var en absolut
nödvändighet för att senare kunna jämföra dem med varandra. Inom varje sektor skiljde jag
dessutom på svaren från de som hade deltagit, eller planerar delta i något ABM-projekt och de
som inte gjort det. Analysens genomförande skedde alltså inom sex olika grupper:
Grupp 1: Bibliotek som har deltagit eller planerar delta i något ABM-projekt (8 st.)
Grupp 2: Bibliotek som inte har deltagit i något projekt (5 st.)
Grupp 3: Arkiv som har deltagit eller planerar delta i något ABM-projekt (6 st.)
Grupp 4: Arkiv som inte har deltagit i något projekt (5 st.)
Grupp 5: Museer som har deltagit eller planerar delta i något ABM-projekt (6 st.)
Grupp 6: Museer som inte har deltagit i något projekt (6 st.)
Till svaren från de som deltagit eller planerar delta i något ABM-projekt användes röd text
och till dem som inte deltagit användes blå text. Efter utskriften klippte jag ner pappersarken i
remsor med en kod på varje remsa. Initialt gick jag igenom varje fråga för sig, koderna
jämfördes och grupperades efter hur de liknade varandra. Det resulterade i olika högar med
koder. När jag sedan analyserade varje hög för sig skapade jag ett namn på en övergripande
kategori åt var och en av dem (se bilaga 2). Glaser menar (1992, s. 45) att kategorier kan
namnges utifrån två källor. Det ena är med begrepp hämtade ur den vetenskapliga disciplinens
litteratur (han skriver sociologin) och det andra är in vivo ord, dvs. ord som är direkt citerade
från datamaterialet. Hartman talar istället om disciplinbundna kontra vardagliga begrepp.
(2001, s. 81) Skapandet av kategorier är en lång process som förändras med att insikten i
materialet blir större. Först jämförde jag koderna inom respektive grupp, t.ex. gruppen
bibliotek som inte har deltagit i något projekt. Efter att ha gått igenom alla grupper kunde
vissa kategorier döpas om eftersom fler dimensioner framkommit från de andra grupperna och
därmed möjliggjort en bredare kategori. Det var viktigt att alla grupper skulle innehålla
ungefär samma kategorier (alla kategorier fanns inte inom varje grupp eftersom de fokuserar
33

olika) för att jag sedan skulle kunna jämföra dem på ett adekvat sätt. Vad detta har inneburit i
praktiken är att kategorierna har fått fler egenskaper och dimensioner. Nedan följer en
redogörelse i form av en tabell över de kategorier som bildades utifrån de föregående
grupperingarna. X markerar att någon eller några inom gruppen har tagit upp det som anges,
det markerar ett ja i tabellen.
KATEGORIER 1 2 3 4 5 6
Digitalisering
Digitalisering inom den egna sektorn x x x x
+ de andra sektorerna x x x
Vad är digitaliserat x
Olika stadier av digitalisering x x x x x
Dataprogram och samarbete x
Hinder x x
Vilja x
Verksamhetsmässiga aspekter
Användaren i fokus x x x x x x
Likheter och skillnader mellan verksamheterna x x x
Fördelar för verksamheterna med ett samarbete x x x x x
Gemensamma system x
Lika villkor x
Tiden x x x
Professionen
Yrket och utbytet x x x x x
Vilja x x x x
Nätverk x
Yrkesmässiga aspekter x x x
Yrkets egenart x x
Samarbete genom en myndighet
Argument för en myndighet x x x x x
Argument mot en myndighet x x x x x
Tabell 1. Kategorier bildade i en av den öppna fasens kodningar av materialet.
4.1.3. Den axiala fasen
I den axiala fasen skall kategorierna gås igenom på nytt. Det gäller att hitta relationer mellan
dem, vilket kan medföra att de döps om, slås ihop eller tas bort helt. Man betraktar materialet
ur ett nytt perspektiv för att mätta kategorierna. Strauss & Corbin har, som nämnts tidigare,
arbetat fram en paradigmmodell för detta moment. Jag valde att betrakta mitt material
förutsättningslöst och låta det styra vilka indelningar jag skulle göra. De frågor som framstod
som relevanta att ställa till materialet kretsade kring begrepp som förutsättningar, likheter,
skillnader, hinder, negativa konsekvenser av ett samarbete och positiva resultat. Om det
insamlade materialet inte klarar av att mätta kategorierna, kan det bli nödvändigt att samla in
nya data. Frågan om en ABM-myndighet är önskvärd har redan i första fasen visat sig möjlig
34

att reducera till två kategorier – en för och en emot. Den är redan mättad i sin uppdelning och
behöver inte behandlas ytterligare i den axiala fasen.
Jag har arbetat med den axiala fasen i olika steg, både under och efter den öppna fasen (se
Grundad Teori s. 8). Jag har gått igenom kategorierna på nytt i sökandet efter relationer
mellan dem och har då upptäckt att flera av dem är för snäva för att besvara den axiala fasens
frågor. Därför har vissa kategorier fått lösas upp och nya konstellationer av kategorier och
subkategorier har framträtt. Genom att koncentrera analyserna kring frågorna 5, 6, 7 och 12 &
13 (se bilaga 3 – den innehåller den kodning som föregick nedanstående analys) ökar
möjligheterna att få fram det centrala i undersökningen, det som handlar om samarbete. Hur
digitaliseringen ser ut i länet är intressant att få veta (fråga 4), men frågan har karaktären av
en kunskapsfråga och ger inga tydliga indikationer på något som har med samarbete att göra.
Även fråga 11, som behandlar framtiden, är intressant men den kommer inte heller att ingå i
analysen utan behandlas separat (den finns ännu med i bilaga 3). Jag släpper därför svaren
från frågorna 4 och 11, för tillfället.
4.1.3.1. Nya kategorier med nya subkategorier
Under kodningsarbetet har de olika verksamheterna hållits isär och hela tiden jämförts med
varandra. Nu slås resultaten ihop, först varje institution för sig och sedan alla tillsammans, för
att kunna leda fram till en teori som gäller för alla tre verksamheter. Den nedanstående
indelningen har jag kunnat överblicka genom att skapa en tabell (se bilaga 4). Utifrån den har
jag sedan åter gjort grupperingar och sammanslagningar av kategorier. Vissa förblir
kategorier medan andra har visat sig vara subkategorier genom denna analys.
Bibliotek
Förutsättningar för ett samarbete: gemensamma mål och riktlinjer, vilja och nätverk,
gemensam katalog, alla deltar på lika villkor, fokus på användaren
Likheter: gemensamma beröringspunkter, delvis gemensamma utgångspunkter,
tillgängliggörande av material, verksamheterna kompletterar varandra, gemensamt ansvar för
kulturarvet
Skillnader: olika organisationsstrukturer, olika professioner, olika system, inga naturliga
kanaler, ibland olika behov, vi har kommit olika långt
Hinder för ett samarbete: tidskrävande, svåradministrerat, olika system medför dubbelarbete
Negativa konsekvenser av ett samarbete:
Positiva resultat av ett samarbete: professionellt utbyte, användaren sätts i fokus, olikheterna
berikar
Arkiv
Förutsättningar för ett samarbete: gemensamma mål och riktlinjer, gemensam uppfattning
om användarens behov, göra sektorns möjligheter tydliga, det skall vara politiskt förankrat,
förnya sättet att tillgängliggöra, skapa ett kunskapsrum, skapa en gemensam
informationsstruktur, vilja, yrkesmässiga aspekter
Likheter: att föra ut information, levandegöra olika bestånd
Skillnader: olika beslutsvägar, olika finansieringssätt, olika lagstiftning, olika huvudmän
Hinder för ett samarbete: konkurrens om en liten begränsad kaka, tidsbrist
Negativa konsekvenser av ett samarbete: kan bli urvattnat, kan bli tungrott, byråkrati, risk för
likriktning, expertisen utarmas
35

Positiva resultat av ett samarbete: effektivare, gemensamma lokaler, det går att skapa en
helhetsbild av kulturarvet, göra kulturarvet tillgängligt, professionellt utbyte, förhöjda ITkunskaper,
användaren sätts i fokus, skapar större genomslagskraft, samordning med
finansiella vinster
Museer
Förutsättningar för ett samarbete: får inte bli otydligt var vi arbetar, olika arbetsfält måste
blandas rätt, kunskap om ansvarsområden, resurser och möjligheter, diskutera gemensamma
frågor, hitta gemensamma beröringspunkter, yrkesmässiga aspekter, fokus på användaren,
vilja, gemensamma värderingar
Likheter: alla är centrum för förmedling av kunskap
Skillnader: olika huvudmän, olika företagskulturer, stora skillnader i arbetssätt
Hinder för ett samarbete: på avstånd från varandra, resurser som inte finns idag, tidskrävande
Negativa konsekvenser av ett samarbete: kan bli tungrott
Positiva resultat av ett samarbete: professionellt utbyte, göra gemensamma djupdykningar,
användaren sätts i fokus, gemensamma lokaler, samarbete utan barriärer, alla parter vinner på
ett samarbete, demokratiseringen av kulturarvet
4.1.4. Den selektiva fasen
I enlighet med Strauss & Corbins forskningsprocess, ska en kärnkategori framträda i denna
avslutande fas och leda fram till den slutliga teorin. Utifrån en berättelse (eng. story) som
beskriver och sammanfattar hela det föregående arbetet, ska en övergripande kategori
upptäckas och alla de övriga kategorierna ska kunna relateras till den. De memos som noterats
under processens gång skall plockas fram och fungera som en hjälp till att skriva en
berättelse. Hänsyn tas även till de frågor som föll ur under analysens gång.
4.1.4.1. Berättelse
Trots att det finns vissa övergripande likheter mellan verksamheterna, som t.ex. ett
gemensamt ansvar för kulturarvet och att alla ägnar sig åt att tillgängliggöra material, är
skillnaderna övervägande många. De visar sig i flera plan, både organisationsmässigt och
yrkesmässigt. Därför är de alla överens om att det krävs gemensamma mål och riktlinjer för
att möjliggöra ett samarbete. De poängterar även yrkesmässiga aspekter som t.ex. att det
måste finnas en vilja till att samarbeta samt att användaren ska sättas i fokus. Om viljan finns
kan ett samarbete innebära stimulerande professionellt utbyte, förmedlingen blir effektivare
och då gagnas användaren. Flera har angett riskerna med att tid och pengar inte räcker till,
vilket resulterar i att ett samarbete blir tungrott. Andra farhågor är att expertisen utarmas och
verksamheterna urvattnas. Att en myndighet skulle kunna vara lösningen på hur ett samarbete
skall organiseras råder det delade meningar om. Dock tror alla de som själva deltagit i ABMprojekt
att det i framtiden kommer att finnas ABM-samarbete.
4.1.4.2. Storyline
Det centrala i min forskningsprocess har sammanfattats i den berättelse som redovisas ovan.
Utifrån denna ska alltihop begreppsliggöras i form av en kärnkategori. Alla kategorier ska gå
att relatera till den och deras subkategorier utgör i sin tur dimensioner och egenskaper av
begreppen. Jag anser att min berättelse beskriver inre och yttre förutsättningar och hinder för
ett ABM-samarbete. Det är den kärnkategori som genom processens gång har utkristalliserat
36

sig. Den innefattar alla de faktorer som respondenterna ansett väsentliga kring ett samarbete.
De huvudsakliga kategorier som lett fram till kärnkategorin kan fördelas inom yrket eller
struktur och organisation.
Inre förutsättningar och hinder innehåller kategorier som har med yrket att göra och de yttre är
de som skapats utifrån det som handlar om struktur och organisation.
Inre förutsättningar och hinder – yrket
Yrket i sig och dess egenart har varit framträdande i undersökningen, speciellt från arkiv och
museer. De kategorier som uppkommit kring det, är väl förankrade i empirin. Inre
förutsättningar för ett ABM-samarbete handlar t.ex. om professionellt utbyte, personlig
stimulans och att det är bra att känna varandra. Känner man varandra har man möjlighet att
stödja varandra och man stärker kontaktnät. Det är också viktigt att det finns en vilja att
samarbeta. Alla som själva deltagit i projekt poängterar att viljan behövs och att det ”inte får
bli otydligt var vi jobbar”. Det förutsätts även att alla deltar på lika villkor. Nedan följer några
citat hämtade ur enkätsvaren som belyser inställningen hos respondenterna kring vad som är
centralt för ett samarbete:
”Att tid och lust finns för samarbete från alla deltagande parter.”
”En uttalad vilja från de deltagande att tillgängliggöra svårtillgängliga samlingar.”
”Att det finns ett gemensamt intresse och en gemensam och någorlunda likvärdig
delaktighet.”
Tiden - att det skulle vara tidskrävande med ett samarbete - anges genomgående som en
negativ faktor. Att det inte förekommer överensstämmande system inom de olika
verksamheterna kan medföra dubbelarbete, vilket är en sida av att samarbetet blir
tidskrävande.
Yttre förutsättningar och hinder - struktur och organisation
Förutsättningar för ett samarbete är att man har gemensamma mål och riktlinjer. Genom att
skapa en gemensam informationsstruktur och förnya sättet att tillgängliggöra, leder vägen
fram till det. De är redan nu överens om att användaren skall fokuseras. Att det handlar om tre
olika verksamheter poängterades tydligt, särskilt av biblioteken, vilka angav både likheter och
skillnader. En uppenbar skillnad och ett stort hinder för samarbete är de olika
organisationsstrukturerna. Verksamheterna har olika beslutsvägar, olika finansieringssätt,
olika lagstiftning, olika huvudmän etc.
Likheterna framstår inte lika detaljerat, de är mer övergripande. Att förmedla kunskap är
exempel på en sådan, hos de tre överensstämmande, egenskap där det ingår att tillgängliggöra
material samt att levandegöra olika bestånd. När det gäller vilka konsekvenser ett samarbete
skulle kunna ha för organisationen, har det framkommit både positiva och negativa aspekter
av det. En positiv egenskap är att förmedlingen kan bli effektivare genom att ett samarbete
medför finansiella vinster och att det kan möjliggöra skapandet av en helhetsbild av
kulturarvet. De negativa egenskaperna är risken för byråkrati, att det blir svåradministrerat,
tungrott.
4.1.5. Teori
37

En vetenskaplig teori är ”en samling satser som beskriver en domän” (Hartman 2001, s. 45).
En grundad teori består av de relationer som upptäckts mellan kategorier och egenskaper i det
insamlade materialet (ibid. s. 50). Glaser talar om teorins trovärdighet (credibility) till skillnad
från det mer vanligen omtalade validitet och reliabilitet (Hartman 1998, s. 264).
Trovärdigheten mäts utifrån vissa kriterier som måste uppfyllas för att teorin ska fungera.
Hartman hänvisar till det som Strauss och Glaser kom fram till redan i Discovery, nämligen
relevans, funktion och modifierbarhet (Hartman 2001, s. 53-55). Teorin ska ha relevans för
dem den handlar om. Den ska vara användbar och fungera i betydelsen att den ska gå att
utläsa ur materialet, relationerna mellan data och teori ska vara tydlig. Genom framtida nya
data ska teorin gå att modifiera, den ska kunna anpassas efter verkligheten.
Det jag har kunnat få fram ur mitt material, med hjälp av kodning och arbete med de olika
faserna, sammanfattas i berättelsen ovan. Med den som bakgrund och genom ytterligare
tillbakablickar på kategorierna ledde vägen fram till kärnkategorin. Hela processen
utmynnade därefter slutligen i en teori som är ett koncentrat av det som framkommit i denna
undersökning. Teorin lyder:
Regionchefer inom arkiv, bibliotek och museer menar att ett samarbete mellan
institutionerna förutsätter att gemensamma mål och riktlinjer utarbetas och att användaren
sätts i fokus. Det är även av stor vikt att det finns en uttalad vilja från de inblandade till att
samarbeta, eftersom det handlar om olika verksamheter med olika professioner, vilket
skapar många hinder.
38

5. Diskussion och slutsatser
5.1. Återkoppling till syften och frågeställningar
Arbetet med denna uppsats har fortskridit ur två syften. Det ena syftet var att ge en bild av
ABM-samarbete idag genom att kartlägga aktiviteterna inom området. Jag inledde med att
göra internationella utblickar för att belysa vilken ställning ABM har utanför Sverige. Det
visade sig vara ett vedertaget område med hög aktualitet. I Sverige har ABM-samarbete
koncentrerats i hög grad under åren 1998-2002, då det gjordes stora satsningar inom området.
Under den tiden gjordes nyttiga erfarenheter inför kommande samarbeten - man konstaterade
att det krävs bättre förberedelser i form av t.ex. utarbetade gemensamma system.
Kartläggningen i denna uppsats skapades främst utifrån litteraturstudier. Min egen
undersökning bidrog med att kartlägga hur många av landets alla län som deltagit i ABMprojekt.
Det var endast ett län där alla sektorerna uteblev med att svara på enkäten. Genom
tidigare kartläggningar (se s. 19), kunde jag ändå få information om att just detta län hade
deltagit i ABM-projekt, vilket fullbordade helhetsbilden. Sammanlagt har då elva län deltagit
i ABM-projekt och två län planerar att göra det.
Det andra syftet var ta reda på hur chefer, eller motsvarande, vid de enskilda institutionerna
uppfattar den pågående tendensen att samarbeta över institutionsgränser. De respondenter
som valdes ut var chefer i respektive region, vilka fick besvara min enkät om hur de ser på ett
samarbete, antingen ur erfarenhetens synvinkel eller allmänt. Genom att använda GT har jag
sedan analyserat deras svar och kommit fram till en teori kring deras uppfattningar.
Min uppsats ger en liten inblick i chefernas tankar kring ett ABM-samarbete. Någon påpekade
att min enkät kändes som ett test på hur politiskt korrekt han eller hon var, vilket återkopplar
till det jag skrev om i inledningen från Sven Nilssons artikel. Uppfattas ABM-samarbete som
något som är påtvingat uppifrån? Är uppfattningen den att man bör se positivt på ett
samarbete då det är en aktuell fråga? Jag vet inte ifall fler respondenter hade samma känslor,
men det finns en risk för att så är fallet. En nackdel med enkäter är att man inte får ta del av
respondentens tonfall och kroppsspråk, vilket kan bidra till förståelsen av det de säger. Om
jag från början hade varit medveten om hur min enkät kunde uppfattas, skulle jag istället ha
fokuserat på ett fåtal respondenter och gjort personliga djupintervjuer med dem. Troligen
hade jag valt personal istället för chefer. Min tanke med att intervjua chefer var, som jag skrev
i avsnittet Avgränsningar s. 4, att de skulle ha en bättre översikt. Det kanske de har, men det
hade även varit intressant att få information direkt från de personer som arbetat i projekten.
Vid djupintervjuer hade jag även kunnat rikta in frågorna på ett djupare plan kring
digitalisering och vad de anser om det. På frågan om hur mycket som är digitaliserat i länet,
var det en del som svarade ”rätt mycket”. Ett sådant svar blir omöjligt att tolka eftersom det
inte finns något att relatera till, i jämförelse med vad? Detta är ett tydligt exempel på en fråga
som lämpat sig bättre att ställa i en personlig djupintervju.
Meningen med att ställa öppna frågor i enkäten var att respondenterna skulle få uttrycka sig
fritt. Svaren blir svårtolkade när de är väldigt korta, men kunde tack vare GT ändå användas i
viss mån eftersom varenda rad då gås igenom och kodas. Med facit i hand, anser jag att min
enkät kunde ha utformats på ett bättre sätt. Frågorna skulle ha varit fler och mer
koncentrerade kring samarbete. Då hade jag fått en större mängd svar till den huvudsakliga
analysen. Trots bortfall av svar i form av rena faktafrågor, anser jag att resultatet av
undersökningen presenterar en allsidig bild av det ursprungliga problemet och
frågeställningarna, vilka jag diskuterar kring nedan.
39

• Vad är centralt för ett samarbete?
Den sammanfattning av centrala begrepp från litteraturen som jag ställt samman på s. 17-18
överensstämmer till stor del med vad jag fått fram i min undersökning. Det som tydligast har
visat sig genom mitt arbete med uppsatsen är att skillnaderna mellan verksamheterna finns på
så grundläggande nivåer, medan likheterna existerar på mer ytliga nivåer. Vilka
förutsättningar som krävs för att ett samarbete skall vara möjligt, t.ex. tid, användarfokus och
långsiktighet, är både mina respondenter och författarna i litteraturen ense om, liksom vikten
av att ha en gemensam vision. Jag har i min undersökning kallat det för gemensamma mål och
riktlinjer. Det framgår också att det måste till pengar för att bedriva ett ABM-samarbete. Idag
finns inga resurser för detta men ett ABM-samarbete skulle kunna medföra ekonomiska
vinningar genom gemensamma ansökningar om projektpengar.
Vad som är centralt för ett samarbete, var en av de frågor som gavs minst svar i min enkät (se
diagrammets fråga 8, s. 32). De som själva deltagit i projekt gav flest exempel. I bilaga 3
finns en uppställning av de kategorier som bildades utifrån svaren på bl.a. denna fråga. En
fråga som denna är stor och det är såklart svårt att välja ut något enskilt som centralt, därför
blir svaren mest övergripande. Svaren fördelades på kategorier inom huvudsakligen tre
områden: det som har med verksamheten att göra, det som har med yrket att göra och fokus
på användaren. Viljan att samarbeta nämns av alla utom bibliotek och museer som inte
deltagit i projekt. Biblioteken talar istället om lika villkor. I svarsfrekvenstabellen på s. 32
syns det att biblioteken hade lägst svarsfrekvens på denna fråga (fråga 8 i tabellen). De angav
några få aspekter centrala för verksamheten, som gemensamma system, mål och riktlinjer.
Yrkesmässiga aspekter kan vara övergripande för nätverk, men i övrigt nämns ingenting som
har med det att göra. Inte heller läggs fokus på användaren, endast en respondent har nämnt
det som centralt för ett samarbete.
Arkiven var mest utförliga i denna fråga. Förutom övergripande organisatoriska aspekter gav
de konkreta förslag på vad som är centralt och vad ett samarbete kan resultera i. T.ex. att
digitaliseringen är en viktig uppgift, liksom att skapa en gemensam informationsstruktur och
förnya sättet att tillgängliggöra. Resultatet är att samarbete skapar större genomslagskraft för
verksamheterna. Arkiven är mer slutna än t.ex. biblioteken och en respondent angav att ett
samarbete ger dem möjlighet att bättre nå ut till användarna. Det är främst de arkiv som har
deltagit i projekt som varit utförliga kring vad som är centralt för ett samarbete. De nämner
inte alls användaren i detta sammanhang, men däremot en mängd yrkesmässiga aspekter.
Centralt inom det är t.ex. att få förståelse för varandras verksamheter, ha respekt för varandras
olikheter och att lära av varandra.
Museerna fokuserade mer på användaren, att det ska ges digitala möjligheter för användarna
till samsök och att ett samarbete är ett bra sätt att nå ut till fler. Centralt för verksamheten vid
ett samarbete är att hitta gemensamma beröringspunkter, diskutera gemensamma frågor och
att få kunskap om ansvarsområden, resurser och möjligheter. De yrkesmässiga aspekterna
handlar om att få kännedom om de andra institutionerna, deras material och filosofi, samt att
specialkompetens beaktas.
Det mest centrala för ett samarbete var sammantaget att man behöver gemensamma mål och
riktlinjer. Detta var alla överens om. Dessutom poängterades viljan att samarbeta, att fokus
läggs på användaren samt att de som arbetar inom de olika verksamheterna och deras
yrkesroll också uppmärksammas på olika sätt.
40

• Vilka är för- och nackdelarna?
Den litteratur som finns i ämnet är skriven av verksamma inom de olika sektorerna. De ser
både för- och nackdelar med ett samarbete. Vinsterna med ett samarbete, såsom de beskrivs i
litteraturen, är övergripande och ogreppbara. I min undersökning gavs däremot en del
konkreta uppgifter om vinster med ett samarbete - t.ex. det professionella utbytet. Fler hinder
för ett samarbete verkar ha framkommit i mitt arbete med uppsatsen än vad som angavs i
litteraturen, men det beror på att jag har kopplat samman en del skillnader med hinder. I listan
över nyckelbegreppen är de helt separerade.
Nackdelarna består av de hinder som finns och fördelarna med de vinster som kan uppnås. I
min enkät ställdes denna fråga som två frågor vilket jag antar resulterade i att fler svarade på
bägge frågorna. Det angavs överlag betydligt fler fördelar än nackdelar med ett samarbete. De
som själva deltagit i projekt tog upp fler fördelar och de som inte deltagit angav fler
nackdelar. När det gäller fördelarna var de till största delen samlade kring det som har med
det professionella utbytet att göra, men även att användaren sätts i fokus, olika positiva
resultat av ett samarbete och att det finns likheter mellan verksamheterna. Nackdelarna var
mer inriktade på verksamhetsmässiga aspekter och att det kan vara negativt för yrkets egenart.
Att tiden inte räcker till var ytterligare en nackdel som alla de som inte deltagit i projekt tog
upp.
De fördelar som biblioteken såg med ett samarbete kretsade kring att det finns vissa likheter
mellan verksamheterna som förenar dem. Användaren sätts i fokus och det ger personalen ett
utbyte. Det sistnämnda angavs endast av de bibliotek som deltagit i något projekt. Nackdelen
är att det även finns skillnader, att institutionerna har olika organisationsstrukturer och
professioner.
Svaren från arkiv och museer på vilka fördelar det finns med ett samarbete liknade varandra
mycket. Liksom biblioteken hade de mest fokus på det professionella utbytet, att det t.ex. är
stimulerande och kompetensutvecklande att arbeta gränsöverstigande. Men de har även pekat
på ett flertal positiva resultat av ett samarbete, som att det går att skapa en helhetsbild av
kulturarvet, förmedlingen blir effektivare och att samordning kan ge finansiella vinster. Att
användaren sätts i fokus är en fördel som alla var överens om.
När det gäller nackdelarna gick det inte att se någon överensstämmelse. Arkiv som deltagit i
projekt fokuserade uteslutande på det som har med verksamheten att göra, dvs.
organisatoriska olikheter och negativa resultat av ett samarbete. Arkiv som inte deltagit tog
förutom verksamhetsmässiga aspekter också upp det som har med yrkets egenart att göra, att
man är rädd för att expertisen utarmas och att det måste finnas respekt för varandras
yrkeskompetens. Museerna som deltagit i projekt nämnde bara nackdelar där yrkets egenart är
hotad, det är t.ex. viktigt att olika arbetsfält blandas rätt. De museer som inte deltagit i projekt
nämnde huvudsakligen verksamhetsmässiga aspekter, organisatoriska olikheter som
nackdelar, men även att det är stora skillnader i arbetssätt.
• På vilket/vilka sätt skiljer sig uppfattningarna om ett samarbete åt mellan
institutionerna?
I litteraturen har jag inte kunnat se någon klar skillnad på att uppfattningarna mellan
institutionerna skulle skilja sig åt. Vad jag däremot kan utläsa är att det finns många skillnader
41

och betydligt färre likheter mellan verksamheterna. De arbetar utifrån olika perspektiv där
man förenklat kan påstå att för biblioteken är det eventuellt bildningsperspektivet som står i
centrum, medan de andra två sektorerna vill ha samarbete för att förmedla kulturarvet mer
effektivt.
När det gäller min undersökning var jag noggrann med att hålla isär svaren från de olika
institutionerna eftersom jag var intresserad av att se om och hur de skiljde sig åt, var de hade
sina olika fokuseringar. Detta visade sig på ett första, ytligt plan. I takt med att analyserna
fördjupades blev det mindre intressant att skilja dem åt. De tre verksamheterna var för det
mesta överens om vad som är viktigast vid ett samarbete. De skillnader jag har kunnat se är
inte lika tydliga mellan de olika verksamheterna som mellan de som har deltagit i ABMprojekt
och de som inte har gjort det. Under frågeställningen om vad som är centralt för ett
samarbete, redogörs för de skillnader som framkom mellan verksamheterna i den frågan.
Under arbetes gång med kodandet och jämförelser mellan de tre institutionerna, märkte jag att
arkiv och museer var mer inriktade på personalen och yrkets egenart, än biblioteken. Det kan
bero på de skillnader som finns i yrkesrollerna. Biblioteken är mer öppna utåt än de två andra.
Bibliotekarierollen är mer flexibel medan t.ex. arkivarien oftare blir specialiserad på ett visst
material. Den betoning på yrket och dess egenart - värn om yrket – som jag sett i min
undersökning, blir förståelig efter att ha analyserat vad det verkligen är som förbinder de tre
verksamheterna. Likheter och skillnader mellan dem har tydliggjorts för mig genom arbetets
gång och därmed svårigheterna med ett samarbete. Likheterna är alldeles för ytliga samtidigt
som skillnaderna är för påtagliga för att en naturlig sammanflätning skulle vara möjlig. Där de
kan mötas är i den digitala sfären. Detta framgår också tydligt i litteraturen. De
samarbetsprojekt som förekommit mellan de tre verksamheterna har genomförts med
teknikens hjälp. Bl.a. Inger Davidson påstår dock att tekniken inte är det viktigaste för ett
samarbete, men hon anger inga exempel på vad som istället är det viktigaste. Allt som har
skrivits och alla projekt som bedrivits om ABM-samarbete handlar om samverkan kring
digitalisering (ett begrepp som inte klart definieras).
5.2. Om teorin
Ovan har jag diskuterat kring en del av frågorna som ställdes i enkäten. Med utgångspunkt i
svaren och genom mina analyser, talar teorin på ett djupare plan om vilken uppfattning
cheferna har om ett samarbete. Genom processens gång har det som de ansett viktigast
uppdagats. Oavsett mina frågor har de fokuserat på yrket, på verksamheten och på
användarna. Teorin har vuxit fram och grundats i materialet. Det har vänts och vridits på
kategorier och frågor har ställts till materialet.
Respondenterna talar inte uttryckligen om vad som varit bra eller dåligt med ett samarbete
(många har inte heller deltagit i något ABM-projekt), utan hur de uppfattar saken. Vilka föroch
nackdelar kan de tänka sig att ett samarbete medför? Vad skulle de säga att det centrala
för ett samarbete är? Därför grundar sig teorin på uppfattningen kring vad som krävs för att ett
samarbete ska kunna fungera och inte nödvändigtvis hur det förhåller sig i verkligheten. Den
bild av ett ABM-samarbete som cheferna har skapat tillsammans är innehållet i teorin, som
pekar på att ABM-samarbete är något som är under utveckling, det finns ännu ingen standard
för det. De anser för det första att institutionerna måste ha gemensamma mål och riktlinjer för
att kunna samarbeta. I min uppsats har det framkommit att det finns stora skillnader mellan
dem i form av olika mål, riktlinjer, huvudmän, finansieringssätt m.m. Detta syns även i
litteraturen, se i sammanfattningen under skillnader, s. 17. Verksamheterna är inte självklart
42

kompatibla. Jag anser att detta är det mest försvårande problemet. Genom att skapa ett fjärde
rum (se nedan) med egna, nya förutsättningar som alla kan skriva under på, är det möjligt att
kringgå detta. Men denna vision är en utopi som antagligen skulle kosta alldeles för mycket.
För det andra anser de att användaren ska sättas i fokus. Detta är en naturlig gemensam
nämnare eftersom de alla arbetar utifrån perspektiv som har med förmedling, bildning och
demokrati att göra. Man vill genom samarbete göra innehållet mer lättillgängligt och
samtidigt erbjuda en helhetsbild av kulturarvet.
Trots en positiv inställning till de erfarenheter man har och att det professionella utbytet
värderas högt, betyder det inte nödvändigtvis att man vill ha ett samarbete. Den generella
hållningen är att det krävs en vilja att samarbeta, vilket jag tolkar som att den varit bristande
eller inte har funnits tidigare. En vidare tolkning är då att initiativen till projektet/projekten
kommit uppifrån, vilket skulle bekräfta Sven Nilssons uttalande (se s. 4). Men någon av mina
respondenter redogör även för motsatsen genom att betona att initiativen hela tiden kommit
inifrån organisationerna själva.
De hinder som finns på vägen mot ett samarbete, är t.ex. tidsbrist. I dagens samhälle är vi
stressade och att tala om ett samarbete kan av många uppfattas som att det skulle innebära
merarbete, att det blir ytterligare en arbetsuppgift. Ett annat hinder är finansieringen, var ska
pengarna komma ifrån, vem ska bekosta samarbetet?
5.3. Tillämpningen av grundad teori
Jag gav mig förutsättningslöst in i arbetet med denna uppsats, där ett delsyfte var att tillämpa
grundad teori. Enligt GT är det en god start att inte veta för mycket om det man ämnar
studera. Vad jag fann mest intressant var de resultat som växte fram genom tillämpningen av
GT. Det var en stor utmaning för mig att använda denna metod. Det tog lång tid att sätta sig in
i tillvägagångssättet eftersom det skiljer sig ganska avsevärt från det traditionella där man
testar sina egna resultat mot en färdig, känd teori. Det har utvecklats olika varianter på GT, så
jag var tvungen att avgöra vilken av dem jag skulle rätta mig efter.
Lars Seldén har framfört en hel del kritiska argument mot metoden, efter att ha tillämpat den
själv i ett inledningsstadium av sin doktorsavhandling. Kritiken mot GT handlar bl.a. om att
det råder en viss förvirring kring terminologin, Glaser och Strauss är inte alltid överens. Detta
håller jag med om, det tog tid att studera och jämföra betydelser. En av de saker jag upplevde
som lite problematiskt att förhålla mig till, var att begreppsliggöra koderna. Man
uppmuntrades att vara kreativ, men hur kreativ kan man tillåta sig att vara? Avvägningar av
detta slag, där det finns risk att man leder resultatet fel, upplevde jag som svåra. Men när
dessa ställningstaganden väl var gjorda, erbjöd metoden mig en fascinerande resa ner i mitt
material. Genom arbetet med koder och kategorier uppenbarade sig resultat som hade varit
svåra att upptäcka på något annat sätt. Tack vare att en färdig teori saknades, blev friheten
med materialet betydligt större.
Det finns ännu ingen given teoretisk utgångspunkt i samband med ABM-samarbete. Det som
tidigare diskuterats i sammanhanget är kulturarvsbegreppet. Jag avstod från att fokusera på
det eftersom det, för det första, inte är det primära för bibliotek (vilket är det som ligger mig
närmast) och för det andra, eftersom jag tror att motiven för ett samarbete kan skilja sig åt
men att man ändå kan mötas i en digital sfär. Min uppfattning är att forskning inom ämnet
43

ABM-samarbete med fördel kan använda GT, speciellt eftersom det ännu inte har några
etablerade teorier.
5.4. Framtidsvision
Avsikten med att ställa en fråga om framtiden i enkäten, var en förhoppning om att det skulle
kunna avslöja hur mycket man tror på ett samarbete. Är man positivt inställd och tror på det,
då räknar man med att det ska finnas i framtiden. Alla som hade deltagit i ABM-projekt
trodde att det skulle finnas och vara självklart med ABM-samarbete i framtiden. Mer material
som är digitaliserat och åtkomligt över webben för användarna var för övrigt den allmänna
uppfattningen.
Om det kommer att bli en central styrning av ABM i framtiden är omöjligt att säga. I ABM
samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer: en lägesrapport på uppdrag av regeringen
står det att det knappast finns någon som vill ta till lika radikala metoder som i England och
Norge. Det finns dock förespråkare för central styrning, liksom det finns de som anser att
initiativen kommer att uppstå spontant vid konkreta behov. Detta visar min undersökning
också – att det finns två läger. Många kan tänka sig ett lokalt och regionalt förankrat
samverkansorgan utan att det ska vara en myndighet. I Västernorrland arbetar man med att
skapa ett sådant i form av ett resurscentrum för ABM. Andra säger blankt nej.
5.5. Avslutande kommentarer
Det som jag anser tydligast skiljer det som jag har fått fram i min undersökning med tidigare
kartläggningar och övrig litteratur, är en insikt i de inre förutsättningarna för ett samarbete. Ett
konstruktivt samarbete måste bottna i en vilja att göra det. Vi vet att de olika verksamheterna
arbetar utifrån samma perspektiv men med skilda prioriteringar. Vad är det som säger att en
arkivarie, som har kulturarvsperspektivet som den primära utgångspunkten vill arbeta utifrån
ett förmedlingsperspektiv likt en bibliotekarie, eller tvärtom? Det handlar om intressen och
respekt för olikheterna. Om yrkesrollerna ska blandas vore det ideala att också skapa en ny
utbildning som omfattar alla tre områden. Alla som har deltagit i projekt vittnar om positiva
erfarenheter, det har varit stimulerande att lära sig om de andras verksamheter. Ändå betonas
det hur viktigt det är att viljan att samarbeta finns. Jag tror att detta kan bero på att ABMsamarbete
ännu inte ses som något självklart, det är nytt och otryggt. Tillfälliga, mindre
projekt med de andra sektorerna går bra, men inte mer. Min teori visar att ABM-samarbete
fortfarande är i ett inledningsskede på regional nivå, då den anger att det krävs vissa
förutsättningar, både inre och yttre, för ett samarbete.
Om man kunde enas om att samarbetet skulle bestå i t.ex. vissa gemensamma databaser och
därför utveckla en gemensam standard för registrering, skulle ABM-samarbetet underlättas
avsevärt. Om man skapar ett gemensamt virtuellt ”organ” utanför de andra, så kan varje
institution behålla sin egenart, sitt perspektiv och sin expertis, vilket Västra Götaland var inne
på med sitt projekt Det fjärde rummet. Det skulle då enbart bestå av den digitala biten,
material skulle läggas in och registreras enligt gemensamma standarder, och ställas samman
kring gemensamma teman. Om denna vision skulle förverkligas, hade arbetstillfällen skapats
för personal inom alla tre områden, samtidigt som expertisen inom respektive sektor hade
kunnat bevaras genom att den personalen hade fortsatt att arbeta uteslutande inom sitt eget
område. I den befintliga litteraturen i ämnet handlar det till stor del om den digitala
utvecklingen och att det är i den de tre möts. Se det konkreta förslag av Jan Erik Røed som
nämns på s. 12.
44

6. Sammanfattning
Den här uppsatsen handlar om samarbete mellan arkiv, bibliotek och museer (ABM).
Eftersom ämnesområdet är relativt nytt, har ett syfte varit att kartlägga aktiviteterna inom det,
för att få en helhetsbild. Ett annat syfte har varit att ta reda på hur chefer inom arkiv, bibliotek
och museer, i Sveriges olika regioner, uppfattar ett samarbete över institutionsgränserna. De
frågeställningar jag ställde upp var:
• Vad är centralt för ett samarbete?
• Vilka är för- och nackdelarna?
• På vilket/vilka sätt skiljer sig uppfattningarna om ett samarbete åt mellan
institutionerna?
Kartläggningen av de aktiviteter som pågår eller har pågått inom ABM-området har arbetats
fram genom dokumentstudier. Förutom internationella utblickar redogör jag för nationella och
regionala projekt inom fältet. Min empiriska undersökning är byggd på enkäter som skickades
ut till regionchefer inom arkiv, bibliotek och museer i Sveriges alla län. Ansatsen för studien
har varit kvalitativ med en del kvantitativa inslag. För bearbetning och analys av
undersökningens insamlade material har jag tillämpat grundad teori, vilket har varit ett
delsyfte att göra i uppsatsen. Det har genomförts med kodning i olika faser – den öppna, den
axiala och den selektiva fasen.
Resultatet från undersökningen stämmer väl överens med vad som skrivits om ämnet av
andra, inom fältet, yrkesverksamma. Det visade sig att det centrala för ett samarbete är att
gemensamma mål och riktlinjer utarbetas och att användaren sätts i fokus. Vad som dessutom
framkom i min undersökning var, att det krävs en uttalad vilja från de inblandade till att
samarbeta. Då kan det medföra fördelar som t.ex. ett positivt professionellt utbyte. Men det
finns även många hinder för ett samarbete, både yttre och inre. Den skillnad som framstod
tydligast mellan institutionerna var att arkiv och museer fokuserade mer än biblioteken på
yrket och dess egenart. Det kan bero på att yrkesrollerna ser olika ut – biblioteken är i nuläget
mer öppna och utåtriktade. Jag anser att idén om att skapa ett virtuellt fjärde rum som ligger
utanför de tre andra, verkar vara det mest lämpliga. I det rummet kan de mötas i en gemensam
digital sfär.
45

7. Källförteckning
Tryckta källor
Almerud, Peter (2000). ABM eller A, B och M? Låt innehållet avgöra. Ingår i Kunskapens
källor – om samarbete mellan arkiv, bibliotek och museer. Nacka: DIK-förbundet. S. 13-30.
Almerud, Peter (red.) (2000a). Arkiv, bibliotek, museer: Rapport från ABM-forum 2000.
Nacka: DIK-förbundet.
Almerud, Peter (red.) (2000b). Kunskapens källor – om samarbete mellan arkiv, bibliotek och
museer. Nacka: DIK-förbundet.
Almerud, Peter (red.) (2002). Livslångt lärande – ny uppgift eller nytt argument?: Rapport
från ABM-forum 2001. Nacka: DIK-förbundet.
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (1994). Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Bohman, Stefan (2000). Kulturarv – ABM:s minsta gemensamma nämnare! Ingår i
Kunskapens källor – om samarbete mellan arkiv, bibliotek och museer. Nacka: DIKförbundet.
S. 31-43.
Brohed, Ulla (1999). ABM-Skåneprojektet: Ett levande projekt. Ikoner, nr. 6, s. 19-21.
Brohed, Ulla (2000). ABM ingen modefluga. DIK-forum, nr. 7, s. 14.
Corbin, Juliet & Strauss, Anselm (1998). Basics of qualitative research: Techniques and
procedures for developing grounded theory. 2. ed. Thousand Oaks, California: SAGE.
Davidson, Inger (2001). Arkiv, bibliotek och museer. Stockholm: Sveriges riksdag.
(Motion till riksdagen, 2001/02: Kr417).
Tillgänglig: /Nummer 417/2001/02:
Kr417. [2002-01-26]
Davidson, Inger (2000a). Kultur, medier, trossamfund och fritid. Stockholm: Sveriges
riksdag. (Kristdemokraternas motion till riksdagen 2000/01: Kr345).
Tillgänglig: /Nummer 345/2000/01:
Kr345. [2002-01-25].
Davidson, Inger (2000b). Behöver Sverige en ABM-politik? Ingår i Arkiv, bibliotek, museer:
Rapport från ABM-forum 2000. Stockholm: DIK-Förbundet, Kungliga biblioteket, Statens
Kulturråd. S. 41-45.
Ejlertsson, Göran (1996). Enkäten i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Glaser, Barney G. (1992). Basics of grounded theory analysis: Emergence vs. forcing. Mill
Valley, California: Sociology Press.
46

Glaser, Barney G. (2001). The Grounded Theory Perspective: Conceptualization Contrasted
with Description. Mill Valley, California: Sociology Press.
Glaser, Barney G. (1978). Theoretical sensitivity advances in the methodology of grounded
theory. Mill Valley, California: Sociology Press.
Glaser, Barney G. & Strauss, Anselm (1967). The discovery of grounded theory: Strategies
for qualitative research. New York: Aldine.
Gram, Magdalena (2002). ABM: Samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer. En
lägesrapport på uppdrag av regeringen.
Pdf-format. Tillgänglig: /Innehåll A-Ö/ABM - en lägesrapport på uppdrag
av regeringen. [2002-12-12].
Gram, Magdalena (2000). Nationalbiblioteket i ett ABM-perspektiv. Ingår i Arkiv, bibliotek,
museer: Rapport från ABM-forum 2000. Stockholm: DIK-Förbundet, Kungliga biblioteket,
Statens Kulturråd. S. 35-40.
Guvå, Gunilla & Hylander, Ingrid (1998). Att tillägna sig grounded theory. Linköping:
Institutionen för pedagogik och psykologi, Univ.
Hartman, Jan (2001). Grundad teori: Teorigenerering på empirisk grund. Lund:
Studentlitteratur.
Hartman, Jan (1998). Vetenskapligt tänkande: Från kunskapsteori till metodteori. Lund:
Studentlitteratur.
Hartman, Sven G. (1993). Handledning. Linköping: Linköpings Universitet.
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik: Om kvalitativa och
kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Kristiansson, Göran (2000). Praktiskt ABM-samarbete i Sverige med utgångspunkt i
arkivområdet. Ingår i Möjligheter och hinder i utvecklingen av samarbete mellan arkiv,
bibliotek och museer: seminarium på Utstein kloster 23-25 april 1999. Helsingfors: Nordinfo.
S. 33-39.
Kulturutskottets betänkande 2000/01: KrU5: Biblioteks- och litteraturfrågor (2001).
Stockholm: Sveriges riksdag.
Tillgänglig: .
[2003-09-05].
Lidman, Tomas (2000). Vi är inte mogna för institutionell samordning. Ingår i Arkiv,
bibliotek, museer: Rapport från ABM-forum 2000. Stockholm: DIK-Förbundet, Kungliga
biblioteket, Statens Kulturråd. S. 31-33.
Lindh, Agneta (2000). ABM – Några reflektioner kring en populär akronym. Ingår i
Biblioteksfolkets kärlek min belöning: en vänbok till Margareta Törngren den 30 maj år 2000
[redaktionskommitté: Birgitta Bergdahl…]. Stockholm: Kungliga Biblioteket.
47

Mackay, Neville (2000). Resource: The council for museums, libraries and archives. Ingår i
Arkiv, bibliotek, museer: Rapport från ABM-forum 2000. Stockholm: DIK-Förbundet,
Kungliga biblioteket, Statens Kulturråd. S. 7-15.
Möjligheter och hinder i utvecklingen av samarbete mellan arkiv, bibliotek och museer:
seminarium på Utsteins kloster 23-25 april 1999 (2000). Helsingfors: Nordinfo.
Nationalencyklopedin: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund utarbetat på initiativ av Statens
kulturråd (1989-1995). Höganäs: Bra Böcker.
Nilsson, Sven (2000). ABM-institutionerna mellan evigheten och kundnyttan. Ingår i
Kunskapens källor – om samarbete mellan arkiv, bibliotek och museer. Nacka: DIKförbundet.
S. 61-72.
Olson, Bibbi (2000). ABM som läromedel och kunskapssystem. Ingår i Arkiv, bibliotek,
museer: Rapport från ABM-forum 2000. Stockholm: DIK-Förbundet, Kungliga biblioteket,
Statens Kulturråd. S. 47-49.
Røed, Jan Erik (2000). Muligheter og hindringer i utviklingen av samarbeid mellom arkiv,
bibliotek og museer. Ingår i Möjligheter och hinder i utvecklingen av samarbete mellan arkiv,
bibliotek och museer: seminarium på Utstein kloster 23-25 april 1999. Helsingfors: Nordinfo.
S. 41-45.
Swartz, Nikki (2002). Canadian Government Combines National Library and Archives.
Information Management Journal, vol. 36, no. 6, s. 7.
Trost, Jan (2001). Enkätboken. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Velure, Magne (2000). Stortingsmelding med visjonar? Ingår i Arkiv, bibliotek, museer:
Rapport från ABM-forum 2000. Stockholm: DIK-Förbundet, Kungliga biblioteket, Statens
Kulturråd. S. 17-23.
Wetterberg, Gunnar (2000). De bortglömda institutionerna – demokratin och det långa
lärandet. Ingår i Kunskapens källor – om samarbete mellan arkiv, bibliotek och museer.
Nacka: DIK-förbundet. S. 7-11.
Wijkander, Keith (2000). ABM – avvaktande på central nivå. Ingår i Arkiv, bibliotek, museer:
Rapport från ABM-forum 2000. Stockholm: DIK-Förbundet, Kungliga biblioteket, Statens
Kulturråd. S. 25-30.
Wikman, Karin (2001a). Utredning om samarbete. DIK-forum, nr. 6, s. 4.
Wikman, Karin (2001b). Ett samarbete måste komma inifrån. DIK-forum, nr. 7, s. 12.
Åström, Karin (2000). Tre kulturer? Ingår i Arkiv, bibliotek, museer: Rapport från ABMforum
2000. Stockholm: DIK-Förbundet, Kungliga biblioteket, Statens Kulturråd. S. 73-77.
48

Elektroniska källor
ABM – Det fjärde rummet (2001). Rapport från ett idéprojekt.
Tillgänglig: . [2002-09-20].
ABM Skåne-projektet (1998). Lunds universitetsbibliotek.
Tillgänglig: . [2002-09-22].
ABM-utvikling – Statens senter for arkiv, bibliotek og museum (2003-05-26). Mål og
strategier. ABM-utvikling.
Tillgänglig: . [2003-06-06].
ABM-Y Samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer (2002). ABM-Y Resurscenter.
Tillgänglig: . [2003-09-08].
Berg, Kristina (1999). Digitaliseringsprojekt inom arkiv, bibliotek och museer/ABM-området.
Kulturnät Sverige.
Tillgänglig: . [2002-05-05].
BIBSAM (2002-06-11a). BIBSAM och EU:s femte ramprogram. Kungliga
biblioteket/BIBSAM.
Tillgänglig: . [2002-10-01].
BIBSAM (2002-12-18b). EU:s sjätte ramprogram. Kungliga biblioteket/BIBSAM.
Tillgänglig: . [2002-10-01].
BIBSAM (2002-06-11c). ABM-historik. Kungliga biblioteket/BIBSAM.
Tillgänglig: /Innehåll A-Ö/ABM-historik. [2002-08-26].
Bilddatabaser och digitalisering – plattform för ABM-samverkan (2001-2002). Ett
samverkansprojekt mellan Kungliga biblioteket, Nationalmuseum, Riksantikvarieämbetet och
Riksarkivet.
Tillgänglig: /Innehåll A-Ö/Bilddatabaser och digitalisering. [2003-05-18].
DIK-förbundet (2003).
Tillgänglig: . [2003-09-08].
KK-stiftelsen (2003a). ABM-auktoriteter.
Tillgänglig: /abm/sök/abm-auktoriteter. [2003-09-20].
KK-stiftelsen (2003b). Västernärke på nätet.
Tillgänglig: /Västernärke på nätet/sök. [2003-09-20].
Kristiansson, Göran (1997). Namn på nätet: Slutrapport från projektet auktoritetssamarbete
mellan arkiv, bibliotek och museer.
Tillgänglig: /Innehåll A-Ö/ABM-historik/Namn på nätet. [2002-08-26].
Kulturnät Sverige (2002).
Tillgänglig: . [2002-09-16].
49

Kungliga biblioteket (senast uppdaterad 2003-09-01).
Tillgänglig: . [2003-09-08].
Lidman, Tomas (1999). Tillgänglighetsperspektivet. Ingår i ABM, IT och forskningen.
Pdf-format. Tillgänglig: . [2002-09-15].
Nätets verktyg: Arkiv, bibliotek och museer (2001).
Tillgänglig: . [2002-05-30].
Ottosson, Per Gunnar (2001). Projektet ABM-auktoriteter: Slutrapport.
Tillgänglig: . [2002-08-26].
Rengman, Hans (1999). Auktoriteter, termer och standard. Ingår i ABM, IT och forskningen.
Pdf-format. Tillgänglig: . [2002-09-15].
Resource The Council for Museums, Archives and Libraries (2003). About Resource.
Resource.
Tillgänglig: . [2003-02-19].
Seldén, Lars (1999). En kontrovers om grundad teori.
Pdf-format. Tillgänglig: . [2002-12-
15].
The Grounded Theory Institute (2003).
Tillgänglig: . [2003-10-04].
Wijkander, Keith (1999). IT-utvecklingen påverkar verksamheten. Ingår i ABM, IT och
forskningen.
Pdf-format. Tillgänglig: . [2002-09-15].
Umeå Universitet (2003). Open Code. Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
Tillgänglig: . [2003-10-04].
Öberg, Gunni (1999). Minnets nätverk.
Tillgänglig: . [2002-05-
10].
Övriga källor
Enkäter insamlade under oktober 2002. Finns i författarens ägo.
50

8. Bilagor
Bilaga 1
Redovisning av enkätsvar
1. Har Er institution deltagit, eller planerar delta, i något ABM-projekt?
Bibliotek
Ja 6
Planerar 2
AM-projekt 1
Nej 4
Arkiv
Ja 5
Lokalt projekt 1
AM-projekt 1
Nej 4
Museer
Ja 4
Planerar 2
AM-projekt 1
Nej 5
Totalt inkom svar från 20 av landets 21 län. 8 län har inte deltagit i några ABM-projekt, men
två utav dem har deltagit i AM-projekt. 10 län har deltagit i ABM-projekt och 2 stycken
planerar att skapa ett samarbete. Svar har kommit från alla tre institutioner i två län, från sju
län har två av institutionerna svarat och de övriga tre endast en.
2 a. Om ja, vilket?
Här angavs namnen på projekten, vilka jag inte anser det relevant att ta upp här.
2 b. Kan Du beskriva Dina erfarenheter av det?
Dessa svar ingår i min analys och redovisas därför inte här.
3. Om nej, varför inte?
Av de 15 enkäter (från 8 län) som svarade nej, har 7 stycken motiverat varför de inte deltagit i
några ABM-projekt. Denna fråga borde ha formulerats annorlunda eftersom några
respondenter uppfattade den som en följdfråga till föregående fråga: ”Kan du beskriva dina
erfarenheter av det?” De som svarade nej i den bemärkelsen var personer som nyligen börjat
på sitt arbete och därför inte varit involverade i de tidigare genomförda ABM-projekten. Detta
var anledningen till att de inte kunde uttala sig om egna erfarenheter.
De orsaker som anges här av dem som inte deltagit i några projekt är bl.a. tidsbrist, för lite
kunskap om varandras verksamheter och att det saknas naturliga förutsättningar för ett
samarbete vilket gör att frågan inte aktualiserats.
4. Hur ser, enligt Din uppfattning, de digitala samlingarna ut i Ert län, dvs. hur långt
har arbetet med det kommit?
Svaren på denna fråga följer med en bit in i analysen och kan därför studeras i en av de andra
bilagorna, bilaga 2.
5. Vilka fördelar (om några) anser Du det kan finnas med ett samarbete mellan arkiv,
bibliotek och museer?
Tas inte upp här då den ingår i analysen.
6. Vilka nackdelar (om några) anser Du det kan finnas med ett samarbete mellan arkiv,
bibliotek och museer?
Tas inte upp här då den ingår i analysen.
51

7. Kan Du beskriva vad som är centralt för ett samarbete och hur det skulle kunna se
ut?
Tas inte upp här då den ingår i analysen.
8. Kan du fylla i fortsättningen av följande meningar?
Bibliotek
deltagit/svarat deltagit/ej svarat ej deltagit/svarat ej deltagit/ej svarat
6 2 3 2
Arkiv
deltagit/svarat deltagit/ej svarat ej deltagit/svarat ej deltagit/ej svarat
5 2 2 2
Museer
deltagit/svarat deltagit/ej svarat ej deltagit/svarat ej deltagit/ej svarat
6 3 3
Det är tydligt att de institutioner som deltagit, eller planerar delta, i ABM-projekt har besvarat
denna fråga i större utsträckning än de övriga.
9. Vad är Er institutions övergripande mål?
Denna fråga ställdes för att ta reda på hur mycket de olika institutionernas mål skiljer sig åt.
Jag har här sammanfattat svaren där jag redogör för de mest frekventa nyckelorden från
respektive sektor. Svaren från biblioteken bestod till största delen av ord som att komplettera,
stödja och utveckla folk- och skolbiblioteksverksamheten i länet. Arkivens nyckelord var
bevara och vårda, tillgängliggöra och tillhandahålla. Museernas svar var inte lika enhetliga
som de förras, men genomgående påträffades i alla fall varianter av att samla, strukturera,
vårda och föra ut kunskapen om länets kulturhistoriska utveckling.
10. Vad säger Ert måldokument om bevaringsskyldighet?
De tre verksamheterna skiljer sig tydligt åt i denna fråga. Biblioteken har i princip ingen
bevaringsskyldighet, men det kan finnas i samband med lokalt material. För arkiven är
bevaringsskyldighet ett naturligt huvudmål, vilket styrs av arkivlagen. För museerna är
bevaringsskyldigheten också ett naturligt huvudmål, men mer övergripande och icke-konkret
då det avser att bevara kulturarvet.
11. Hur tror Du att verksamheten kommer att se ut om ca 15-20 år?
Svaren på denna fråga följer med en bit in i analysen och kan därför studeras i en av de andra
bilagorna, bilaga 1.
12. I England, och nu även i Norge, finns ett organ/myndighet för ABM. Anser Du att
det skulle vara önskvärt här i Sverige också?
Tas inte upp här då den ingår i analysen.
13. Om du svarade ja på föregående fråga, varför och hur skulle det kunna se ut?
Tas inte upp här då den ingår i analysen.
14. Din ungefärliga ålder och befattning?
Bibliotek
Befattning Antal personer
Länsbibliotekarie 9
Enhetschef 1
Chef 1
Ålder
50- 2
50 1
50+ 8
Ej angett befattning 1
Ej angett ålder 1
Den absoluta majoriteten är länsbibliotekarier över 50 år.
52

Arkiv
Befattning Antal personer
Arkivchef 4
Arkivarie 1
Arkivarie, avdelningschef 2
Ekonomi- och administrationsansvarig 1
IT-strateg 1
Ålder
50- 3
50 1
50+ 5
Ej angett befattning
Ej angett ålder
De flesta är arkivchefer över 50 år.
Museer
Befattning Antal personer
Länsmuseichef 2
Museichef 2
Landsantikvarie 2
Antikvarie 1
Arkivarie 1
Mellanchef 1
Vikarierande enhetschef 1
Avdelningschef 2
Ålder
50- 5
50 1
50+ 4
Ej angett befattning
Ej angett ålder 2
Här har chefernas befattning lite olika benämningar. Vilken ålder de flesta har går inte att
utläsa eftersom två stycken inte uppgett ålder och det i övrigt är lika många över som under
50 år.
15. Hur länge har Du haft Din nuvarande post?
Bibliotek Arkiv Museer
År Antal pers. År Antal pers. År Antal pers.
3- 5 3- 4 3- 5
3 2 3 2 3 2
3+ 5 3+ 3 3+ 5
53

Bilaga 2
Sammanställning av kategorier efter öppen kodning
Fråga 2b. 1 2 3 4 5 6
Personlig stimulans x x x
Positiva omdömen om projektet x x x
Tidsaspekter x x x
Olika kunskapsnivåer x x
Kunskap om varandras områden x
Initiativ och förankring x
Likheter mellan verksamheterna x
Fråga 4. 1 2 3 4 5 6
Digitalisering inom den egna sektorn x x x x
+ de andra sektorerna x x x
Olika stadier av digitalisering x x x x x
Ej insatt x x x x
Dataprogram och samarbete x
Hinder x x
Vilja x
Vad som är digitaliserat x
Fråga 5. 1 2 3 4 5 6
Yrket och utbytet x x x x x
Användaren i fokus x x x x x x
Likheter och skillnader mellan verksamheterna x x x
Fördelar för verksamheterna x x x x
Fråga 6. 1 2 3 4 5 6
Verksamhetsmässiga aspekter x x x x x
Tiden x x x x
Yrkets egenart x x
Fråga 7. 1 2 3 4 5 6
Verksamhetsmässiga aspekter x x x x x
Vilja x x x x
Nätverk x
Gemensamma system x
Fokus på användaren x x x
Lika villkor x
Yrkesmässiga aspekter x x x
Fråga 11. 1 2 3 4 5 6
Tillgängligheten har ökat x x x x x x
Verksamhetens förändring x x x x x x
Fråga 1213. 1 2 3 4 5 6
Argument för x x x x
Argument mot x x x x
Samverkan – ej myndighet x x
Förankring lokalt och regionalt x x
Ja, om ökade resurser x
54

Bilaga 3
Sammanställning av en fas i kodningen kommenterad av mig
Grupp 1
Fördelar med ett samarbete är en utav frågorna i enkäten och den får nu bilda en kategori
bestående av subkategorierna likheter som förenar, professionellt utbyte och användaren i
fokus.
Nackdelar med ett samarbete har subkategorierna olika organisationsstrukturer, olika
professioner och tidskrävande.
Centralt för ett samarbete delas in i subkategorierna gemensamma mål och riktlinjer, vilja
och nätverk.
Samarbete genom en myndighet har subkategorier som talar både för och emot det.
ABM-samarbete finns, verksamhetens förändring, mer digitalt och tillgängligheten blir
subkategorier till en ny kategori – framtidsscenario.
Grupp 2
Fördelar med ett samarbete blir här en kategori med följande subkategorier: likheter som
förenar och användaren i fokus.
Nackdelar med ett samarbete har subkategorierna olika organisationsstrukturer, tidskrävande
och tungrott.
Centralt för ett samarbete består av subkategorierna gemensamma system, lika villkor och
fokus på användaren.
Samarbete genom en myndighet har subkategorier som talar både för och emot det.
Verksamhetens förändring, mer digitalt och tillgängligheten blir subkategorier till kategorin
framtidsscenario.
Grupp 3
I denna grupp rymmer kategorin fördelar med ett samarbete subkategorierna professionellt
utbyte, positiva resultat av ett samarbete och användaren i fokus.
Nackdelar med ett samarbete har subkategorierna olika organisationsstrukturer och tungrott.
Centralt för ett samarbete består av subkategorierna gemensamma mål, vilja, konkreta förslag
och yrkesmässiga aspekter.
Samarbete genom en myndighet har bara subkategorier som talar för det, men på speciella
villkor.
ABM-samarbete finns, verksamhetens förändring, mer digitalt och tillgängligheten blir
subkategorier till kategorin framtidsscenario.
Grupp 4
Fördelar med ett samarbete har i denna grupp subkategorierna professionellt utbyte,
användaren i fokus och positiva resultat av ett samarbete.
Nackdelar med ett samarbete innehåller subkategorierna olika organisationsstrukturer, olika
professioner och tidskrävande.
Klara riktlinjer samt vilja är subkategorierna i kategorin centralt för ett samarbete.
Kategorin samarbete genom en myndighet har subkategorin samverkan men ej myndighet.
Verksamhetens förändring, mer digitalt och tillgängligheten blir subkategorier till kategorin
framtidsscenario.
Grupp 5
Fördelar med ett samarbete består i denna grupp av subkategorierna professionellt utbyte,
användaren i fokus, likheter som förenar och positiva resultat av ett samarbete.
Nackdelar med ett samarbete innehåller endast en subkategori här – olika professioner.
Centralt för ett samarbete har subkategorierna gemensamma mål, vilja, fokus på användaren
och yrkesmässiga aspekter.
55

Här har kategorin samarbete genom en myndighet liksom grupp 1,2 och 6 subkategorier som
talar både för och emot det.
ABM-samarbete finns, verksamhetens förändring och tillgängligheten blir subkategorier till
kategorin framtidsscenario.
Grupp 6
Denna grupp har till kategorin fördelar med ett samarbete följande subkategorier:
professionellt utbyte, användaren i fokus och positiva resultat av ett samarbete.
När det gäller nackdelar med ett samarbete är subkategorierna olika organisationsstrukturer,
olika professioner, tidskrävande och tungrott.
Centralt för ett samarbete har subkategorierna gemensamma mål, fokus på användaren och
yrkesmässiga aspekter.
Samarbete genom en myndighet har subkategorier som talar både för och emot det.
ABM-samarbete finns, verksamhetens förändring, mer digitalt, konkreta förbättringar och
tillgängligheten blir subkategorier till kategorin framtidsscenario.
För att ge en klarare och mer överskådlig bild har jag ställt samman ovanstående uppgifter i
en tabell.
56

Kategori Grupp
1 2 3 4 5 6
Fördelar med ett samarbete
Likheter som förenar x x x
Professionellt utbyte x x x x x
Användaren i fokus x x x x x x
Positiva resultat av ett samarbete x x x x
Nackdelar med ett samarbete
Olika organisationsstrukturer x x x x x
Olika professioner x x x x
Tidskrävande x x x x
Tungrott x x x
Centralt för ett samarbete
Gemensamma mål och riktlinjer x x x x x x
Vilja x x x x
Nätverk x
Lika villkor x
Konkreta förslag x
Fokus på användaren x x x
Yrkesmässiga aspekter x x x
Samarbete genom en myndighet
Argument för en myndighet x x x x
Argument mot en myndighet x x x x
Samverkan men ej myndighet x
Myndighet under vissa villkor x
Framtidsscenario
ABM-samarbete finns x x x x
Verksamhetens förändring x x x x x x
Konkreta förbättringar x
Mer digitalt x x x x x
Tillgängligheten större x x x x x x
57

Bilaga 4
Koder i den axiala fasen
B A M
Förutsättningar för ett samarbete
Gemensamma mål och riktlinjer x x x
Vilja x x x
Nätverk x
Gemensam katalog x
Alla deltar på lika villkor x
Fokus på användaren x x x
Göra sektorns möjligheter tydliga x
Politiskt förankrat x
Förnya sättet att tillgängliggöra x
Skapa ett kunskapsrum x
Skapa en gemensam informationsstruktur x
Yrkesmässiga aspekter x x
Får inte bli otydligt var vi arbetar x
Kunskap om ansvarsområden x
Gemensamma värderingar
Likheter
x
Gemensamma beröringspunkter x
Delvis gemensamma utgångspunkter x
Tillgängliggörande av material x x
Verksamheterna kompletterar varandra x
Gemensamt ansvar för kulturarvet x
Levandegöra olika bestånd x
Förmedling av kunskap
Skillnader
x
Olika organisationsstrukturer x x
Olika professioner x
Olika system x
Inga naturliga kanaler x
Ibland olika behov x
Vi har kommit olika långt x
Olika beslutsvägar x
Olika finansieringssätt x
Olika lagstiftning x
Olika huvudmän x x
Olika arbetssätt
Hinder för ett samarbete
x
58

Tidskrävande x x x
Svåradministrerat x
Olika system medför dubbelarbete x
Konkurrens om en liten begränsad kaka x
Resurser som inte finns idag x
På avstånd från varandra x
Negativa konsekvenser av ett samarbete
Kan bli urvattnat x
Kan bli tungrott x x
Byråkrati x
Risk för likriktning x
Expertisen utarmas x
Positiva resultat av ett samarbete
Professionellt utbyte x x x
Användaren sätts i fokus x x x
Olikheterna berikar x x
Effektivare x
Går att skapa en helhetsbild av kulturarvet x x
Göra kulturarvet tillgängligt x x
Förhöjda IT-kunskaper x
Samordning med finansiella vinster x
59