Årsrapport 2008 (2300kb) dokumenttyp PDF - Nationellt ...

Nationellt Kvalitetsregister för Öron-, näs- och halssjukvård – Årsrapport for 2007 6
om förväntade resultat uppnås. Även om forskning, utvecklingsarbete och kvalitetsarbete skiljer sig åt,
har de mycket gemensamt, främst metodologi, och kraven på noggrannhet och betydelsen av att
resultaten sprids och kommer till användning.
För att spegla olika delar av specialiteten valde vi initialt fem olika diagnoser/åtgärder - nämligen:
Utredningstiden vid elakartade tumörer inom öron-, näs och halsområdet, Transplantation vid trasiga
trumhinnor (myringoplastik), Operation av sned nässkiljevägg (septumplastik), Rörbehandling av barn
med öroninflammation (mellanörekatarr och recidiverande akut mediaotit / återkommande akut
mellanöreinfektion), Operation av halsmandlarna (tonsilloperation)
Under senare år har det tillkommit tre delregister:
1. Ett för Operation vid otoskleros (hörselnedsättning beroende på att det inre av hörselbenen –
stigbygeln har vuxit fast)
2. Ett för Rehabilitering/habilitering vid grav hörselnedsättning hos vuxna yrkesverksamma.
3. ”Barnhörselregistret”- har införlivats med det nationella kvalitetsregistret. Det har hittills drivits
separat och erhållit eget bidrag från Socialstyrelsen.
Diskussioner förs även med Röst- och talvården om ett nionde delregister för uppföljning av
Operation av godartade förändringar (bl a polyper och knutor) på stämbanden.
Vi mäter i tillämpliga delar frekvens, indikationer (skäl till behandling), utredning, åtgärder,
bedövningsform, frekvensen av dagkirurgi respektive sluten vård, behandlingsresultat, komplikationer
samt vård- och sjukskrivningstider. Vid Transplantation vid trasiga trumhinnor, operation av sned
nässkiljevägg, operation av halsmandlarna och operation vid otoskleros (hörselnedsättning beroende
på att det inre av hörselbenen – stigbygeln har vuxit fast) sänder vi efter sex till tolv månader efter
åtgärden ut en enkät och frågar patienterna hur de själva bedömer resultatet, d.v.s. deras
nöjdhetsgrad. Vid Transplantation vid trasiga trumhinnor frågar vi också vad de tycker om den
information de fick innan ingreppet.
Ovan nämnda indikatorer kan emellertid inte utan vidare tillämpas på delregistren för Grav
hörselnedsättning respektive Barnhörselregistret. Dessa är kroniska åkommor med dominans av
rehabilitering respektive habilitering och fordrar andra indikatorer för uppföljning.
Vi har noterat att intresset, vid offentlig publicering av resultat, har fokuserats på väntetider och
patientens egen bedömning av vården. När vi 2006 för första gången visade våra resultat offentligt
valde vi därför att visa några sådana uppgifter. Vi valde också uppgifter som kunde presenteras efter
statistiks bearbetning. Det finns ett önskemål att resultaten ska visas på kliniknivå och vi valde därför
2007 att visa resultaten öppet på kliniknivå.
Vid Användardagen 2007 gav en representant för Öron-, näs och halskliniken i Skövde exempel på
hur man där kunnat använda registerdata för att förbättra vården. Styrgruppen gav också en
redogörelse för vad förbättringsarbetet inneburit för operation av sned nässkiljevägg. För att i än högre
omfattning kunna använda resultaten från kvalitetsregistret för förbättringsarbete har för varje
diagnos/åtgärd ovan nämnda referensgrupper skapats. Deras uppgift är att vara ett verktyg för att
analysera resultat, initiera förbättringsarbete och föreslå standards för resultat.