kg - Trelleborgs Allehanda
kg - Trelleborgs Allehanda
kg - Trelleborgs Allehanda
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
A2 OPINION<br />
■ LEDARE Fredag 3 december 2010<br />
Pågatåget Nils Holgersson på väg in mot Malmö central på torsdagen. FOTO: JOHAN NILSSON<br />
Vad vill vi med tågen?<br />
I ett snöklätt Sverige kokar<br />
ilskan. Köldknäppen<br />
som drabbade landet i slutet<br />
av november håller i sig.<br />
LIBERAL Tyvärr gäller det även tågförseningarna.<br />
I vanlig ordning lamslås<br />
de spårbundna kommunikationsmedlen.<br />
Vi har tvingats vänja oss vid<br />
att frusna växlar, trasiga lok och vagnar<br />
och nedfallna elledningar gör det<br />
svårt att förlita sig på tåget vintertid.<br />
SJ:s ordförande, Ulf Adelsohn,<br />
tycks rycka på axlarna åt problemen.<br />
I Expressen kommenterar han det<br />
stora haveriet i Östergötland med orden:<br />
”Jag skulle gärna göra något om<br />
jag var Jesus och kunde.”<br />
Adelsohn hänvisar till att orsaken<br />
till tågstoppet faller utanför SJ:s ansvarsområde.<br />
Från regeringen kommer ytterligare<br />
en axelryckning. Infrastrukturminister<br />
Chatarina Elmsäter-Svärd (M)<br />
menar i samma tidning att det inte<br />
handlar om resurser. Hon är inte heller<br />
intresserad av att klandra någon<br />
för problemen.<br />
Sammanfattningsvis kan man allt-<br />
Telefon: 0410–545 00<br />
www.trelleborgsallehanda.se<br />
Chefredaktör och stf<br />
ansvarig utgivare:<br />
Rickard Frank<br />
Ansvarig utgivare:<br />
Jörgen Svensson<br />
så säga att det är som det är, det går<br />
inte att göra något åt det och det är<br />
ingens fel. Li<strong>kg</strong>iltigheten är ganska<br />
uppseendeväckande. Varför upptar<br />
inte infrastrukturfrågorna mer av<br />
våra politikers vakna tid?<br />
Det är inte särskilt troligt att Jesus<br />
griper in och ordnar upp oredan. Istället<br />
måste hoppet ställas till att regeringen<br />
växlar in på ett nytt spår.<br />
Järnvägen är på många sätt en förutsättning<br />
för vårt välstånd. Industrisveriges<br />
framväxt och utbyggnaden<br />
av tågtrafiken är tätt sammankopplade.<br />
Järnvägens historia är ett<br />
växelspel mellan statliga och privata<br />
intressen. Det var först på 1940-talet<br />
som staten tog över ansvaret för alla<br />
landets järnvägar. Konkurrensen från<br />
bilen knäckte de oberoende operatörerna.<br />
Det är därför tämligen enögt<br />
att som vissa gör, ropa på en återgång<br />
till monopoltiden som en universallösning.<br />
Lösningen bör rimligen bestå av<br />
flera olika komponenter. Gärna fler<br />
privata bolag som förbättrar servicen<br />
■ NYBLOGGAT Blogg.trelleborgsallehanda.se/mattiaskarlsson<br />
Nyhetschefer:<br />
Magnus Aspegren<br />
Tel: 0410-545 31<br />
Ann Ekstrand<br />
Tel: 0410-545 52<br />
Fax: 0410-171 00<br />
Politisk redaktör:<br />
Mattias Karlsson<br />
Tel: 0410-545 27<br />
E-post: polred@<br />
trelleborgsallehanda.se<br />
Utebliven tidning? Ring tidningsbärarna<br />
på 0771-87 30 35.<br />
För reklamationsutdelning<br />
samma dag ring före klockan 9.00<br />
(obs begränsad reklamationsutdelning<br />
på lördagar).<br />
Redaktör: Mattias Karlsson E-post: polred@trelleborgsallehanda.se<br />
Debattartiklar sänds till debatt@trelleborgsallehanda.se Fredag 3 december 2010<br />
och håller priserna på rimliga nivåer.<br />
Dock kommer vi inte ifrån att en stor<br />
del av investeringarna i räls och annan<br />
infrastruktur måste komma från<br />
statskassan.<br />
Regionförstoringar och stukturomvandlingar<br />
i industrin gör att alltfler<br />
svenskar pendlar till jobbet. Trafiksituationen<br />
i storstäderna gör att tåget<br />
är ett synnerligen attraktivt alternativ.<br />
Det säger sig självt att det får allvarliga<br />
konsekvenser och inget görs<br />
för att förbättra situationen ute på<br />
spåren. Sverige går miste om viktiga<br />
utvecklingsmöjligheter.<br />
Tidskriften Filter gör i sitt förra<br />
nummer en jämförelse mellan olika<br />
länders järnvägssatsningar. Det visar<br />
sig att fattiga kusiner från södra Europa<br />
satsar mångdubbelt mer för att<br />
möjliggöra tågtrafikens fortsatta expansion.<br />
Höghastighetståg är måhända<br />
en dyr lösning. Men en dyr lösning<br />
är bättre än ingen alls. Vad som fattas<br />
är ett sammanhållet grep om frågorna.<br />
Vad vill vi? Och vad får det kosta?<br />
Det duger inte med axelryckningar.<br />
Trafi kanter är enskilda individer<br />
■ Snön faller kraftigt och<br />
trafiken lamslås på Söderslätt.<br />
Det är inte svårt<br />
att förstå, det svåra vädret<br />
i kombination med en stor<br />
arbetspendling ger ofrånkomligen<br />
mycket problem.<br />
Men ändå, man får aldrig<br />
slå sig till ro när man har<br />
problem att lösa. När det<br />
gäller snöproblemen kan<br />
man hoppas på det bästa<br />
men man måste förbereda<br />
sig för det värsta.<br />
På onsdagen anordnades<br />
en konferens i Malmö inför<br />
Citytunnelns öppnande där<br />
man framför allt uppmärksammade<br />
framtidens tågtrafik<br />
och hur detta kommer<br />
att påverka regionen<br />
runt Malmö.<br />
En av talarna var artiktekten<br />
Per Riisom som talade<br />
om erfarenheter av<br />
kollektivtrafiken i Danmark.<br />
En av hans slutsatser<br />
är att vi inte få se trafi-<br />
kanterna som en kollektiv<br />
massa på vägarna utan som<br />
individer. Detta är något att<br />
verkligen ta till sig i Sverige.<br />
Även om Per Riisoms<br />
tankar framför allt rörde<br />
kollektivtrafiken så fungerar<br />
de även för trafiken i<br />
stort.<br />
Kunde ansvariga myndigheter<br />
i högre grad se<br />
och förstå trafikanternas<br />
enskilda behov och problem<br />
istället för att se en<br />
kollektiv massa som måste<br />
ta sig från en punkt till en<br />
annan skulle man troligen<br />
bli bättre på förebyggande<br />
åtgärder och ge bättre information<br />
när det behövs.<br />
På det sättet kan man undvika<br />
kaos och ilskna resenärer.<br />
Trafikanter är inte ett<br />
kollektiv utan enskilda individer.<br />
MATTIAS KARLSSON<br />
■ GÄSTKRÖNIKA<br />
Rapport från<br />
Botswana<br />
Gaberone. Botswana. Mandla, en 30-årig sportig<br />
statstjänsteman, började må dåligt. Han<br />
gick ned kraftigt i vikt och fick fler och fler<br />
oförklarliga sjukdomssymtom. Mandla trodde<br />
först att det hade något att göra med värmen. Eller<br />
drack han för mycket öl?<br />
Till slut, uppmuntrad av sina kollegor, testade han<br />
sig. När han fick svaret att han var hiv-positiv blev han<br />
till mångas förvåning glad. Nu förstod han varför han<br />
hade magrat. Mandla insåg också att han med hjälp<br />
av bromsmediciner skulle kunna leva ett ganska normalt<br />
liv.<br />
Historien om Mandla återfinns i boken ”Saturday Is<br />
For Funerals”, av Max Essex och Unity Dow, och den illustrerar<br />
väl hur Botswana framgångsrikt lyckats hantera<br />
en galopperande hiv-epidemi.<br />
För tio år sedan hade hiv spridit sig så snabbt att Botswana,<br />
det rikaste landet i Afrika, riskerade att förlora<br />
sina invånare. Världshälsoorganisationen, WHO, beräknade<br />
att 85 procent av landets femtonåringar skulle<br />
dö av aids. Lördagarna var vikta för begravningar.<br />
Det var då.<br />
Nu får 85 procent av de smittade bromsmediciner<br />
och medvetenheten om hiv och om hur man kan skydda<br />
sig är stor. Framgången stavas ekonomiska satsningar<br />
och, inte minst, politisk vilja. Medan politikerna i<br />
grannlandet Sydafrika förnekade problemet, höll den<br />
tidigare presidenten i Botswana, Festus Gontebanye<br />
Mogae, aldrig ett tal utan att nämna hiv. Han drog också<br />
igång nationella informationskampanjer och såg till<br />
att landet köpte in enorma mängder bromsmediciner.<br />
Faran är inte över.<br />
Fortfarande är var fjärde<br />
person i landet hiv–<br />
positiv. Satsningarna i<br />
Botswana visar dock att<br />
den negativa trenden<br />
kan vändas.<br />
Botswana beskrivs<br />
ofta som Afrikas stolthet<br />
även i andra sammanhang.<br />
Landet har en<br />
av de högsta ekonomiska<br />
tillväxttakterna i världen.<br />
Här finns inga pågående<br />
krig, demokratiska<br />
val hålls vart femte<br />
år, korruptionen är jäm-<br />
förelsevis låg och kåkstäderna lyser med sin frånvaro.<br />
Givetvis har även solen sina fläckar.<br />
Det är ett parti, Botswana Democratic Party, som dominerat<br />
politiken sedan självständigheten 1966, arbetslösheten<br />
är hög, och många är mycket fattiga. Men att<br />
Botswana lyckats är ett faktum.<br />
Stavas framgången diamanter och politiska ledare<br />
som förvaltat rikedomarna väl?<br />
Medan många andra afrikanska länder har liknande<br />
förutsättningar i form av rika naturtillgångar, är det<br />
goda politiska ledarskapet mer sällsynt på kontinenten.<br />
Men frågan är om det kan vara en annan faktor<br />
som skapat goda förutsättningar för Botswana: landet<br />
var aldrig kolonialiserat.<br />
Territoriet var ett brittiskt protektorat fram till 1966<br />
och fick i princip sköta sig självt.<br />
Pernilla<br />
Ståhl<br />
Läsar- och kundkontakt:<br />
Se sidan B2.<br />
<strong>Trelleborgs</strong> <strong>Allehanda</strong><br />
Besöksadress: Hamngatan 9<br />
Post: Box 73, 231 21 Trelleborg<br />
Telefon, växel: 0410-545 00<br />
<strong>Trelleborgs</strong> <strong>Allehanda</strong><br />
ingår i Sydsvenska<br />
Dagbladets AB.<br />
Verkställande<br />
direktör: Johan Ståhl<br />
Trenden vänds<br />
”Faran är inte<br />
över. Fortfarande<br />
är var fjärde person<br />
i landet hiv–<br />
positiv. Satsningarna<br />
i Botswana<br />
visar dock att den<br />
negativa trenden<br />
kan vändas.”<br />
Pernilla Ståhl är frilansskribent och medarbetare på Sveriges Radio.<br />
Tryckt upplaga<br />
i januari 2010:<br />
13 300 exemplar.<br />
Tryck: JMS Rulloffset<br />
i Vellinge AB, Vellinge<br />
2010