Protokoll - Alingsås kommun

Protokoll 

Kommunstyrelsen 

2009-11-02 

§§ 200-219

Kommunstyrelsen sammanträ de 2009-11-02 

200. Fö rändringar av avgift fö r matdistribution inom hemtjänsten 

201. Svar på motion angående omprioritering av investering från nybygge vid 

Mjö rngatan-Tennisvägen till cykelbana mellan Sollebrunn-Stora Mellby - Lena 

Klevenås m fl 

202. Svar på motion rö kfri arbetstid – Leif Hansson(S) 

203. Revidering av miljö skyddsnämndens reglemente 

204. Inriktningsbeslut fö r lokalfö rsö rjningsplan 

205. Reglemente fö r kommunala pensionärsrådet KPR 

206. Program mot tobak, alkohol, narkotika, doping och spel, tidigare Alkohol- och 

drogpolitiskt program 

207. Alingsås Ryttarsällskaps ansö kan om att undantas av årlig amortering 

208. Å tgärdsplan fö r tekniska nämndens fastigheter - 1 B 

209. Uppfö ljning 3 per den 30 september 2009 fö r Alingsås kommun 

210. Vindbruksplan - Tematiskt tillägg till ö versiktsplan fö r Lerums kommun, Lerums 

framtidsplan Ö P2008, samråd 

211. Detaljplan fö r Alingsås, bostäder m m i Ö stra Ä ngabo 

212. Handelsstrategi fö r Gö teborgsregionen – remiss 

213. Nytt avtal med Kommunforskning I Västsverige 

214. Implementering av tjänstedirektivet 

215. Omreglering av tjänst 

216. Fö rslag till Trafikfö rsö rjningsplan 2001 

217. Yttrande ö ver ansö kan om auktorisation fö r bilskrot 

218. Meddelanden 

219. Anmälan av delegeringsbeslut

Kommunstyrelsen Sida 1 


2009-11-02 

Plats och tid Rådslaget, Rådhuset, Alingsås kl 14.00-18.00 

Ajournering kl 16.20-17.25 

Beslutande 

Daniel Filipsson(M), ordf 

Holger Andersson(FP), t om kl 17.20, inga § 

Kristina Grapenholm(FP) 

Jan Gustafsson(V) 

Monica Gustavsson(S) 

Anne-Marlé ne Hjortskog(S) 

Irene Jonsson(S) 

Joakim Järrebring(S) 

Birgitta Larsson(S) 

Thorsten Larsson(M) 

Hasse Lindwert(FP), fr o m, alla § 

Bo Lundbladh(C) 

Ingegerd Lö fqvist(M) 

Stefan Svensson(KD) 

Paragrafer 200-219 

Ö vriga deltagare Birgitta De Verdier(FP) 

Rune Hedberg(V) 

Hasse Lindwert(FP) 

Roland Salomonsson(M) 

Fredrik Van den Broek(FP), t om 17.25, inga § 

Mirwais Wais(S) 

Lars Eklund, kommundirektö r och Anci Eyoum, kommunsekreterare 

Information och ö verläggningar 

Ann-Kristin Lö vqvist, folkhälsoplanerare 

Laine Andreasson, drogsamordnare 

Katja Ketola, ö versiktsplanechef och Anna-Karin Fridh, ö versiktsplanerare 

Bjö rn Franke, tf administrativ chef och Marit Minou, utredningssekreterare 

Sven Stengard, ekonomichef och Jesper Hederströ m, ekonom 

Utses att justera Anne-Marlé ne Hjortskog 

Sekreterare 

Ordförande 

Justerande 

Anci Eyoum 

Daniel Filipsson 

Anne-Marlé ne Hjortskog 

Anslag / Bevis 

Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. 

Organ Kommunstyrelsen 

Sammanträ desdatum 2009-11-02, § § 200-220 

Datum för anslags 

Datum för anslags 

uppsä ttande 

Förvaringsplats för 

2009-11-11 

nedtagande 2009-12-03 

protokollet 

Underskrift 

Rådhuset, Administrativa avdelningen 

Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande



2009-11-02 

Information och överlä ggningar 

A/ Program mot tobak, alkohol, narkotika, doping och spel 

-revidering av tidigare drogpolitiska programmet 

B/ Implementering av tjänstedirektivet 

-EU beslut att ö ka tjänstehandeln inom EU 

C/ Trafikfö rsö rjningsplan fö r kollektivtrafiken 2011 

-regional och interkommunal trafik 

-taxor 

D/ Uppfö ljning 3 per den 30 september 2009 fö r Alingsås kommun 

-en positv prognos på 28 miljoner kronor 

E/ Inriktningsbeslut fö r lokalfö rsö rjningsplan 

-samordning av fö rvaltningslokaler fö r barn- och ungdom, kultur- och fritid, 

socialfö rvaltning, utbildningsfö rvaltning och vård- och äldreomsorg 

F/ Detaljplan fö r Alingsås, bostäder m m i Ö stra Ä ngabo, samråd 

-trafik- och grö nstruktur, gestalning och mångfald i bostadsutbudet 




2009-11-02 

KS § 200 Dnr 2009.348 KS 720 

Förä ndringar av avgift för matdistribution inom 

hemtjä nsten 

Ä rendebeskrivning 

Vård- och äldreomsorgsnämnden har den 22 september, § 75, fö reslagit kommunfullmäktige 

att besluta om 55 kronor i avgift fö r matdistribution från och med 

den 1 januari 2010. Samt att avgiften under avtalstiden justeras enligt index. Fö r 

de personer som idag betalar 67 kronor i avgift fö reslås avgiften sänkas till 55 

kronor från och med att avtalet bö rjar gälla. 

Under 2009 har vård- och äldreomsorgsnämnden upphandlat produktion och 

distribution av mat till personer med hemtjänstinsats. Priset till leverantö r fö r produktion 

och distribution är 52,50 kr per person. Matdistributionstaxan är fö r 2009 

52 kronor fö r personer med hemtjänstinsatser och 67 kronor fö r personer med 

enbart matdistribution. 

Från och med oktober 2009 bö rjar ett externt fö retag utfö ra produktion och distribution 

av mat till samtliga vårdtagare i hemmet som valt kommunal utfö rare av 

hemtjänst. Portionspriset fö reslås uppgå till 55 kronor, vilket inkluderar faktisk 

kostnad till upphandlad utfö rare samt ett overheadpåslag fö r avgifts- och administrationskostnader 

med 5 %. Avgiften fö reslås justeras lö pande utifrån avtal. 

Den nya avgiften beräknas ge ö kade intäkter fö r vård- och äldreomsorgsnämnden 

med cirka 100 tkr per år. 

Beredning: 

Kommunledningskontoret har i skrivelse den 19 oktober 2009 lämnat fö ljande 

yttrande: 

”Kommunledningskontoret tillstyrker vård- och äldreomsorgsnämndens fö rslag till 

fö rändrad avgift fö r matdistribution inom hemtjänsten. Avgiften skall justeras med 

index varje år. Efter fö rtydligande är den fö reslagna indexuppräkningen kopplat 

till indexet i avtalet där 60 % av priset justeras med fö rändringen av SCB:s index 

TPI (tjänste prisindex) fö r hotell och restaurangtjänster och 40 % av priset justeras 

med fö rändringen av SCB:s index TPI fö r transporttjänster. Prisjusteringen 

sker en gång per år där det fö rst justeringstillfället är 2010-10-01. Avtalet gäller till 

och med den 30 september 2013. 

Nämnden har redan genomfö rt en sänkning av avgiften fö r de personer som enbart 

har matdistribution från 67 till 55 kronor från och med att avtalet bö rjade gälla 

den 1 oktober 2009, detta med hänvisning till självkostnadsprincipen. 

Den angivna avgiften på 55 kronor är exklusive moms då matdistribution är 

momsbefriat (individuellt behovsprö vad enligt socialtjänstlagen).” 




2009-11-02 

KS § 200, forts Dnr 2009.348 KS 720 

Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 21 oktober 2009, § 152. 

Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmä ktige: 

Avgiften fö r matdistribution fastställs till 55 kronor per portion från och med 

den 1 januari 2010. Avgiften justeras under avtalstiden med samma index som 

finns fastställt i ramavtalet. 




2009-11-02 

KS § 201 Dnr 2009.233 KS 077 

Svar på motion angå ende omprioritering av investering 

frå n nybygge vid Mjörngatan-Tennisvä gen till cykelbana 

mellan Sollebrunn-Stora Mellby - Lena Klevenå s m fl 


Lena Klevenås (MP) och Janine Alm Ericson (MP) har i en motion till fullmäktige 

den 9 juni 2009 dels yrkat att investeringen av bygge av ny väg bakom gamla 

tennishallen prioriteras om till fö rmån fö r en gång- och cykelbana mellan Sollebrunn-Stora 

mellby. Dels yrkar motionärerna att kommunen redovisar en motiverad 

prioritetsordning fö r olika investeringar som behö ver gö ras fö r att ö ka trafiksäkerheten 

fö r barnen i kommunen. 

Motionen har remitterats till kommunstyrelsen som låtit kommunledningskontoret 

studera frågan. 

Beredning: 

Kommunledningskontoret har i skrivelse den 21 september 2009 lämnat fö ljande 

yttrande samt fö rslag till beslut: 

”Beslut om ny vägdragning vid Tennisvägen har beslutats av kommunfullmäktige 

efter flera på varandra fö ljande diskussioner. Investeringsmedel finns avsatta i 

innevarande års investeringsplan. Någon omfö rdelning i investeringsplanen till 

fö rmån fö r ett helt nytt projekt låter sig inte gö ras, utan bö r så fall ske i samband 

med budgetarbetet fö r 2010 och framåt. 

Vid varje års arbete med den femåriga, rullande, investeringsplanen skall alla 

olika behov, exempelvis fö r tillgänglighet, kollektivtrafik och trafiksäkerhet, noga 

motiveras och prioritetsordnas efter angelägenhetsgrad. Motionens intentioner 

kan därfö r sägas vara uppfyllda. 

Fö rslag till beslut: Motionen fö ranleder inga åtgärder.” 



Motionen anses, med hänvisning till kommunledningskontorets yttrande, besvarad. 




2009-11-02 

KS § 202 Dnr 2008.401 KS 092 

Svar på motion rökfri arbetstid – Leif Hansson(S) 


Leif Hansson(S) har i motion till kommunfullmäktige den 29 oktober 2008, § 197 

yrkat att fö rutsättningarna fö r att infö ra rö kfri arbetstid i kommunen utreds. Motionären 

menar att det är viktigt att hela kommunen fattar ett sådant principbeslut 

och inte en enskild fö rvaltning. Kommunfullmäktige beslutade att remittera ärendet 

till kommunstyrelsen. 

Beredning: 

Kommunledningskontoret har i skrivelse den 6 augusti 2009 lämnat fö ljande yttrande 

samt fö rslag till beslut: 

”Metodik 

Fö r att utreda fö rutsättningarna fö r ett eventuellt infö rande av rö kfri arbetstid i 

Alingsås kommun har kommunledningskontoret kontaktat Sveriges kommuner 

och landsting (SKL) samt kommuner där man framgångsrikt arbetat med rö kfri 

arbetstid (Mö lndal stad, Borås stad, Halmstad kommun samt SDF Backa). Samtliga 

kommuner har valt lite olika tillvägagångssätt i infö rande och tillämpning av 

rö kfri arbetstid samtidigt som SKL genom enkätundersö kningar kan visa på ett 

antal punkter fö r ett framgångsrikt infö rande. 

De alternativ kommunledningskontoret tagit fram har diskuterats i AG hälsa (arbetsgrupp 

sammansatt med representanter från respektive fö rvaltning samt 

Kommunal och Lärarfö rbundet) varefter motionen har remitterats till samtliga fö rvaltningar 

och personalorganisationer. 

Varfö r rö kfri arbetstid? 

I Sverige idag är 14 procent av männen och 19 procent av kvinnorna dagligrö kare. 

Enligt SKL finns det kommunalt anställda grupper med betydligt hö gre andel 

rö kare. SKL menar även att olika undersö kningar visar att 70 till 85 procent av 

dem som rö ker vill sluta. Enligt en enkätundersö kning 2007 i Alingsås kommun 

finns kommunala grupper där 25-30 procent av de anställda rö ker. 

Enligt Statens folkhälsoinstitut orsakar rö kning skador hos alla som rö ker och 

rö kningen har effekt på i stort sett alla kroppens organsystem. Man menar att 

varannan rö kare dö r i fö rtid av sin rö kning och i genomsnitt fö rlorar rö karen 7– 8 

år av sin fö rväntade livstid. Tobaksrö k påverkar fö rutom rö karen också personer 

som vistas i utrymmen med tobaksrö k. Undersö kningar från SKL visar att rö kare 

har fler sjukskrivningsdagar än ickerö kare. Dock är ett beslut om att sluta rö ka ett 

personligt beslut som ingen arbetsgivare kan påtvinga någon. 

SKL menar att kommunerna med sina drygt 700 000 anställda har en viktig folkhälsouppgift, 

både gentemot de anställda och genom de anställdas roll som fö rebilder 

vid kontakter med allmänheten. Vidare finns det även ett kund- 

/brukarperspektiv. Fö rutom att vara en god fö rebild kan det anses rimligt att ingen 

skolpersonal, vårdpersonal, bibliotekarie exempelvis rö ker eller luktar rö k gentemot 

sina elever, brukare, kunder och så vidare. 




2009-11-02 

KS § 202, forts Dnr 2008.401 KS 092 

Vad innebär rö kfri arbetstid? 

I dag finns ett rö kfö rbud fö r samtliga kommunala lokaler och skolgårdar. Med 

rö kfri arbetstid tar man steget längre vilket innebär att ingen skall behö va utsättas 

fö r tobaksrö k under arbetstid. Enligt § 8, Tobakslag (1993:581) svarar arbetsgivaren 

fö r att en arbetstagare inte mot sin vilja utsätts fö r tobaksrö k under arbetstid. 

Det innebär att den tid man arbetar eller har paus skall slippa tobaksrö k. Exempelvis 

blir dagens rö kning i rö krutor eller utanfö r entré er ej tillåtna annat än under 

den anställdes lunch. Rö kfri arbetstid omfattar alla anställda och fö rtroendevalda. 

I dagsläget (januari 2009) har 63 kommuner beslutat om rö kfri arbetstid. 

Framgångsfaktorer med infö rande av rö kfri arbetstid 

Enligt SKL har lärdomar från internationell tobaksprevention och arbetet med 

rö kfritt landsting i Sverige visat att det finns ett antal tydliga framgångsfaktorer i 

arbetet med rö kfri arbetstid. Fokus menar man, bö r ligga på den rö kfria miljö n, 

det ska vara lätt att ta ett beslut att bli rö kfri och svårt att bö rja rö ka. Vidare säger 

SKL att arbetet med tobaksprevention är ett långsiktigt arbete och det bö r utgö ra 

en del av de ordinarie arbetsprocesserna. SKL har genomfö rt enkätundersö kning 

bland alla kommuner som har genomfö rt rö kfri arbetstid. Den stö rsta nyckelfaktorn 

är en policy, politiskt fö rankrad, som har processats fram av arbetsgivare, 

medarbetare och fackliga representanter. Viktiga inslag är tillgång till rö kfria miljö 

er, information om policyn, regelbunden feedback och uppmuntran samt adekvat 

rö kslutarstö d. 

Svårigheter med att infö ra rö kfri arbetstid 

Kommunen kan besluta om rö kfri arbetstid. Det finns inga lagrum som sätter 

stopp fö r det. Konflikt kan däremot finnas mellan de olika lagarna; tobakslagen, 

socialtjänstlagen, LSS och arbetsmiljö lagen, exempelvis vid arbete i annans hem 

där brukaren är rö kare. Vidare finns vissa svårigheter att fö lja upp ett principbeslut, 

hur kontrolleras efterlevnaden av policyn? Skall det riktas sanktioner till den 

som rö ker under arbetstid? Med andra ord, kan personal utsättas fö r disciplinåtgärder? 

Integritetsfrågan är en ytterligare aspekt. I dagsläget ska varje arbetsledare ta 

upp den anställdes kost- och motionsvanor i medarbetarsamtalet. Lägg därtill att 

arbetsledaren eventuellt ska kontrollera huruvida de anställda rö ker eller ej under 

arbetstid. Offentliga arbetsgivare är fö rebilder men de bö r kanske inte agera så 

att det kan uppfattas att den personliga integriteten kränks. Var gränsen går fö r 

integritetskränkning eller fö rebyggande hälsoarbete är en svårdefinierbar fråga. 

Fö rutsättning i Alingsås kommun fö r infö rande av rö kfri arbetstid 

I samtliga kommuner som kommunledningskontoret varit i kontakt med har man 

upprättat en policy om rö kfri arbetstid. I vissa kommuner har man valt att infö ra 

policy om rö kfri arbetstid i delar av kommunen, oftast i fö rvaltningar med tät kontakt 

med tredje man, ex omsorgs- och utbildningsfö rvaltningar. 

Majoriteten av kommunerna har reglerat frågan så tillvida att rö kfri arbetstid anses 

vara en ordningsfö reskrift och som alla andra ordningsfö reskrifter innebär det 

att en anställd som bryter mot ordningsfö reskriften ytterst bryter mot anställningsavtalet. 




2009-11-02 

KS § 202, forts Dnr 2008.401 KS 092 

Kommunledningskontoret menar att det finns fö rutsättningar fö r tre alternativa 

infö randen av rö kfri arbetstid i Alingsås kommun; 

Alternativ A är att rö kfri arbetstid infö rs i Alingsås kommun som ett kommunfullmäktigebeslut 

med policy, vilken gäller fö r samtliga politiker och anställda i Alingsås 

kommun. Rö kfri arbetstid innebär att ingen anställd eller fö rtroendevald i 

kommunen rö ker under arbetstid eller pauser. Policyn regleras som en ordningsfö 

reskrift vilket innebär att rö kning under arbetstid kan leda till disciplinåtgärder 

enligt gällande avtal. 

Kommentar: Enligt kommunledningskontoret är en av fö rdelarna med alternativ A 

att det finns instrument att åtgärda eventuella brister i efterlevnaden av policyn. 

Nackdelen är att alternativ A av de anställda kan upplevas integritetskränkande 

och som ett ingrepp i den personliga sfären. Vidare kan det uppfattas som att 

alternativ A skapar ett tobakspreventivt arbete som bygger på ’straff och kontroll’ 

snarare än på individens egna drivkrafter. 

Alternativ B är att rö kfri arbetstid infö rs i Alingsås kommun som ett kommunfullmäktigebeslut 

med policy, vilken gäller fö r samtliga politiker och anställda i Alingsås 

kommun. Rö kfri arbetstid innebär att ingen anställd eller fö rtroendevald i 

kommunen rö ker under arbetstid eller pauser. Policyn regleras inte som en ordningsfö 

reskrift. Därmed vidtas inte heller några arbetsrättsliga åtgärder om anställd 

personal inte fö ljer policyn eftersom den snarare skall betraktas som en 

viljeinriktning. 

Kommentar: Fö rdelen med detta alternativ är att man gö r det utifrån ett positivt 

individperspektiv där var och en ansvarar fö r efterfö ljandet av policyn. Dock bö r 

man efterstäva ett långsiktigt arbete då det krävs information och i vissa fall 

normfö rändringar i organisationen gentemot rö kfri arbetstid. Det kan finnas risk 

att alternativ B skapar en tandlö s policy med mycket knapp efterlevnad. 

Alternativ C är att rö kfri arbetstid infö rs som en ordningsfö reskrift i delar av Alingsås 

kommun, exempelvis barn- och ungdomsnämnden, utbildningsnämnden 

samt i social- och vård- och äldreomsorgsnämnden. Rö kfri arbetstid innebär att 

ingen anställd eller fö rtroendevald i denna del av kommunen rö ker under arbetstid 

eller pauser. Ordningsfö reskriften kan regleras på motsvarande sätt som policyn 

i alternativ A eller utan reglering som i alternativ B. 

Kommentar: Kommunledningskontoret uppfattar att alternativ C har fö rdelen av 

att man kan lägga mer resurser på specifika nämnders arbete med rö kprevention 

och att man gö r det utifrån ett kund-/brukarperspektiv dvs man undviker ”pekpinnar” 

och tar hänsyn till tredje man. Nackdelen är att det kan betraktas som orättvist 

att endast peka ut vissa nämnder i det rö kpreventiva arbetet. 

Mot dessa alternativ kan ställas dagens situation. Som tidigare nämnts är det i 

dag fö rbjudet att rö ka i kommunala lokaler och på skolgårdar. Alingsås kommuns 

rö kpreventiva arbete sker genom exempelvis sluta-rö ka kurser riktade till de arbetsplatser 

som enligt kommunens hälsoenkätundersö kning ligger hö gt i antal 

rö kare jämfö rt med riksgenomsnittet. 




2009-11-02 

KS § 202, forts Dnr 2008.401 KS 092 

Det preventiva arbetet bygger på information om situationen och den anställdes 

egna drivkrafter till att bli rö kfri, utan vare sig reglering eller sanktioner. Samtidigt 

har oss veterligen den arbetsrättsliga innebö rden av rö kfö rbudet i kommunala 

lokaler inte lett till att frågan om disciplinansvar har prö vats. 

Kommentar: Kommunledningskontoret anser att det ibland kan finnas fö rdelar 

med att koncentrera resurserna till de arbetsplatser där rö kning är vanligast fö rekommande. 

Oavsett alternativ genomfö rs vartannat år en hälsoenkätundersö kning i kommunen 

ur vilken statistik kan hämtas kring antal rö kare. Därmed finns mö jlighet att 

kontrollera effekten av en ev. tobakspolicy. Med ett ev. policyinfö rande anser 

kommunledningskontoret det angeläget att den som ö nskar sluta rö ka ska få 

hjälp genom kommunens fö retagshälsovård. Information skall även ges till alla 

anställda och fö rtroendevalda om vad rö kfri arbetstid innebär. Vid introduktion av 

nyanställd personal skall information om rö kfri arbetstid ges. 

I remissvaren från fö rvaltningar och personalorganisationer framkommer att 

samtliga framhåller vikten av ett rö kpreventivt arbete. Majoriteten av fö rvaltningarna 

framhåller alternativ B eller dagens situation. En fö rvaltning fö rordar alternativ 

A, ingen fö rvaltning eller personalorganisation fö rordar alternativ C. 

Sammanfattningsvis menar kommunledningskontoret att det är genomfö rbart att 

infö ra rö kfri arbetstid i Alingsås kommun. 

Kommunledningskontoret menar samtidigt att vid ett eventuellt infö rande av rö kfri 

arbetstid står hälsoperspektivet i konflikt med den personliga integriteten vilket 

bedö ms vara en fråga som bö r behandlas politiskt. 

Fö rslag till beslut: 

Kommunledningskontoret ö verlåter till kommunfullmäktige att fatta beslut i frågan.” 


Yrkande 

Kristina Grapenholm(FP) yrkar bifall till arbetsutskottets fö rslag med tillägg i beslutet 

att arbetsgivaren även i fortsättningen ska bedriva rö kpreventivt arbete. 

Thorsten Larsson(M), Bo Lundbladh(C) och Stefan Svensson(KD) yrkar bifall till 

kommunstyrelsens arbetsutskotts fö rslag med Kristina Grapenholms fö rslag till 

tillägg. 

Birgitta Larsson(S) yrkar bifall till motionen i enlighet med alternativ B i kommunledningskontorets 

yttrande. 

Monica Gustavsson(S) och Joakim Järrebring(S) yrkar bifall till Birgitta Larssons 

yrkande. 




2009-11-02 

KS § 202, forts Dnr 2008.401 KS 092 

Proposition 

Ordfö randen ställer arbetsutskottets fö rslag mot Birgitta Larssons m fl ändringsyrkande 

och finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla arbetsutskottets fö rslag 

om att avslå motionen. 


Med motiveringen att arbetsgivaren idag bedriver, och fortsättningsvis bedriver, 

rö kpreventivt arbete bland annat genom sluta-rö ka kurser, avslås motionen. 




2009-11-02 

KS § 203 Dnr 2009.157 KS 012 

Revidering av miljöskyddsnä mndens reglemente 


Miljö skyddsnämndens tillsyn ö ver djurskyddet har upphö rt genom att tillsynsansvaret 

ö verfö rdes till länsstyrelsen den 1 januari 2009. Med anledning av detta 

behö ver miljö skyddsnämndens reglemente 2 § ändras. 

Miljö skyddsnämnden har den 31 mars beslutat att fö reslå kommunfullmäktige att 

nämndens reglemente ändras enligt ovan. 

Beredning: 


yttrande: 

”Den fö reslagna ändringen är en fö ljd av att djurskyddet flyttats från kommuner till 

länsstyrelser. Den fö reslagna ändringen tillstyrks. 

Nuvarande reglemente 2 § har fö ljande lydelse: 

Miljö skyddsnämnden svarar fö r tillsyn enligt livsmedelslagen, djurskyddslagen, 

lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning §§ 2 – 4 

(gaturenhållning m m) samt tobakslagens §§ 2 och 4. 

Vid fö reslagen ändring tas ordet djurskyddslagen bort i den 2 § som i ö vrigt kvarstår 

ofö rändrad.” 



Miljö skyddsnämndens reglemente 2 § ändras så att ordet ”djurskyddslagen” tas 

bort. 




2009-11-02 

KS § 204 Dnr 2009.371 KS 272 

Inriktningsbeslut för lokalförsörjningsplan 


Ett arbete kring strategisk lokalfö rsö rjningsarbete i Alingsås kommun är påbö rjat. 

En del i detta arbete är den långsiktiga strategin fö r att på sikt optimera användandet 

av kommunens lokaler. I den kommungemensamma lokalfö rsö rjningsplanen 

kommer varje nämnds långsiktiga strategier fö r lokalanvändande att redovisas. 

Vad gäller den långsiktiga lokalplaneringen på kommunö vergripande nivå 

behö ver ett inriktningsbeslut tas redan i detta skede avseende fö rvaltningslokaler 

Kungsgatan, Kabomhuset, delar av Alströ merskolan och Utbildningens Hus. 

Beredning: 

Kommunledningskontoret har i skrivelse den 9 oktober 2009 framfö rt fö ljande: 

Diskussioner i denna fråga har startat i och med de fö rändringar som är på väg 

att genomfö ras i utbildningsnämnden. Nämnden kommer under hö sten att ta beslut 

angående projektering fö r ombyggnation i sina befintliga lokaler. Om beslut 

tas om att fortgå med projekteringen kommer detta medfö ra att den estetiska 

inriktningen erhåller ändamålsenliga lokaler fö r sin verksamhet och extern inhyrning 

kan undvikas. 

Det som framkommit i diskussioner mellan utbildnings- och kultur och fritidsfö rvaltningen 

samt nämnder har varit att samverkansmö jligheter i dessa lokaler 

finns. Utbildningsnämndens estetiska inriktning på Alströ mer och kultur och fritidsnämndens 

verksamhet Kulturskolan som idag är lokaliserade i Kabomhuset 

har många gemensamma nämnare och har tidigare samverkat, från 1995 och 

cirka 5 år framåt. Dåvarande verksamhet innefattade endast musik. 

Ett arbete kring samverkan fortgår i en arbetsgrupp och på politisk nivå fö rs diskussioner 

mellan nämnderna. Kultur och fritidsnämndens verksamhet Event och 

Ungdom (Euc) skulle även kunna inrymmas i Alströ merområdet och därmed sker 

en ytterligare lokaleffektivisering och samverkan. 

Utbildningsnämnden står även infö r ett beslut att integrera gymnasiesärskolans 

verksamhet i Alströ mers lokaler. Detta ger fö rdelar både verksamhets- och 

lokalmässigt. 

De konsekvenser dessa beslut kan få är att Kabom (Kulturskolan samt Euc) respektive 

Utbildningens Hus (gymnasiesärskolan) nu delvis kan frigö ras fö r ö vrig 

verksamhet. 

Diskussioner har parallellt fö rts kring de fö rdelar kommunen skulle kunna uppnå 

om fö rvaltningarna inom Alingsås kommun kunde få en geografisk placering nära 

varandra. 




2009-11-02 

KS § 204, forts Dnr 2009.371 KS 272 

Idag sitter tre av kommunens fö rvaltningar, tekniska kontoret, miljö skyddskontoret 

samt plan- och byggkontoret samlade på Sveagatan i ett nyrenoverat fö rvaltningshus. 

Ö vriga fö rvaltningar är utspridda geografiskt. 

Barn och ungdomsfö rvaltningen samt socialfö rvaltningen är lokaliserade i lokaler 

hos externa fastighetsägare, i Kristineholm respektive på Sidenvägen. Vård och 

äldreomsorgens fö rvaltning befinner sig på Kungsgatan. Denna fastighet är lokaliserad 

bredvid kommunledningskontoret, (Rådhuset respektive Teliahuset). Utbildningsfö 

rvaltningens administration befinner sig i Utbildningens Hus. Kultur- 

och fritidsfö rvaltningen är lokaliserade hos extern fastighetsägare i Sparbankshuset. 

När Kabom nu har en mö jlighet att frigö ra utrymme skulle detta kunna utgö ra ett 

tillfälle att samla fö rvaltningar geografiskt. En fö rstudie, som utfö rs av Fabs AB, 

pågår i Kabom fö r att se vilka mö jligheter som finns i fastigheten. Det finns även 

mö jligheter till utö kning av fö rvaltningslokaler på Kungsgatan, i den byggnad 

vård- och äldres fö rvaltning idag befinner sig. 

Då utrymme kommer att frigö ras i Utbildningens Hus vill kommunledningskontoret 

påpeka att frågan kring fortsatt verksamhet inom Utbildningens Hus bö r lyftas 

då denna utpekats som en strategisk viktig byggnad inom ramen fö r vision 2019. 

Ovanstående lokalfö rändringar skulle innebära att Alingsås kommun skulle få två 

stö rre fö rvaltningsområden geografiskt, ett på Sveagatan, samt ett område kring 

Kungsgatans västra del. Detta skulle främja ett ö kat samarbete och ge ö kad 

samhö righet men också bidra till tidsvinster vad gäller mö ten, sammankomster 

m m. Kungsgatans västra del har även närhet till AB Alingsåshem och Alingsås 

Energi AB. 


Yrkande 

Stefan Svensson(KD) yrkar att fö ljande syfte läggs till i fö rslag till beslut: 

”Syftet skall vara att uppnå såväl ekonomiska vinster som ö kad samverkan mellan 

nämnderna.” 

Birgitta Larsson(S) och Thorsten Larsson(M) yrkar bifall till Stefan Svenssons 

tilläggsyrkande. 




2009-11-02 

KS § 204, forts Dnr 2009.371 KS 272 


Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med berö rda nämnder och Fabs 

AB arbeta vidare med kommungemensam lokalsamordning enligt fö ljande inriktning, 

avseende Kungsgatan/Kabomhuset, Utbildningens Hus samt Alströ merskolan. 

Syftet skall vara att uppnå såväl ekonomiska vinster som ö kad samverkan 

mellan nämnderna.: 

Fö rvaltningslokaler 

Socialfö rvaltning, vård och äldreomsorgsfö rvaltning, barn- och ungdomsfö rvaltning, 

utbildningsfö rvaltning samt kultur- och fritidsfö rvaltning samlas i gemensamt 

fö rvaltningshus kring Kungsgatans västra del. 

Alströ mergymnasiet 

Samordning i nuvarande lokalbestånd, samverkar med ö vrig kommunal verksamhet, 

som till exempel Kulturskolan och EUC samt ö vrig verksamhet inom Utbildningsnämnden. 

Utbildningens Hus 

Uppdrag skall ges till kommunstyrelsen att återkomma med fö rslag till framtida 

utveckling av huset. 




2009-11-02 

KS § 205 Dnr 2009.094 KS 743 

Reglemente för kommunala pensionä rsrå det KPR 


Det kommunala pensionärsrådet (KPR) beslutade den 5 december 2008 § 34 att 

hos vård- och äldreomsorgsnämnden initiera en ändring av nuvarande reglemente 

fö r KPR. De pensionärsorganisationer som ingår i KPR anser att formerna och 

fö rutsättningarna fö r samverkan och inflytande genom KPR bö r fö rändras. I dagsläget 

anser pensionärsorganisationerna att de i stö rre utsträckning bö r ges fö rhandsinformation. 

På så vis kan, enligt pensionärsorganisationerna, KPR:s ledamö 

ter beredas mö jlighet att framfö ra eventuella synpunkter i ett så tidigt skede 

som mö jligt och därmed kunna påverka ärendets handläggning i aktuell nämnd. 

Vård- och äldreomsorgsfö rvaltningen har den 19 januari 2009 lämnat fö ljande 

yttrande: 

Det är fö rvaltningens uppfattning att det kommunala pensionärsrådet utgö r en 

viktig del som referensorgan till vård- och äldreomsorgsnämnden. Rådet fungerar 

även som en viktig kanal ut till de äldre i samhället vilka i stor utsträckning berö rs 

av de beslut vård- och äldreomsorgsfö rvaltningen fattar. Det kommunala pensionärsrådet 

är idag ett väl utvecklat samrådsorgan där rådet bereds mö jlighet att ta 

upp och driva egna frågor till diskussion. Fö rvaltningens mening är därmed att 

dagens arbetsformer väl uppfyller det krav man kan ställa på ett rådgivande organ 

i frågor som rö r äldre. Vård- och äldreomsorgsfö rvaltningen anser med stö d 

av ovanstående att nuvarande reglemente fö r det kommunala pensionärsrådet 

bö r lämnas ofö rändrat. 

Vård- och äldreomsorgsnämnden beslutade den 24 februari 2009 enligt fö ljande: 

Vård- och äldreomsorgsnämnden tillstyrker inte kommunala pensionärsrådets 

fö rslag till revidering av nuvarande reglemente och hemställer till kommunfullmäktige 

om att reglementet skall lämnas ofö rändrat. 

Beredning: 


yttrande: 

”Nuvarande reglemente fö r det kommunala pensionärsrådet är antaget av kommunfullmäktige 

den 26 september 2007, § 165. Pensionärsrådets främsta uppgift 

är att vara referensorgan till vård- och äldreomsorgsnämnden och att vara rådgivande 

i pensionärsfrågor. Ä ndring av reglementet kan aktualiseras i kommunala 

pensionärsrådet, vård- och äldreomsorgsnämnden och kommunstyrelsen. Ä ndring 

beslutas av kommunfullmäktige. 

Kommunledningskontoret finner inte anledning till annan inställning än vård- och 

äldreomsorgsnämnden och tillstyrker inte kommunala pensionärsrådets initierade 

fö rslag till revidering av nuvarande reglemente och fö reslår till kommunfullmäktige 

att reglementet skall lämnas ofö rändrat.” 




2009-11-02 

KS § 205, forts Dnr 2009.094 KS 743 

Kommunstyrelsens beslut: 

Reglemente fö r kommunala pensionärsrådet lämnas ofö rändrat. 

Exp: KPR, VÄ N 




2009-11-02 

KS § 206 Dnr 2009.364 KS 092 

Program mot tobak, alkohol, narkotika, doping och spel, 

tidigare Alkohol- och drogpolitiskt program 


Ett fö rslag till ett reviderat Alkohol- och drogpolitiskt program fö r Alingsås kommun 

har tagits fram. Det tidigare programmet antogs av fullmäktige i augusti 

2004 och sträckte sig ö ver fem års tid. Programmet skall ange den politiska viljan 

i kommunen samt mål och strategier fö r det alkohol- och drogfö rebyggande arbetet. 

Fö rslaget till program har tagits fram av socialfö rvaltningen i samarbete med 

BUS-gruppen, som består av tjänstemän inom barn- och ungdomsfö rvaltningen, 

utbildningsfö rvaltningen, kultur- och fritidsfö rvaltningen och socialfö rvaltningen. 

Socialnämnden antog ett reviderat program den 2 december 2008, § 522, med 

en ändring av programmets benämning till Program mot alkohol- droger och annan 

beroendeproblematik. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 25 

februari 2009, § 17, att remittera fö rslaget till samtliga bolag och nämnder. 

Beredning: 

Kommunledningskontoret har i skrivelse den 12 oktober 2009 framfö rt fö ljande: 

”Kommunledningskontoret redovisar inkomna synpunkter och besvarar dem i en 

särskild sammanställning. Mot bakgrund av inkomna synpunkter har smärre ändringar 

och tillägg gjorts i fö rslaget. Bland annat har rubriken ändrats till Program 

fö r tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel.” 


Yrkande 

Ingegerd Lö fqvist(M) yrkar att ärendet återremitteras fö r ytterligare handläggning. 

Proposition 

Ordfö randen frågar om ärendet ska återremitteras eller avgö ras idag och finner 

att kommunstyrelsen beslutar att återremittera ärendet. 


Ä rendet återremitteras. 




2009-11-02 

KS § 207 Dnr 2009.324 KS 079 

Alingså s Ryttarsä llskaps ansökan om att undantas av å rlig 

amortering 


Alingsås Ryttarsällskap har kontaktat kommunledningskontoret med anledning av 

att de vill ansö ka om anstånd att under en tid av två år (den 1 oktober 2009 till 

och med den 31 december 2011) undantas av Alingsås kommuns beslut om årlig 

amorteringstakt. 

Alingsås Ryttarsällskap skriver att de är i slutfasen på ombyggnation av ridhus 

och stall. Klubben har under rådande konjukturläge drabbats av vikande intäkter 

på grund av minskat antal ridande, vilket innebär att de har likviditetsbrist. 

Beredning: 


yttrande samt fö rslag till beslut: 

”Alingsås kommun har två stycken kommunala borgen gentemot Alingsås Ryttarsällskap. 

Borgen nummer 1 enligt fullmäktigebeslut den 26 maj 1993, § 74, gällde 

en borgen på 1 870 tkr med krav på årlig amortering med minst 100 tkr per år. 

Denna borgen lämnades i samband med uppfö rande av ny ridmanege. 

Borgen nummer 2 enligt fullmäktigebeslut den 25 oktober 2006, § 157 gällde borgen 

på 7 000 tkr med årlig amortering med minst 200 tkr per år. Denna borgen 

lämnades i samband med uppfö rande av nytt stall och ridhus och beviljades av 

kommunfullmäktige med hänvisning till verksamhetens särskilda värde och art. 

Alingsås Ryttarsällskap skall därmed årligen amortera minst 300 tkr. 

Kommunledningskontoret fö reslår att Alingsås Ryttarsällskaps ansö kan avslås 

med hänvisning till den praxis som kommunen har att inte ändra gällande villkor i 

beviljade borgensärenden. 

Fö rslag till beslut: 

Alingsås Ryttarsällskaps ansö kan om att undantas av kommunfullmäktiges beslut 

om årlig amorteringstakt avslås.” 

Arbetsutskottet beslutade den 30 september 2009, § 138 att bordlägga ärendet 

till och med kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde den 21 oktober 

2009. 

Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 21 oktober 2009, § 158 beslutat att 

fö reslå, med undantag från kommunens borgenspolicy, att Alingsås Ryttarsällskap 

beviljas amorteringsfrihet under perioden den 1 oktober 2009 till och med 

den 31 december 2010. 




2009-11-02 

KS § 207, forts Dnr 2009.324 KS 079 


Med undantag från kommunens borgenspolicy, beviljas Alingsås Ryttarsällskap 

amorteringsfrihet under perioden den 1 oktober 2009 till och med den 31 december 

2010. 




2009-11-02 

KS § 208 Dnr 2009.238 KS 322 

Å tgä rdsplan för tekniska nä mndens fastigheter - 1 B 


Kommunstyrelsen beslutade den 27 oktober 2008, § 276 i samband med budgeten 

fö r 2009 att uppdra åt tekniska nämnden att inkomma med en plan som visar 

hur de framtida underskotten fö r fastigheterna kan minska samt hur det framtida 

underhållsbehovet reduceras. 

Kommunstyrelsen godkände den 9 februari 2009 tekniska nämndens fö rslag till 

åtgärdsplan 1A med undantag fö r de turistiska fastigheterna. Ytterligare ett fö rslag 

1B var utlovat som redovisas i detta ärende. Å tgärdsplan 1B innefattar fastigheterna 

Kompassen 5, Städet 8 och Stadsskogen 1:12. Planen skall ö verensstämma 

med den reviderade underhållsplanen. Totalt fö r dessa tre fastigheter 

finns ett underhållsbehov under perioden 2009-2013 på totalt 2,7 mnkr samt ett 

hyresunderskott på 1,3 mnkr. Å tgärdsplanen innebär rivning av byggnaderna på 

fastigheterna Kompassen 5 och Städet 8 samt att tekniska nämnden återkommer 

med fö rslag till inriktningsbeslut avseende fastigheten Stadsskogen 1:12. 

Beredning: 


yttrande: 

”Kommunledningskontoret tillstyrker tekniska nämndens plan 1B som visar hur 

de framtida underskotten fö r fastigheterna kan minskas samt hur det framtida 

underhållsbehovet kan reduceras.” 



Tekniskanämndens redovisning godkänns. 




2009-11-02 

KS § 209 Dnr 2009.365 KS 078 

Uppföljning 3 per den 30 september 2009 för Alingså s 

kommun 


Kommunledningskontoret har sammanställt Uppfö ljning 3 fö r kommunens samlade 

verksamheter i enlighet med styrmodellen. Uppfö ljningen innehåller bokslutsprognos 

per den 30 september avseende drift och investeringar. Kommentarer till 

prognosen fokuseras kring skillnader jämfö rt med budget men även fö regående 

prognos. Den här tredje uppfö ljningen fö r år 2009 är i fö rsta hand en ekonomisk 

uppfö ljning varfö r målavvikelser endast kommenteras om de innehåller stö rre 

avvikelser jämfö rt med delårsrapporten. 

Beredning: 



Uppfö ljning 3 per den 30 september 2009 fö r Alingsås kommun godkänns. 




2009-11-02 

KS § 210 Dnr 2009.376 KS 370 

Vindbruksplan - Tematiskt tillä gg till översiktsplan för 

Lerums kommun, Lerums framtidsplan Ö P2008, samrå d 


Lerums kommun har den 8 september 2009 skickat ett fö rslag till tematiskt tillägg 

till ö versiktsplanen fö r Lerums kommun, Lerums framtidsplan Ö P2008, fö r synpunkter 

till Alingsås kommun. Samrådstiden går ut den 12 november 2009. 

I fö rslaget anges sex områden som lämpliga fö r grupper av stö rre vindkraftverk. 

Samtliga sex områden utgö rs av skogsområden med aktivt skogsbruk. Delar av 

dessa är värdefulla fö r friluftsliv och rekreation. Fö rslaget innehåller rekommendationer 

fö r vart och ett av dessa sex områden samt generella rekommendationer 

fö r prö vning av vindkraftverk i Lerums kommun. Dessutom pekas områden ut där 

etablering av vindkraft är olämplig. 

Beredning: 


yttrande: 

”Kommunledningskontoret tillstyrker planfö rslaget med fö ljande kommentarer: 

Planfö rslaget är lättillgängligt. Den analys och de ställningstaganden som lett 

fram till planfö rslaget är tydligt redovisade. 

Kommunledningskontoret delar den slutsats som gö rs av analysen av landskapet 

kring sjö n Mjö rn med ö ar och stränder, nämligen att landskapet har en låg tålighet 

fö r vindkraftverk. Detsamma gäller fö r sjö n Sävelången. 

Kommunledningskontoret anser att den fö reslagna rekommendationen om att 

etableringar inom tre km från kommungräns ska fö regås av samråd mellan exploatö 

r och berö rda kommuner är bra då den ger Alingsås kommun mö jlighet till 

insyn i etableringar som kan påverka kommunen. 

Kommunledningskontoret noterar fö ljande i planfö rslaget om gränsområdet mellan 

Lerums kommun och Alingsås kommun: 

• Vindkraftanläggningar fö reslås inte få tillkomma i Risvedenområdet mellan 

Ale och Alingsås kommungränser och Kilandavägen, i planfö rslaget kallat 

Område 1. Gö pås – Brännås – Munksjö berg. I Alingsås kommuns samrådsfö 

rslag till tillägg till ö versiktsplanen om vindbruk fö reslås inget område fö r 

grupper av stö rre vindkraftanläggningar i angränsning till detta område. 

• Ett område pekas ut som lämpligt fö r grupper av stö rre vindkraftverk vid 

gränsen till Alingsås kommun, i planfö rslaget kallat Område L. Hö garåsen. 

Avståndet från området är till Lö vhult vid sjö n Ö mmern i Alingsås kommun 

omkring 1 km. Intill Lö vhult finns även ett fritidshusområde i Madvik vid sjö n 

Ö mmern. Avståndet till samlad bebyggelse fö r bostäder eller fritidshus fö reslås 

i planfö rslaget vara minst 1000 m. I Alingsås kommuns samrådsfö rslag 

till tillägg till ö versiktsplanen om vindbruk var rekommendationen densamma. 




2009-11-02 

KS § 210, forts Dnr 2009.376 KS 370 

• I ö vriga delar i området kring kommungränsen till Alingsås kommun fö reslås 

att enstaka verk kan prö vas.” 



Kommunledningskontorets yttrande antas som Alingsås kommuns synpunkt om 

Vindbruksplan, tematiskt tillägg till ö versiktsplan fö r Lerums kommun, Lerums 

framtidsplan Ö P2008. 

Exp: Lerums kommun 




2009-11-02 

KS § 211 Dnr 2009.343 KS 211 

Detaljplan för Alingså s, bostä der m m i Ö stra Ä ngabo 


Byggnadsnämnden har ö versänt fö rslag till detaljplan fö r Alingsås, bostäder m m 

i Ö stra Ä ngabo fö r samråd till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen beslutade 

den 12 januari 2009, § 12 om en detaljplanebeställning där uppdraget att upprätta 

denna detaljplan ingår. 

Planområdet är ca 27 ha stort och ligger i Alingsås tätorts sydö stra del, ö ster om 

Ä ngabo centrum. Merparten av det fö reslagna området är i dagsläget inte detaljplanelagt. 

I detaljplanen fö reslås 350 bostäder och en fö rskola inom området. 

I den kommuntäckande ö versiktsplanen Ö P 95 (antagen 1998-01-28) har huvuddelen 

av det aktuella planområdet beteckningen ”Kultur och fritid, Turism”. En 

mindre del av planområdet har beteckningen ”Befintlig sammanhållen bebyggelse/Stö 

rre anläggning”. 

I Fö rdjupning av ö versiktsplanen (FÖ P) fö r staden Alingsås (antagen 2008-03- 

26) har i stort sett hela planområdet beteckningen ”Bostäder med inslag av verksamheter”/”Utbyggnadsområde 

blandstaden”. En mindre del av planområdet mellan 

Marydsvägen och Agnsjö n har beteckningen ”Skogsmark”/”Ö vriga områden 

huvudsakligen skogsbruk”. 

Kommunstyrelsen har fö rtydligat beställning till byggnadsnämnden genom en 

fö rstudie den 14 april 2008, § 115 som trycker på sambanden mellan ö vriga staden 

och ö stra Ä ngabo fö r trafikstruktur, grö nstruktur, gestaltning och mångfald i 

utbud av boendeformer. Fö rstudien säger även att området bö r byggas relativt 

tätt, särskilt runt Ä ngabo centrum, och att området ska anslutas till fjärrvärme och 

att byggnader ska vara energisnåla. Enligt fö rstudien ska området bebyggas enligt 

rutnätsprincipen, särskild vikt ska läggas på gestaltning och ljussättning. Områdesgränsen 

mot Maryd ska värnas och Ä ngaboskolans närområde beaktas. 

Fö rstudien anger ca 150 till 200 bostäder i området. 

Beredning: 

Kommunledningskontoret har i skrivelse den 7 oktober 2009 lämnat fö ljande yttrande: 

”Kommunledningskontoret tillstyrker fö rslag till detaljplan fö r Alingsås, bostäder 

mm i Ö stra Ä ngabo. Utbyggnad av området enligt fö rslaget innebär ett ö kat befolkningsunderlag 

fö r den service som finns i stadsdelen samt en stö rre blandning 

av bostadstyper i Ä ngabo. Detta ligger i linje med kommunens bostadsplanering. 

Det är sedan Kommunstyrelsen som varje år i Bostadsprogrammet gö r 

avvägningen i vilken takt utbyggnaden skall ske. 




2009-11-02 

KS § 211, forts Dnr 2009.343 KS 211 

Planen ö verensstämmer med FÖ P- staden Alingsås (antagen 2008-03-26) och 

med fö rstudien fö r området. Skillnaden i antalet bostäder mellan fö rstudien (150- 

200) och fö rslaget till detaljplan (350) är visserligen stor, men fö rstudien fö reslår 

relativt tät bebyggelse av resurshushållningsskäl och detaljplanefö rslaget visar på 

en lämplig täthet. 

Den sammanhängande vägen genom området är mycket viktig fö r att kollektivtrafik 

ska kunna ordnas med rundkö rning. Det är viktigt att trafiken till området genom 

befintlig bebyggelse noga beaktas. 

Området är stort och komplicerat och områdets gestaltning är därfö r av särskild 

vikt. Det är därfö r positivt att ett fö rdjupat kvalitetsprogram kommer att tas fram 

kopplat till planen. 

Grö nstråket som sammanbinder Hjortmarka med Gerdsken och som pekas ut i 

FÖ P- staden Alingsås, behö ver finnas med i detaljplanen.” 

Arbetsutskottet har den 21 oktober 2009, § 162 beslutat att bordlägga ärendet. 

Arbetsutskottet har därefter behandlat ärendet den 28 oktober 2009, § 169. 


Fö rslag till detaljplan fö r Alingsås, bostäder mm i Ö stra Ä ngabo tillstyrks. 

Exp: BN 




2009-11-02 

KS § 212 Dnr 2009.299 KS 002 

Handelsstrategi för Göteborgsregionen – remiss 


Gö teborgsregionens kommunalfö rbund har den 31 augusti 2009 skickat ett fö rslag 

till en Handelsstrategi fö r Gö teborgsregionen till Alingsås kommun och ö nskar 

få synpunkter på fö rslaget senast den 2 november 2009. 

Syftet med strategin är att den ska vara vägledande i arbetet med att nå en balanserad 

handelsutveckling i Gö teborgsregionen, ge stö d fö r lokala beslut samt 

ses som ett hjälpmedel i den fysiska planeringen. Handelsstrategin beskrivs som 

en ö verenskommelse om att gemensamt ta ett ansvar fö r att den regionala handelsstrukturen 

är långsiktigt hållbar och bidrar till att stärka Gö teborgsregionen 

och Gö teborg som handelscentrum. 

Strategin utgår från den Strukturbild fö r Gö teborgsregionen som fö rbundsstyrelsen 

godkände i maj 2008. 

Beredning: 


yttrande: 

”Fö rslaget till Handelsstrategi fö r Gö teborgsregionen tillstyrks. Strategin om handel 

stärker Strukturbilden fö r Gö teborgsregionen på ett bra sätt och fö rtydligar 

vilka strategiska ställningstaganden som krävs fö r att främja en långsiktigt hållbar 

handelsstruktur. 

Fö rslaget till strategi ligger väl i linje med den inriktning som anges i fö rdjupningen 

av ö versiktsplanen fö r staden Alingsås (FÖ P Staden Alingsås) antagen 2008. 

I FÖ P Staden Alingsås anges bland annat att utgångspunkter vid lokalisering av 

handel är att externa lägen ska undvikas, och att handel med skrymmande varor 

bö r lokaliseras så centralt som mö jligt utanfö r stadskärnan i lägen som ur trafiksynpunkt 

är lämpliga. Livsmedelshandel bö r lokaliseras efter samma princip, 

dock med den skillnaden att livsmedelshandel även kan lokaliseras till stadskärnan 

och till stadsdelarnas centrumområden. God tillgänglighet till service med 

gång och cykel samt kollektivtrafik ska alltid eftersträvas. På ett ö vergripande 

plan ligger Handelsstrategin även i linje med kommunens ö versiktsplan (Ö P95) 

antagen 1998.” 



Fö rslag till Handelsstrategi fö r Gö teborgsregionen tillstyrks. 

Exp: GR 




2009-11-02 

KS § 213 Dnr 2009.361 KS 002 

Nytt avtal med Kommunforskning I Vä stsverige 


Det gällande avtalet med Kommunforskning i Västsverige (KFi) lö per ut år 2009. 

KFi har skrivit till kommunstyrelsen med fö rhoppning om att Alingsås kommun 

tecknar nytt avtal fö r perioden 2010-2012. Bidraget till KFi som också utgö r medlemsavgift 

i den ideella fö reningen uppgår till 27 tkr per år. Alingsås kommun har 

därmed också en rö st vid den årliga fö reningsstämman. 

Beredning: 


”Kommunledningskontoret tillstyrker att avtalet med Kfi fö rlängs i ytterligare tre år. 

Medel att täcka de årliga kostnaderna finns inom den av kommunstyrelsen tagna 

budgeten fö r perioden. 

Kommunledningskontoret ser mycket positivt på den forskning och de aktiviteter 

som anordnas av Kfi, Kfi:s verksamhet är av stor vikt ach detta till en ringa kostnad 

fö r kommunen.” 



Alingsås kommun stö djer under perioden 2010-2012 Kommunforskning i Västsverige 

med ett årligt bidrag om 27 tkr. 

Exp: Kfi 




2009-11-02 

KS § 214 Dnr 2009.363 KS 000 

Implementering av tjä nstedirektivet 


Den 28 december 2006 antogs direktivet 2006/123/EG om tjänster på den inre 

marknaden, det så kallade tjänstedirektivet. Dess huvudsyfte är att undanrö ja de 

rättsliga och administrativa hinder som finns i medlemsstaterna så att tjänstehandeln 

inom EU kan ö ka, till gagn fö r tillväxten och sysselsättningen. Tjänstedirektivet 

skall vara genomfö rt i alla EU länder till den 28 december 2009. 

Sveriges kommuner och Landsting har i cirkulär 09:46 från den 9 september 

2009 beskrivit konsekvenserna fö r Sveriges kommuner. 

Beredning: 


”Tjänstedirektivet gäller kommunen i dess egenskap av tillstånds eller tillsynsmyndighet 

ö ver tjänsteverksamhet – inte i egenskap av upphandlande enhet eller 

producent av välfärdstjänster. Konsekvenserna av tjänstedirektivet fö r kommunerna 

kan delas upp i fö ljande huvudområden: 

1. Ö versyn av samtliga kommunala fö reskrifter som rö r tjänster 

2. Ansluta kommunen till den gemensamma web-portalen, den så kallade kontaktpunkten 

3. Ansluta kommunen till det gemensamma systemet fö r informationsutbyte 

mellan myndigheter i EU – IMI (Internal Market Information system) 

4. Ä ndrade handläggningsrutiner genom ändringar i lagstiftning och fö rordningar 

Nedan redogö rs fö r vilka åtgärder som behö ver vidtas inom respektive huvudområde: 

1. Ö versyn av samtliga kommunala fö reskrifter som rö r tjänster 

Samtliga nämnder och räddningstjänstfö rbundet får i uppdrag att gö ra en ö versyn 

av de fö reskrifter, krav och tillståndsfö rfaranden som gäller kommunen i dess 

egenskap av tillstånds- eller tillsynsmyndighet ö ver tjänsteverksamhet inom sina 

respektive ansvarsområden. 




2009-11-02 

KS § 214, forts Dnr 2009.363 KS 000 

Kommunledningskontoret gö r en genomgång av kommunens policydokument. 

Ö versynen skall genomfö ras som ett så kallat EG-test. Testet innebär att de krav 

som ställs på tjänsteleverantö ren i olika led (krav på tillstånd, formella krav under 

tillståndsfö rfarandet, materiella krav fö r att få tillstånd, andra administrativa krav) 

måste uppfylla fö ljande kriterier: 

• De får inte vara diskriminerande (icke-diskrimineringskriteriet) 

• De måste vara nö dvändiga fö r att uppnå vissa mål eller fö r att vissa hänsyn 

ska beaktas (nö dvändighetskriteriet) 

• De måste vara proportionerliga till det som ska uppnås, dvs. det eftersträvade 

målet ska inte kunna uppnås med en mindre begränsad åtgärd (proportionalitetskriteriet) 

Sammanfattningsvis skall kommunen alltså använda den minst ingripande åtgärden 

fö r att uppnå syftet med sitt beslut. Om det till exempel är mö jligt att ersätta 

ett krav på tillstånd med ett krav på anmälan, ska denna metod användas. 

Resultatet av nämndernas ö versyn skall redovisas till kommunledningskontoret 

senast den 18 november. Kommunledningskontoret gö r en sammanställning fö r 

hela kommunen och redovisar till kommunstyrelsen. Samtidigt lyfts de eventuella 

ändringar som behö ver beslutas av kommunfullmäktige. 

2. Ansluta kommunen till den gemensamma web-portalen, den så kallade kontaktpunkten 

Fö r att få sälja tjänster i ett annat EU-land kan tjänsteleverantö ren behö va sö ka 

tillstånd eller gö ra anmälningar hos olika myndigheter och visa att han eller hon 

är behö rig att utfö ra ett visst arbete. Enligt tjänstedirektivet ska EU-länderna se till 

att tjänsteleverantö rer kan fullgö ra alla dessa fö rfaranden och formaliteter på 

elektronisk väg genom kontaktpunkter som finns i alla EU-länder. I Sverige kommer 

kontaktpunkten att bestå av en web-portal, som Tillväxtverket ansvarar fö r 

att utveckla. Ett 80-tal tillstånds- och anmälningsfö rfaranden kommer att kunna 

hanteras genom kontaktpunkten. Kommunerna ansvarar fö r ett 15-tal av dessa. I 

kontaktpunktens webfunktion kommer tjänstefö retagare att ha mö jlighet att fylla i 

elektroniska blanketter fö r olika tillståndsansö kningar. Tillväxtverket kommer tillsammans 

med tre pilotkommuner, SKL och Kommentus att ta fram standardblanketter 

fö r kommunala tillståndsansö kningar. 

Av de kommunala tillstånd som kommer att finnas på kontaktpunkten, är merparten 

sådana som skall handläggas inom Fö retagsslussens ansvarsområde, t ex 

bygglov, marklov och inrättande av avloppsanläggning. Det är därfö r lämpligt att 

byggnadsnämnden, som ansvarig fö r fö retagsslussen också ansvarar fö r att utse 

kontaktperson fö r kontaktpunkten. I ett fö rsta läge kommer handläggningen via 

kontaktpunkten att begränsa sig till att en ansö kan via kontaktpunkten skickas 

som ett e-postmeddelande till kontaktpersonen. 

Via kontaktpunkten sker också en hänvisning till mer information på kommunens 

hemsida. I projektdirektiven fö r konvertering av information på alingsas.se skall 

därfö r skrivas in att tjänstedirektivets krav skall beaktas. 




2009-11-02 

KS § 214, forts Dnr 2009.363 KS 000 

3. Ansluta kommunen till det gemensamma systemet fö r informationsutbyte mellan 

myndigheter i EU – IMI (Internal Market Information system) 

Ett EU-gemensamt system – IMI – finns fö r informationsutbyte mellan myndigheter 

inom EU. Systemets syfte är att ländernas tillståndsmyndigheter skall kunna 

bistå varandra fö r att man skall kunna utö va tillstånd ö ver EU-fö retag som tillfälligt 

utö var tjänsteverksamhet i något annat EU-land. 

IMI är ett system under uppbyggnad. Kommerskollegium är ansvarig myndighet 

fö r IMI i Sverige. En anslutning till systemet är inte brådskande, utan kan ske när 

behov uppstår. Kommunledningskontoret får i uppdrag att utse kontaktperson fö r 

IMI, när behov uppstår. 

4. Ä ndrade handläggningsregler genom ändringar i lagstiftning och fö rordningar 

Tjänstedirektivet innebär att kommunen ska fatta beslut om tillstånd inom en viss 

i fö rväg fastställd tid samt skicka ut ett mottagningsbevis när en fullständig ansö - 

kan har kommit in. Mottagningsbeviset ska innehålla uppgifter om maximal handläggningstid, 

hur man kan få rättslig prö vning av beslutet och att, fö r det fall så 

kallat tyst beviljande ska tillämpas, tillståndet anses beviljat om kommunen inte 

har meddelat något annat inom den fastställda tidsfristen. Så kallat tyst beviljande 

är huvudregeln enligt tjänstedirektivet och är en nyhet inom svensk myndighetsutö 

vning. Flera kommunala tillstånd är dock undantagna. Undantag framgår 

av lag eller fö rordning. Regler fö r hur långa handläggningstiderna får vara fö r 

olika tillstånd kommer också att framgå av lag, fö rordning eller fö reskrift.” 



1. Kommunledningskontorets fö rslag till åtgärder fö r implementering av tjänstedirektivet 

antas. 

2. Samtliga nämnder och räddningstjänstfö rbundet får i uppdrag att genomfö ra 

ö versyn av sina fö reskrifter i enlighet med punkt 1 i kommunledningskontorets 

fö rslag. 

3. Byggnadsnämnden får i uppdrag att utse kontaktperson fö r den svenska Kontaktpunkten 

enligt punkt 2 i kommunledningskontorets fö rslag. 

4. Kommunledningskontoret får i uppdrag att utse kontaktperson fö r IMI i enlighet 

med punkt 3 i kommunledningskontorets fö rslag. 

5. Samtliga nämnder uppmanas att vara uppmärksamma på de fö rändringar i 

speciallagstiftningen som kommer under hö sten med anledning av tjänstedirektivets 

infö rande, i enlighet med punkt 4 i kommunledningskontorets fö rslag. 

Exp: Samtl nämnd, AVRF, Klk-uppdrag 




2009-11-02 

KS § 215 Dnr 2009.394 KS 023 

Omreglering av tjä nst 


Vid dagens sammanträde redogö r ordfö randen fö r ett fö rslag till ö verenskommelse 

fö r omreglering av Lars Eklunds tjänst som kommundirektö r. Eklund lämnar 

uppdraget som kommundirektö r i kommunen från och med den dag en ny kommundirektö 

r rekryterats och tillträder tjänsten. 

Enligt fö rslaget blir Eklund anställd på en 100% anställning av kommunstyrelsen 

som interkommunal konsult och direkt underställd kommunstyrelsen. I tjänsten 

ingår att till 75% av tiden vara verkställande direktö r fö r AB Alingsås Rådhus. 

Beredning: 



Ö verenskommelse om omreglering av anställning fö r Lars Eklund godkänns, varvid 

ny kommundirektö r ska rekryteras. 

Exp: Klk-pers 




2009-11-02 

KS § 216 Dnr 2009.349 KS 054 

Förslag till Trafikförsörjningsplan 2001 


Västtrafik AB ska enligt gällande aktieägaravtal årligen arbeta fram en Trafikfö rsö 

rjningsplan (TFP). Den tas numera fram fö r kalenderår. Alingsås kommun ska 

lämna fö rslag på åtgärder i TFP 2011 till Västtrafik senast den 6 november. Enligt 

tidsplanen kommer Västtrafik att sända den preliminära TFP: n på remiss den 22 

april och remissvaren ska vara Västtrafik tillhanda den 7 maj. Beslut om TFP 

2011 tas i Västtrafiks styrelse i juni 2010. 

Västtrafiks inriktning och mål fö r 2011 stö djer sig på fö ljande strategiska dokument 

och utredningar: 

• Verksamhetsplanen 2010-2012 

• Regionbusstrategi 2007-2012 

• Målbild 2010 och 2020 fö r storregional trafik och pendeltågstrafik 

• Flygbussutredningen 

• Målbild fö r kollektivtrafiken i Skaraborg år 2025 

• K2020. 

Å tgärder fö r personer med funktionsnedsättning fortsätter under år 2011 i de fem 

fokusområdena: fordonsåtgärder, hållplatser och terminaler, integrerad trafiknät, 

reseplanerare och resenärsstö d. Å r 2011 skall golvhö jd, ramp/lift och rullstolsplats 

vara åtgärdade i Västtrafiks samtliga fordon. Fö r närvarande utarbetas en 

standard fö r hållplatsutrop och inre informationsskyltar och under 2010 beräknas 

detta vara infö rt i samtliga fordon i stadstrafik. Under 2011 beräknas arbetet successivt 

fortsätta med ö vriga fordon. 

Vidare kommer Västtrafik att arbeta med ny kundinformationscenter, fortsatt utrullning 

av realtidssystem och automatiska hållplatsutrop, främst i stadstrafik och 

andra linjer med ett hö gt resande. 

Därutö ver ska respektive beställare inkomma med fö rslag på fö rändringar som 

anses vara angelägna att genomfö ras under år 2011. De trafikfö rändringar som 

inte genomfö rts i TFP 2010 kommer att aktualiseras igen om detta särskilt angetts 

i den slutliga TFP 2010. Ej genomfö rda fö rslag från TFP 2010, fö r vilka det 

inte särskilt angetts att de kommer att aktualiseras i TFP 2011, måste åter tas 

upp som fö rslag. 

Beredning: 

Kommunledningskontoret har i skrivelse den 15 oktober lämnat fö ljande yttrande: 

”Den ekonomiska utvecklingen är fö r närvarande osäker och därfö r kan nedanstående 

synpunkter komma att fö rändras innan slutlig ställning tas till TFP 2011. 




2009-11-02 

KS § 216, forts Dnr 2009.349 KS 054 

Regional trafik: 

Kommunledningskontoret anser att det är betydelsefullt att Orange Express fö rlängs 

till Brobacka. Antalet turer bö r vara lika många som finns på linje 565, 

Alingsås-Sjö vik. Alingsås kommun avser att bygga en vändplan där, fö r att flera 

linjer ska kunna mö tas och ge fler bytesmö jligheter fö r resenärerna. 

I TFP 2010 anges att linjen ska fö rlängas ända till Sollebrunn och nettokostnaden 

har beräknats till 2 944 tkr. Detta är inte nö dvändigt och kostnaderna fö r fö rlängningen 

kan kvittas mot kostnaderna fö r linje 565, som kan dras in. 

Kostnaderna fö r linje 565 uppgår till 1,9 mkr och intäkterna är 217 tkr. Alingsås 

del av kostnaderna är 437 tkr och intäkterna ca 40,4 tkr. 

Likaså anser kommunledningskontoret i enlighet med regionbusstrategin att det 

är angeläget att fö rbättra tvärfö rbindelserna, i det här fallet mellan Trollhättan- 

Sollebrunn-Vårgårda. Beslutet i TFP 2010 är att det inte genomfö rs pga. det ekonomiska 

läget. Kostnaden fö r fö rlängningen är enbart regional, eftersom det saknas 

hållplatser i kommunen mellan start- och målpunkt. 

Med stor sannolikhet kommer trängselavgifter att infö ras mot Gö teborg. Behovet 

av ö kad kapacitet på pendeltåget accentueras. I TFP2010 finns fö rslag om behov 

av fler vagnar i vissa tidslägen, där det är mö jligt. Den totala nettokostnaden är 

330 tkr, varav Alingsås del är 4 tkr. 

Inomkommunal trafik: 

Fö r att mö ta det ö kade behovet att åka med pendeltåget mot Gö teborg, behö vs 

en utö kning av linje 1 och 2 under den hö gfrekventa tiden, till kvartstrafik. Det 

innebär sex nya turer fö rmiddag och eftermiddag måndag-fredag. Den uppskattade 

nettokostnaden fö r Alingsås kommun är 710 tkr. Fö rslaget medfö r också en 

bättre anpassning att kunna resa med regiontåget utan alltfö r långa väntetider. 

Det ger också bättre fö rutsättningar att åka kollektivt ”från dö rr till dö rr”, vilket 

också underlättar parkeringsbekymren vid terminalen. 

Det finns också ett behov av sö ndagstrafik på linje 1 och 2. En anpassning till 

pendeltåget innebär entimmestrafik. Alingsås kommuns nettokostnad är ca 405 

tkr. En utö kad trafik på sö ndagar gynnar framfö rallt dem som fö rvärvsarbetar 

under helger och de som åker med pendeltåget. 

Fö r landsbygden finns ett behov av utö kad närtrafik. Närtrafiken kostar bara när 

någon åker med den, eftersom det är samordning med färdtjänstresenärer i taxi. 

Kostnaden fö r närtrafiken är ca 22 tkr, vilket är en kraftig minskning jämfö rt med 

den tidigare kompletteringstrafiken. Kommunledningskontoret fö reslår att tiderna 

fö r närtrafiken utö kas till att omfatta måndag-fredag 5 turer 9:30-22:00 samt lö rdag 

3 turer 09:30-16:00. Denna utö kning innebär att kommuninvånarna på 

landsbygden får ungefär samma mö jligheter att resa med närtrafiken som våra 

grannkommuner. 




2009-11-02 

KS § 216, forts Dnr 2009.349 KS 054 

Taxor: 

Arbetspendlingen mellan Alingsås och Vårgårda är omfattande. Det finns kritik 

mot att månadskostnaden fö r resa mellan kommunerna har ö kat kraftigt. Fö r dagliga 

resor mellan kommunerna behö vs en kranskommunladdning, som fö r närvarande 

kostar 850 kronor. Många resenärer jämfö r det med resmö jligheten mellan 

Trollhättan och Vänersborg, där en månadsladdning kostar 400 kronor. Kommunledningskontoret 

fö reslår att Västtrafik utreder mö jligheten att infö ra motsvarande 

laddning mellan Alingsås och Vårgårda och tar fram en kalkyl fö r kostnaderna fö r 

en sådan laddning fö r berö rda kommuner.” 

Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 28 oktober 2009, § 168 och då lämnat 

fö ljande fö rslag till beslut: 

”Kommunstyrelsen antar kommunledningskontorets yttrande som sitt eget med 

undantag av avsnittet gällande sö ndagstrafik.” 

Yrkande 

Kristina Grapenholm(FP) yrkar bifall till arbetsutskottets fö rslag till beslut med 

tillägget att avsnittet gällande kvartstrafik utgår. 

Birgitta Larsson(S) yrkar bifall till Kristina Grapenholms ändringsyrkande. 

Joakim Järrebring(S) yrkar att kommunstyrelsen hemställer till Västtrafik att 

utreda kostnaderna fö r att infö ra en senare (23.00) dubbeltur måndag – fredag 

mellan Alingsås – Sollebrunn. 

Thorsten Larsson(M) yrkar bifall till Joakim Järrebrings tilläggsyrkande. 


Kommunstyrelsen antar kommunledningskontorets yttrande som sitt eget med 

undantag av avsnitten gällande sö ndagstrafik och kvartstrafik. 

Exp: Västtrafik 




2009-11-02 

KS § 217 Dnr 2009.375 KS 002 

Yttrande över ansökan om auktorisation för bilskrot 


En bilskrotare skall vara aukoriserad. Enligt bilskrotningsfö rordningen (2007:186) 

är det länsstyrelsen som meddelar aukorisationen. Denna ges fö r viss tid, hö gst 

fem år, och får fö rnyas efter ansö kan. 

Skrotfrag i Borås AB har en anläggning i kvarteret Kranen 3 i Alingsås, och har 

nu till länsstyrelsen inlämnat lämnat in en ansö kan om fö rnyad auktorisation. 

Länsstyrelsen vill nu inhämta yttrande från bl a kommunen i frågan. 

Beredning: 

Kommunledningskontoret har i skrivelse den 2 november 2009 lämnat fö ljande 

yttrande: 

”I ansö kan anges att ytan fö r skrothantering är ett med plåtplank inhägnat område 

på 7 900 m2. Ansö kan anger också hur olika restprodukter kommer att behandlas. 

Någon besiktning på plats har inte genomfö rts. 

Såvitt kommunledningskontoret kan bedö ma kan kommunen tillstyrka ansö kan.” 


Ansö kan om auktorisation fö r bilskrotning från Skrotfrag i Borås AB tillstyrks. 

Exp: Länst 


KS § 218 

Meddelanden 



2009-11-02 

Sveriges Kommuner och Landsting – Cirkulär 2009:63 Pensionsnämndens beslut 

om uppräkning av pensionsbehållning och intjänad pensionsrätt 1997– 12-31 enligt 

PFA samt värdesäkring av fö rmånsbestämda pensioner enligt PFA och KAP- 

KL under år 2010. 

Sveriges Kommuner och Landsting – Cirkulär 2009:64 Nya regler fö r skyddsombud. 

Valnämnden – Protokoll från den 29 september 2009. 

Kommunstyrelsens arbetsutskott – Protokoll från den 21 oktober 2009. 


KS § 219 



2009-11-02 

Anmä lan av delegeringsbeslut 

Anmälan är en redovisning av beslut fattade enligt kommunstyrelsens delegationsordning, 

vilken innebär att viss beslutanderätt ö verlåts till ordfö rande, vice 

ordfö rande, kommunstyrelsens arbetsutskott och enskilda kommunala tjänstemän. 

Dnr 2009.402-001 076 

Ekonomichefen – Placering av pensionsmedel, 2 750 tkr i Handelsbanken, 1 600 

tkr i SEB Global indexfond.

Protokoll - Alingsås kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?