12 EN ljussAgA - Sveriges Arkitekter

Att stjäla en plats
Gästskribent:
Maria Hellström
För något år sedan rapporterades i
svenska medier om en ganska udda
arkitektonisk händelse. En plats
hade blivit stulen. Mellan trafiklederna
i Norra stationsområdet i
Stockholm hade någon förvandlat
en bit skräpmark till en rumsligt gestaltad
kulturyttring genom att placera en liten röd
stuga på en bergknalle.
Platsen började verka, den gav upphov till
samtal, till längtan. För en del fungerade den
mystiska stugan med sitt staket, sin grusgång
och sin vajande klädlina som något gränsöverskridande.
Många stannade till för att fotografera
den.
När upphovsmannen bakom dådet, gatuaktivisten
Akay, röjdes hade stugan blivit en
referens, införlivad i vardagspendlandet. Den
hade aktiverat det offentliga rummet, förändrat
det. Dess betydelse märktes inte minst när den
sedan plötsligt försvann. Spekulationerna om
vem som hade gjort det och av vilken anledning
var många.
Med sin faluröda närvaro ställde stugan
frågan om rätten att ta plats i det offentliga
rummet. Genom sitt försvinnande ställde den
också frågan om hur detta rum ska fungera.
Att ges plats är en sak, att ta plats är en annan.
Men att aktivera en plats, att locka fram dess
förändringsbenägenhet, dess öppenhet, dess
möjlighet är något tredje.
Det som då gör sig påmint är platstagandets
gäckande funktion. Att uttryckligen ta plats
är en laddad förskjutning av det påbjudna, en
medveten osäkring av offentlighetens princip.
Ett mer omfattande exempel på ett liknande
platstagande är fristaden Christiania i Köpen-
Konstnär: Akay och Klisterpeter
hamn. Här har platstagandet i en större skala
fungerat som en aktivering av gränsen mellan
konstnärlig handling och rumslig ordning, mellan
estetik och arkitektur.
Att beskriva Christiania som en aktiv platsstöld
är nu inte helt självklart . ”Vi christianiter
är inte tjuvar – tvärtom – vi befriade en marginaliserad
plats, vi fritog en grön oas som staden
höll som gisslan.” Övertagandet av det centralt
belägna, gamla militärområdet och delar av
Köpenhamns historiska vallgrav var i själva
verket en räddningsaktion, menade man, som
dessutom räddade ett antal historiska byggnader
till eftervärlden.
Traffic Island. En bit
skräpmark förvandlad
till en rumsligt gestaltad
kulturyttring.
Maria Hellström är konstnär och fil dr i landskapsarkitektur.
Hon är verksam som konstoch
arkitekturskribent och är gästforskare vid
Malmö högskola, området för konst, kultur
och kommunikation.
ARKITEKTEN december 2006 3