12 EN ljussAgA - Sveriges Arkitekter

DEBATT
Debattredaktör: Kerstin Persson
kerstin.persson@arkitekt.se
Tel 08-5055 7734
”Hockeyn har startat en revolution inom arenabyggen.
Efter de stora framgångar som Färjestad
och HV71 visat med sina nya hallar från 2001 har
de flesta andra hockeyklubbar i elitserien följt
efter.”
Tommy Töpel, sportchef i Svenska Hockeyligan, intervjuad av Ola
Hellbom i Dagens Indstri 6 december 2006. Modern anläggningar
lockar publik.
”Glöm allt vad fast ljusnivå heter, nu är det individuell
och behovsanpassad belysning som gäller.”
Ingemar Johansson, drift- och underhållsansvarig för Göteborgs
86.000 armaturer. Göteborg är först i landet med intelligent styrning
av gatubelysningen, en del av projektet E-street. Ljuskultur 6/2006.
”Vad är detta? Ett hotell, en klubb eller ett galleri?
Hela världen ser likadan ut, vi är sönderdesignade.
Ge mig ett trevligt ansikte och i lobbyn och
ett stearinljus, så är jag nöjd.”
Malcolm McLaren, provokatör och entreprenör inom mode, musik
och film, ser sig om på designhotellet när han besöker Future Design
days i Stockholm. Intervjuad av Bo Madestrand i DN 14 november
2006.
”Det finns de som tänker på slummen som en
plats där det inte finns utrymme för arkitektur. I
själva verket tycker jag det är precis tvärtom. Där
kan man arbeta med billiga byggnadsmaterial,
känsla och rum, identitet. Sådant som kan förenkla
vardagslivet, avlopp, vatten, hälsofrågor.”
Dick Urban Vestbro intervjuas tillsammans med Kajsa Laring om
nystartade Arkitekter utan gränser av Veronica Lilja i Rum nr 11 2006.
”Den världsberömde brasilianske arkitekten Oscar
Niemeyer är vid 98 års ålder fortfarande yrkesverksam.
Inte nog med det, han har även gift
om sig med sin 60-åriga sekreterare Vera Lucia
Cabreira. Niemeyer, som nyligen ramlade och ådrog
sig en höftfraktur, äktade sin Vera i sitt hem i
Ipanema i Rio de Janeiro. Han ville se till att hon
skulle få ärva honom.”
ST.nu (Sundsvalls Tidning) 21 nov 2006 refererar TT.
”Enligt vår uppfattning bör regeringen snabbutreda
alternativet med ägarlägenheter och inte
direkt satsa på att genomdriva mer omfattande
ombildningar till bostadsrätter.”
Hans Lind och Stellan Lundström, professorer i fastighetsekonomi
på KTH, skriver att vanlig bostadsrättsomvandling inte är lämplig i
miljonprogrammet. Dagens Industri 18 november 2006.
Juryn har ansvar
för namnet
Arkitekter i olika prisjuryer har ett ansvar att medverka
till ”god sed” skriver Tage Hertzell i sitt tredje
inlägg om att ange upphovsmannens namn.
Mina synpunkter har kommenterats
av dem som var ansvariga
för att rösta fram Sveriges mest
omtyckta hus, kyrkan i Kiruna, då
man inte informerade om vem som
var dess arkitekt. Förbundsdirektör
Staffan Carenholm redogjorde i
förra numret grundligt för förbundets
(?) inställning till offentliggörande
av upphovsmannen, men han
tog enbart upp det fall då denne
själv presenterar sitt verk.
I mina båda exempel, förutom
kyrkan i Kiruna också Carl Nyréns
bibliotek i Karlstad, är situationen
en annan. Gustaf Wickman har ju
ingen möjlighet att utropa: ”Vad
glad jag blev för att min kyrka är
så omtyckt. Det är jag som har ritat
den!”
Även Carl Nyrén och hans
medarbetare uppskattade säkert
MSA:s pris för museet. Men i den
situationen skulle det nog kännas
småaktigt att bevaka att ens namn
verkligen offentliggörs.
I dessa båda fall borde väl de
arkitekter som står bakom verkens
upphöjande till prisnivå medverka
till det som Staffan Carenholm
säger skapar ”god sed”, nämligen
”vad som i praktisk tillämpning
utvecklas på marknaden”. Deras
agerande medverkar till ett annat
innehåll i god sed än det som är till
arkitektens fördel.
Motiveringen som Louise Nyström
med flera presenterar, ”att
det inte var arkitekten utan byggnaden
som prisades”, är med förlov
sagt (= ursäkt för min rättframhet)
lite väl tunn. Det blir lite märkligt
om exempel på god arkitektur
skulle utgöra ett hinder för att
förstärka det vi menar med god sed.
I detta fall vore det intressant att
höra förbundets officiella åsikt.
Detta gäller också i ett annat
avseende museet i Karlstad där det
även där, i avsaknad av arkitektens
namn, på bronsskylten står ”SAR
MSA/ arkitek /tur-pris” (på tre
rader; ej korrekturfel här!) och ingenting
mera. Medverkar detta till
god sed, i något avseende? Och vad
säger i likartat fall de stadgar som
styr Kasper Salin-priset? Är det
otänkbart att uppgiften om årtal
kompletteras med upphovsmannens
namn, för den goda sedens skull?
Tage Hertzell arkitekt SAR/MSA
PS Erfarenheten säger att problemet
är betydande. Det tog precis ett
kvartssekel att få in den ansvarige
arkitektens namn på modellen i
entréhallen på Garnisonen, vid
sidan om en ursprunglig skylt med
modellbyggarens namn. DS
50 ARKITEKTEN december 2006