12 EN ljussAgA - Sveriges Arkitekter

More documents

Recommendations

Info

Det ligger givetvis mycket i detta. Men för att förstå det urbana dramat och offentlighetens problematik är det viktigt att se Christiania som just en platsstöld. Christiania förtydligar platstagandets historiska roll och ställer teorierna om platsen på sin spets. Det är under sextiotalet platstagandet utvecklas till ett aktivt ifrågasättande av offentligheten. Den köpenhamnska fristaden erbjuder i detta avseende ett rikt exempel. Den allra mest övergripande orsaken till dess lyckade etablering var medvetenheten om ”den estetiska dimensionens” ökade betydelse. I sextiotalet sker en överlappning mellan det estetiska och urbana, mellan det personliga och politiska, mellan det höga och låga, vilket spelas ut i offentligheten. Enligt tänkare som Hebert Marcuse och Henri Lefebvre utgjorde konsten, det estetiskt motiverade platstagandet, en transformativ, ”icke-repressiv”, ”icke-begränsande”, ”erotisk” kraft. Det gemensamma måste vara en engagerande ”festival”, vars attraktion består i möjligheten att inte acceptera sin plats, utan att sätta den på spel. En sådan estetiskt inspirerad aktivism formulerades bland annat av Yippie-ledaren Abbie Hoffman. (Yippies stod för Youth International Party, en löst sammanhållen rörelse som förenade vänsterpolitik, hippielivsstil och populärkulturell aktivism.) I överlevnadsmanualen Steal This Book, utgiven 1971, året Christiania uppstod, förkastade Hoffman ägandet som en väg till självförverkligande. Han gav istället tips på hur man tar för sig av ett samhälleligt överskott utan att äga sin plats, hur man klarar sig utan kapital, hur man kommer över gratis mat, boende, kläder eller möbler utan pengar, hur man reser gratis, hur man skaffar sig utbildning, till och med hur man ordnar en gratis begravning när den dagen kommer. Enligt Hoffman var stölden helt enkelt den enda värdiga formen av autonomi – ett sätt för individen att manifestera sig rumsligt utan att underkasta sig en förutbestämd platslogik. I ungdomsrevolternas USA och Västeuropa fick boken en snabb spridning. Hoffmans bok är bara ett exempel på den på samma gång utopiska och anti-utopiska rörelse som vi förknippar med den här tiden. Det är en rörelse som i allra högsta grad utspelas i och genom en arkitektoniskt gestaltad offentlighet. Men inte bara det. Den utspelas också i en massmedial offentlighet. En av de nya insikter som upploppen i Paris, Chicago och på andra ställen medvetet spelade ut var den att ”man kan inte vara revolutionär utan TV”, som en annan Yippie, Jerry Rubin, formulerade det. Förändringen av samhället, staden, och det arkitektoniska rummet var beroende också av representationerna, de förmedlande bilderna och de möjliggörande metaforerna, vilket krävde att man aktivt tog plats också i medieoffentligheten. Christianias platstagande var redan från början en både konkret och medierad händelse. Det som inleddes sommaren 1971 som det förslummade Christianshavns ganska ”oskyldiga” användning av barrackområdet som sommarkoloni blev genom en iscensättning i den alternativa tidningen Hovedbladet till ett mera dramatiskt ianspråktagande, som inte passerade obemärkt. ”Det nya landet, Christiania” togs i fysiskt anspråk, men arrangerades samtidigt som en alternativ urban berättelse i tydlig polemik med den officiella. Och det var inte svårt att ta aktiv del: ”Du tar helt enkelt linje 8 till Prinsessegade.” Christiania nöjde sig därmed inte med att ta plats, utan ville samtidigt vara ett argument i en massmedierad gemenskap. Detta uppnåddes inte i första hand genom utvecklandet av en egen, platsspecifik identitet, men genom föränderlighet – genom tillfällig gör-det-själv-arkitektur, genom spirituellt sökande och kulturell småföretagsamhet, genom fanzines, genom aktionsteater, genom musik och annan alternativ ”Slumstormare” i Christiania 1971. Ur boken ”Christianias Lære”. 3 ARKITEKT<strong>EN</strong> december 2006
medieproduktion. Christiania blev en viktig aktör i modernitetsdebatten med bland andra arkitekturprofessorn Steen Eiler Rasmussen som en av dess främsta försvarare. I Sverige ägnades fristaden 1977 bland annat ett temanummer av Arkitekttidningen, Arkitektens föregångare. Christiania var inte bara det ”sociala experiment” som välfärdsstaten kunde tänka sig att sanktionera, menade man. ”Den handske Christiania har kastat handlar ytterst om vem som har rätt till jorden: den som äger den eller den som brukar den.” Det handlade inte bara om hur det gemensamma skulle utformas, utan även om hur det fortsättningsvis skulle användas. Här visade fristaden på det som det danska Akademirådet hade uttryckt redan 1974. I sitt program för idétävling för Christianiaområdet hade man antytt att där måste finnas ”andra meningsfulla bosättningsformer än de som byggindustrin idag erbjuder, och att möjligheterna för mänsklig samhällsutveckling inte är uttömda med den problematiska stadsutveckling som vi idag har invecklat oss i”. Christianias historia är i mångt och mycket en historia om hur platsen och staden som gemensam angelägenhet kan medvetandegöras och sättas i spel. Men framförallt ställer fristaden frågan om hur vi utvecklar en rumslig offentlighet, som på samma sätt som en språklig eller estetisk gemenskap, hela tiden kan tas i bruk, förskjutas och förändras. Att stjäla en plats är inte bara en protest mot offentlighetens organisation i största allmänhet, utan också på ett mer radikalt plan ett ifrågasättande av grunderna för dess giltighet. Platsstölden kan i den bemärkelsen tolkas som ett sätt att rucka på föreställningen om en place propre, en genuin plats som utgångspunkt för rumsligt ordnande. Platsstölden utmanar tanken på att var sak, var individ har sin plats, den ifrågasätter idén om en naturlig tillhörighet eller ideal gemenskap, där alla har en given roll. Istället innebär platsstölden en aktivering av relationer, positioner och möjligheter. Att stjäla en plats blir därmed detsamma som att initiera händelseförlopp, som kulturantropologen Michel de Certeau uttrycker det. Med sin syn på rummet som ett ”språkbruksrum” av möjliga vändningar, överföringar, och förbrukande av mening, betonar han det som Christiania materialiserar: Det gemensamma rummet är inte bara en fråga om ordning, om grammatik, om att definiera grunder eller an- Platsstölden utmanar tanken på att var sak, var individ har sin plats, den ifrågasätter idén om en naturlig tillhörighet eller ideal gemenskap, där alla har en given roll. visa tillåtna platser, utan måste främst förstås som ett handlingsutrymme. Det gemensamma rummet måste vara ett erfarenhetsrum, enligt situationisterna, de franska föregångarna till Yippies och hippies, ett rumsligt savoir-vivre, en rumslig levnadskonst. ”Att förändra livet och bygga om världen”, skanderade Raoul Vaneigem, ”är en och samma vilja.” Det här kan tyckas naivt, passerat, revolutionsromantiskt, men platsaktivismen upplever idag en renässans. I relation till en urbanitet och en offentlighet som i allt högre grad reducerats till en fråga om logistik, säkerhet, service och shopping, måste också frågan om arkitekturens och stadsplaneringens funktion resas på nytt. På vilket sätt kan arkitekten, planeraren eller designern ta plats i det offentliga? Hur kan de bäst uppnå en verkan? ” ARKITEKT<strong>EN</strong> december 2006 39
Page 1: 12 EN ljussAgA MöRkREts fiENDER M
Page 5 and 6: ”Jag trodde att det var en smal n
Page 7 and 8: ARKITEKTEN december 2006
Page 11 and 12: tio punkter sVERIGEs ARKITEKTERs TI
Page 14 and 15: nyHeter Nyhetsredaktör: Annika Jen
Page 16 and 17: NAtt i AliNgSåS Bild, tjej från K
Page 18 and 19: Keith Bradshaw (th) har ljussatt by
Page 20 and 21: ”Med rätt ljussättning av ett b
Page 22 and 23: Ljusare i heLa Landet Ljus först o
Page 24 and 25: Foto: Kerstin Persson Jan och Agnet
Page 26 and 27: Blockstensvägen i Jordbro. Från h
Page 28 and 29: Höglundaparken i Jordbro - ett fra
Page 30 and 31: sett, LÄst, HÖrt Redaktör: Nina
Page 39: Att stjäla en plats Gästskribent:
Page 45 and 46: ARKITEKTEN december 2006 3
Page 49 and 50: Det nydanade bibliotekskonceptet Id
Page 52 and 53: DEBATT Debattredaktör: Kerstin Per
Page 54 and 55: DEBATT Debattredaktör: Kerstin Per
Page 56 and 57: SverigeS Arkitekter informerAr rapp
Page 58 and 59: SverigeS Arkitekter informerAr samh
Page 60 and 61: SverigeS Arkitekter LeDAre Sveriges
Page 62: sist Marken gungar med buller och b

12 EN ljussAgA - Sveriges Arkitekter

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?