3. Åbo generalguvernement inrättas

Frågan om behovet av ett godkännande från de styrdas sida hade sitt ursprung
i idén om ett samhällskontrakt som på allvar togs i bruk på 1500talet
och som förfäktades av de tänkare som ville rättfärdiga motståndet mot
styrelsen – speciellt i dess absolutistiska form. Kampen stod under den tidigmoderna
perioden kring den patriarkala styrelseformen som driven till
sin spets bl.a. i Frankrike och Ryssland gett redskapen för en oinskränkt
makt.
Man har på olika sätt försökt tackla idén om acceptansen som uttryck för
en legitimitet. Ett problem har därvid varit om lydnaden inför en given order
är ett uttryck för en annans vilja. Är det i så fall möjligt att i lydnaden
även innefatta den agerandes egen vilja? Ett svar som kan ges är att en persons
lydnad inte endast är beroende av att en order utdelas utan också av att
aktören ser en nytta i åtlydnaden. Uttrycker lydnaden endast en nödvändighet,
står den utanför aktörens kontroll. Men handlar den lydande av egen
fördel, är det redan fråga om aktörens vilja. Och då är egenintresset endast
en av flera komponenter i beslutet. 45
Huvudsakligast två grepp har använts då man övervägt acceptansen. Det
anarkistiska betraktelsesättet består i att auktoriteten bevaras genom införandet
av en ideologi eller en myt. Denna metod har betecknats som irrationell
eftersom den endast bevarar skenet av rationalitet. Den anarkistiska
synen förkastar, såsom ovärdig en människas dignitet, hela den sociala
uppbyggnad som tvingar henne att ställas under en annans vilja utan att
själv kunna bestämma om det. Det andra sättet att nalkas problemet är det
kontraktsenliga där acceptansen snarast utgör en förnuftsenlig strategi för
att nå vissa individuella eller sociala fördelar. 46 Sistnämnda syn ligger till
grund för diskussionen i denna avhandling. Det är att observera att kontrakt
också kan påtvingas en part. 47
När det i dagens situation gäller att återge relationerna mellan överhet
och undersåtar under den tidigmoderna epoken konfronteras mot varandra
två tankegångar som samtidigt också i viss mån utgör varandras stöd: maktstatstanken
och interaktionsperspektivet. I den förra hade staten upphöjt sig
själv till den bestämmande parten i spelet om makten. De styrande hade i
kraft av monarkin gett de styrda ett erbjudande som ej gått att tillbakavisa:
beskydd mot ersättning. Denna ersättning utgjordes av en resursmobilisering
som var en förutsättning för möjligheten att upprätthålla den absoluta
staten. Interaktionsperspektivet för å sin sida in legitimitetsfrågan i den
45
Winch 1972 s. 12 – 14.
46
Ibidem.
47
Jfr t.ex. vissa nordamerikanska indianstammars kontraktsenliga men motvilliga förflyttning
till reservat!
18