3. Åbo generalguvernement inrättas

den stora tanken som förklarar allt. Ett gott exempel utgör invasionen i
Irak då Saddam Hussein störtades. Så länge myten om Saddam Husseins
innehav av massförstörelsevapen kunde hållas vid liv var legitimiteten för
ett angrepp mot honom i omvärldens ögon stor. Men då det visade sig att
ett hot från hans sida inte fanns, rasade legitimiteten samman. Det var alltså
fråga om ett allt-eller-intet-tillstånd. Den andra formen av legitimitet är
vad som kunde kallas den fragmentariska legitimiteten. Den består av
många enskilda delar som måste förtjänas av ockupanterna gång på gång.
Det rör sig alltså inte om ett en-gång-för-alla-fenomen. Det är denna fragmentariska
legitimitet som i större eller mindre omfattning förekommer
vid olika tidpunkter under stora ofreden. För min avhandling har därtill
legitimiteten så som den upplevs av ockupanter och ockuperade en betydelse
– inte omvärldens reaktioner. Mitt arbete kan uppfattas som en
kommentar till den systematiserande ockupationsforskningen.
1.5 Avhandlingens uppbyggnad
Detta första kapitel behandlar tekniska och metodiska frågor, teori och
terminologi, forskningsläge, använd litteratur och avhandlingens källor. Jag
har här redogjort för den plattform jag står på när det gäller den kommande
framställningen. Jag har därvid också analyserat hur ockupationens natur
har uppfattats inom forskningslitteraturen. Två av de folkrättsligt framstående
tänkarna Grotius och Pufendorf, vilka framfört sina teorier strax före
stora ofreden finns också med. Detta beror på att de utgjorde relevanta
referensramar för tsar Peters statsrättsliga tänkande.
I det andra kapitlet tecknar jag bilden av den ryska ockupationens initialskede,
den militära styrelseperioden. Skildringen får där tjäna som bakgrund
till civilförvaltningen i Finland, vars ursprung ligger redan i militärskedet.
Det tredje kapitlet undersöker de avgöranden den ryska ockupationsmakten
stod inför vid skapandet av Åbo generalguvernement. Jag granskar
motiven för de val man träffade och återger den hierarkiska uppbyggnaden,
framför allt de förhållanden som kom att få betydelse för systemets funktionalitet.
Jag uppmärksammar i kapitlet tjänstemännen och deras utgångsläge
inför sina kommande åligganden. På så sätt undersöks m.a.o. grunden
för den kommande maktutövningen.
En av maktutövningens former, nämligen resursuttagen, berörs i det
fjärde kapitlet. En stor del av den ryska aktiviteten kretsade kring denna
tjänstemannauppgift. Här framkommer också de former av interaktion som
fanns. Till en del kan civilförvaltningen i detta avsnitt ses i arbete. Syftet är
26