under ytan - Doria

99
ge ett mycket intressant och mångsidigt datamaterial. Nackdelarna är däremot, om
man vill erhålla garanterad bredd och djup på materialet, att båda metoderna kräver
relativt lång tid för datainsamlingen och stor arbetsinsats av informanterna.
(Hirsjärvi, Remes & Sajavaara, 2001, s. 201, s. 205) En annan nackdel är att
informanten omöjligen kan reflektera kring andra frågor än de som för tillfället
figurerar i hans eller hennes tankar varför det kan vara svårt att erhålla en allmän
bild av informantens uppfattning av fenomenet. För att nå bästa resultat med
dagboksmetoden i föreliggande studie borde textillärarna ha fört dagbok parallellt
med läromedelstillverkningen. Detta förfaringssätt var dock inte möjligt, eftersom
forskningen kring läromedlen inleddes först efter att läromedlen hade färdigställts.
Även självobservation borde ha gjorts parallellt med läromedelstillverkningen. Om
observationen hade gjorts senare, borde textillärarna på något sätt ha dokumenterat
sina observationer, till exempel i dagboksform. Av samma orsaker som tidigare,
förkastades detta alternativ. Ytterligare kan man tänka sig att textillärarna skulle ha
skrivit en uppsats kring olika teman. Uppsatsen kunde ytterligare ha kompletterats
med intervju. Detta alternativ upplevdes dock inte heller ändamålsenligt. De olika
alternativen upplevdes sålunda inte som ändamålsenliga, då de inte ansågs kunna
tillföra något som textillärarna inte lika väl kunde uttrycka muntligt i en intervjusituation.
Förutom att jag såg intervjuns fördelar vid införskaffandet av data som berör
individers värderingar, åsikter och erfarenheter, ansåg jag att textillärarna är vana
vid att uttrycka sig muntligt och att denna vana väl kunde tillämpas framom att
införskaffa datamaterialet på annat sätt. Eftersom undersökningen strävar efter att
få fram likheter i de två textillärarnas individuella ideologier kan intervju således
anses vara en lämplig metod för datainsamlingen.
Temaintervju som datainsamlingsmetod
En intervju kan struktureras så att den antingen blir mer styrd eller mer fri.
Temaintervju kan betraktas som en form av friare intervju där frågorna har
karaktären av olika teman att tala kring, jämfört med direkta strukturerade frågor
som ställs på likadant sätt i samma ordning till alla informanterna (Hirsjärvi,
Remes & Sajavaara, 2001, ss. 195–196). Friheten för informanterna att själva i stor
utsträckning bestämma vad de vill tala om medför att det är forskarens uppgift att i
analysen av datamaterialet avgöra vad som fokuseras på och vad som är relevant
information i relation till den aktuella studiens syften.
Eftersom den aktuella forskningen syftar till att utreda hur individuella ideologier
framträder, medan Nygren-Landgärds (2000) tidigare konstaterat att de framträder,
influerades planeringen av den empiriska undersökningen av den nämnda